Datasets:

folkopinion

/

government-interpellation-qa-swedish

like 2

Follow

Folkopinion 3

Vilka åtgärder kommer statsrådet och regeringen att vidta för att förhindra att patienter far illa på grund av nätläkares verksamhet?

Det vore väldigt bra med ordning och reda och behovsstyrning. Det tycker jag att man har gått ifrån i alltför stor omfattning, och det drabbar ju dem som är i störst behov av vård. De kommer på något sätt sist i kön.Det är jättebra med tekniska lösningar, appar och allt sådant som ska finnas. Det är en självklarhet i dag, tror jag. Det vore väldigt bra om man från regionernas sida stärkte till exempel 1177 och jobbade in det på ett bra sätt.Stockholmsregionen tar nu bort sin inomlänsersättning. Det tycker jag är bra. Det kanske fler regioner borde göra. Ersättningen ligger på 300 kronor per besök och har getts till digitala vårdcentraler i regionen som tar emot dem som ringer dit men som är listade någon annanstans. Det är ett sätt att mota detta. Flera utvärderingar av nätläkare visar att de kostar ganska mycket för regionerna och att de ofta nyttjas av personer som bor i innerstäder och inte är jättesjuka utan tvärtom bara vill ha snabb hjälp. Då är det inte behoven som styr, utan det är förutsättningarna för att få tag på någon läkare snabbt - för krämpor som kanske är minimala. Det vore väldigt bra att komma bort från det.

Vilka åtgärder kommer statsrådet och regeringen att vidta för att nätläkares verksamhet inte ska stå i strid med HSL?

Det vore väldigt bra med ordning och reda och behovsstyrning. Det tycker jag att man har gått ifrån i alltför stor omfattning, och det drabbar ju dem som är i störst behov av vård. De kommer på något sätt sist i kön.Det är jättebra med tekniska lösningar, appar och allt sådant som ska finnas. Det är en självklarhet i dag, tror jag. Det vore väldigt bra om man från regionernas sida stärkte till exempel 1177 och jobbade in det på ett bra sätt.Stockholmsregionen tar nu bort sin inomlänsersättning. Det tycker jag är bra. Det kanske fler regioner borde göra. Ersättningen ligger på 300 kronor per besök och har getts till digitala vårdcentraler i regionen som tar emot dem som ringer dit men som är listade någon annanstans. Det är ett sätt att mota detta. Flera utvärderingar av nätläkare visar att de kostar ganska mycket för regionerna och att de ofta nyttjas av personer som bor i innerstäder och inte är jättesjuka utan tvärtom bara vill ha snabb hjälp. Då är det inte behoven som styr, utan det är förutsättningarna för att få tag på någon läkare snabbt - för krämpor som kanske är minimala. Det vore väldigt bra att komma bort från det.

Hur kommer statsrådet och regeringen att följa upp nätläkarnas olika verksamheter som riktar in sig på till exempel psykisk ohälsa, högt blodtryck och fetma?

Det vore väldigt bra med ordning och reda och behovsstyrning. Det tycker jag att man har gått ifrån i alltför stor omfattning, och det drabbar ju dem som är i störst behov av vård. De kommer på något sätt sist i kön.Det är jättebra med tekniska lösningar, appar och allt sådant som ska finnas. Det är en självklarhet i dag, tror jag. Det vore väldigt bra om man från regionernas sida stärkte till exempel 1177 och jobbade in det på ett bra sätt.Stockholmsregionen tar nu bort sin inomlänsersättning. Det tycker jag är bra. Det kanske fler regioner borde göra. Ersättningen ligger på 300 kronor per besök och har getts till digitala vårdcentraler i regionen som tar emot dem som ringer dit men som är listade någon annanstans. Det är ett sätt att mota detta. Flera utvärderingar av nätläkare visar att de kostar ganska mycket för regionerna och att de ofta nyttjas av personer som bor i innerstäder och inte är jättesjuka utan tvärtom bara vill ha snabb hjälp. Då är det inte behoven som styr, utan det är förutsättningarna för att få tag på någon läkare snabbt - för krämpor som kanske är minimala. Det vore väldigt bra att komma bort från det.

Vilka åtgärder kommer statsrådet och regeringen att vidta för att förhindra att patienter far illa på grund av nätläkares verksamhet?

Jag kan inte uttala mig om en utredning som inte är färdig än, men det finns behov av att få ordning i systemet och att olika aktörer ska få möjlighet att vara med. Men alla ersättningar och avgifter måste bygga på behovsprincipen, och det gör de inte i dag. Man måste väl säga att alla regioner är medskyldiga till det. Man har valt en ersättningsmodell utan krav på behovsbedömning, men det är min uppfattning att man behöver ha det eftersom det är så våra lagar är utformade.Låt mig backa något steg. Det ledamoten lyfte fram i sin interpellation handlar om helt privat verksamhet där patienterna finansierar allt själva. Det finns ytterligare ett problem, tänker jag, utifrån frågan som handlar om att man alltid tror att man måste gå ned i vikt. Det är ju inte alltid så.Det finns ett ideal som säger att man måste söka all hjälp man kan för att gå ned i vikt. Jag tycker att den frågan också finns med här. För mig är det självklart att den som söker för obesitas - som brukar vara den medicinska termen när det handlar om övervikt i någon form eller fetma - och vill ha hjälp absolut ska få det. Vid vissa indikationer kan vikten vara en viktig faktor som man behöver hjälpas åt med, men jag möter också många människor med hög vikt som får det som svar när de har sökt för någonting annat. Det blir alltså en diskriminerande hållning om man alltid förutsätts vilja gå ned i vikt. I det här fallet tror jag att man behöver jobba på insikten att alla är olika. Det viktiga är att ha en god hälsa. Vikten är inte alltid den faktor som avgör om hälsan är god eller inte, men den kan göra det. Vid vissa sjukdomar är den en viktig faktor. Hälso- och sjukvården ska alltid ge ett gott bemötande. Det måste säkerställas att den som söker för den här sortens frågor får det bästa bemötande och hjälp på bästa sätt. Det finns tyvärr många berättelser om att det inte fungerar så väl i dag.När det gäller det ledamoten lyfte fram nu om synsättet att man ska gå ned i vikt måste vi hitta en ordning där gemensamma skattepengar inte läggs på dem som inte är sjuka. Gemensamma skattepengar ska gå till att screena när man vet att det är effektivt, det vill säga när det finns en bot och när behandling kan erbjudas. Pengarna ska gå till förebyggande insatser som är evidensbaserade och självklart till en hälso- och sjukvård som ger hjälp när man mår dåligt.Om vi riktar in för mycket insatser och resurser mot dem som är friska kommer vi att använda skattepengar fel. Därför är det viktigt med system som bygger på just behovsprincipen. Jag hoppas att den kommande utredningen hjälper oss att hitta en bättre ordning. Jag tror faktiskt att de flesta aktörer som finns inom hälso- och sjukvårdssystemen och som är digitala vill ha en bättre ordning där man ser att man är del av ett system.I den akuta frågan som ledamoten lyfte fram är det tillsynsmyndigheterna som behöver göra sin del av arbetet på det sätt de bedömer som riktigt, och när det gäller det regeringen gör som är långsiktigt för systemet hoppas vi att utredningen kan bistå med delar. Annars får vi återkomma på annat sätt för att hitta en bättre ordning framåt. Både digitala och fysiska vårdgivare behövs, men det ska vara ordning och reda i systemet.

Vilka åtgärder kommer statsrådet och regeringen att vidta för att nätläkares verksamhet inte ska stå i strid med HSL?

Jag kan inte uttala mig om en utredning som inte är färdig än, men det finns behov av att få ordning i systemet och att olika aktörer ska få möjlighet att vara med. Men alla ersättningar och avgifter måste bygga på behovsprincipen, och det gör de inte i dag. Man måste väl säga att alla regioner är medskyldiga till det. Man har valt en ersättningsmodell utan krav på behovsbedömning, men det är min uppfattning att man behöver ha det eftersom det är så våra lagar är utformade.Låt mig backa något steg. Det ledamoten lyfte fram i sin interpellation handlar om helt privat verksamhet där patienterna finansierar allt själva. Det finns ytterligare ett problem, tänker jag, utifrån frågan som handlar om att man alltid tror att man måste gå ned i vikt. Det är ju inte alltid så.Det finns ett ideal som säger att man måste söka all hjälp man kan för att gå ned i vikt. Jag tycker att den frågan också finns med här. För mig är det självklart att den som söker för obesitas - som brukar vara den medicinska termen när det handlar om övervikt i någon form eller fetma - och vill ha hjälp absolut ska få det. Vid vissa indikationer kan vikten vara en viktig faktor som man behöver hjälpas åt med, men jag möter också många människor med hög vikt som får det som svar när de har sökt för någonting annat. Det blir alltså en diskriminerande hållning om man alltid förutsätts vilja gå ned i vikt. I det här fallet tror jag att man behöver jobba på insikten att alla är olika. Det viktiga är att ha en god hälsa. Vikten är inte alltid den faktor som avgör om hälsan är god eller inte, men den kan göra det. Vid vissa sjukdomar är den en viktig faktor. Hälso- och sjukvården ska alltid ge ett gott bemötande. Det måste säkerställas att den som söker för den här sortens frågor får det bästa bemötande och hjälp på bästa sätt. Det finns tyvärr många berättelser om att det inte fungerar så väl i dag.När det gäller det ledamoten lyfte fram nu om synsättet att man ska gå ned i vikt måste vi hitta en ordning där gemensamma skattepengar inte läggs på dem som inte är sjuka. Gemensamma skattepengar ska gå till att screena när man vet att det är effektivt, det vill säga när det finns en bot och när behandling kan erbjudas. Pengarna ska gå till förebyggande insatser som är evidensbaserade och självklart till en hälso- och sjukvård som ger hjälp när man mår dåligt.Om vi riktar in för mycket insatser och resurser mot dem som är friska kommer vi att använda skattepengar fel. Därför är det viktigt med system som bygger på just behovsprincipen. Jag hoppas att den kommande utredningen hjälper oss att hitta en bättre ordning. Jag tror faktiskt att de flesta aktörer som finns inom hälso- och sjukvårdssystemen och som är digitala vill ha en bättre ordning där man ser att man är del av ett system.I den akuta frågan som ledamoten lyfte fram är det tillsynsmyndigheterna som behöver göra sin del av arbetet på det sätt de bedömer som riktigt, och när det gäller det regeringen gör som är långsiktigt för systemet hoppas vi att utredningen kan bistå med delar. Annars får vi återkomma på annat sätt för att hitta en bättre ordning framåt. Både digitala och fysiska vårdgivare behövs, men det ska vara ordning och reda i systemet.

Hur kommer statsrådet och regeringen att följa upp nätläkarnas olika verksamheter som riktar in sig på till exempel psykisk ohälsa, högt blodtryck och fetma?

Jag kan inte uttala mig om en utredning som inte är färdig än, men det finns behov av att få ordning i systemet och att olika aktörer ska få möjlighet att vara med. Men alla ersättningar och avgifter måste bygga på behovsprincipen, och det gör de inte i dag. Man måste väl säga att alla regioner är medskyldiga till det. Man har valt en ersättningsmodell utan krav på behovsbedömning, men det är min uppfattning att man behöver ha det eftersom det är så våra lagar är utformade.Låt mig backa något steg. Det ledamoten lyfte fram i sin interpellation handlar om helt privat verksamhet där patienterna finansierar allt själva. Det finns ytterligare ett problem, tänker jag, utifrån frågan som handlar om att man alltid tror att man måste gå ned i vikt. Det är ju inte alltid så.Det finns ett ideal som säger att man måste söka all hjälp man kan för att gå ned i vikt. Jag tycker att den frågan också finns med här. För mig är det självklart att den som söker för obesitas - som brukar vara den medicinska termen när det handlar om övervikt i någon form eller fetma - och vill ha hjälp absolut ska få det. Vid vissa indikationer kan vikten vara en viktig faktor som man behöver hjälpas åt med, men jag möter också många människor med hög vikt som får det som svar när de har sökt för någonting annat. Det blir alltså en diskriminerande hållning om man alltid förutsätts vilja gå ned i vikt. I det här fallet tror jag att man behöver jobba på insikten att alla är olika. Det viktiga är att ha en god hälsa. Vikten är inte alltid den faktor som avgör om hälsan är god eller inte, men den kan göra det. Vid vissa sjukdomar är den en viktig faktor. Hälso- och sjukvården ska alltid ge ett gott bemötande. Det måste säkerställas att den som söker för den här sortens frågor får det bästa bemötande och hjälp på bästa sätt. Det finns tyvärr många berättelser om att det inte fungerar så väl i dag.När det gäller det ledamoten lyfte fram nu om synsättet att man ska gå ned i vikt måste vi hitta en ordning där gemensamma skattepengar inte läggs på dem som inte är sjuka. Gemensamma skattepengar ska gå till att screena när man vet att det är effektivt, det vill säga när det finns en bot och när behandling kan erbjudas. Pengarna ska gå till förebyggande insatser som är evidensbaserade och självklart till en hälso- och sjukvård som ger hjälp när man mår dåligt.Om vi riktar in för mycket insatser och resurser mot dem som är friska kommer vi att använda skattepengar fel. Därför är det viktigt med system som bygger på just behovsprincipen. Jag hoppas att den kommande utredningen hjälper oss att hitta en bättre ordning. Jag tror faktiskt att de flesta aktörer som finns inom hälso- och sjukvårdssystemen och som är digitala vill ha en bättre ordning där man ser att man är del av ett system.I den akuta frågan som ledamoten lyfte fram är det tillsynsmyndigheterna som behöver göra sin del av arbetet på det sätt de bedömer som riktigt, och när det gäller det regeringen gör som är långsiktigt för systemet hoppas vi att utredningen kan bistå med delar. Annars får vi återkomma på annat sätt för att hitta en bättre ordning framåt. Både digitala och fysiska vårdgivare behövs, men det ska vara ordning och reda i systemet.

Vilka åtgärder kommer statsrådet och regeringen att vidta för att förhindra att patienter far illa på grund av nätläkares verksamhet?

Det låter lovvärt. Jag hoppas att utredningen blir något som vi kan ta del av.Fortsättningsvis säljs nu de här behandlingarna, som är framtagna för personer som lider av fetma och diabetes, som ett slags mirakelmedicin genom olika digitala läkarbolag. När man börjar göra reklam för sådana saker på Facebook tycker vi att det har gått lite långt.Problemet blir också att ett antal av de fristående nätläkarbolag som ligger utanför skalet inte har någon som helst kontakt med eller länkar till husläkare. Det finns inget sådant.Det har också visat sig i granskningar gjorda av Dagens Nyheter - som är en utomordentlig tidning, och nu har jag gjort lite reklam för den - att det är ganska lätt att få del av den här behandlingen, även om man har en övervikt på fem kilo och då knappast behöver den. Så här kan vi inte ha det, anser Vänsterpartiet. Det krävs ordentliga utredningar, uppföljningar och fysiska möten om man har en kraftig övervikt eller en övervikt. Det är alltid bra att träffa en läkare. Nätläkarbolagens marknadsföring är väldigt aktiv. Man kan se deras reklamskyltar i tunnelbanan här i Stockholm. Reklamen har gjort detta till en väldigt lönsam affär. Man kan verkligen fundera på om det också lett till en mer jämlik vård, eftersom nätläkarna enligt undersökningar från Vårdanalys mest frekventeras av personer som bor i innerstan och är ganska friska men vill ha snabb tillgång till vård.Alla älskar att de digitala förutsättningarna gör det lätt att få kontakt och prata med läkare, men här handlar det också om att regionerna måste ta kommandot över digitaliseringen. Det har inte riktigt skett. Man borde exempelvis utveckla 1177 och erbjuda onlinebokningar. Vänsterpartiet är ganska oroliga för att nätläkarna fortsätter att tälja guld på ett antal områden. Det krävs varken samtal eller någonting annat, utan en patient kan ringa, få medicin utskriven och betala den utanför det system man egentligen skulle vara innanför.Vänsterpartiet vill reglera nätläkarna - det är ganska känt - och avskaffa den fria etableringsrätten men samtidigt behålla patienternas valfrihet. Vi tycker att det här är väldigt viktiga frågor, och det är också frågor som blir mer och mer aktuella. Det handlar om hur man ska kunna värna skatterna som betalas till hälso- och sjukvård och om vilka patienter som ska få del av dem - förslagsvis de som har de största behoven.Statsrådet har förklarat att det kommer en utredning, men jag undrar om den på något sätt kommer att få direktiv som kan leda till åtgärder för att nätläkarna på riktigt ska bli en del av sjukvården.

Vilka åtgärder kommer statsrådet och regeringen att vidta för att nätläkares verksamhet inte ska stå i strid med HSL?

Det låter lovvärt. Jag hoppas att utredningen blir något som vi kan ta del av.Fortsättningsvis säljs nu de här behandlingarna, som är framtagna för personer som lider av fetma och diabetes, som ett slags mirakelmedicin genom olika digitala läkarbolag. När man börjar göra reklam för sådana saker på Facebook tycker vi att det har gått lite långt.Problemet blir också att ett antal av de fristående nätläkarbolag som ligger utanför skalet inte har någon som helst kontakt med eller länkar till husläkare. Det finns inget sådant.Det har också visat sig i granskningar gjorda av Dagens Nyheter - som är en utomordentlig tidning, och nu har jag gjort lite reklam för den - att det är ganska lätt att få del av den här behandlingen, även om man har en övervikt på fem kilo och då knappast behöver den. Så här kan vi inte ha det, anser Vänsterpartiet. Det krävs ordentliga utredningar, uppföljningar och fysiska möten om man har en kraftig övervikt eller en övervikt. Det är alltid bra att träffa en läkare. Nätläkarbolagens marknadsföring är väldigt aktiv. Man kan se deras reklamskyltar i tunnelbanan här i Stockholm. Reklamen har gjort detta till en väldigt lönsam affär. Man kan verkligen fundera på om det också lett till en mer jämlik vård, eftersom nätläkarna enligt undersökningar från Vårdanalys mest frekventeras av personer som bor i innerstan och är ganska friska men vill ha snabb tillgång till vård.Alla älskar att de digitala förutsättningarna gör det lätt att få kontakt och prata med läkare, men här handlar det också om att regionerna måste ta kommandot över digitaliseringen. Det har inte riktigt skett. Man borde exempelvis utveckla 1177 och erbjuda onlinebokningar. Vänsterpartiet är ganska oroliga för att nätläkarna fortsätter att tälja guld på ett antal områden. Det krävs varken samtal eller någonting annat, utan en patient kan ringa, få medicin utskriven och betala den utanför det system man egentligen skulle vara innanför.Vänsterpartiet vill reglera nätläkarna - det är ganska känt - och avskaffa den fria etableringsrätten men samtidigt behålla patienternas valfrihet. Vi tycker att det här är väldigt viktiga frågor, och det är också frågor som blir mer och mer aktuella. Det handlar om hur man ska kunna värna skatterna som betalas till hälso- och sjukvård och om vilka patienter som ska få del av dem - förslagsvis de som har de största behoven.Statsrådet har förklarat att det kommer en utredning, men jag undrar om den på något sätt kommer att få direktiv som kan leda till åtgärder för att nätläkarna på riktigt ska bli en del av sjukvården.

Hur kommer statsrådet och regeringen att följa upp nätläkarnas olika verksamheter som riktar in sig på till exempel psykisk ohälsa, högt blodtryck och fetma?

Det låter lovvärt. Jag hoppas att utredningen blir något som vi kan ta del av.Fortsättningsvis säljs nu de här behandlingarna, som är framtagna för personer som lider av fetma och diabetes, som ett slags mirakelmedicin genom olika digitala läkarbolag. När man börjar göra reklam för sådana saker på Facebook tycker vi att det har gått lite långt.Problemet blir också att ett antal av de fristående nätläkarbolag som ligger utanför skalet inte har någon som helst kontakt med eller länkar till husläkare. Det finns inget sådant.Det har också visat sig i granskningar gjorda av Dagens Nyheter - som är en utomordentlig tidning, och nu har jag gjort lite reklam för den - att det är ganska lätt att få del av den här behandlingen, även om man har en övervikt på fem kilo och då knappast behöver den. Så här kan vi inte ha det, anser Vänsterpartiet. Det krävs ordentliga utredningar, uppföljningar och fysiska möten om man har en kraftig övervikt eller en övervikt. Det är alltid bra att träffa en läkare. Nätläkarbolagens marknadsföring är väldigt aktiv. Man kan se deras reklamskyltar i tunnelbanan här i Stockholm. Reklamen har gjort detta till en väldigt lönsam affär. Man kan verkligen fundera på om det också lett till en mer jämlik vård, eftersom nätläkarna enligt undersökningar från Vårdanalys mest frekventeras av personer som bor i innerstan och är ganska friska men vill ha snabb tillgång till vård.Alla älskar att de digitala förutsättningarna gör det lätt att få kontakt och prata med läkare, men här handlar det också om att regionerna måste ta kommandot över digitaliseringen. Det har inte riktigt skett. Man borde exempelvis utveckla 1177 och erbjuda onlinebokningar. Vänsterpartiet är ganska oroliga för att nätläkarna fortsätter att tälja guld på ett antal områden. Det krävs varken samtal eller någonting annat, utan en patient kan ringa, få medicin utskriven och betala den utanför det system man egentligen skulle vara innanför.Vänsterpartiet vill reglera nätläkarna - det är ganska känt - och avskaffa den fria etableringsrätten men samtidigt behålla patienternas valfrihet. Vi tycker att det här är väldigt viktiga frågor, och det är också frågor som blir mer och mer aktuella. Det handlar om hur man ska kunna värna skatterna som betalas till hälso- och sjukvård och om vilka patienter som ska få del av dem - förslagsvis de som har de största behoven.Statsrådet har förklarat att det kommer en utredning, men jag undrar om den på något sätt kommer att få direktiv som kan leda till åtgärder för att nätläkarna på riktigt ska bli en del av sjukvården.

Vilka åtgärder kommer statsrådet och regeringen att vidta för att förhindra att patienter far illa på grund av nätläkares verksamhet?

Tack, ledamoten, för en mycket intressant fråga! Den rör många aspekter av hälso- och sjukvården.Det är samma ansvar oavsett om man är digital eller fysisk vårdgivare. Det finns ingen skillnad i lagstiftningen. Ansvaret är detsamma. Samtliga utövare lyder under patientlagen, patientsäkerhetslagen och hälso- och sjukvårdslagen. Det är ingen skillnad.Det som däremot skiljer är att ingen av de exempel som ledamoten ger, såvitt jag vet, har avtal med någon region. Det är helt privat verksamhet. Läkemedlen man förskriver är inte heller en del av läkemedelsförmånen och har alltså inte bedömts av TLV. Det är inte ett politiskt beslut. Det är en myndighet som bedömer vilka läkemedel som ska subventioneras gemensamt. Dessa ligger helt utanför.Det är verkligen en privat verksamhet vid sidan av. Men den lyder helt och fullt under de lagar som styr sjukvården. Därför har Ivo, vår tillsynsmyndighet, ansvar för att följa upp att det sker på rätt sätt. En sådan sak är att man ska förskriva för rätt indikation. Det kan i vissa situationer vara rätt att förskriva på annat sätt. Det kallas ibland off label. Vi kan exempelvis se det vid vissa tillfällen när det gäller MS-sjuka, där ett läkemedel som ofta används är off label. Andra gånger kan det bli helt fel.Det leder dessutom till en bristsituation för de grupper som behöver läkemedlet. Det har varit aktuellt inte minst i det här fallet. Patienter som behöver ett läkemedel blir utan därför att patienter som inte är sjuka och inte behöver läkemedlet får det i stället. Det är ett exempel där våra tillsynsmyndigheter måste vara aktiva och agera på det sätt som de finner lämpligt utifrån sina instruktioner och det regleringsbrev de har fått.Om någon av dessa vårdgivare skulle ha ett avtal med en region - någon av dem kan ha det, även i vissa delar - är det regionens ansvar att följa upp detta.Regeringen står inte stilla. Det är nämligen en helt annan situation i dag, när vi som patienter kan få ta del av digitala utförare. Det är jättebra att vi kan ha både fysiska och digitala besök. Det tror jag att ledamoten håller med om. Under pandemin tog den utvecklingen fart ordentligt. Innan dess var det ett fåtal aktörer som fanns med, både offentligt drivna och privata. Nu har det verkligen förändrats. I dag tror jag att nästan alla regioner erbjuder möjlighet till olika varianter av digitala möten som passar för patienter i ganska många situationer.Det vi behöver få till är att detta blir en del av hälso- och sjukvårdssystemet. Så uppfattar jag frågan från ledamoten. Initiativen är goda, men de måste vara en del av vårt sjukvårdssystem så att de bygger på behoven och inte går vid sidan av. Det har därför tillsatts en utredning till följd av ett tillkännagivande från riksdagen, som jag tror att både ledamoten och undertecknad stod bakom vid tillfället. Björn Eriksson leder denna. Man ska hitta principer för hur digitala vårdgivare ska finnas med i systemet, och det ska bygga på behovsprincipen. Utredningen kommer att lämna sitt förslag framåt sommaren. Sedan får vi återkomma till hur vi hanterar det.Jag tror att det finns en önskan hos alla aktörer om lite ordning i systemet. Det gäller också de digitala vårdgivarna som om de finns i systemet - det gör inte de exempel som ledamoten tog upp - nästan alltid hamnar i utomlänsersättningen i dag. Den bygger bara på antal besök och inte på att göra helhetsbedömningar och ta ansvar för patienter. Det är ett system som jag uppfattar att ingendera parten tycker är gynnsam, utan man vill förändra.Jag hoppas att utredningen som pågår också kan medverka till en bättre hållning och till att vi får ett nationellt system som kan stödja utvecklingen på rätt sätt och utifrån de lagar vi har på området.

Vilka åtgärder kommer statsrådet och regeringen att vidta för att nätläkares verksamhet inte ska stå i strid med HSL?

Tack, ledamoten, för en mycket intressant fråga! Den rör många aspekter av hälso- och sjukvården.Det är samma ansvar oavsett om man är digital eller fysisk vårdgivare. Det finns ingen skillnad i lagstiftningen. Ansvaret är detsamma. Samtliga utövare lyder under patientlagen, patientsäkerhetslagen och hälso- och sjukvårdslagen. Det är ingen skillnad.Det som däremot skiljer är att ingen av de exempel som ledamoten ger, såvitt jag vet, har avtal med någon region. Det är helt privat verksamhet. Läkemedlen man förskriver är inte heller en del av läkemedelsförmånen och har alltså inte bedömts av TLV. Det är inte ett politiskt beslut. Det är en myndighet som bedömer vilka läkemedel som ska subventioneras gemensamt. Dessa ligger helt utanför.Det är verkligen en privat verksamhet vid sidan av. Men den lyder helt och fullt under de lagar som styr sjukvården. Därför har Ivo, vår tillsynsmyndighet, ansvar för att följa upp att det sker på rätt sätt. En sådan sak är att man ska förskriva för rätt indikation. Det kan i vissa situationer vara rätt att förskriva på annat sätt. Det kallas ibland off label. Vi kan exempelvis se det vid vissa tillfällen när det gäller MS-sjuka, där ett läkemedel som ofta används är off label. Andra gånger kan det bli helt fel.Det leder dessutom till en bristsituation för de grupper som behöver läkemedlet. Det har varit aktuellt inte minst i det här fallet. Patienter som behöver ett läkemedel blir utan därför att patienter som inte är sjuka och inte behöver läkemedlet får det i stället. Det är ett exempel där våra tillsynsmyndigheter måste vara aktiva och agera på det sätt som de finner lämpligt utifrån sina instruktioner och det regleringsbrev de har fått.Om någon av dessa vårdgivare skulle ha ett avtal med en region - någon av dem kan ha det, även i vissa delar - är det regionens ansvar att följa upp detta.Regeringen står inte stilla. Det är nämligen en helt annan situation i dag, när vi som patienter kan få ta del av digitala utförare. Det är jättebra att vi kan ha både fysiska och digitala besök. Det tror jag att ledamoten håller med om. Under pandemin tog den utvecklingen fart ordentligt. Innan dess var det ett fåtal aktörer som fanns med, både offentligt drivna och privata. Nu har det verkligen förändrats. I dag tror jag att nästan alla regioner erbjuder möjlighet till olika varianter av digitala möten som passar för patienter i ganska många situationer.Det vi behöver få till är att detta blir en del av hälso- och sjukvårdssystemet. Så uppfattar jag frågan från ledamoten. Initiativen är goda, men de måste vara en del av vårt sjukvårdssystem så att de bygger på behoven och inte går vid sidan av. Det har därför tillsatts en utredning till följd av ett tillkännagivande från riksdagen, som jag tror att både ledamoten och undertecknad stod bakom vid tillfället. Björn Eriksson leder denna. Man ska hitta principer för hur digitala vårdgivare ska finnas med i systemet, och det ska bygga på behovsprincipen. Utredningen kommer att lämna sitt förslag framåt sommaren. Sedan får vi återkomma till hur vi hanterar det.Jag tror att det finns en önskan hos alla aktörer om lite ordning i systemet. Det gäller också de digitala vårdgivarna som om de finns i systemet - det gör inte de exempel som ledamoten tog upp - nästan alltid hamnar i utomlänsersättningen i dag. Den bygger bara på antal besök och inte på att göra helhetsbedömningar och ta ansvar för patienter. Det är ett system som jag uppfattar att ingendera parten tycker är gynnsam, utan man vill förändra.Jag hoppas att utredningen som pågår också kan medverka till en bättre hållning och till att vi får ett nationellt system som kan stödja utvecklingen på rätt sätt och utifrån de lagar vi har på området.

Hur kommer statsrådet och regeringen att följa upp nätläkarnas olika verksamheter som riktar in sig på till exempel psykisk ohälsa, högt blodtryck och fetma?

Tack, ledamoten, för en mycket intressant fråga! Den rör många aspekter av hälso- och sjukvården.Det är samma ansvar oavsett om man är digital eller fysisk vårdgivare. Det finns ingen skillnad i lagstiftningen. Ansvaret är detsamma. Samtliga utövare lyder under patientlagen, patientsäkerhetslagen och hälso- och sjukvårdslagen. Det är ingen skillnad.Det som däremot skiljer är att ingen av de exempel som ledamoten ger, såvitt jag vet, har avtal med någon region. Det är helt privat verksamhet. Läkemedlen man förskriver är inte heller en del av läkemedelsförmånen och har alltså inte bedömts av TLV. Det är inte ett politiskt beslut. Det är en myndighet som bedömer vilka läkemedel som ska subventioneras gemensamt. Dessa ligger helt utanför.Det är verkligen en privat verksamhet vid sidan av. Men den lyder helt och fullt under de lagar som styr sjukvården. Därför har Ivo, vår tillsynsmyndighet, ansvar för att följa upp att det sker på rätt sätt. En sådan sak är att man ska förskriva för rätt indikation. Det kan i vissa situationer vara rätt att förskriva på annat sätt. Det kallas ibland off label. Vi kan exempelvis se det vid vissa tillfällen när det gäller MS-sjuka, där ett läkemedel som ofta används är off label. Andra gånger kan det bli helt fel.Det leder dessutom till en bristsituation för de grupper som behöver läkemedlet. Det har varit aktuellt inte minst i det här fallet. Patienter som behöver ett läkemedel blir utan därför att patienter som inte är sjuka och inte behöver läkemedlet får det i stället. Det är ett exempel där våra tillsynsmyndigheter måste vara aktiva och agera på det sätt som de finner lämpligt utifrån sina instruktioner och det regleringsbrev de har fått.Om någon av dessa vårdgivare skulle ha ett avtal med en region - någon av dem kan ha det, även i vissa delar - är det regionens ansvar att följa upp detta.Regeringen står inte stilla. Det är nämligen en helt annan situation i dag, när vi som patienter kan få ta del av digitala utförare. Det är jättebra att vi kan ha både fysiska och digitala besök. Det tror jag att ledamoten håller med om. Under pandemin tog den utvecklingen fart ordentligt. Innan dess var det ett fåtal aktörer som fanns med, både offentligt drivna och privata. Nu har det verkligen förändrats. I dag tror jag att nästan alla regioner erbjuder möjlighet till olika varianter av digitala möten som passar för patienter i ganska många situationer.Det vi behöver få till är att detta blir en del av hälso- och sjukvårdssystemet. Så uppfattar jag frågan från ledamoten. Initiativen är goda, men de måste vara en del av vårt sjukvårdssystem så att de bygger på behoven och inte går vid sidan av. Det har därför tillsatts en utredning till följd av ett tillkännagivande från riksdagen, som jag tror att både ledamoten och undertecknad stod bakom vid tillfället. Björn Eriksson leder denna. Man ska hitta principer för hur digitala vårdgivare ska finnas med i systemet, och det ska bygga på behovsprincipen. Utredningen kommer att lämna sitt förslag framåt sommaren. Sedan får vi återkomma till hur vi hanterar det.Jag tror att det finns en önskan hos alla aktörer om lite ordning i systemet. Det gäller också de digitala vårdgivarna som om de finns i systemet - det gör inte de exempel som ledamoten tog upp - nästan alltid hamnar i utomlänsersättningen i dag. Den bygger bara på antal besök och inte på att göra helhetsbedömningar och ta ansvar för patienter. Det är ett system som jag uppfattar att ingendera parten tycker är gynnsam, utan man vill förändra.Jag hoppas att utredningen som pågår också kan medverka till en bättre hållning och till att vi får ett nationellt system som kan stödja utvecklingen på rätt sätt och utifrån de lagar vi har på området.

Vilka åtgärder kommer statsrådet och regeringen att vidta för att förhindra att patienter far illa på grund av nätläkares verksamhet?

Tack för svaret, statsrådet!Vi upplever att det överallt inom vården dyker upp ett nätläkarbolag där det går att tjäna mycket pengar. Det sker utan hänsyn till hur vårdbehoven faktiskt ser ut. Det beror på att vi genom etableringsfriheten har en helt oreglerad marknad för vårdbolag i Sverige.Jag upplever att det förmodligen är sämst kontroll bland de digitala aktörerna, som tillåts tjäna pengar på ett sätt som vi anser står i strid med hälso- och sjukvårdslagen. Det ska vara behoven som ska styra, inte bara att man konstant söker vård. På marknaden har det kommit nya aptitreglerande läkemedel som gör det lättare att gå ned i vikt. Det måste man säga är bra. Det handlar om semaglutid som finns också i diabetesläkemedel och i Ozempic, Saxenda och Mysimba. Dessa mediciner och behandlingar dämpar hunger och ökar mättnadskänslan.Efterfrågan på Ozempic, som bara är godkänt vid typ 2-diabetes, är så stor att det sedan i höstas är brist på apoteken, enligt Dagens Nyheter. Det har drabbat diabetespatienter.Man kan fundera på om det kommer som ett brev på posten att nya digitala överviktskliniker ser sin chans, anser vi, att tjäna extra pengar och öppnar affär när det gäller just fetma och övervikt. Samma utveckling kan man se på andra medicinska områden, exempelvis när det gäller högt blodtryck och lättare psykisk ohälsa. På grund av att vi har en helt oreglerad marknad dyker nätläkarbolagen upp. De har inte kontakt med husläkare utan kör helt själva.Så många som 1 miljon svenskar lider av fetma. Det är ett stort folkhälsoproblem och har, tycker vi, blivit en lönsam affär för ett antal vårdbolag. Det finns vårdgivare som heter Yazen och Medfacilis, som erbjuder kontakt med läkare via app eller webb och månadsabonnemang som omfattar både förskrivning av läkemedel och personliga kost- och träningsprogram. Det kan låta jättebra.Läkemedlen får patienten själv betala. Egentligen är behandlingarna, läkemedlen, avsedda för personer som har fetma - de är inte bara lite överviktiga, som man själv kan känna sig ibland - eller har diabetes kopplat till övervikten. Detta har också visat sig nå ut till en ganska stor del personer. De har exempelvis gått in på Facebook och hittat grupper på temat Ozempic och har på det sättet drivits till en vårdgivare. Det är till slut en affärsidé som inte känns okej, menar vi. Den ligger lite apart när det gäller den övriga sjukvården. Det är mer en affär för ett antal personer.Jag tycker att det här är en del av hälso- och sjukvården där det är lite vilda västern och som behöver regleras. Jag undrar igen vilka åtgärder ministern vill vidta för att förhindra att patienter far illa på grund av nätläkares verksamhet. Det gäller exempelvis att medicin som ska gå till dem som har diabetes i stället går till några som anser sig vara lite överviktiga. Och vad ska man göra i övrigt när det gäller nätläkare som arbetar med blodtryck och öppnar en digital mottagning för det men inte har kontakt med exempelvis övrig sjukvård?

Vilka åtgärder kommer statsrådet och regeringen att vidta för att nätläkares verksamhet inte ska stå i strid med HSL?

Tack för svaret, statsrådet!Vi upplever att det överallt inom vården dyker upp ett nätläkarbolag där det går att tjäna mycket pengar. Det sker utan hänsyn till hur vårdbehoven faktiskt ser ut. Det beror på att vi genom etableringsfriheten har en helt oreglerad marknad för vårdbolag i Sverige.Jag upplever att det förmodligen är sämst kontroll bland de digitala aktörerna, som tillåts tjäna pengar på ett sätt som vi anser står i strid med hälso- och sjukvårdslagen. Det ska vara behoven som ska styra, inte bara att man konstant söker vård. På marknaden har det kommit nya aptitreglerande läkemedel som gör det lättare att gå ned i vikt. Det måste man säga är bra. Det handlar om semaglutid som finns också i diabetesläkemedel och i Ozempic, Saxenda och Mysimba. Dessa mediciner och behandlingar dämpar hunger och ökar mättnadskänslan.Efterfrågan på Ozempic, som bara är godkänt vid typ 2-diabetes, är så stor att det sedan i höstas är brist på apoteken, enligt Dagens Nyheter. Det har drabbat diabetespatienter.Man kan fundera på om det kommer som ett brev på posten att nya digitala överviktskliniker ser sin chans, anser vi, att tjäna extra pengar och öppnar affär när det gäller just fetma och övervikt. Samma utveckling kan man se på andra medicinska områden, exempelvis när det gäller högt blodtryck och lättare psykisk ohälsa. På grund av att vi har en helt oreglerad marknad dyker nätläkarbolagen upp. De har inte kontakt med husläkare utan kör helt själva.Så många som 1 miljon svenskar lider av fetma. Det är ett stort folkhälsoproblem och har, tycker vi, blivit en lönsam affär för ett antal vårdbolag. Det finns vårdgivare som heter Yazen och Medfacilis, som erbjuder kontakt med läkare via app eller webb och månadsabonnemang som omfattar både förskrivning av läkemedel och personliga kost- och träningsprogram. Det kan låta jättebra.Läkemedlen får patienten själv betala. Egentligen är behandlingarna, läkemedlen, avsedda för personer som har fetma - de är inte bara lite överviktiga, som man själv kan känna sig ibland - eller har diabetes kopplat till övervikten. Detta har också visat sig nå ut till en ganska stor del personer. De har exempelvis gått in på Facebook och hittat grupper på temat Ozempic och har på det sättet drivits till en vårdgivare. Det är till slut en affärsidé som inte känns okej, menar vi. Den ligger lite apart när det gäller den övriga sjukvården. Det är mer en affär för ett antal personer.Jag tycker att det här är en del av hälso- och sjukvården där det är lite vilda västern och som behöver regleras. Jag undrar igen vilka åtgärder ministern vill vidta för att förhindra att patienter far illa på grund av nätläkares verksamhet. Det gäller exempelvis att medicin som ska gå till dem som har diabetes i stället går till några som anser sig vara lite överviktiga. Och vad ska man göra i övrigt när det gäller nätläkare som arbetar med blodtryck och öppnar en digital mottagning för det men inte har kontakt med exempelvis övrig sjukvård?

Hur kommer statsrådet och regeringen att följa upp nätläkarnas olika verksamheter som riktar in sig på till exempel psykisk ohälsa, högt blodtryck och fetma?

Tack för svaret, statsrådet!Vi upplever att det överallt inom vården dyker upp ett nätläkarbolag där det går att tjäna mycket pengar. Det sker utan hänsyn till hur vårdbehoven faktiskt ser ut. Det beror på att vi genom etableringsfriheten har en helt oreglerad marknad för vårdbolag i Sverige.Jag upplever att det förmodligen är sämst kontroll bland de digitala aktörerna, som tillåts tjäna pengar på ett sätt som vi anser står i strid med hälso- och sjukvårdslagen. Det ska vara behoven som ska styra, inte bara att man konstant söker vård. På marknaden har det kommit nya aptitreglerande läkemedel som gör det lättare att gå ned i vikt. Det måste man säga är bra. Det handlar om semaglutid som finns också i diabetesläkemedel och i Ozempic, Saxenda och Mysimba. Dessa mediciner och behandlingar dämpar hunger och ökar mättnadskänslan.Efterfrågan på Ozempic, som bara är godkänt vid typ 2-diabetes, är så stor att det sedan i höstas är brist på apoteken, enligt Dagens Nyheter. Det har drabbat diabetespatienter.Man kan fundera på om det kommer som ett brev på posten att nya digitala överviktskliniker ser sin chans, anser vi, att tjäna extra pengar och öppnar affär när det gäller just fetma och övervikt. Samma utveckling kan man se på andra medicinska områden, exempelvis när det gäller högt blodtryck och lättare psykisk ohälsa. På grund av att vi har en helt oreglerad marknad dyker nätläkarbolagen upp. De har inte kontakt med husläkare utan kör helt själva.Så många som 1 miljon svenskar lider av fetma. Det är ett stort folkhälsoproblem och har, tycker vi, blivit en lönsam affär för ett antal vårdbolag. Det finns vårdgivare som heter Yazen och Medfacilis, som erbjuder kontakt med läkare via app eller webb och månadsabonnemang som omfattar både förskrivning av läkemedel och personliga kost- och träningsprogram. Det kan låta jättebra.Läkemedlen får patienten själv betala. Egentligen är behandlingarna, läkemedlen, avsedda för personer som har fetma - de är inte bara lite överviktiga, som man själv kan känna sig ibland - eller har diabetes kopplat till övervikten. Detta har också visat sig nå ut till en ganska stor del personer. De har exempelvis gått in på Facebook och hittat grupper på temat Ozempic och har på det sättet drivits till en vårdgivare. Det är till slut en affärsidé som inte känns okej, menar vi. Den ligger lite apart när det gäller den övriga sjukvården. Det är mer en affär för ett antal personer.Jag tycker att det här är en del av hälso- och sjukvården där det är lite vilda västern och som behöver regleras. Jag undrar igen vilka åtgärder ministern vill vidta för att förhindra att patienter far illa på grund av nätläkares verksamhet. Det gäller exempelvis att medicin som ska gå till dem som har diabetes i stället går till några som anser sig vara lite överviktiga. Och vad ska man göra i övrigt när det gäller nätläkare som arbetar med blodtryck och öppnar en digital mottagning för det men inte har kontakt med exempelvis övrig sjukvård?

Vilka åtgärder kommer statsrådet och regeringen att vidta för att förhindra att patienter far illa på grund av nätläkares verksamhet?

Karin Rågsjö har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen kommer att vidta för att förhindra att patienter far illa på grund av nätläkares verksamhet. Karin Rågsjö har också frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen kommer att vidta för att nätläkares verksamhet inte ska stå i strid med HSL, hälso- och sjukvårdslagen. Slutligen har Karin Rågsjö frågat mig hur jag och regeringen kommer att följa upp nätläkarnas olika verksamheter som riktar in sig på till exempel psykisk ohälsa, högt blodtryck och fetma.Först och främst vill jag framhålla att patientsäkerheten inom vården är en viktig fråga för regeringen. Oavsett om det gäller fysisk eller digital vård ska man kunna känna sig säker på att få hjälp när man söker hjälp i vården. Man ska kunna lita på att den vårdgivare man väljer att söka hjälp hos har adekvat utbildning och följer den lagstiftning och de riktlinjer som finns på området.Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, utövar tillsyn över hälso- och sjukvården och dess personal. Det gäller även för digitala verksamheter. Om Ivo får kännedom om att hälso- och sjukvårdspersonal inte fullgör sina skyldigheter enligt gällande rätt för hälso- och sjukvårdsverksamhet ska myndigheten vidta åtgärder för att skyldigheterna ska fullgöras. Ivo har även befogenhet att anmäla legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd för prövning av ingripande åtgärder, till exempel återkallelse av legitimation eller begränsning av förskrivningsrätt.Slutligen vill jag tacka ledamoten för hennes långvariga engagemang för vårdfrågorna och inte minst för att stärka patientsäkerheten i hälso- och sjukvården. Därmed ser jag fram emot en fortsatt god dialog.

Vilka åtgärder kommer statsrådet och regeringen att vidta för att nätläkares verksamhet inte ska stå i strid med HSL?

Karin Rågsjö har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen kommer att vidta för att förhindra att patienter far illa på grund av nätläkares verksamhet. Karin Rågsjö har också frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen kommer att vidta för att nätläkares verksamhet inte ska stå i strid med HSL, hälso- och sjukvårdslagen. Slutligen har Karin Rågsjö frågat mig hur jag och regeringen kommer att följa upp nätläkarnas olika verksamheter som riktar in sig på till exempel psykisk ohälsa, högt blodtryck och fetma.Först och främst vill jag framhålla att patientsäkerheten inom vården är en viktig fråga för regeringen. Oavsett om det gäller fysisk eller digital vård ska man kunna känna sig säker på att få hjälp när man söker hjälp i vården. Man ska kunna lita på att den vårdgivare man väljer att söka hjälp hos har adekvat utbildning och följer den lagstiftning och de riktlinjer som finns på området.Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, utövar tillsyn över hälso- och sjukvården och dess personal. Det gäller även för digitala verksamheter. Om Ivo får kännedom om att hälso- och sjukvårdspersonal inte fullgör sina skyldigheter enligt gällande rätt för hälso- och sjukvårdsverksamhet ska myndigheten vidta åtgärder för att skyldigheterna ska fullgöras. Ivo har även befogenhet att anmäla legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd för prövning av ingripande åtgärder, till exempel återkallelse av legitimation eller begränsning av förskrivningsrätt.Slutligen vill jag tacka ledamoten för hennes långvariga engagemang för vårdfrågorna och inte minst för att stärka patientsäkerheten i hälso- och sjukvården. Därmed ser jag fram emot en fortsatt god dialog.

Hur kommer statsrådet och regeringen att följa upp nätläkarnas olika verksamheter som riktar in sig på till exempel psykisk ohälsa, högt blodtryck och fetma?

Karin Rågsjö har frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen kommer att vidta för att förhindra att patienter far illa på grund av nätläkares verksamhet. Karin Rågsjö har också frågat mig vilka åtgärder jag och regeringen kommer att vidta för att nätläkares verksamhet inte ska stå i strid med HSL, hälso- och sjukvårdslagen. Slutligen har Karin Rågsjö frågat mig hur jag och regeringen kommer att följa upp nätläkarnas olika verksamheter som riktar in sig på till exempel psykisk ohälsa, högt blodtryck och fetma.Först och främst vill jag framhålla att patientsäkerheten inom vården är en viktig fråga för regeringen. Oavsett om det gäller fysisk eller digital vård ska man kunna känna sig säker på att få hjälp när man söker hjälp i vården. Man ska kunna lita på att den vårdgivare man väljer att söka hjälp hos har adekvat utbildning och följer den lagstiftning och de riktlinjer som finns på området.Inspektionen för vård och omsorg, Ivo, utövar tillsyn över hälso- och sjukvården och dess personal. Det gäller även för digitala verksamheter. Om Ivo får kännedom om att hälso- och sjukvårdspersonal inte fullgör sina skyldigheter enligt gällande rätt för hälso- och sjukvårdsverksamhet ska myndigheten vidta åtgärder för att skyldigheterna ska fullgöras. Ivo har även befogenhet att anmäla legitimerad hälso- och sjukvårdspersonal till Hälso- och sjukvårdens ansvarsnämnd för prövning av ingripande åtgärder, till exempel återkallelse av legitimation eller begränsning av förskrivningsrätt.Slutligen vill jag tacka ledamoten för hennes långvariga engagemang för vårdfrågorna och inte minst för att stärka patientsäkerheten i hälso- och sjukvården. Därmed ser jag fram emot en fortsatt god dialog.

På vilka omständigheter och fakta har ministern baserat sin ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet?

Jag vill åter tacka alla deltagare i debatten för en utmärkt diskussion kring en fråga som engagerar många människor och där det är uppenbart att sista ordet inte sagts.Jag uppfattar inte att det i nuläget finns enighet inom EU för att driva frågan att lista IRGC under EU:s terrorismsanktioner. Inget land har heller lagt fram något konkret förslag eller juridiskt underlag för en sådan listning.Tillsammans med EU:s medlemsstater fortsätter vi att analysera diskussionen och diskutera möjliga ytterligare sanktioner. Enigheten är av central betydelse för EU:s trovärdighet, oavsett om Sverige eller något annat land har ordförandeskapet. Det innebär också att möjligheten att påverka situationen är avhängig av denna enighet. Därför bör den värnas. Sverige kommer att fortsätta att stödja en tydlig och enad Iranpolitik också under vårt ordförandeskap. Vi utesluter ingenting när det gäller frågan om vidare sanktioner.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Avser ministern att omvärdera sitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av von der Leyens ståndpunkt att en terrorlistning är ett nödvändigt svar på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran?

Jag vill åter tacka alla deltagare i debatten för en utmärkt diskussion kring en fråga som engagerar många människor och där det är uppenbart att sista ordet inte sagts.Jag uppfattar inte att det i nuläget finns enighet inom EU för att driva frågan att lista IRGC under EU:s terrorismsanktioner. Inget land har heller lagt fram något konkret förslag eller juridiskt underlag för en sådan listning.Tillsammans med EU:s medlemsstater fortsätter vi att analysera diskussionen och diskutera möjliga ytterligare sanktioner. Enigheten är av central betydelse för EU:s trovärdighet, oavsett om Sverige eller något annat land har ordförandeskapet. Det innebär också att möjligheten att påverka situationen är avhängig av denna enighet. Därför bör den värnas. Sverige kommer att fortsätta att stödja en tydlig och enad Iranpolitik också under vårt ordförandeskap. Vi utesluter ingenting när det gäller frågan om vidare sanktioner.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Kommer Sveriges regering arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet?

Jag vill åter tacka alla deltagare i debatten för en utmärkt diskussion kring en fråga som engagerar många människor och där det är uppenbart att sista ordet inte sagts.Jag uppfattar inte att det i nuläget finns enighet inom EU för att driva frågan att lista IRGC under EU:s terrorismsanktioner. Inget land har heller lagt fram något konkret förslag eller juridiskt underlag för en sådan listning.Tillsammans med EU:s medlemsstater fortsätter vi att analysera diskussionen och diskutera möjliga ytterligare sanktioner. Enigheten är av central betydelse för EU:s trovärdighet, oavsett om Sverige eller något annat land har ordförandeskapet. Det innebär också att möjligheten att påverka situationen är avhängig av denna enighet. Därför bör den värnas. Sverige kommer att fortsätta att stödja en tydlig och enad Iranpolitik också under vårt ordförandeskap. Vi utesluter ingenting när det gäller frågan om vidare sanktioner.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

Vilka försäkringar har ministern gett i sina samtal med representanter för Iran?

Jag vill åter tacka alla deltagare i debatten för en utmärkt diskussion kring en fråga som engagerar många människor och där det är uppenbart att sista ordet inte sagts.Jag uppfattar inte att det i nuläget finns enighet inom EU för att driva frågan att lista IRGC under EU:s terrorismsanktioner. Inget land har heller lagt fram något konkret förslag eller juridiskt underlag för en sådan listning.Tillsammans med EU:s medlemsstater fortsätter vi att analysera diskussionen och diskutera möjliga ytterligare sanktioner. Enigheten är av central betydelse för EU:s trovärdighet, oavsett om Sverige eller något annat land har ordförandeskapet. Det innebär också att möjligheten att påverka situationen är avhängig av denna enighet. Därför bör den värnas. Sverige kommer att fortsätta att stödja en tydlig och enad Iranpolitik också under vårt ordförandeskap. Vi utesluter ingenting när det gäller frågan om vidare sanktioner.Interpellationsdebatten var härmed avslutad.

På vilka omständigheter och fakta har ministern baserat sin ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet?

Jag vill börja med att tacka alla som deltagit i den här debatten och alla er som varje dag arbetar för att stötta kampen för frihet och demokrati.Vi vill göra några tydliga medskick här i dag. Vi förväntar oss att Sverige driver på för att få den juridiska analysen klar. Den kan inte bara få pågå utan deadline. Vi vill att Sveriges regering slutar gömma sig bakom ordförandeskapet och tar det ledarskap som man har getts. Vi vill att man går från att samordna till att aktivt samla. Vi vill att man samlar medlemsländerna för att följa upp den utmaning som Europaparlamentet har gett och terrorlista revolutionsgardet.Jag vill avsluta med att blicka framåt. När kampen för frihet förhoppningsvis har vunnits efter att Irans kvinnor modigt rest sig mot decennier av förtryck bör vi också ha respekten att möta dem som en del av lösningen. Det här kan och får inte lösas av män, så som det så ofta blir i internationell politik. Här måste Sverige tillsammans med andra länder aktivt arbeta för att lyfta fram kvinnor som en del av lösningen. Det är det som vi brukat kalla för feministisk utrikespolitik. Sverige måste göra allt vi kan för att möta det iranska folkets vilja till frihet. Där är ordförandeskapet en otroligt viktig del.Kvinna, liv, frihet!(Applåder)

Avser ministern att omvärdera sitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av von der Leyens ståndpunkt att en terrorlistning är ett nödvändigt svar på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran?

Jag vill börja med att tacka alla som deltagit i den här debatten och alla er som varje dag arbetar för att stötta kampen för frihet och demokrati.Vi vill göra några tydliga medskick här i dag. Vi förväntar oss att Sverige driver på för att få den juridiska analysen klar. Den kan inte bara få pågå utan deadline. Vi vill att Sveriges regering slutar gömma sig bakom ordförandeskapet och tar det ledarskap som man har getts. Vi vill att man går från att samordna till att aktivt samla. Vi vill att man samlar medlemsländerna för att följa upp den utmaning som Europaparlamentet har gett och terrorlista revolutionsgardet.Jag vill avsluta med att blicka framåt. När kampen för frihet förhoppningsvis har vunnits efter att Irans kvinnor modigt rest sig mot decennier av förtryck bör vi också ha respekten att möta dem som en del av lösningen. Det här kan och får inte lösas av män, så som det så ofta blir i internationell politik. Här måste Sverige tillsammans med andra länder aktivt arbeta för att lyfta fram kvinnor som en del av lösningen. Det är det som vi brukat kalla för feministisk utrikespolitik. Sverige måste göra allt vi kan för att möta det iranska folkets vilja till frihet. Där är ordförandeskapet en otroligt viktig del.Kvinna, liv, frihet!(Applåder)

Kommer Sveriges regering arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet?

Jag vill börja med att tacka alla som deltagit i den här debatten och alla er som varje dag arbetar för att stötta kampen för frihet och demokrati.Vi vill göra några tydliga medskick här i dag. Vi förväntar oss att Sverige driver på för att få den juridiska analysen klar. Den kan inte bara få pågå utan deadline. Vi vill att Sveriges regering slutar gömma sig bakom ordförandeskapet och tar det ledarskap som man har getts. Vi vill att man går från att samordna till att aktivt samla. Vi vill att man samlar medlemsländerna för att följa upp den utmaning som Europaparlamentet har gett och terrorlista revolutionsgardet.Jag vill avsluta med att blicka framåt. När kampen för frihet förhoppningsvis har vunnits efter att Irans kvinnor modigt rest sig mot decennier av förtryck bör vi också ha respekten att möta dem som en del av lösningen. Det här kan och får inte lösas av män, så som det så ofta blir i internationell politik. Här måste Sverige tillsammans med andra länder aktivt arbeta för att lyfta fram kvinnor som en del av lösningen. Det är det som vi brukat kalla för feministisk utrikespolitik. Sverige måste göra allt vi kan för att möta det iranska folkets vilja till frihet. Där är ordförandeskapet en otroligt viktig del.Kvinna, liv, frihet!(Applåder)

Vilka försäkringar har ministern gett i sina samtal med representanter för Iran?

Jag vill börja med att tacka alla som deltagit i den här debatten och alla er som varje dag arbetar för att stötta kampen för frihet och demokrati.Vi vill göra några tydliga medskick här i dag. Vi förväntar oss att Sverige driver på för att få den juridiska analysen klar. Den kan inte bara få pågå utan deadline. Vi vill att Sveriges regering slutar gömma sig bakom ordförandeskapet och tar det ledarskap som man har getts. Vi vill att man går från att samordna till att aktivt samla. Vi vill att man samlar medlemsländerna för att följa upp den utmaning som Europaparlamentet har gett och terrorlista revolutionsgardet.Jag vill avsluta med att blicka framåt. När kampen för frihet förhoppningsvis har vunnits efter att Irans kvinnor modigt rest sig mot decennier av förtryck bör vi också ha respekten att möta dem som en del av lösningen. Det här kan och får inte lösas av män, så som det så ofta blir i internationell politik. Här måste Sverige tillsammans med andra länder aktivt arbeta för att lyfta fram kvinnor som en del av lösningen. Det är det som vi brukat kalla för feministisk utrikespolitik. Sverige måste göra allt vi kan för att möta det iranska folkets vilja till frihet. Där är ordförandeskapet en otroligt viktig del.Kvinna, liv, frihet!(Applåder)

På vilka omständigheter och fakta har ministern baserat sin ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet?

Jag vill börja med att än en gång uttrycka min uppskattning av det engagemang som finns i Sverige för den allvarliga situationen i Iran och som visar sig här i riksdagen såväl som i den allmänna debatten.Sverige fortsätter att verka på bred front för att upprätthålla trycket mot den iranska regimen och ge stöd till det iranska folket, stöd som också går bortom vårt agerande i EU.Vi fortsätter att lyfta fram situationen i direkta kontakter med Iran. Jag har själv vid två tillfällen talat med Irans utrikesminister. Det var inte ambassadören utan utrikesministern jag talade med, apropå Lawen Redars synpunkter. Jag har då tydligt uttryckt Sveriges och EU:s skarpa kritik mot Irans agerande och förklarat att vi fortsätter att se över möjliga ytterligare åtgärder.I samordning med andra EU-stater har vi också kallat upp Irans ambassadör för att på så sätt markera när Iran trappat upp repressionen. Detta gör vi också genom vår ambassad i Teheran, både i nationell kapacitet och som lokal samordnare av EU:s medlemskrets i egenskap av ordförandeland.Sverige har också gett starkt stöd till den FN-mekanism som nu inrättats, en så kallad fact-finding mission, för att utreda våldet mot protesterna. Detta blir ett viktigt verktyg för att internationellt stödja ansvarsutkrävande. Sverige och övriga EU var pådrivande i den specialsession i MRrådet i november där mekanismen beslutades. Vi kommer att följa och stödja missionens arbete och diskutera dess första återrapportering till FN:s MRråd senare i år.Vad gäller detta med terrorismsanktioner är det ju så att en listning under EU:s terrorismsanktioner behöver uppfylla rättsstatens kriterier och underbyggas av ett beslut från en rättslig eller likvärdig behörig myndighet om förundersökning, åtal eller dom för terroristdåd eller försök till detta. Ett sådant beslut måste uppfylla grundläggande krav på rätten till försvar och ett effektivt rättsskydd. Rådet måste också verifiera att händelserna som ligger till grund för listningen inte inträffat alltför långt tillbaka i tiden. Något sådant underlag har ännu inte presenterats av någon medlemsstat, men diskussionerna om de rättsliga och politiska förutsättningarna för terroristlistning av IRGC fortsätter inom EU.Regeringen fortsätter att genom alla lämpliga plattformar arbeta för att upprätthålla trycket på Iran bilateralt i FN och genom EU. Jag välkomnar i det sammanhanget fortsatt diskussion hos andra om hur vi mest strategiskt och effektivt kan stödja det iranska folket och bidra till en reell förändring av situationen i landet.Tack så mycket för en bra debatt här i dag!

Avser ministern att omvärdera sitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av von der Leyens ståndpunkt att en terrorlistning är ett nödvändigt svar på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran?

Jag vill börja med att än en gång uttrycka min uppskattning av det engagemang som finns i Sverige för den allvarliga situationen i Iran och som visar sig här i riksdagen såväl som i den allmänna debatten.Sverige fortsätter att verka på bred front för att upprätthålla trycket mot den iranska regimen och ge stöd till det iranska folket, stöd som också går bortom vårt agerande i EU.Vi fortsätter att lyfta fram situationen i direkta kontakter med Iran. Jag har själv vid två tillfällen talat med Irans utrikesminister. Det var inte ambassadören utan utrikesministern jag talade med, apropå Lawen Redars synpunkter. Jag har då tydligt uttryckt Sveriges och EU:s skarpa kritik mot Irans agerande och förklarat att vi fortsätter att se över möjliga ytterligare åtgärder.I samordning med andra EU-stater har vi också kallat upp Irans ambassadör för att på så sätt markera när Iran trappat upp repressionen. Detta gör vi också genom vår ambassad i Teheran, både i nationell kapacitet och som lokal samordnare av EU:s medlemskrets i egenskap av ordförandeland.Sverige har också gett starkt stöd till den FN-mekanism som nu inrättats, en så kallad fact-finding mission, för att utreda våldet mot protesterna. Detta blir ett viktigt verktyg för att internationellt stödja ansvarsutkrävande. Sverige och övriga EU var pådrivande i den specialsession i MRrådet i november där mekanismen beslutades. Vi kommer att följa och stödja missionens arbete och diskutera dess första återrapportering till FN:s MRråd senare i år.Vad gäller detta med terrorismsanktioner är det ju så att en listning under EU:s terrorismsanktioner behöver uppfylla rättsstatens kriterier och underbyggas av ett beslut från en rättslig eller likvärdig behörig myndighet om förundersökning, åtal eller dom för terroristdåd eller försök till detta. Ett sådant beslut måste uppfylla grundläggande krav på rätten till försvar och ett effektivt rättsskydd. Rådet måste också verifiera att händelserna som ligger till grund för listningen inte inträffat alltför långt tillbaka i tiden. Något sådant underlag har ännu inte presenterats av någon medlemsstat, men diskussionerna om de rättsliga och politiska förutsättningarna för terroristlistning av IRGC fortsätter inom EU.Regeringen fortsätter att genom alla lämpliga plattformar arbeta för att upprätthålla trycket på Iran bilateralt i FN och genom EU. Jag välkomnar i det sammanhanget fortsatt diskussion hos andra om hur vi mest strategiskt och effektivt kan stödja det iranska folket och bidra till en reell förändring av situationen i landet.Tack så mycket för en bra debatt här i dag!

Kommer Sveriges regering arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet?

Jag vill börja med att än en gång uttrycka min uppskattning av det engagemang som finns i Sverige för den allvarliga situationen i Iran och som visar sig här i riksdagen såväl som i den allmänna debatten.Sverige fortsätter att verka på bred front för att upprätthålla trycket mot den iranska regimen och ge stöd till det iranska folket, stöd som också går bortom vårt agerande i EU.Vi fortsätter att lyfta fram situationen i direkta kontakter med Iran. Jag har själv vid två tillfällen talat med Irans utrikesminister. Det var inte ambassadören utan utrikesministern jag talade med, apropå Lawen Redars synpunkter. Jag har då tydligt uttryckt Sveriges och EU:s skarpa kritik mot Irans agerande och förklarat att vi fortsätter att se över möjliga ytterligare åtgärder.I samordning med andra EU-stater har vi också kallat upp Irans ambassadör för att på så sätt markera när Iran trappat upp repressionen. Detta gör vi också genom vår ambassad i Teheran, både i nationell kapacitet och som lokal samordnare av EU:s medlemskrets i egenskap av ordförandeland.Sverige har också gett starkt stöd till den FN-mekanism som nu inrättats, en så kallad fact-finding mission, för att utreda våldet mot protesterna. Detta blir ett viktigt verktyg för att internationellt stödja ansvarsutkrävande. Sverige och övriga EU var pådrivande i den specialsession i MRrådet i november där mekanismen beslutades. Vi kommer att följa och stödja missionens arbete och diskutera dess första återrapportering till FN:s MRråd senare i år.Vad gäller detta med terrorismsanktioner är det ju så att en listning under EU:s terrorismsanktioner behöver uppfylla rättsstatens kriterier och underbyggas av ett beslut från en rättslig eller likvärdig behörig myndighet om förundersökning, åtal eller dom för terroristdåd eller försök till detta. Ett sådant beslut måste uppfylla grundläggande krav på rätten till försvar och ett effektivt rättsskydd. Rådet måste också verifiera att händelserna som ligger till grund för listningen inte inträffat alltför långt tillbaka i tiden. Något sådant underlag har ännu inte presenterats av någon medlemsstat, men diskussionerna om de rättsliga och politiska förutsättningarna för terroristlistning av IRGC fortsätter inom EU.Regeringen fortsätter att genom alla lämpliga plattformar arbeta för att upprätthålla trycket på Iran bilateralt i FN och genom EU. Jag välkomnar i det sammanhanget fortsatt diskussion hos andra om hur vi mest strategiskt och effektivt kan stödja det iranska folket och bidra till en reell förändring av situationen i landet.Tack så mycket för en bra debatt här i dag!

Vilka försäkringar har ministern gett i sina samtal med representanter för Iran?

Jag vill börja med att än en gång uttrycka min uppskattning av det engagemang som finns i Sverige för den allvarliga situationen i Iran och som visar sig här i riksdagen såväl som i den allmänna debatten.Sverige fortsätter att verka på bred front för att upprätthålla trycket mot den iranska regimen och ge stöd till det iranska folket, stöd som också går bortom vårt agerande i EU.Vi fortsätter att lyfta fram situationen i direkta kontakter med Iran. Jag har själv vid två tillfällen talat med Irans utrikesminister. Det var inte ambassadören utan utrikesministern jag talade med, apropå Lawen Redars synpunkter. Jag har då tydligt uttryckt Sveriges och EU:s skarpa kritik mot Irans agerande och förklarat att vi fortsätter att se över möjliga ytterligare åtgärder.I samordning med andra EU-stater har vi också kallat upp Irans ambassadör för att på så sätt markera när Iran trappat upp repressionen. Detta gör vi också genom vår ambassad i Teheran, både i nationell kapacitet och som lokal samordnare av EU:s medlemskrets i egenskap av ordförandeland.Sverige har också gett starkt stöd till den FN-mekanism som nu inrättats, en så kallad fact-finding mission, för att utreda våldet mot protesterna. Detta blir ett viktigt verktyg för att internationellt stödja ansvarsutkrävande. Sverige och övriga EU var pådrivande i den specialsession i MRrådet i november där mekanismen beslutades. Vi kommer att följa och stödja missionens arbete och diskutera dess första återrapportering till FN:s MRråd senare i år.Vad gäller detta med terrorismsanktioner är det ju så att en listning under EU:s terrorismsanktioner behöver uppfylla rättsstatens kriterier och underbyggas av ett beslut från en rättslig eller likvärdig behörig myndighet om förundersökning, åtal eller dom för terroristdåd eller försök till detta. Ett sådant beslut måste uppfylla grundläggande krav på rätten till försvar och ett effektivt rättsskydd. Rådet måste också verifiera att händelserna som ligger till grund för listningen inte inträffat alltför långt tillbaka i tiden. Något sådant underlag har ännu inte presenterats av någon medlemsstat, men diskussionerna om de rättsliga och politiska förutsättningarna för terroristlistning av IRGC fortsätter inom EU.Regeringen fortsätter att genom alla lämpliga plattformar arbeta för att upprätthålla trycket på Iran bilateralt i FN och genom EU. Jag välkomnar i det sammanhanget fortsatt diskussion hos andra om hur vi mest strategiskt och effektivt kan stödja det iranska folket och bidra till en reell förändring av situationen i landet.Tack så mycket för en bra debatt här i dag!

På vilka omständigheter och fakta har ministern baserat sin ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet?

Tack till ledamoten Alexandra Völker för interpellationen och tack till utrikesministern för svaren!Jag vill i mitt sista inlägg bara upprepa vad jag sa om att det krävs en så kallad behörig myndighet för att en terroristlistning ska kunna bli fallet.Jag tycker att ledamoten Rojhan anförde ett exempel på en terroristhandling som skulle kunna föranleda en terroristlistning, nämligen attentatet mot en synagoga i Tyskland. Det är ett rimligt fall. Det är bara det att Sveriges regering inte kan besluta om en förundersökning i Tyskland i det här fallet. Sveriges regering är inte den behöriga myndigheten här, utan det är en åklagarmyndighet i Tyskland som måste göra detta. Om det inte sker finns det inte ett juridiskt fall enligt lagstiftningen så som den ser ut just nu.Det är det här som är det juridiskt komplicerade. Därför är det inte en enkel process, och jag är inte alls förvånad över att det tar tid för EU att reda ut vad som faktiskt ska gälla så att vi till sist kan få enighet i EU även om hur juridiken ska se ut när vi väl terroristlistar revolutionsgardet.

Avser ministern att omvärdera sitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av von der Leyens ståndpunkt att en terrorlistning är ett nödvändigt svar på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran?

Tack till ledamoten Alexandra Völker för interpellationen och tack till utrikesministern för svaren!Jag vill i mitt sista inlägg bara upprepa vad jag sa om att det krävs en så kallad behörig myndighet för att en terroristlistning ska kunna bli fallet.Jag tycker att ledamoten Rojhan anförde ett exempel på en terroristhandling som skulle kunna föranleda en terroristlistning, nämligen attentatet mot en synagoga i Tyskland. Det är ett rimligt fall. Det är bara det att Sveriges regering inte kan besluta om en förundersökning i Tyskland i det här fallet. Sveriges regering är inte den behöriga myndigheten här, utan det är en åklagarmyndighet i Tyskland som måste göra detta. Om det inte sker finns det inte ett juridiskt fall enligt lagstiftningen så som den ser ut just nu.Det är det här som är det juridiskt komplicerade. Därför är det inte en enkel process, och jag är inte alls förvånad över att det tar tid för EU att reda ut vad som faktiskt ska gälla så att vi till sist kan få enighet i EU även om hur juridiken ska se ut när vi väl terroristlistar revolutionsgardet.

Kommer Sveriges regering arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet?

Tack till ledamoten Alexandra Völker för interpellationen och tack till utrikesministern för svaren!Jag vill i mitt sista inlägg bara upprepa vad jag sa om att det krävs en så kallad behörig myndighet för att en terroristlistning ska kunna bli fallet.Jag tycker att ledamoten Rojhan anförde ett exempel på en terroristhandling som skulle kunna föranleda en terroristlistning, nämligen attentatet mot en synagoga i Tyskland. Det är ett rimligt fall. Det är bara det att Sveriges regering inte kan besluta om en förundersökning i Tyskland i det här fallet. Sveriges regering är inte den behöriga myndigheten här, utan det är en åklagarmyndighet i Tyskland som måste göra detta. Om det inte sker finns det inte ett juridiskt fall enligt lagstiftningen så som den ser ut just nu.Det är det här som är det juridiskt komplicerade. Därför är det inte en enkel process, och jag är inte alls förvånad över att det tar tid för EU att reda ut vad som faktiskt ska gälla så att vi till sist kan få enighet i EU även om hur juridiken ska se ut när vi väl terroristlistar revolutionsgardet.

Vilka försäkringar har ministern gett i sina samtal med representanter för Iran?

Tack till ledamoten Alexandra Völker för interpellationen och tack till utrikesministern för svaren!Jag vill i mitt sista inlägg bara upprepa vad jag sa om att det krävs en så kallad behörig myndighet för att en terroristlistning ska kunna bli fallet.Jag tycker att ledamoten Rojhan anförde ett exempel på en terroristhandling som skulle kunna föranleda en terroristlistning, nämligen attentatet mot en synagoga i Tyskland. Det är ett rimligt fall. Det är bara det att Sveriges regering inte kan besluta om en förundersökning i Tyskland i det här fallet. Sveriges regering är inte den behöriga myndigheten här, utan det är en åklagarmyndighet i Tyskland som måste göra detta. Om det inte sker finns det inte ett juridiskt fall enligt lagstiftningen så som den ser ut just nu.Det är det här som är det juridiskt komplicerade. Därför är det inte en enkel process, och jag är inte alls förvånad över att det tar tid för EU att reda ut vad som faktiskt ska gälla så att vi till sist kan få enighet i EU även om hur juridiken ska se ut när vi väl terroristlistar revolutionsgardet.

På vilka omständigheter och fakta har ministern baserat sin ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet?

Ledamoten Stefan Olsson uttryckte i sitt inlägg att Sverige inte bör agera aktivistiskt i rollen som ordförandeland. Jag delar den analysen.Sverige bär ordföranderollen i en exceptionellt viktig tid. Det här är det värsta säkerhetspolitiska läget vi erfarit på decennier. Vi utmanas säkerhetspolitiskt, ekonomiskt, infrastrukturellt, demokratiskt och kulturellt.Att samverka för att motverka och bekämpa Rysslands krigsförmåga är kanske den viktigaste roll som ålagts Sverige. Det är det som vi bär ett ansvar för nu - att samverka med alla demokratiska länder inom EU för att bekämpa denna krigsregim.Åtgärder mot den iranska regimen kan inte uteslutas i det arbetet. Rysslands krigsförmåga baserar sig inte bara på landets egen förmåga. Den baserar sig på de auktoritära regimer som Ryssland samverkar med militärt och ekonomiskt, och vi vet att Iran utgör en sådan part.Min förhoppning när det gäller utrikesministerns arbete och agerande i samverkan med de andra EU-länderna är att man ska vara pådrivande - inte aktivistisk utan pådrivande. Pådrivande för att samla EU-länderna i att analysera vad man kan vidta för åtgärder för att försvaga både Iran och Ryssland. Den ena är en tydlig krigsmakt. Den andra är en regim som agerar i terrorsyfte i många andra länder. De agerar tillsammans för att utmana och bekämpa demokratier. Min förhoppning är att Sverige vidtar åtgärder i samverkan med andra EU-länder för att adressera båda.(Applåder)

Avser ministern att omvärdera sitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av von der Leyens ståndpunkt att en terrorlistning är ett nödvändigt svar på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran?

Ledamoten Stefan Olsson uttryckte i sitt inlägg att Sverige inte bör agera aktivistiskt i rollen som ordförandeland. Jag delar den analysen.Sverige bär ordföranderollen i en exceptionellt viktig tid. Det här är det värsta säkerhetspolitiska läget vi erfarit på decennier. Vi utmanas säkerhetspolitiskt, ekonomiskt, infrastrukturellt, demokratiskt och kulturellt.Att samverka för att motverka och bekämpa Rysslands krigsförmåga är kanske den viktigaste roll som ålagts Sverige. Det är det som vi bär ett ansvar för nu - att samverka med alla demokratiska länder inom EU för att bekämpa denna krigsregim.Åtgärder mot den iranska regimen kan inte uteslutas i det arbetet. Rysslands krigsförmåga baserar sig inte bara på landets egen förmåga. Den baserar sig på de auktoritära regimer som Ryssland samverkar med militärt och ekonomiskt, och vi vet att Iran utgör en sådan part.Min förhoppning när det gäller utrikesministerns arbete och agerande i samverkan med de andra EU-länderna är att man ska vara pådrivande - inte aktivistisk utan pådrivande. Pådrivande för att samla EU-länderna i att analysera vad man kan vidta för åtgärder för att försvaga både Iran och Ryssland. Den ena är en tydlig krigsmakt. Den andra är en regim som agerar i terrorsyfte i många andra länder. De agerar tillsammans för att utmana och bekämpa demokratier. Min förhoppning är att Sverige vidtar åtgärder i samverkan med andra EU-länder för att adressera båda.(Applåder)

Kommer Sveriges regering arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet?

Ledamoten Stefan Olsson uttryckte i sitt inlägg att Sverige inte bör agera aktivistiskt i rollen som ordförandeland. Jag delar den analysen.Sverige bär ordföranderollen i en exceptionellt viktig tid. Det här är det värsta säkerhetspolitiska läget vi erfarit på decennier. Vi utmanas säkerhetspolitiskt, ekonomiskt, infrastrukturellt, demokratiskt och kulturellt.Att samverka för att motverka och bekämpa Rysslands krigsförmåga är kanske den viktigaste roll som ålagts Sverige. Det är det som vi bär ett ansvar för nu - att samverka med alla demokratiska länder inom EU för att bekämpa denna krigsregim.Åtgärder mot den iranska regimen kan inte uteslutas i det arbetet. Rysslands krigsförmåga baserar sig inte bara på landets egen förmåga. Den baserar sig på de auktoritära regimer som Ryssland samverkar med militärt och ekonomiskt, och vi vet att Iran utgör en sådan part.Min förhoppning när det gäller utrikesministerns arbete och agerande i samverkan med de andra EU-länderna är att man ska vara pådrivande - inte aktivistisk utan pådrivande. Pådrivande för att samla EU-länderna i att analysera vad man kan vidta för åtgärder för att försvaga både Iran och Ryssland. Den ena är en tydlig krigsmakt. Den andra är en regim som agerar i terrorsyfte i många andra länder. De agerar tillsammans för att utmana och bekämpa demokratier. Min förhoppning är att Sverige vidtar åtgärder i samverkan med andra EU-länder för att adressera båda.(Applåder)

Vilka försäkringar har ministern gett i sina samtal med representanter för Iran?

Ledamoten Stefan Olsson uttryckte i sitt inlägg att Sverige inte bör agera aktivistiskt i rollen som ordförandeland. Jag delar den analysen.Sverige bär ordföranderollen i en exceptionellt viktig tid. Det här är det värsta säkerhetspolitiska läget vi erfarit på decennier. Vi utmanas säkerhetspolitiskt, ekonomiskt, infrastrukturellt, demokratiskt och kulturellt.Att samverka för att motverka och bekämpa Rysslands krigsförmåga är kanske den viktigaste roll som ålagts Sverige. Det är det som vi bär ett ansvar för nu - att samverka med alla demokratiska länder inom EU för att bekämpa denna krigsregim.Åtgärder mot den iranska regimen kan inte uteslutas i det arbetet. Rysslands krigsförmåga baserar sig inte bara på landets egen förmåga. Den baserar sig på de auktoritära regimer som Ryssland samverkar med militärt och ekonomiskt, och vi vet att Iran utgör en sådan part.Min förhoppning när det gäller utrikesministerns arbete och agerande i samverkan med de andra EU-länderna är att man ska vara pådrivande - inte aktivistisk utan pådrivande. Pådrivande för att samla EU-länderna i att analysera vad man kan vidta för åtgärder för att försvaga både Iran och Ryssland. Den ena är en tydlig krigsmakt. Den andra är en regim som agerar i terrorsyfte i många andra länder. De agerar tillsammans för att utmana och bekämpa demokratier. Min förhoppning är att Sverige vidtar åtgärder i samverkan med andra EU-länder för att adressera båda.(Applåder)

På vilka omständigheter och fakta har ministern baserat sin ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet?

Jag vill tacka interpellanten som skrivit denna mycket viktiga interpellation och även utrikesministern för svaren och resonemangen.Det är väldigt viktigt att vi kommer framåt nu, och det handlar i grund och botten inte om Sveriges riksdag. Det handlar självklart om vad man kan göra på EU-nivå. Men Sverige spelar en viktig roll som ordförandeland nu och är ett viktigt land i många andra processer i olika internationella sammanslutningar, genom vår diplomati och på många andra sätt.Jag tycker dock, fru talman, att det är viktigt att betona att vad vi talar om här är en struktur eller egentligen en ganska viktig och central del av ryggraden för hela det repressiva systemet i Iran. Det är inte riktigt samma sak som att man skriver upp en enskild individ på en lista och ger till exempel inreserestriktioner till Europeiska unionen eller vad det nu må vara. Det handlar inte bara om individer som på något sätt skulle gå utanför reglementet och begå övergrepp eller våldsdåd eller andra brott, utan det handlar om en hel struktur, en hel organisation, som är skapad för att utöva våld mot oliktänkande och andra mycket grova brott mot människorätten.Iran har så att säga en ordinarie armé eller militär. Sepah-e Pasdaran är något annat. Det är en ideologisk, islamistisk organisation som skapades för att skydda revolutionen 1979. Även om den har fått en bredare roll i det iranska samhället - eller tagit en bredare dominans, kan man säga - innebär det fortfarande att det finns en tydlig beslutsstruktur och mycket nära kopplingar till andra terroristgrupper, inte minst Hizbollah i Libanon.Jag hoppas att man kan komma framåt i den här frågan.(Applåder)

Avser ministern att omvärdera sitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av von der Leyens ståndpunkt att en terrorlistning är ett nödvändigt svar på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran?

Jag vill tacka interpellanten som skrivit denna mycket viktiga interpellation och även utrikesministern för svaren och resonemangen.Det är väldigt viktigt att vi kommer framåt nu, och det handlar i grund och botten inte om Sveriges riksdag. Det handlar självklart om vad man kan göra på EU-nivå. Men Sverige spelar en viktig roll som ordförandeland nu och är ett viktigt land i många andra processer i olika internationella sammanslutningar, genom vår diplomati och på många andra sätt.Jag tycker dock, fru talman, att det är viktigt att betona att vad vi talar om här är en struktur eller egentligen en ganska viktig och central del av ryggraden för hela det repressiva systemet i Iran. Det är inte riktigt samma sak som att man skriver upp en enskild individ på en lista och ger till exempel inreserestriktioner till Europeiska unionen eller vad det nu må vara. Det handlar inte bara om individer som på något sätt skulle gå utanför reglementet och begå övergrepp eller våldsdåd eller andra brott, utan det handlar om en hel struktur, en hel organisation, som är skapad för att utöva våld mot oliktänkande och andra mycket grova brott mot människorätten.Iran har så att säga en ordinarie armé eller militär. Sepah-e Pasdaran är något annat. Det är en ideologisk, islamistisk organisation som skapades för att skydda revolutionen 1979. Även om den har fått en bredare roll i det iranska samhället - eller tagit en bredare dominans, kan man säga - innebär det fortfarande att det finns en tydlig beslutsstruktur och mycket nära kopplingar till andra terroristgrupper, inte minst Hizbollah i Libanon.Jag hoppas att man kan komma framåt i den här frågan.(Applåder)

Kommer Sveriges regering arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet?

Jag vill tacka interpellanten som skrivit denna mycket viktiga interpellation och även utrikesministern för svaren och resonemangen.Det är väldigt viktigt att vi kommer framåt nu, och det handlar i grund och botten inte om Sveriges riksdag. Det handlar självklart om vad man kan göra på EU-nivå. Men Sverige spelar en viktig roll som ordförandeland nu och är ett viktigt land i många andra processer i olika internationella sammanslutningar, genom vår diplomati och på många andra sätt.Jag tycker dock, fru talman, att det är viktigt att betona att vad vi talar om här är en struktur eller egentligen en ganska viktig och central del av ryggraden för hela det repressiva systemet i Iran. Det är inte riktigt samma sak som att man skriver upp en enskild individ på en lista och ger till exempel inreserestriktioner till Europeiska unionen eller vad det nu må vara. Det handlar inte bara om individer som på något sätt skulle gå utanför reglementet och begå övergrepp eller våldsdåd eller andra brott, utan det handlar om en hel struktur, en hel organisation, som är skapad för att utöva våld mot oliktänkande och andra mycket grova brott mot människorätten.Iran har så att säga en ordinarie armé eller militär. Sepah-e Pasdaran är något annat. Det är en ideologisk, islamistisk organisation som skapades för att skydda revolutionen 1979. Även om den har fått en bredare roll i det iranska samhället - eller tagit en bredare dominans, kan man säga - innebär det fortfarande att det finns en tydlig beslutsstruktur och mycket nära kopplingar till andra terroristgrupper, inte minst Hizbollah i Libanon.Jag hoppas att man kan komma framåt i den här frågan.(Applåder)

Vilka försäkringar har ministern gett i sina samtal med representanter för Iran?

Jag vill tacka interpellanten som skrivit denna mycket viktiga interpellation och även utrikesministern för svaren och resonemangen.Det är väldigt viktigt att vi kommer framåt nu, och det handlar i grund och botten inte om Sveriges riksdag. Det handlar självklart om vad man kan göra på EU-nivå. Men Sverige spelar en viktig roll som ordförandeland nu och är ett viktigt land i många andra processer i olika internationella sammanslutningar, genom vår diplomati och på många andra sätt.Jag tycker dock, fru talman, att det är viktigt att betona att vad vi talar om här är en struktur eller egentligen en ganska viktig och central del av ryggraden för hela det repressiva systemet i Iran. Det är inte riktigt samma sak som att man skriver upp en enskild individ på en lista och ger till exempel inreserestriktioner till Europeiska unionen eller vad det nu må vara. Det handlar inte bara om individer som på något sätt skulle gå utanför reglementet och begå övergrepp eller våldsdåd eller andra brott, utan det handlar om en hel struktur, en hel organisation, som är skapad för att utöva våld mot oliktänkande och andra mycket grova brott mot människorätten.Iran har så att säga en ordinarie armé eller militär. Sepah-e Pasdaran är något annat. Det är en ideologisk, islamistisk organisation som skapades för att skydda revolutionen 1979. Även om den har fått en bredare roll i det iranska samhället - eller tagit en bredare dominans, kan man säga - innebär det fortfarande att det finns en tydlig beslutsstruktur och mycket nära kopplingar till andra terroristgrupper, inte minst Hizbollah i Libanon.Jag hoppas att man kan komma framåt i den här frågan.(Applåder)

På vilka omständigheter och fakta har ministern baserat sin ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet?

Vi har flera gånger hört från talarstolen att revolutionsgardets verksamhet och kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran och mot iranier inte är tillräckliga förutsättningar för terrorlistning. Låt mig betona att det inte är det vi menar heller. Vi menar att det går att terrorlista revolutionsgardet på grund av dess verksamhet utanför Iran.Som jag nämnde i mitt första anförande har Iran under de senaste fem åren anstiftat minst 33 fientliga handlingar i Europa och USA. I närtiden kan attacken mot en synagoga i Tyskland, nedskjutningen av det ukrainska flygplanet, där även svenska medborgare fanns ombord, hotet mot det oberoende iranska mediehuset Iran International i London, där ett flertal journalister blivit dödshotade och kidnappningsförsöket av och anstiftan till mord på New York-baserade journalisten och kvinnorättsaktivisten Masih Alinejad nämnas. Detta är bara några få exempel på hur revolutionsgardet har agerat utomlands.Låt oss som sagt inte heller glömma Irans inblandning i kriget mot Ukraina. Iran har i dag en aktiv roll i det kriget, och vi måste bestämma oss för hur länge till vi ska tillåta att det pågår.Återigen vill jag rikta mig till utrikesminister Tobias Billström och fråga: Vad mer behövs? Vad mer krävs för att förstå att revolutionsgardet är ett hot även mot oss, mot våra friheter och mot vår demokrati och att det inte bara är det iranska folkets rättigheter vi behöver skydda utan faktiskt även våra?(Applåder)

Avser ministern att omvärdera sitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av von der Leyens ståndpunkt att en terrorlistning är ett nödvändigt svar på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran?

Vi har flera gånger hört från talarstolen att revolutionsgardets verksamhet och kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran och mot iranier inte är tillräckliga förutsättningar för terrorlistning. Låt mig betona att det inte är det vi menar heller. Vi menar att det går att terrorlista revolutionsgardet på grund av dess verksamhet utanför Iran.Som jag nämnde i mitt första anförande har Iran under de senaste fem åren anstiftat minst 33 fientliga handlingar i Europa och USA. I närtiden kan attacken mot en synagoga i Tyskland, nedskjutningen av det ukrainska flygplanet, där även svenska medborgare fanns ombord, hotet mot det oberoende iranska mediehuset Iran International i London, där ett flertal journalister blivit dödshotade och kidnappningsförsöket av och anstiftan till mord på New York-baserade journalisten och kvinnorättsaktivisten Masih Alinejad nämnas. Detta är bara några få exempel på hur revolutionsgardet har agerat utomlands.Låt oss som sagt inte heller glömma Irans inblandning i kriget mot Ukraina. Iran har i dag en aktiv roll i det kriget, och vi måste bestämma oss för hur länge till vi ska tillåta att det pågår.Återigen vill jag rikta mig till utrikesminister Tobias Billström och fråga: Vad mer behövs? Vad mer krävs för att förstå att revolutionsgardet är ett hot även mot oss, mot våra friheter och mot vår demokrati och att det inte bara är det iranska folkets rättigheter vi behöver skydda utan faktiskt även våra?(Applåder)

Kommer Sveriges regering arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet?

Vi har flera gånger hört från talarstolen att revolutionsgardets verksamhet och kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran och mot iranier inte är tillräckliga förutsättningar för terrorlistning. Låt mig betona att det inte är det vi menar heller. Vi menar att det går att terrorlista revolutionsgardet på grund av dess verksamhet utanför Iran.Som jag nämnde i mitt första anförande har Iran under de senaste fem åren anstiftat minst 33 fientliga handlingar i Europa och USA. I närtiden kan attacken mot en synagoga i Tyskland, nedskjutningen av det ukrainska flygplanet, där även svenska medborgare fanns ombord, hotet mot det oberoende iranska mediehuset Iran International i London, där ett flertal journalister blivit dödshotade och kidnappningsförsöket av och anstiftan till mord på New York-baserade journalisten och kvinnorättsaktivisten Masih Alinejad nämnas. Detta är bara några få exempel på hur revolutionsgardet har agerat utomlands.Låt oss som sagt inte heller glömma Irans inblandning i kriget mot Ukraina. Iran har i dag en aktiv roll i det kriget, och vi måste bestämma oss för hur länge till vi ska tillåta att det pågår.Återigen vill jag rikta mig till utrikesminister Tobias Billström och fråga: Vad mer behövs? Vad mer krävs för att förstå att revolutionsgardet är ett hot även mot oss, mot våra friheter och mot vår demokrati och att det inte bara är det iranska folkets rättigheter vi behöver skydda utan faktiskt även våra?(Applåder)

Vilka försäkringar har ministern gett i sina samtal med representanter för Iran?

Vi har flera gånger hört från talarstolen att revolutionsgardets verksamhet och kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran och mot iranier inte är tillräckliga förutsättningar för terrorlistning. Låt mig betona att det inte är det vi menar heller. Vi menar att det går att terrorlista revolutionsgardet på grund av dess verksamhet utanför Iran.Som jag nämnde i mitt första anförande har Iran under de senaste fem åren anstiftat minst 33 fientliga handlingar i Europa och USA. I närtiden kan attacken mot en synagoga i Tyskland, nedskjutningen av det ukrainska flygplanet, där även svenska medborgare fanns ombord, hotet mot det oberoende iranska mediehuset Iran International i London, där ett flertal journalister blivit dödshotade och kidnappningsförsöket av och anstiftan till mord på New York-baserade journalisten och kvinnorättsaktivisten Masih Alinejad nämnas. Detta är bara några få exempel på hur revolutionsgardet har agerat utomlands.Låt oss som sagt inte heller glömma Irans inblandning i kriget mot Ukraina. Iran har i dag en aktiv roll i det kriget, och vi måste bestämma oss för hur länge till vi ska tillåta att det pågår.Återigen vill jag rikta mig till utrikesminister Tobias Billström och fråga: Vad mer behövs? Vad mer krävs för att förstå att revolutionsgardet är ett hot även mot oss, mot våra friheter och mot vår demokrati och att det inte bara är det iranska folkets rättigheter vi behöver skydda utan faktiskt även våra?(Applåder)

På vilka omständigheter och fakta har ministern baserat sin ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet?

Jag beklagar att vi fortfarande inte fått något besked av utrikesministern om vad som är regeringens åsikt om huruvida revolutionsgardet är en terrororganisation som bör terrorklassas.Så sent som i förra veckans utrikespolitiska debatt uttryckte både Liberalerna och Sverigedemokraterna ett stöd för en terrorlistning av IRGC, och det är ett viktigt besked om det är deras eller Moderaternas ord som gäller i denna fråga eftersom regeringsunderlaget här varken talar eller agerar med gemensam röst.Med tanke på det kritiska läget i Iran, där de folkliga protesterna pågått sedan september och våldet blir allt grövre, är uthålligheten i omvärldens stöd avgörande för att trycket på den fundamentalistiska regimen inte bara ska upprätthållas utan stärkas. Det betyder att olika former av ekonomiska sanktioner inte räcker utan måste kompletteras.Att Sverige visar ledarskap och driver frågan om en terrorlistning till beslut är viktigt eftersom EU:s medlemsländer då skulle kunna vidta rättsliga åtgärder genom sina terrorlagstiftningar och bestraffa alla personer som har samröre med, finansierar eller rekryterar till revolutionsgardet. Att gömma sig bakom att det är juridiskt komplicerat duger inte. Alla måste någon gång välja mellan det som är enkelt att göra och det som är rätt att göra. Här har utrikesministern och regeringen ett val att göra: att stödja det iranska folkets längtan efter frihet.Ta ansvaret och ledarskapet som EU-ordförandeskapet ger! Ta ställning för kvinna, liv, frihet!(Applåder)

Avser ministern att omvärdera sitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av von der Leyens ståndpunkt att en terrorlistning är ett nödvändigt svar på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran?

Jag beklagar att vi fortfarande inte fått något besked av utrikesministern om vad som är regeringens åsikt om huruvida revolutionsgardet är en terrororganisation som bör terrorklassas.Så sent som i förra veckans utrikespolitiska debatt uttryckte både Liberalerna och Sverigedemokraterna ett stöd för en terrorlistning av IRGC, och det är ett viktigt besked om det är deras eller Moderaternas ord som gäller i denna fråga eftersom regeringsunderlaget här varken talar eller agerar med gemensam röst.Med tanke på det kritiska läget i Iran, där de folkliga protesterna pågått sedan september och våldet blir allt grövre, är uthålligheten i omvärldens stöd avgörande för att trycket på den fundamentalistiska regimen inte bara ska upprätthållas utan stärkas. Det betyder att olika former av ekonomiska sanktioner inte räcker utan måste kompletteras.Att Sverige visar ledarskap och driver frågan om en terrorlistning till beslut är viktigt eftersom EU:s medlemsländer då skulle kunna vidta rättsliga åtgärder genom sina terrorlagstiftningar och bestraffa alla personer som har samröre med, finansierar eller rekryterar till revolutionsgardet. Att gömma sig bakom att det är juridiskt komplicerat duger inte. Alla måste någon gång välja mellan det som är enkelt att göra och det som är rätt att göra. Här har utrikesministern och regeringen ett val att göra: att stödja det iranska folkets längtan efter frihet.Ta ansvaret och ledarskapet som EU-ordförandeskapet ger! Ta ställning för kvinna, liv, frihet!(Applåder)

Kommer Sveriges regering arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet?

Jag beklagar att vi fortfarande inte fått något besked av utrikesministern om vad som är regeringens åsikt om huruvida revolutionsgardet är en terrororganisation som bör terrorklassas.Så sent som i förra veckans utrikespolitiska debatt uttryckte både Liberalerna och Sverigedemokraterna ett stöd för en terrorlistning av IRGC, och det är ett viktigt besked om det är deras eller Moderaternas ord som gäller i denna fråga eftersom regeringsunderlaget här varken talar eller agerar med gemensam röst.Med tanke på det kritiska läget i Iran, där de folkliga protesterna pågått sedan september och våldet blir allt grövre, är uthålligheten i omvärldens stöd avgörande för att trycket på den fundamentalistiska regimen inte bara ska upprätthållas utan stärkas. Det betyder att olika former av ekonomiska sanktioner inte räcker utan måste kompletteras.Att Sverige visar ledarskap och driver frågan om en terrorlistning till beslut är viktigt eftersom EU:s medlemsländer då skulle kunna vidta rättsliga åtgärder genom sina terrorlagstiftningar och bestraffa alla personer som har samröre med, finansierar eller rekryterar till revolutionsgardet. Att gömma sig bakom att det är juridiskt komplicerat duger inte. Alla måste någon gång välja mellan det som är enkelt att göra och det som är rätt att göra. Här har utrikesministern och regeringen ett val att göra: att stödja det iranska folkets längtan efter frihet.Ta ansvaret och ledarskapet som EU-ordförandeskapet ger! Ta ställning för kvinna, liv, frihet!(Applåder)

Vilka försäkringar har ministern gett i sina samtal med representanter för Iran?

Jag beklagar att vi fortfarande inte fått något besked av utrikesministern om vad som är regeringens åsikt om huruvida revolutionsgardet är en terrororganisation som bör terrorklassas.Så sent som i förra veckans utrikespolitiska debatt uttryckte både Liberalerna och Sverigedemokraterna ett stöd för en terrorlistning av IRGC, och det är ett viktigt besked om det är deras eller Moderaternas ord som gäller i denna fråga eftersom regeringsunderlaget här varken talar eller agerar med gemensam röst.Med tanke på det kritiska läget i Iran, där de folkliga protesterna pågått sedan september och våldet blir allt grövre, är uthålligheten i omvärldens stöd avgörande för att trycket på den fundamentalistiska regimen inte bara ska upprätthållas utan stärkas. Det betyder att olika former av ekonomiska sanktioner inte räcker utan måste kompletteras.Att Sverige visar ledarskap och driver frågan om en terrorlistning till beslut är viktigt eftersom EU:s medlemsländer då skulle kunna vidta rättsliga åtgärder genom sina terrorlagstiftningar och bestraffa alla personer som har samröre med, finansierar eller rekryterar till revolutionsgardet. Att gömma sig bakom att det är juridiskt komplicerat duger inte. Alla måste någon gång välja mellan det som är enkelt att göra och det som är rätt att göra. Här har utrikesministern och regeringen ett val att göra: att stödja det iranska folkets längtan efter frihet.Ta ansvaret och ledarskapet som EU-ordförandeskapet ger! Ta ställning för kvinna, liv, frihet!(Applåder)

På vilka omständigheter och fakta har ministern baserat sin ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet?

Jag tycker faktiskt att vi partier har närmat oss varandra i dag. Jag hör en tendens till att vi gör en liknande analys och att vi därför kanske kan hitta en väg framåt. Jag drog lite på smilbanden när moderaterna Stefan Olsson och utrikesminister Billström lyfte fram rättssäkerhet, för jag har själv många gånger pratat om rättssäkerhet vid sanktionslistningar, om vikten av att kunna bli rentvådd med mera. Jag tycker att ni framför en viktig poäng i att det behöver vara rättssäkert när man inför listningar. Vi ska inte måla med breda penseldrag och peka ut folk hej vilt, utan det måste finnas en rättssäkerhet i detta.Det är bra att vi har listat befäl och entiteter, det vill säga organ, i Iran genom listningarna i femte paketet. Men som vi hör i debatten är det tydligt att det behövs mer omfattande sanktioner. Vi kommer fortfarande inte åt de ekonomiska intressena, som liberalen Fredrik Malm är inne på, alltså grunden för finansieringen av den repressiva organisation som regimen utgör. Vi kommer inte åt att många barn och barnbarn lever lyxliv i EU genom de pengar IRGC drar in.Regeringen behöver samla EU, göra klart den juridiska analysen och få upp Iran på dagordningen igen, inte bara som sanktionspaket och informationspunkt utan som diskussionspunkt med slutsatser, för EU behöver komma till slutsatsen att terrorstämpla Iran.Nu går vi vidare. Jag lägger i dag fram ett utskottsinitiativ i utrikesutskottet, och vi kommer att fortsätta diskussionen. Om regeringen inte kommer framåt i Bryssel tror jag att pressen från Sveriges riksdag kommer att öka ännu mer.Jag tackar Alexandra Völker för interpellationen och övriga ledamöter och utrikesministern för deltagandet i debatten och avslutar med att säga: Zan, zendegi, azadi! Jin, jiyan, azadi!(Applåder)

Avser ministern att omvärdera sitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av von der Leyens ståndpunkt att en terrorlistning är ett nödvändigt svar på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran?

Jag tycker faktiskt att vi partier har närmat oss varandra i dag. Jag hör en tendens till att vi gör en liknande analys och att vi därför kanske kan hitta en väg framåt. Jag drog lite på smilbanden när moderaterna Stefan Olsson och utrikesminister Billström lyfte fram rättssäkerhet, för jag har själv många gånger pratat om rättssäkerhet vid sanktionslistningar, om vikten av att kunna bli rentvådd med mera. Jag tycker att ni framför en viktig poäng i att det behöver vara rättssäkert när man inför listningar. Vi ska inte måla med breda penseldrag och peka ut folk hej vilt, utan det måste finnas en rättssäkerhet i detta.Det är bra att vi har listat befäl och entiteter, det vill säga organ, i Iran genom listningarna i femte paketet. Men som vi hör i debatten är det tydligt att det behövs mer omfattande sanktioner. Vi kommer fortfarande inte åt de ekonomiska intressena, som liberalen Fredrik Malm är inne på, alltså grunden för finansieringen av den repressiva organisation som regimen utgör. Vi kommer inte åt att många barn och barnbarn lever lyxliv i EU genom de pengar IRGC drar in.Regeringen behöver samla EU, göra klart den juridiska analysen och få upp Iran på dagordningen igen, inte bara som sanktionspaket och informationspunkt utan som diskussionspunkt med slutsatser, för EU behöver komma till slutsatsen att terrorstämpla Iran.Nu går vi vidare. Jag lägger i dag fram ett utskottsinitiativ i utrikesutskottet, och vi kommer att fortsätta diskussionen. Om regeringen inte kommer framåt i Bryssel tror jag att pressen från Sveriges riksdag kommer att öka ännu mer.Jag tackar Alexandra Völker för interpellationen och övriga ledamöter och utrikesministern för deltagandet i debatten och avslutar med att säga: Zan, zendegi, azadi! Jin, jiyan, azadi!(Applåder)

Kommer Sveriges regering arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet?

Jag tycker faktiskt att vi partier har närmat oss varandra i dag. Jag hör en tendens till att vi gör en liknande analys och att vi därför kanske kan hitta en väg framåt. Jag drog lite på smilbanden när moderaterna Stefan Olsson och utrikesminister Billström lyfte fram rättssäkerhet, för jag har själv många gånger pratat om rättssäkerhet vid sanktionslistningar, om vikten av att kunna bli rentvådd med mera. Jag tycker att ni framför en viktig poäng i att det behöver vara rättssäkert när man inför listningar. Vi ska inte måla med breda penseldrag och peka ut folk hej vilt, utan det måste finnas en rättssäkerhet i detta.Det är bra att vi har listat befäl och entiteter, det vill säga organ, i Iran genom listningarna i femte paketet. Men som vi hör i debatten är det tydligt att det behövs mer omfattande sanktioner. Vi kommer fortfarande inte åt de ekonomiska intressena, som liberalen Fredrik Malm är inne på, alltså grunden för finansieringen av den repressiva organisation som regimen utgör. Vi kommer inte åt att många barn och barnbarn lever lyxliv i EU genom de pengar IRGC drar in.Regeringen behöver samla EU, göra klart den juridiska analysen och få upp Iran på dagordningen igen, inte bara som sanktionspaket och informationspunkt utan som diskussionspunkt med slutsatser, för EU behöver komma till slutsatsen att terrorstämpla Iran.Nu går vi vidare. Jag lägger i dag fram ett utskottsinitiativ i utrikesutskottet, och vi kommer att fortsätta diskussionen. Om regeringen inte kommer framåt i Bryssel tror jag att pressen från Sveriges riksdag kommer att öka ännu mer.Jag tackar Alexandra Völker för interpellationen och övriga ledamöter och utrikesministern för deltagandet i debatten och avslutar med att säga: Zan, zendegi, azadi! Jin, jiyan, azadi!(Applåder)

Vilka försäkringar har ministern gett i sina samtal med representanter för Iran?

Jag tycker faktiskt att vi partier har närmat oss varandra i dag. Jag hör en tendens till att vi gör en liknande analys och att vi därför kanske kan hitta en väg framåt. Jag drog lite på smilbanden när moderaterna Stefan Olsson och utrikesminister Billström lyfte fram rättssäkerhet, för jag har själv många gånger pratat om rättssäkerhet vid sanktionslistningar, om vikten av att kunna bli rentvådd med mera. Jag tycker att ni framför en viktig poäng i att det behöver vara rättssäkert när man inför listningar. Vi ska inte måla med breda penseldrag och peka ut folk hej vilt, utan det måste finnas en rättssäkerhet i detta.Det är bra att vi har listat befäl och entiteter, det vill säga organ, i Iran genom listningarna i femte paketet. Men som vi hör i debatten är det tydligt att det behövs mer omfattande sanktioner. Vi kommer fortfarande inte åt de ekonomiska intressena, som liberalen Fredrik Malm är inne på, alltså grunden för finansieringen av den repressiva organisation som regimen utgör. Vi kommer inte åt att många barn och barnbarn lever lyxliv i EU genom de pengar IRGC drar in.Regeringen behöver samla EU, göra klart den juridiska analysen och få upp Iran på dagordningen igen, inte bara som sanktionspaket och informationspunkt utan som diskussionspunkt med slutsatser, för EU behöver komma till slutsatsen att terrorstämpla Iran.Nu går vi vidare. Jag lägger i dag fram ett utskottsinitiativ i utrikesutskottet, och vi kommer att fortsätta diskussionen. Om regeringen inte kommer framåt i Bryssel tror jag att pressen från Sveriges riksdag kommer att öka ännu mer.Jag tackar Alexandra Völker för interpellationen och övriga ledamöter och utrikesministern för deltagandet i debatten och avslutar med att säga: Zan, zendegi, azadi! Jin, jiyan, azadi!(Applåder)

På vilka omständigheter och fakta har ministern baserat sin ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet?

Precis som i tidigare debatter är engagemanget för Iran stort i denna kammare. Det är verkligen tydligt. Vi har alltid höga förväntningar på regeringen att driva på i den EUgemensamma utrikespolitiken. Men nu är det så mycket större, för det är Sverige och ingen annan som har ordföranderollen. Utrikesministern må inte leda just utrikesministrarnas möten, men vi har en unik roll. Som ordförandeland har vi ett unikt inflytande och en alldeles särskild roll - och med det också ett alldeles särskilt ansvar. Vår frustration här i dag handlar om precis just detta, för det är Sverige och inget annat land som har detta uppdrag.Jag instämmer med ledamoten Olsson om att vi vill ha enighet och ett samlat stöd. Skillnaden är att Socialdemokraterna vill att regeringen ska arbeta aktivt för att få till detta stöd. Socialdemokraterna vill inte bara ha enighet utan verka för att skapa enighet. Jag instämmer också med ledamoten i att vi får en hel del information i utskottet - i huvudsak på vårt och övriga oppositionens initiativ. Det är också därför vi har fått klart för oss att regeringen inte arbetar aktivt med att försöka samla stöd. Det är verkligen skillnad på att vilja ha och att arbeta för.Vi förväntar oss ändå att regeringen agerar mer kraftfullt framöver och att man tar till vara Sveriges roll som ordförandeland. Att argumentera för att detta gör att man inte kan agera känns otroligt främmande inom politiken.Låt mig även följa upp min kollega Lawen Redars fråga. Under hösten fick vi förklarat för oss att man inte ansåg det nödvändigt att kalla upp Irans ambassadör eftersom utrikesministern hade fördömt agerandet direkt till Irans utrikesminister. Vi har fått bekräftat av kabinettssekreteraren att detta samtal skedde på Irans initiativ eftersom Irans utrikesminister hörde av sig för att gratulera till utnämningen.Det var bra att utrikesministern använde tillfället till att fördöma regimens agerande. Men att framföra sin ståndpunkt när man själv blir uppringd kan knappast vara skäl nog att inte agera vidare.Därför blir frågan än en gång: Var är initiativen?Läget är allvarligt och frågorna akuta. Sverige har ledartröjan, och vi vill att Sverige tar vara på chansen, tar sitt ansvar och agerar och inte gömmer sig bakom ordförandeskapet utan snarare kliver fram.(Applåder)

Avser ministern att omvärdera sitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av von der Leyens ståndpunkt att en terrorlistning är ett nödvändigt svar på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran?

Precis som i tidigare debatter är engagemanget för Iran stort i denna kammare. Det är verkligen tydligt. Vi har alltid höga förväntningar på regeringen att driva på i den EUgemensamma utrikespolitiken. Men nu är det så mycket större, för det är Sverige och ingen annan som har ordföranderollen. Utrikesministern må inte leda just utrikesministrarnas möten, men vi har en unik roll. Som ordförandeland har vi ett unikt inflytande och en alldeles särskild roll - och med det också ett alldeles särskilt ansvar. Vår frustration här i dag handlar om precis just detta, för det är Sverige och inget annat land som har detta uppdrag.Jag instämmer med ledamoten Olsson om att vi vill ha enighet och ett samlat stöd. Skillnaden är att Socialdemokraterna vill att regeringen ska arbeta aktivt för att få till detta stöd. Socialdemokraterna vill inte bara ha enighet utan verka för att skapa enighet. Jag instämmer också med ledamoten i att vi får en hel del information i utskottet - i huvudsak på vårt och övriga oppositionens initiativ. Det är också därför vi har fått klart för oss att regeringen inte arbetar aktivt med att försöka samla stöd. Det är verkligen skillnad på att vilja ha och att arbeta för.Vi förväntar oss ändå att regeringen agerar mer kraftfullt framöver och att man tar till vara Sveriges roll som ordförandeland. Att argumentera för att detta gör att man inte kan agera känns otroligt främmande inom politiken.Låt mig även följa upp min kollega Lawen Redars fråga. Under hösten fick vi förklarat för oss att man inte ansåg det nödvändigt att kalla upp Irans ambassadör eftersom utrikesministern hade fördömt agerandet direkt till Irans utrikesminister. Vi har fått bekräftat av kabinettssekreteraren att detta samtal skedde på Irans initiativ eftersom Irans utrikesminister hörde av sig för att gratulera till utnämningen.Det var bra att utrikesministern använde tillfället till att fördöma regimens agerande. Men att framföra sin ståndpunkt när man själv blir uppringd kan knappast vara skäl nog att inte agera vidare.Därför blir frågan än en gång: Var är initiativen?Läget är allvarligt och frågorna akuta. Sverige har ledartröjan, och vi vill att Sverige tar vara på chansen, tar sitt ansvar och agerar och inte gömmer sig bakom ordförandeskapet utan snarare kliver fram.(Applåder)

Kommer Sveriges regering arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet?

Precis som i tidigare debatter är engagemanget för Iran stort i denna kammare. Det är verkligen tydligt. Vi har alltid höga förväntningar på regeringen att driva på i den EUgemensamma utrikespolitiken. Men nu är det så mycket större, för det är Sverige och ingen annan som har ordföranderollen. Utrikesministern må inte leda just utrikesministrarnas möten, men vi har en unik roll. Som ordförandeland har vi ett unikt inflytande och en alldeles särskild roll - och med det också ett alldeles särskilt ansvar. Vår frustration här i dag handlar om precis just detta, för det är Sverige och inget annat land som har detta uppdrag.Jag instämmer med ledamoten Olsson om att vi vill ha enighet och ett samlat stöd. Skillnaden är att Socialdemokraterna vill att regeringen ska arbeta aktivt för att få till detta stöd. Socialdemokraterna vill inte bara ha enighet utan verka för att skapa enighet. Jag instämmer också med ledamoten i att vi får en hel del information i utskottet - i huvudsak på vårt och övriga oppositionens initiativ. Det är också därför vi har fått klart för oss att regeringen inte arbetar aktivt med att försöka samla stöd. Det är verkligen skillnad på att vilja ha och att arbeta för.Vi förväntar oss ändå att regeringen agerar mer kraftfullt framöver och att man tar till vara Sveriges roll som ordförandeland. Att argumentera för att detta gör att man inte kan agera känns otroligt främmande inom politiken.Låt mig även följa upp min kollega Lawen Redars fråga. Under hösten fick vi förklarat för oss att man inte ansåg det nödvändigt att kalla upp Irans ambassadör eftersom utrikesministern hade fördömt agerandet direkt till Irans utrikesminister. Vi har fått bekräftat av kabinettssekreteraren att detta samtal skedde på Irans initiativ eftersom Irans utrikesminister hörde av sig för att gratulera till utnämningen.Det var bra att utrikesministern använde tillfället till att fördöma regimens agerande. Men att framföra sin ståndpunkt när man själv blir uppringd kan knappast vara skäl nog att inte agera vidare.Därför blir frågan än en gång: Var är initiativen?Läget är allvarligt och frågorna akuta. Sverige har ledartröjan, och vi vill att Sverige tar vara på chansen, tar sitt ansvar och agerar och inte gömmer sig bakom ordförandeskapet utan snarare kliver fram.(Applåder)

Vilka försäkringar har ministern gett i sina samtal med representanter för Iran?

Precis som i tidigare debatter är engagemanget för Iran stort i denna kammare. Det är verkligen tydligt. Vi har alltid höga förväntningar på regeringen att driva på i den EUgemensamma utrikespolitiken. Men nu är det så mycket större, för det är Sverige och ingen annan som har ordföranderollen. Utrikesministern må inte leda just utrikesministrarnas möten, men vi har en unik roll. Som ordförandeland har vi ett unikt inflytande och en alldeles särskild roll - och med det också ett alldeles särskilt ansvar. Vår frustration här i dag handlar om precis just detta, för det är Sverige och inget annat land som har detta uppdrag.Jag instämmer med ledamoten Olsson om att vi vill ha enighet och ett samlat stöd. Skillnaden är att Socialdemokraterna vill att regeringen ska arbeta aktivt för att få till detta stöd. Socialdemokraterna vill inte bara ha enighet utan verka för att skapa enighet. Jag instämmer också med ledamoten i att vi får en hel del information i utskottet - i huvudsak på vårt och övriga oppositionens initiativ. Det är också därför vi har fått klart för oss att regeringen inte arbetar aktivt med att försöka samla stöd. Det är verkligen skillnad på att vilja ha och att arbeta för.Vi förväntar oss ändå att regeringen agerar mer kraftfullt framöver och att man tar till vara Sveriges roll som ordförandeland. Att argumentera för att detta gör att man inte kan agera känns otroligt främmande inom politiken.Låt mig även följa upp min kollega Lawen Redars fråga. Under hösten fick vi förklarat för oss att man inte ansåg det nödvändigt att kalla upp Irans ambassadör eftersom utrikesministern hade fördömt agerandet direkt till Irans utrikesminister. Vi har fått bekräftat av kabinettssekreteraren att detta samtal skedde på Irans initiativ eftersom Irans utrikesminister hörde av sig för att gratulera till utnämningen.Det var bra att utrikesministern använde tillfället till att fördöma regimens agerande. Men att framföra sin ståndpunkt när man själv blir uppringd kan knappast vara skäl nog att inte agera vidare.Därför blir frågan än en gång: Var är initiativen?Läget är allvarligt och frågorna akuta. Sverige har ledartröjan, och vi vill att Sverige tar vara på chansen, tar sitt ansvar och agerar och inte gömmer sig bakom ordförandeskapet utan snarare kliver fram.(Applåder)

På vilka omständigheter och fakta har ministern baserat sin ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet?

Jag tackar ledamöterna för inläggen hittills i debatten.Som jag har redogjort för pågår det diskussioner i Bryssel om ytterligare åtgärder mot Iran, inklusive möjliga ytterligare sanktionslistningar. Jag tycker att det är viktigt att vi här i debatten i kammaren ser till de sanktionsregimer som bedöms vara juridiskt mest tillämpliga och politiskt mest effektiva.EU:s sanktionsregim är ju, som flera av talarna har varit inne på, specifikt utformad för att motverka allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran. Den har hittills använts för att införa sanktioner - inklusive sanktioner mot delar av IRGC - som en reaktion på den brutala repressionen av protesterna i landet. Dessa omfattande sanktionspaket har utgjort kraftfulla politiska markeringar. De har varit direkt riktade mot dem som är ansvariga i Iran, inklusive befäl och förband inom IRGC. Därtill är IRGC i sin helhet redan tidigare sanktionslistat under regimen mot Iran i fråga om spridning av massförstörelsevapen.Listningar under EU:s terrorismsanktioner, som har varit uppe i dagens debatt, syftar till att förhindra terrorism och finansiering av terrorism. För att en individ eller organisation ska listas i EU:s terrorismlagstiftning krävs bland annat, precis som Stefan Olsson nyss redogjorde för, ett nationellt beslut från en behörig myndighet, exempelvis en domstol, som fastställer att individen eller enheten varit involverad i en terroristhandling.Vad gäller svensk straffrättslig terrorismlagstiftning kan man konstatera att det finns straffbestämmelser i till exempel terroristbrottslagen som förbjuder olika handlingar kopplade till terroristorganisationer. Att en sammanslutning förekommer på EU:s eller FN:s lista över organisationer som omfattas av internationella sanktioner är en omständighet som starkt talar för att det rör sig om en terroristorganisation i lagens mening, men det är varken nödvändigt eller under alla omständigheter tillräckligt för att så ska vara fallet.Om IRGC som organisation skulle listas också under EU:s terrorismsanktioner skulle det inte heller per automatik innebära att enskilda medlemmar träffas av den frysning av tillgångar som dessa sanktioner omfattar, utan de skulle behöva listas separat. Revolutionsgardet i Iran är, som Stefan Olsson just redogjorde för, inte en tydligt avgränsad organisation utan genomsyrar stora delar av styret och samhället i Iran och uppskattas omfatta hundratusentals medlemmar.Därtill är det, som jag tidigare har redogjort för, fru talman, centralt att EU agerar med full enighet i alla dessa åtgärder gentemot Iran.Här har Sverige en viktig uppgift under ordförandeskapet, för det är bara när EU talar med en röst och samtliga 27 medlemsstater står bakom som vi är kraftfulla och har möjlighet att få genomslag för våra åsikter.

Avser ministern att omvärdera sitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av von der Leyens ståndpunkt att en terrorlistning är ett nödvändigt svar på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran?

Jag tackar ledamöterna för inläggen hittills i debatten.Som jag har redogjort för pågår det diskussioner i Bryssel om ytterligare åtgärder mot Iran, inklusive möjliga ytterligare sanktionslistningar. Jag tycker att det är viktigt att vi här i debatten i kammaren ser till de sanktionsregimer som bedöms vara juridiskt mest tillämpliga och politiskt mest effektiva.EU:s sanktionsregim är ju, som flera av talarna har varit inne på, specifikt utformad för att motverka allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran. Den har hittills använts för att införa sanktioner - inklusive sanktioner mot delar av IRGC - som en reaktion på den brutala repressionen av protesterna i landet. Dessa omfattande sanktionspaket har utgjort kraftfulla politiska markeringar. De har varit direkt riktade mot dem som är ansvariga i Iran, inklusive befäl och förband inom IRGC. Därtill är IRGC i sin helhet redan tidigare sanktionslistat under regimen mot Iran i fråga om spridning av massförstörelsevapen.Listningar under EU:s terrorismsanktioner, som har varit uppe i dagens debatt, syftar till att förhindra terrorism och finansiering av terrorism. För att en individ eller organisation ska listas i EU:s terrorismlagstiftning krävs bland annat, precis som Stefan Olsson nyss redogjorde för, ett nationellt beslut från en behörig myndighet, exempelvis en domstol, som fastställer att individen eller enheten varit involverad i en terroristhandling.Vad gäller svensk straffrättslig terrorismlagstiftning kan man konstatera att det finns straffbestämmelser i till exempel terroristbrottslagen som förbjuder olika handlingar kopplade till terroristorganisationer. Att en sammanslutning förekommer på EU:s eller FN:s lista över organisationer som omfattas av internationella sanktioner är en omständighet som starkt talar för att det rör sig om en terroristorganisation i lagens mening, men det är varken nödvändigt eller under alla omständigheter tillräckligt för att så ska vara fallet.Om IRGC som organisation skulle listas också under EU:s terrorismsanktioner skulle det inte heller per automatik innebära att enskilda medlemmar träffas av den frysning av tillgångar som dessa sanktioner omfattar, utan de skulle behöva listas separat. Revolutionsgardet i Iran är, som Stefan Olsson just redogjorde för, inte en tydligt avgränsad organisation utan genomsyrar stora delar av styret och samhället i Iran och uppskattas omfatta hundratusentals medlemmar.Därtill är det, som jag tidigare har redogjort för, fru talman, centralt att EU agerar med full enighet i alla dessa åtgärder gentemot Iran.Här har Sverige en viktig uppgift under ordförandeskapet, för det är bara när EU talar med en röst och samtliga 27 medlemsstater står bakom som vi är kraftfulla och har möjlighet att få genomslag för våra åsikter.

Kommer Sveriges regering arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet?

Jag tackar ledamöterna för inläggen hittills i debatten.Som jag har redogjort för pågår det diskussioner i Bryssel om ytterligare åtgärder mot Iran, inklusive möjliga ytterligare sanktionslistningar. Jag tycker att det är viktigt att vi här i debatten i kammaren ser till de sanktionsregimer som bedöms vara juridiskt mest tillämpliga och politiskt mest effektiva.EU:s sanktionsregim är ju, som flera av talarna har varit inne på, specifikt utformad för att motverka allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran. Den har hittills använts för att införa sanktioner - inklusive sanktioner mot delar av IRGC - som en reaktion på den brutala repressionen av protesterna i landet. Dessa omfattande sanktionspaket har utgjort kraftfulla politiska markeringar. De har varit direkt riktade mot dem som är ansvariga i Iran, inklusive befäl och förband inom IRGC. Därtill är IRGC i sin helhet redan tidigare sanktionslistat under regimen mot Iran i fråga om spridning av massförstörelsevapen.Listningar under EU:s terrorismsanktioner, som har varit uppe i dagens debatt, syftar till att förhindra terrorism och finansiering av terrorism. För att en individ eller organisation ska listas i EU:s terrorismlagstiftning krävs bland annat, precis som Stefan Olsson nyss redogjorde för, ett nationellt beslut från en behörig myndighet, exempelvis en domstol, som fastställer att individen eller enheten varit involverad i en terroristhandling.Vad gäller svensk straffrättslig terrorismlagstiftning kan man konstatera att det finns straffbestämmelser i till exempel terroristbrottslagen som förbjuder olika handlingar kopplade till terroristorganisationer. Att en sammanslutning förekommer på EU:s eller FN:s lista över organisationer som omfattas av internationella sanktioner är en omständighet som starkt talar för att det rör sig om en terroristorganisation i lagens mening, men det är varken nödvändigt eller under alla omständigheter tillräckligt för att så ska vara fallet.Om IRGC som organisation skulle listas också under EU:s terrorismsanktioner skulle det inte heller per automatik innebära att enskilda medlemmar träffas av den frysning av tillgångar som dessa sanktioner omfattar, utan de skulle behöva listas separat. Revolutionsgardet i Iran är, som Stefan Olsson just redogjorde för, inte en tydligt avgränsad organisation utan genomsyrar stora delar av styret och samhället i Iran och uppskattas omfatta hundratusentals medlemmar.Därtill är det, som jag tidigare har redogjort för, fru talman, centralt att EU agerar med full enighet i alla dessa åtgärder gentemot Iran.Här har Sverige en viktig uppgift under ordförandeskapet, för det är bara när EU talar med en röst och samtliga 27 medlemsstater står bakom som vi är kraftfulla och har möjlighet att få genomslag för våra åsikter.

Vilka försäkringar har ministern gett i sina samtal med representanter för Iran?

Jag tackar ledamöterna för inläggen hittills i debatten.Som jag har redogjort för pågår det diskussioner i Bryssel om ytterligare åtgärder mot Iran, inklusive möjliga ytterligare sanktionslistningar. Jag tycker att det är viktigt att vi här i debatten i kammaren ser till de sanktionsregimer som bedöms vara juridiskt mest tillämpliga och politiskt mest effektiva.EU:s sanktionsregim är ju, som flera av talarna har varit inne på, specifikt utformad för att motverka allvarliga kränkningar av mänskliga rättigheter i Iran. Den har hittills använts för att införa sanktioner - inklusive sanktioner mot delar av IRGC - som en reaktion på den brutala repressionen av protesterna i landet. Dessa omfattande sanktionspaket har utgjort kraftfulla politiska markeringar. De har varit direkt riktade mot dem som är ansvariga i Iran, inklusive befäl och förband inom IRGC. Därtill är IRGC i sin helhet redan tidigare sanktionslistat under regimen mot Iran i fråga om spridning av massförstörelsevapen.Listningar under EU:s terrorismsanktioner, som har varit uppe i dagens debatt, syftar till att förhindra terrorism och finansiering av terrorism. För att en individ eller organisation ska listas i EU:s terrorismlagstiftning krävs bland annat, precis som Stefan Olsson nyss redogjorde för, ett nationellt beslut från en behörig myndighet, exempelvis en domstol, som fastställer att individen eller enheten varit involverad i en terroristhandling.Vad gäller svensk straffrättslig terrorismlagstiftning kan man konstatera att det finns straffbestämmelser i till exempel terroristbrottslagen som förbjuder olika handlingar kopplade till terroristorganisationer. Att en sammanslutning förekommer på EU:s eller FN:s lista över organisationer som omfattas av internationella sanktioner är en omständighet som starkt talar för att det rör sig om en terroristorganisation i lagens mening, men det är varken nödvändigt eller under alla omständigheter tillräckligt för att så ska vara fallet.Om IRGC som organisation skulle listas också under EU:s terrorismsanktioner skulle det inte heller per automatik innebära att enskilda medlemmar träffas av den frysning av tillgångar som dessa sanktioner omfattar, utan de skulle behöva listas separat. Revolutionsgardet i Iran är, som Stefan Olsson just redogjorde för, inte en tydligt avgränsad organisation utan genomsyrar stora delar av styret och samhället i Iran och uppskattas omfatta hundratusentals medlemmar.Därtill är det, som jag tidigare har redogjort för, fru talman, centralt att EU agerar med full enighet i alla dessa åtgärder gentemot Iran.Här har Sverige en viktig uppgift under ordförandeskapet, för det är bara när EU talar med en röst och samtliga 27 medlemsstater står bakom som vi är kraftfulla och har möjlighet att få genomslag för våra åsikter.

På vilka omständigheter och fakta har ministern baserat sin ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet?

Jag tackar utrikesministern för att han har redogjort för hur det ligger till med processen för att eventuellt terrorstämpla revolutionsgardet i Iran.Jag är ledamot i utrikesutskottet, tillsammans med bland andra interpellanten Völker. Vi får ju väldigt mycket information från regeringen om hur denna process framskrider. Det har väl inte gått ett sammanträde i utskottet utan att dessa frågor har diskuterats. Jag är även ersättare i EU-nämnden, och inte heller där tror jag att ett sammanträde har passerat utan att nämnden har diskuterat dessa frågor när det har diskuterats utrikesfrågor.Informationen från regeringen om hur denna process framskrider är alltså god, men varför dröjer det? Vi vill självklart ha en enig EU-linje - jag har förstått att detta även är Socialdemokraternas önskan, så som den har uttryckts i utrikesutskottet och i EU-nämnden. När ett land är ordförande i EU kan detta land inte vara det mest aktivistiska utan måste, som en ordförande ofta gör, lyssna och samla ihop den gemensamma ståndpunkten. Detta är inte alls ovanligt.Det som framför allt rör till det hela är rättssäkerheten. Jag tycker att ledamoten Rojhan beskrev den juridiska situationen mycket väl. Grunden för terroristlistning är som sagt den gemensamma ståndpunkten - 931 tror jag är det rätta numret. Den talar dock inte om kränkningar av mänskliga rättigheter i allmänhet eller om allmänt dåligt uppträdande av en stat. Till exempel omfattas inte det ryska anfallskriget mot Ukraina av detta juridiska utrymme. Man kanske skulle vilja terrorstämpla Ryssland, men det går inte på grund av det här lagrummet - i alla fall inte i detta lagrum.Varför är då rättssäkerhet viktigt även när man ska terrorstämpla och när man känner att man ska klämma till revolutionsgardet i Iran så att det skakar om? Jo, därför att rättssäkerheten alltid skyddar enskilda individer.Som ledamoten Malm redogjorde för i sitt anförande är det iranska revolutionsgardet inte bara ett garde utan även en ekonomisk verksamhet. Detta är i och för sig ett skäl till att man ska terrorstämpla revolutionsgardet. Det kan dock finnas individer som, utan att vi riktigt vet varför, har någon form av koppling till gardet och som kan hamna i kläm om man inte gör detta på ett rättssäkert sätt.Lagstiftningen säger att det måste finnas en behörig myndighet som inleder till exempel en förundersökning mot det iranska revolutionsgardet. Tyvärr kan utrikesministern inte inleda förundersökningar. Regeringen får inte bestämma att Åklagarmyndigheten i Sverige, eller i något annat land, ska inleda en förundersökning mot det iranska revolutionsgardet även om man så skulle vilja. Man är förhindrad att göra detta.Därför, fru talman, tycker jag att vi ska låta denna process inom EU ha sin gång. Det kommer att komma ett svar på den här frågan i god tid.

Avser ministern att omvärdera sitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av von der Leyens ståndpunkt att en terrorlistning är ett nödvändigt svar på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran?

Jag tackar utrikesministern för att han har redogjort för hur det ligger till med processen för att eventuellt terrorstämpla revolutionsgardet i Iran.Jag är ledamot i utrikesutskottet, tillsammans med bland andra interpellanten Völker. Vi får ju väldigt mycket information från regeringen om hur denna process framskrider. Det har väl inte gått ett sammanträde i utskottet utan att dessa frågor har diskuterats. Jag är även ersättare i EU-nämnden, och inte heller där tror jag att ett sammanträde har passerat utan att nämnden har diskuterat dessa frågor när det har diskuterats utrikesfrågor.Informationen från regeringen om hur denna process framskrider är alltså god, men varför dröjer det? Vi vill självklart ha en enig EU-linje - jag har förstått att detta även är Socialdemokraternas önskan, så som den har uttryckts i utrikesutskottet och i EU-nämnden. När ett land är ordförande i EU kan detta land inte vara det mest aktivistiska utan måste, som en ordförande ofta gör, lyssna och samla ihop den gemensamma ståndpunkten. Detta är inte alls ovanligt.Det som framför allt rör till det hela är rättssäkerheten. Jag tycker att ledamoten Rojhan beskrev den juridiska situationen mycket väl. Grunden för terroristlistning är som sagt den gemensamma ståndpunkten - 931 tror jag är det rätta numret. Den talar dock inte om kränkningar av mänskliga rättigheter i allmänhet eller om allmänt dåligt uppträdande av en stat. Till exempel omfattas inte det ryska anfallskriget mot Ukraina av detta juridiska utrymme. Man kanske skulle vilja terrorstämpla Ryssland, men det går inte på grund av det här lagrummet - i alla fall inte i detta lagrum.Varför är då rättssäkerhet viktigt även när man ska terrorstämpla och när man känner att man ska klämma till revolutionsgardet i Iran så att det skakar om? Jo, därför att rättssäkerheten alltid skyddar enskilda individer.Som ledamoten Malm redogjorde för i sitt anförande är det iranska revolutionsgardet inte bara ett garde utan även en ekonomisk verksamhet. Detta är i och för sig ett skäl till att man ska terrorstämpla revolutionsgardet. Det kan dock finnas individer som, utan att vi riktigt vet varför, har någon form av koppling till gardet och som kan hamna i kläm om man inte gör detta på ett rättssäkert sätt.Lagstiftningen säger att det måste finnas en behörig myndighet som inleder till exempel en förundersökning mot det iranska revolutionsgardet. Tyvärr kan utrikesministern inte inleda förundersökningar. Regeringen får inte bestämma att Åklagarmyndigheten i Sverige, eller i något annat land, ska inleda en förundersökning mot det iranska revolutionsgardet även om man så skulle vilja. Man är förhindrad att göra detta.Därför, fru talman, tycker jag att vi ska låta denna process inom EU ha sin gång. Det kommer att komma ett svar på den här frågan i god tid.

Kommer Sveriges regering arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet?

Jag tackar utrikesministern för att han har redogjort för hur det ligger till med processen för att eventuellt terrorstämpla revolutionsgardet i Iran.Jag är ledamot i utrikesutskottet, tillsammans med bland andra interpellanten Völker. Vi får ju väldigt mycket information från regeringen om hur denna process framskrider. Det har väl inte gått ett sammanträde i utskottet utan att dessa frågor har diskuterats. Jag är även ersättare i EU-nämnden, och inte heller där tror jag att ett sammanträde har passerat utan att nämnden har diskuterat dessa frågor när det har diskuterats utrikesfrågor.Informationen från regeringen om hur denna process framskrider är alltså god, men varför dröjer det? Vi vill självklart ha en enig EU-linje - jag har förstått att detta även är Socialdemokraternas önskan, så som den har uttryckts i utrikesutskottet och i EU-nämnden. När ett land är ordförande i EU kan detta land inte vara det mest aktivistiska utan måste, som en ordförande ofta gör, lyssna och samla ihop den gemensamma ståndpunkten. Detta är inte alls ovanligt.Det som framför allt rör till det hela är rättssäkerheten. Jag tycker att ledamoten Rojhan beskrev den juridiska situationen mycket väl. Grunden för terroristlistning är som sagt den gemensamma ståndpunkten - 931 tror jag är det rätta numret. Den talar dock inte om kränkningar av mänskliga rättigheter i allmänhet eller om allmänt dåligt uppträdande av en stat. Till exempel omfattas inte det ryska anfallskriget mot Ukraina av detta juridiska utrymme. Man kanske skulle vilja terrorstämpla Ryssland, men det går inte på grund av det här lagrummet - i alla fall inte i detta lagrum.Varför är då rättssäkerhet viktigt även när man ska terrorstämpla och när man känner att man ska klämma till revolutionsgardet i Iran så att det skakar om? Jo, därför att rättssäkerheten alltid skyddar enskilda individer.Som ledamoten Malm redogjorde för i sitt anförande är det iranska revolutionsgardet inte bara ett garde utan även en ekonomisk verksamhet. Detta är i och för sig ett skäl till att man ska terrorstämpla revolutionsgardet. Det kan dock finnas individer som, utan att vi riktigt vet varför, har någon form av koppling till gardet och som kan hamna i kläm om man inte gör detta på ett rättssäkert sätt.Lagstiftningen säger att det måste finnas en behörig myndighet som inleder till exempel en förundersökning mot det iranska revolutionsgardet. Tyvärr kan utrikesministern inte inleda förundersökningar. Regeringen får inte bestämma att Åklagarmyndigheten i Sverige, eller i något annat land, ska inleda en förundersökning mot det iranska revolutionsgardet även om man så skulle vilja. Man är förhindrad att göra detta.Därför, fru talman, tycker jag att vi ska låta denna process inom EU ha sin gång. Det kommer att komma ett svar på den här frågan i god tid.

Vilka försäkringar har ministern gett i sina samtal med representanter för Iran?

Jag tackar utrikesministern för att han har redogjort för hur det ligger till med processen för att eventuellt terrorstämpla revolutionsgardet i Iran.Jag är ledamot i utrikesutskottet, tillsammans med bland andra interpellanten Völker. Vi får ju väldigt mycket information från regeringen om hur denna process framskrider. Det har väl inte gått ett sammanträde i utskottet utan att dessa frågor har diskuterats. Jag är även ersättare i EU-nämnden, och inte heller där tror jag att ett sammanträde har passerat utan att nämnden har diskuterat dessa frågor när det har diskuterats utrikesfrågor.Informationen från regeringen om hur denna process framskrider är alltså god, men varför dröjer det? Vi vill självklart ha en enig EU-linje - jag har förstått att detta även är Socialdemokraternas önskan, så som den har uttryckts i utrikesutskottet och i EU-nämnden. När ett land är ordförande i EU kan detta land inte vara det mest aktivistiska utan måste, som en ordförande ofta gör, lyssna och samla ihop den gemensamma ståndpunkten. Detta är inte alls ovanligt.Det som framför allt rör till det hela är rättssäkerheten. Jag tycker att ledamoten Rojhan beskrev den juridiska situationen mycket väl. Grunden för terroristlistning är som sagt den gemensamma ståndpunkten - 931 tror jag är det rätta numret. Den talar dock inte om kränkningar av mänskliga rättigheter i allmänhet eller om allmänt dåligt uppträdande av en stat. Till exempel omfattas inte det ryska anfallskriget mot Ukraina av detta juridiska utrymme. Man kanske skulle vilja terrorstämpla Ryssland, men det går inte på grund av det här lagrummet - i alla fall inte i detta lagrum.Varför är då rättssäkerhet viktigt även när man ska terrorstämpla och när man känner att man ska klämma till revolutionsgardet i Iran så att det skakar om? Jo, därför att rättssäkerheten alltid skyddar enskilda individer.Som ledamoten Malm redogjorde för i sitt anförande är det iranska revolutionsgardet inte bara ett garde utan även en ekonomisk verksamhet. Detta är i och för sig ett skäl till att man ska terrorstämpla revolutionsgardet. Det kan dock finnas individer som, utan att vi riktigt vet varför, har någon form av koppling till gardet och som kan hamna i kläm om man inte gör detta på ett rättssäkert sätt.Lagstiftningen säger att det måste finnas en behörig myndighet som inleder till exempel en förundersökning mot det iranska revolutionsgardet. Tyvärr kan utrikesministern inte inleda förundersökningar. Regeringen får inte bestämma att Åklagarmyndigheten i Sverige, eller i något annat land, ska inleda en förundersökning mot det iranska revolutionsgardet även om man så skulle vilja. Man är förhindrad att göra detta.Därför, fru talman, tycker jag att vi ska låta denna process inom EU ha sin gång. Det kommer att komma ett svar på den här frågan i god tid.

På vilka omständigheter och fakta har ministern baserat sin ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet?

Det är inte med en jättestor förhoppning om agerande från utrikesministern som jag i dag deltar i den här interpellationsdebatten. I de hittills genomförda interpellationsdebatterna och frågestunderna, liksom i svaren på de inskickade skriftliga frågorna till utrikesministern från oss ledamöter, har vi mötts av en anmärkningsvärd återhållsamhet. Jag tycker också att man kunde reagera efter en tio sidor lång utrikesdeklaration där Iran nämndes med tre meningar, men där angavs i alla fall att vi från EU:s sida ska utöva hårt politiskt tryck för att den våldsamma repressionen ska upphöra. Nu menar alltså utrikesministern att Sverige aktivt bidrar med det hårda politiska trycket för att den våldsamma repressionen i Iran ska upphöra, fru talman. Jag delar nog inte helt den uppfattningen. I tidigare debatter har vi ledamöter frågat utrikesministern vilka åtgärder Sverige företar på eget initiativ. Vi har frågat om den iranska ambassadören har blivit uppkallad till Utrikesdepartementet i takt med att allt fler döms till avrättning och allt fler avrättningar genomförs av den iranska regimen och dess juridiska infrastruktur. Vi har ställt frågan om Sverige tillsammans med andra EU-länder kan verka för att terrorklassa revolutionsgardet, vilket skulle ha en påtaglig - om inte helt avgörande - inverkan på den iranska regimen i nuläget. Inget av detta har gjorts. I den förra debatten visade det sig dessutom att utrikesministerns telefonsamtal med den iranske ambassadören skedde på den iranske ambassadörens initiativ. Min inledande fråga är om det var så. Vi är ledamöter från alla partier i Sveriges riksdag som just nu engagerar oss för den nya, frihetssträvande generationen i Iran, som vill stoppa den iranska regimens terrorverksamhet i ett otal andra länder och som vill försvaga Rysslands förmåga i kriget mot Ukraina. Den iranska regimen är en nyckelspelare och leverantör av massmördande drönare i den förödelse vi just nu bevittnar i Ukraina.Några av oss har därtill engagerat oss för att stoppa utdömda dödsstraff för unga i Iran. Vi samtalar med Amnesty. Vi utvecklar interparlamentariska nätverk. Vi följer enskilda människors rättsfall och skickar protestbrev till den iranska ambassaden i respektive land.För någon månad sedan fick jag svar på min vädjan om att stoppa det utdömda dödsstraffet för en enskild människa vid namn Saman Yasin. Han är en kurdisk rappare och välkänd artist som visat stöd för de folkliga protesterna i Iran. Irans ambassadör svarade på mitt protestbrev och skrev till mig, som är svensk riksdagsledamot, att jag är ignorant och okunnig, att jag har ett eurocentriskt perspektiv på världen, att jag inte har att göra med den inhemska rättsordning som råder i Iran och att jag ska göra mig bekant med internationell rätt. Det behöver inte sägas i den här kammaren att folkrättens principer och konventioner om de mänskliga rättigheterna har kommit till just för att begränsa vad en stat och en regim får göra inom sitt territorium mot sin befolkning. Konventionerna ger politiska och juridiska verktyg för att agera vid övergrepp, och i enlighet med dessa agerar vi ledamöter av Sveriges riksdag mot en regim som använder våld och dödsstraff för att tysta en hel generations strävan efter frihet.Min fråga till utrikesministern är hur han ser på den iranska ambassadörens svar till oss ledamöter som har skickat dessa protestbrev samt om Sverige nu kommer att ta initiativ till en annan Iranpolitik och utöka möjligheterna att terrorklassa revolutionsgardet.(Applåder)

Avser ministern att omvärdera sitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av von der Leyens ståndpunkt att en terrorlistning är ett nödvändigt svar på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran?

Det är inte med en jättestor förhoppning om agerande från utrikesministern som jag i dag deltar i den här interpellationsdebatten. I de hittills genomförda interpellationsdebatterna och frågestunderna, liksom i svaren på de inskickade skriftliga frågorna till utrikesministern från oss ledamöter, har vi mötts av en anmärkningsvärd återhållsamhet. Jag tycker också att man kunde reagera efter en tio sidor lång utrikesdeklaration där Iran nämndes med tre meningar, men där angavs i alla fall att vi från EU:s sida ska utöva hårt politiskt tryck för att den våldsamma repressionen ska upphöra. Nu menar alltså utrikesministern att Sverige aktivt bidrar med det hårda politiska trycket för att den våldsamma repressionen i Iran ska upphöra, fru talman. Jag delar nog inte helt den uppfattningen. I tidigare debatter har vi ledamöter frågat utrikesministern vilka åtgärder Sverige företar på eget initiativ. Vi har frågat om den iranska ambassadören har blivit uppkallad till Utrikesdepartementet i takt med att allt fler döms till avrättning och allt fler avrättningar genomförs av den iranska regimen och dess juridiska infrastruktur. Vi har ställt frågan om Sverige tillsammans med andra EU-länder kan verka för att terrorklassa revolutionsgardet, vilket skulle ha en påtaglig - om inte helt avgörande - inverkan på den iranska regimen i nuläget. Inget av detta har gjorts. I den förra debatten visade det sig dessutom att utrikesministerns telefonsamtal med den iranske ambassadören skedde på den iranske ambassadörens initiativ. Min inledande fråga är om det var så. Vi är ledamöter från alla partier i Sveriges riksdag som just nu engagerar oss för den nya, frihetssträvande generationen i Iran, som vill stoppa den iranska regimens terrorverksamhet i ett otal andra länder och som vill försvaga Rysslands förmåga i kriget mot Ukraina. Den iranska regimen är en nyckelspelare och leverantör av massmördande drönare i den förödelse vi just nu bevittnar i Ukraina.Några av oss har därtill engagerat oss för att stoppa utdömda dödsstraff för unga i Iran. Vi samtalar med Amnesty. Vi utvecklar interparlamentariska nätverk. Vi följer enskilda människors rättsfall och skickar protestbrev till den iranska ambassaden i respektive land.För någon månad sedan fick jag svar på min vädjan om att stoppa det utdömda dödsstraffet för en enskild människa vid namn Saman Yasin. Han är en kurdisk rappare och välkänd artist som visat stöd för de folkliga protesterna i Iran. Irans ambassadör svarade på mitt protestbrev och skrev till mig, som är svensk riksdagsledamot, att jag är ignorant och okunnig, att jag har ett eurocentriskt perspektiv på världen, att jag inte har att göra med den inhemska rättsordning som råder i Iran och att jag ska göra mig bekant med internationell rätt. Det behöver inte sägas i den här kammaren att folkrättens principer och konventioner om de mänskliga rättigheterna har kommit till just för att begränsa vad en stat och en regim får göra inom sitt territorium mot sin befolkning. Konventionerna ger politiska och juridiska verktyg för att agera vid övergrepp, och i enlighet med dessa agerar vi ledamöter av Sveriges riksdag mot en regim som använder våld och dödsstraff för att tysta en hel generations strävan efter frihet.Min fråga till utrikesministern är hur han ser på den iranska ambassadörens svar till oss ledamöter som har skickat dessa protestbrev samt om Sverige nu kommer att ta initiativ till en annan Iranpolitik och utöka möjligheterna att terrorklassa revolutionsgardet.(Applåder)

Kommer Sveriges regering arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet?

Det är inte med en jättestor förhoppning om agerande från utrikesministern som jag i dag deltar i den här interpellationsdebatten. I de hittills genomförda interpellationsdebatterna och frågestunderna, liksom i svaren på de inskickade skriftliga frågorna till utrikesministern från oss ledamöter, har vi mötts av en anmärkningsvärd återhållsamhet. Jag tycker också att man kunde reagera efter en tio sidor lång utrikesdeklaration där Iran nämndes med tre meningar, men där angavs i alla fall att vi från EU:s sida ska utöva hårt politiskt tryck för att den våldsamma repressionen ska upphöra. Nu menar alltså utrikesministern att Sverige aktivt bidrar med det hårda politiska trycket för att den våldsamma repressionen i Iran ska upphöra, fru talman. Jag delar nog inte helt den uppfattningen. I tidigare debatter har vi ledamöter frågat utrikesministern vilka åtgärder Sverige företar på eget initiativ. Vi har frågat om den iranska ambassadören har blivit uppkallad till Utrikesdepartementet i takt med att allt fler döms till avrättning och allt fler avrättningar genomförs av den iranska regimen och dess juridiska infrastruktur. Vi har ställt frågan om Sverige tillsammans med andra EU-länder kan verka för att terrorklassa revolutionsgardet, vilket skulle ha en påtaglig - om inte helt avgörande - inverkan på den iranska regimen i nuläget. Inget av detta har gjorts. I den förra debatten visade det sig dessutom att utrikesministerns telefonsamtal med den iranske ambassadören skedde på den iranske ambassadörens initiativ. Min inledande fråga är om det var så. Vi är ledamöter från alla partier i Sveriges riksdag som just nu engagerar oss för den nya, frihetssträvande generationen i Iran, som vill stoppa den iranska regimens terrorverksamhet i ett otal andra länder och som vill försvaga Rysslands förmåga i kriget mot Ukraina. Den iranska regimen är en nyckelspelare och leverantör av massmördande drönare i den förödelse vi just nu bevittnar i Ukraina.Några av oss har därtill engagerat oss för att stoppa utdömda dödsstraff för unga i Iran. Vi samtalar med Amnesty. Vi utvecklar interparlamentariska nätverk. Vi följer enskilda människors rättsfall och skickar protestbrev till den iranska ambassaden i respektive land.För någon månad sedan fick jag svar på min vädjan om att stoppa det utdömda dödsstraffet för en enskild människa vid namn Saman Yasin. Han är en kurdisk rappare och välkänd artist som visat stöd för de folkliga protesterna i Iran. Irans ambassadör svarade på mitt protestbrev och skrev till mig, som är svensk riksdagsledamot, att jag är ignorant och okunnig, att jag har ett eurocentriskt perspektiv på världen, att jag inte har att göra med den inhemska rättsordning som råder i Iran och att jag ska göra mig bekant med internationell rätt. Det behöver inte sägas i den här kammaren att folkrättens principer och konventioner om de mänskliga rättigheterna har kommit till just för att begränsa vad en stat och en regim får göra inom sitt territorium mot sin befolkning. Konventionerna ger politiska och juridiska verktyg för att agera vid övergrepp, och i enlighet med dessa agerar vi ledamöter av Sveriges riksdag mot en regim som använder våld och dödsstraff för att tysta en hel generations strävan efter frihet.Min fråga till utrikesministern är hur han ser på den iranska ambassadörens svar till oss ledamöter som har skickat dessa protestbrev samt om Sverige nu kommer att ta initiativ till en annan Iranpolitik och utöka möjligheterna att terrorklassa revolutionsgardet.(Applåder)

Vilka försäkringar har ministern gett i sina samtal med representanter för Iran?

Det är inte med en jättestor förhoppning om agerande från utrikesministern som jag i dag deltar i den här interpellationsdebatten. I de hittills genomförda interpellationsdebatterna och frågestunderna, liksom i svaren på de inskickade skriftliga frågorna till utrikesministern från oss ledamöter, har vi mötts av en anmärkningsvärd återhållsamhet. Jag tycker också att man kunde reagera efter en tio sidor lång utrikesdeklaration där Iran nämndes med tre meningar, men där angavs i alla fall att vi från EU:s sida ska utöva hårt politiskt tryck för att den våldsamma repressionen ska upphöra. Nu menar alltså utrikesministern att Sverige aktivt bidrar med det hårda politiska trycket för att den våldsamma repressionen i Iran ska upphöra, fru talman. Jag delar nog inte helt den uppfattningen. I tidigare debatter har vi ledamöter frågat utrikesministern vilka åtgärder Sverige företar på eget initiativ. Vi har frågat om den iranska ambassadören har blivit uppkallad till Utrikesdepartementet i takt med att allt fler döms till avrättning och allt fler avrättningar genomförs av den iranska regimen och dess juridiska infrastruktur. Vi har ställt frågan om Sverige tillsammans med andra EU-länder kan verka för att terrorklassa revolutionsgardet, vilket skulle ha en påtaglig - om inte helt avgörande - inverkan på den iranska regimen i nuläget. Inget av detta har gjorts. I den förra debatten visade det sig dessutom att utrikesministerns telefonsamtal med den iranske ambassadören skedde på den iranske ambassadörens initiativ. Min inledande fråga är om det var så. Vi är ledamöter från alla partier i Sveriges riksdag som just nu engagerar oss för den nya, frihetssträvande generationen i Iran, som vill stoppa den iranska regimens terrorverksamhet i ett otal andra länder och som vill försvaga Rysslands förmåga i kriget mot Ukraina. Den iranska regimen är en nyckelspelare och leverantör av massmördande drönare i den förödelse vi just nu bevittnar i Ukraina.Några av oss har därtill engagerat oss för att stoppa utdömda dödsstraff för unga i Iran. Vi samtalar med Amnesty. Vi utvecklar interparlamentariska nätverk. Vi följer enskilda människors rättsfall och skickar protestbrev till den iranska ambassaden i respektive land.För någon månad sedan fick jag svar på min vädjan om att stoppa det utdömda dödsstraffet för en enskild människa vid namn Saman Yasin. Han är en kurdisk rappare och välkänd artist som visat stöd för de folkliga protesterna i Iran. Irans ambassadör svarade på mitt protestbrev och skrev till mig, som är svensk riksdagsledamot, att jag är ignorant och okunnig, att jag har ett eurocentriskt perspektiv på världen, att jag inte har att göra med den inhemska rättsordning som råder i Iran och att jag ska göra mig bekant med internationell rätt. Det behöver inte sägas i den här kammaren att folkrättens principer och konventioner om de mänskliga rättigheterna har kommit till just för att begränsa vad en stat och en regim får göra inom sitt territorium mot sin befolkning. Konventionerna ger politiska och juridiska verktyg för att agera vid övergrepp, och i enlighet med dessa agerar vi ledamöter av Sveriges riksdag mot en regim som använder våld och dödsstraff för att tysta en hel generations strävan efter frihet.Min fråga till utrikesministern är hur han ser på den iranska ambassadörens svar till oss ledamöter som har skickat dessa protestbrev samt om Sverige nu kommer att ta initiativ till en annan Iranpolitik och utöka möjligheterna att terrorklassa revolutionsgardet.(Applåder)

På vilka omständigheter och fakta har ministern baserat sin ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet?

Den iranska befolkningen har nu lidit under detta tyranniska system i över 40 års tid, och vi ser hur protesterna växer och växer. Nu har de tagit fart på nytt; under hela hösten var människor ute i praktiskt taget alla städer i landet efter Jina Mahsa Aminis död. Det finns något väldigt tydligt i detta, fru talman: Den iranska regimen har redan fallit. Den har fallit som ideologiskt islamistiskt projekt. Det finns ingen legitimitet för den iranska regimen och detta system, och det finns inget kontrakt mellan regimen och dess medborgare. Att i den här situationen erbjuda den iranska befolkningen en ny så kallad reformistisk president i form av en ny Khatami eller en ny Rohani är det ingen som vill. Det finns ingen legitimitet för att upprätthålla det här systemet över huvud taget. Människor är trötta på att se sina medmänniskor hängas i lyftkranar. Människor är trötta på att se fackföreningsaktivister få tungan avskuren. De är trötta på att se människor få elchocker under fötterna eller på olika sätt slås sönder och samman i Evinfängelset i Teheran eller någon annanstans. Precis som någon av de föregående talarna nämnde - jag tror att det var Alexandra Völker - är det de repressiva organen som upprätthåller regimen, fru talman. Det är säkerhetsapparaten allena som upprätthåller den iranska regimen i dag - bara den. Och vilka är då dessa organ? Ja, det är Sepah-e Pasdaran och Sepah-e Quds, som alltså är IRGC, revolutionsgardet. Sedan har man den reguljära armén, Artesh, som är någonting annat. Men det är Sepah-e Pasdaran och Basijmilisen, som också är en del av det här komplexet, samt ytterligare ett antal milisgrupper. Det som nu borde vara omvärldens politik gentemot den iranska regimen - och det är det jag vill framföra till utrikesministern - är arbetet för att reducera dessa våldsgruppers kapacitet. Det handlar om att i första hand skydda den iranska befolkningen men också om att skydda människor i andra länder som också utsätts för de här våldsamheterna, inte minst i Syrien men även i Irak, Jemen och så vidare. Att terrorstämpla revolutionsgardet är ett led i detta. Det är ingalunda så att det skulle innebära att situationen på gator och torg i iranska städer blev bättre direkt, men det ger bättre verktyg att kunna gå på pengarna. Man förleds lätt att tro att detta bara är en väpnad gruppering, men det iranska revolutionsgardet har tagit en allt större plats inom den iranska ekonomin i mycket vidare mening, särskilt de senaste 10-15 åren. De har stora businesskomplex och så vidare. Det innebär att man på ett helt annat sätt kan försvåra den iranska regimens import av sådana produkter som den sedan använder för att till exempel förfölja befolkningen. När man ser det konkreta som Sverige och EU-länderna har gjort ser man att det har tagits steg framåt, och det är väldigt positivt. Det är också positivt att det finns en bred enighet i riksdagen om en tuffare Iranpolitik; det är jätteviktigt att det finns. Men det är också viktigt att Sverige inom ramen för det svenska ordförandeskapet använder rollen som ordförande till att alltmer trycka på för att få till stånd en tuffare Iranpolitik. Det handlar även om att se de väsentliga skillnaderna mellan å ena sidan en terrorlistning och å andra sidan de övriga sanktionsregimer som finns, som är betydligt svagare och som man använder sig av i dag.

Avser ministern att omvärdera sitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av von der Leyens ståndpunkt att en terrorlistning är ett nödvändigt svar på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran?

Den iranska befolkningen har nu lidit under detta tyranniska system i över 40 års tid, och vi ser hur protesterna växer och växer. Nu har de tagit fart på nytt; under hela hösten var människor ute i praktiskt taget alla städer i landet efter Jina Mahsa Aminis död. Det finns något väldigt tydligt i detta, fru talman: Den iranska regimen har redan fallit. Den har fallit som ideologiskt islamistiskt projekt. Det finns ingen legitimitet för den iranska regimen och detta system, och det finns inget kontrakt mellan regimen och dess medborgare. Att i den här situationen erbjuda den iranska befolkningen en ny så kallad reformistisk president i form av en ny Khatami eller en ny Rohani är det ingen som vill. Det finns ingen legitimitet för att upprätthålla det här systemet över huvud taget. Människor är trötta på att se sina medmänniskor hängas i lyftkranar. Människor är trötta på att se fackföreningsaktivister få tungan avskuren. De är trötta på att se människor få elchocker under fötterna eller på olika sätt slås sönder och samman i Evinfängelset i Teheran eller någon annanstans. Precis som någon av de föregående talarna nämnde - jag tror att det var Alexandra Völker - är det de repressiva organen som upprätthåller regimen, fru talman. Det är säkerhetsapparaten allena som upprätthåller den iranska regimen i dag - bara den. Och vilka är då dessa organ? Ja, det är Sepah-e Pasdaran och Sepah-e Quds, som alltså är IRGC, revolutionsgardet. Sedan har man den reguljära armén, Artesh, som är någonting annat. Men det är Sepah-e Pasdaran och Basijmilisen, som också är en del av det här komplexet, samt ytterligare ett antal milisgrupper. Det som nu borde vara omvärldens politik gentemot den iranska regimen - och det är det jag vill framföra till utrikesministern - är arbetet för att reducera dessa våldsgruppers kapacitet. Det handlar om att i första hand skydda den iranska befolkningen men också om att skydda människor i andra länder som också utsätts för de här våldsamheterna, inte minst i Syrien men även i Irak, Jemen och så vidare. Att terrorstämpla revolutionsgardet är ett led i detta. Det är ingalunda så att det skulle innebära att situationen på gator och torg i iranska städer blev bättre direkt, men det ger bättre verktyg att kunna gå på pengarna. Man förleds lätt att tro att detta bara är en väpnad gruppering, men det iranska revolutionsgardet har tagit en allt större plats inom den iranska ekonomin i mycket vidare mening, särskilt de senaste 10-15 åren. De har stora businesskomplex och så vidare. Det innebär att man på ett helt annat sätt kan försvåra den iranska regimens import av sådana produkter som den sedan använder för att till exempel förfölja befolkningen. När man ser det konkreta som Sverige och EU-länderna har gjort ser man att det har tagits steg framåt, och det är väldigt positivt. Det är också positivt att det finns en bred enighet i riksdagen om en tuffare Iranpolitik; det är jätteviktigt att det finns. Men det är också viktigt att Sverige inom ramen för det svenska ordförandeskapet använder rollen som ordförande till att alltmer trycka på för att få till stånd en tuffare Iranpolitik. Det handlar även om att se de väsentliga skillnaderna mellan å ena sidan en terrorlistning och å andra sidan de övriga sanktionsregimer som finns, som är betydligt svagare och som man använder sig av i dag.

Kommer Sveriges regering arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet?

Den iranska befolkningen har nu lidit under detta tyranniska system i över 40 års tid, och vi ser hur protesterna växer och växer. Nu har de tagit fart på nytt; under hela hösten var människor ute i praktiskt taget alla städer i landet efter Jina Mahsa Aminis död. Det finns något väldigt tydligt i detta, fru talman: Den iranska regimen har redan fallit. Den har fallit som ideologiskt islamistiskt projekt. Det finns ingen legitimitet för den iranska regimen och detta system, och det finns inget kontrakt mellan regimen och dess medborgare. Att i den här situationen erbjuda den iranska befolkningen en ny så kallad reformistisk president i form av en ny Khatami eller en ny Rohani är det ingen som vill. Det finns ingen legitimitet för att upprätthålla det här systemet över huvud taget. Människor är trötta på att se sina medmänniskor hängas i lyftkranar. Människor är trötta på att se fackföreningsaktivister få tungan avskuren. De är trötta på att se människor få elchocker under fötterna eller på olika sätt slås sönder och samman i Evinfängelset i Teheran eller någon annanstans. Precis som någon av de föregående talarna nämnde - jag tror att det var Alexandra Völker - är det de repressiva organen som upprätthåller regimen, fru talman. Det är säkerhetsapparaten allena som upprätthåller den iranska regimen i dag - bara den. Och vilka är då dessa organ? Ja, det är Sepah-e Pasdaran och Sepah-e Quds, som alltså är IRGC, revolutionsgardet. Sedan har man den reguljära armén, Artesh, som är någonting annat. Men det är Sepah-e Pasdaran och Basijmilisen, som också är en del av det här komplexet, samt ytterligare ett antal milisgrupper. Det som nu borde vara omvärldens politik gentemot den iranska regimen - och det är det jag vill framföra till utrikesministern - är arbetet för att reducera dessa våldsgruppers kapacitet. Det handlar om att i första hand skydda den iranska befolkningen men också om att skydda människor i andra länder som också utsätts för de här våldsamheterna, inte minst i Syrien men även i Irak, Jemen och så vidare. Att terrorstämpla revolutionsgardet är ett led i detta. Det är ingalunda så att det skulle innebära att situationen på gator och torg i iranska städer blev bättre direkt, men det ger bättre verktyg att kunna gå på pengarna. Man förleds lätt att tro att detta bara är en väpnad gruppering, men det iranska revolutionsgardet har tagit en allt större plats inom den iranska ekonomin i mycket vidare mening, särskilt de senaste 10-15 åren. De har stora businesskomplex och så vidare. Det innebär att man på ett helt annat sätt kan försvåra den iranska regimens import av sådana produkter som den sedan använder för att till exempel förfölja befolkningen. När man ser det konkreta som Sverige och EU-länderna har gjort ser man att det har tagits steg framåt, och det är väldigt positivt. Det är också positivt att det finns en bred enighet i riksdagen om en tuffare Iranpolitik; det är jätteviktigt att det finns. Men det är också viktigt att Sverige inom ramen för det svenska ordförandeskapet använder rollen som ordförande till att alltmer trycka på för att få till stånd en tuffare Iranpolitik. Det handlar även om att se de väsentliga skillnaderna mellan å ena sidan en terrorlistning och å andra sidan de övriga sanktionsregimer som finns, som är betydligt svagare och som man använder sig av i dag.

Vilka försäkringar har ministern gett i sina samtal med representanter för Iran?

Den iranska befolkningen har nu lidit under detta tyranniska system i över 40 års tid, och vi ser hur protesterna växer och växer. Nu har de tagit fart på nytt; under hela hösten var människor ute i praktiskt taget alla städer i landet efter Jina Mahsa Aminis död. Det finns något väldigt tydligt i detta, fru talman: Den iranska regimen har redan fallit. Den har fallit som ideologiskt islamistiskt projekt. Det finns ingen legitimitet för den iranska regimen och detta system, och det finns inget kontrakt mellan regimen och dess medborgare. Att i den här situationen erbjuda den iranska befolkningen en ny så kallad reformistisk president i form av en ny Khatami eller en ny Rohani är det ingen som vill. Det finns ingen legitimitet för att upprätthålla det här systemet över huvud taget. Människor är trötta på att se sina medmänniskor hängas i lyftkranar. Människor är trötta på att se fackföreningsaktivister få tungan avskuren. De är trötta på att se människor få elchocker under fötterna eller på olika sätt slås sönder och samman i Evinfängelset i Teheran eller någon annanstans. Precis som någon av de föregående talarna nämnde - jag tror att det var Alexandra Völker - är det de repressiva organen som upprätthåller regimen, fru talman. Det är säkerhetsapparaten allena som upprätthåller den iranska regimen i dag - bara den. Och vilka är då dessa organ? Ja, det är Sepah-e Pasdaran och Sepah-e Quds, som alltså är IRGC, revolutionsgardet. Sedan har man den reguljära armén, Artesh, som är någonting annat. Men det är Sepah-e Pasdaran och Basijmilisen, som också är en del av det här komplexet, samt ytterligare ett antal milisgrupper. Det som nu borde vara omvärldens politik gentemot den iranska regimen - och det är det jag vill framföra till utrikesministern - är arbetet för att reducera dessa våldsgruppers kapacitet. Det handlar om att i första hand skydda den iranska befolkningen men också om att skydda människor i andra länder som också utsätts för de här våldsamheterna, inte minst i Syrien men även i Irak, Jemen och så vidare. Att terrorstämpla revolutionsgardet är ett led i detta. Det är ingalunda så att det skulle innebära att situationen på gator och torg i iranska städer blev bättre direkt, men det ger bättre verktyg att kunna gå på pengarna. Man förleds lätt att tro att detta bara är en väpnad gruppering, men det iranska revolutionsgardet har tagit en allt större plats inom den iranska ekonomin i mycket vidare mening, särskilt de senaste 10-15 åren. De har stora businesskomplex och så vidare. Det innebär att man på ett helt annat sätt kan försvåra den iranska regimens import av sådana produkter som den sedan använder för att till exempel förfölja befolkningen. När man ser det konkreta som Sverige och EU-länderna har gjort ser man att det har tagits steg framåt, och det är väldigt positivt. Det är också positivt att det finns en bred enighet i riksdagen om en tuffare Iranpolitik; det är jätteviktigt att det finns. Men det är också viktigt att Sverige inom ramen för det svenska ordförandeskapet använder rollen som ordförande till att alltmer trycka på för att få till stånd en tuffare Iranpolitik. Det handlar även om att se de väsentliga skillnaderna mellan å ena sidan en terrorlistning och å andra sidan de övriga sanktionsregimer som finns, som är betydligt svagare och som man använder sig av i dag.

På vilka omständigheter och fakta har ministern baserat sin ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet?

I utrikesministerns svar till Alexandra Völker hävdas något som ministern även uttryckt vid ett flertal andra tillfällen, nämligen att det är rättsligt komplext att terrorlista revolutionsgardet. Men det räcker att titta på befintliga, tillgängliga EU-dokument för att inse att det egentligen inte finns några strukturella hinder för att klassa revolutionsgardet som terroristverksamhet. EU:s rättsliga grund för att lista något som en terroristgrupp är dokumentet Common Position 931, eller CP 931, som togs fram 2001 som ett sätt att implementera FN:s säkerhetsråds resolution 1373. Enligt resolution 1373 uppmanas stater att kriminalisera terrorfinansiering och utan dröjsmål frysa medel eller andra tillgångar för dem som begår eller underlättar terroristhandlingar samt förhindra dem som är engagerade i sådana aktiviteter att använda en stats territorium för att finansiera, planera, underlätta eller begå terrordåd mot andra stater eller deras medborgare. I dokumentet CP 931 slås vidare fast att en terrorstämpling kan baseras på ett fördömande av sådana gärningar även utan fällande dom. Ett beslut om terrorlistning kan alltså enligt CP 931 tas baserat enbart på allvarliga och trovärdiga bevis eller ledtrådar. Utrikesministern har ett flertal gånger nämnt att revolutionsgardet inte kan listas under terrorismsanktioner enbart för de MR-kränkningar som pågår i Iran, men enligt dokument CP 931 är det möjligt att göra en terroristlistning på basis av information och underlag från tredje part. Det måste inte heller komma från EU:s medlemsländer, utan det står specifikt i dokumentet att persongrupper och enheter kan läggas till på listan på basis av förslag som lämnats av medlemsstaterna på grundval av ett beslut av en behörig myndighet i en medlemsstat eller ett tredjeland. Utrikesministern har alltså sagt att detta inte gäller revolutionsgardet. Om vi därför fokuserar på vilka aktiviteter som revolutionsgardet har ägnat sig åt utanför Iran kan vi återigen gå tillbaka till dokument CP 931. Där definieras nämligen terroristhandlingar med följande exempel: attacker på en persons liv som kan orsaka dödsfall, kidnappning eller gisslantagande, tillverkning, innehav, förvärv, transport, stöd eller användning av vapen eller sprängämnen och deltagande i terroristgruppers aktiviteter. Ett terrordåd kan till och med vara något som syftar till att allvarligt destabilisera eller förstöra de grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturerna i ett land eller en internationell organisation.Här blir Säpos dokument väldigt intressant. Säpo skriver så här: "Ryssland, såväl som Kina och Iran, agerar allt mer offensivt för att främja sina intressen, skapa intressesfärer och tvinga andra stater och aktörer att agera i enlighet med deras vilja, vilket i Rysslands fall blev tydligt redan innan invasionen av Ukraina." Utöver detta har Iran under de senaste fem åren anstiftat minst 33 fientliga handlingar i Europa och i USA - flera av dem har vi hört om här tidigare. Dessa händelser har lett till att USA har terroriststämplat revolutionsgardet och att Storbritannien har en mycket aktiv diskussion och process igång för samma sak. Utrikesministern brukar själv framhålla hur viktigt samarbetet med USA är i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Jag håller verkligen med, och därför borde vi verka för att gå samma väg. Det är också därför jag gärna vill fråga utrikesminister Tobias Billström om han kan redogöra för vad mer som krävs för att bedöma huruvida revolutionsgardet är en terroristorganisation som utgör ett hot mot Sverige och EU.(Applåder)

Avser ministern att omvärdera sitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av von der Leyens ståndpunkt att en terrorlistning är ett nödvändigt svar på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran?

I utrikesministerns svar till Alexandra Völker hävdas något som ministern även uttryckt vid ett flertal andra tillfällen, nämligen att det är rättsligt komplext att terrorlista revolutionsgardet. Men det räcker att titta på befintliga, tillgängliga EU-dokument för att inse att det egentligen inte finns några strukturella hinder för att klassa revolutionsgardet som terroristverksamhet. EU:s rättsliga grund för att lista något som en terroristgrupp är dokumentet Common Position 931, eller CP 931, som togs fram 2001 som ett sätt att implementera FN:s säkerhetsråds resolution 1373. Enligt resolution 1373 uppmanas stater att kriminalisera terrorfinansiering och utan dröjsmål frysa medel eller andra tillgångar för dem som begår eller underlättar terroristhandlingar samt förhindra dem som är engagerade i sådana aktiviteter att använda en stats territorium för att finansiera, planera, underlätta eller begå terrordåd mot andra stater eller deras medborgare. I dokumentet CP 931 slås vidare fast att en terrorstämpling kan baseras på ett fördömande av sådana gärningar även utan fällande dom. Ett beslut om terrorlistning kan alltså enligt CP 931 tas baserat enbart på allvarliga och trovärdiga bevis eller ledtrådar. Utrikesministern har ett flertal gånger nämnt att revolutionsgardet inte kan listas under terrorismsanktioner enbart för de MR-kränkningar som pågår i Iran, men enligt dokument CP 931 är det möjligt att göra en terroristlistning på basis av information och underlag från tredje part. Det måste inte heller komma från EU:s medlemsländer, utan det står specifikt i dokumentet att persongrupper och enheter kan läggas till på listan på basis av förslag som lämnats av medlemsstaterna på grundval av ett beslut av en behörig myndighet i en medlemsstat eller ett tredjeland. Utrikesministern har alltså sagt att detta inte gäller revolutionsgardet. Om vi därför fokuserar på vilka aktiviteter som revolutionsgardet har ägnat sig åt utanför Iran kan vi återigen gå tillbaka till dokument CP 931. Där definieras nämligen terroristhandlingar med följande exempel: attacker på en persons liv som kan orsaka dödsfall, kidnappning eller gisslantagande, tillverkning, innehav, förvärv, transport, stöd eller användning av vapen eller sprängämnen och deltagande i terroristgruppers aktiviteter. Ett terrordåd kan till och med vara något som syftar till att allvarligt destabilisera eller förstöra de grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturerna i ett land eller en internationell organisation.Här blir Säpos dokument väldigt intressant. Säpo skriver så här: "Ryssland, såväl som Kina och Iran, agerar allt mer offensivt för att främja sina intressen, skapa intressesfärer och tvinga andra stater och aktörer att agera i enlighet med deras vilja, vilket i Rysslands fall blev tydligt redan innan invasionen av Ukraina." Utöver detta har Iran under de senaste fem åren anstiftat minst 33 fientliga handlingar i Europa och i USA - flera av dem har vi hört om här tidigare. Dessa händelser har lett till att USA har terroriststämplat revolutionsgardet och att Storbritannien har en mycket aktiv diskussion och process igång för samma sak. Utrikesministern brukar själv framhålla hur viktigt samarbetet med USA är i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Jag håller verkligen med, och därför borde vi verka för att gå samma väg. Det är också därför jag gärna vill fråga utrikesminister Tobias Billström om han kan redogöra för vad mer som krävs för att bedöma huruvida revolutionsgardet är en terroristorganisation som utgör ett hot mot Sverige och EU.(Applåder)

Kommer Sveriges regering arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet?

I utrikesministerns svar till Alexandra Völker hävdas något som ministern även uttryckt vid ett flertal andra tillfällen, nämligen att det är rättsligt komplext att terrorlista revolutionsgardet. Men det räcker att titta på befintliga, tillgängliga EU-dokument för att inse att det egentligen inte finns några strukturella hinder för att klassa revolutionsgardet som terroristverksamhet. EU:s rättsliga grund för att lista något som en terroristgrupp är dokumentet Common Position 931, eller CP 931, som togs fram 2001 som ett sätt att implementera FN:s säkerhetsråds resolution 1373. Enligt resolution 1373 uppmanas stater att kriminalisera terrorfinansiering och utan dröjsmål frysa medel eller andra tillgångar för dem som begår eller underlättar terroristhandlingar samt förhindra dem som är engagerade i sådana aktiviteter att använda en stats territorium för att finansiera, planera, underlätta eller begå terrordåd mot andra stater eller deras medborgare. I dokumentet CP 931 slås vidare fast att en terrorstämpling kan baseras på ett fördömande av sådana gärningar även utan fällande dom. Ett beslut om terrorlistning kan alltså enligt CP 931 tas baserat enbart på allvarliga och trovärdiga bevis eller ledtrådar. Utrikesministern har ett flertal gånger nämnt att revolutionsgardet inte kan listas under terrorismsanktioner enbart för de MR-kränkningar som pågår i Iran, men enligt dokument CP 931 är det möjligt att göra en terroristlistning på basis av information och underlag från tredje part. Det måste inte heller komma från EU:s medlemsländer, utan det står specifikt i dokumentet att persongrupper och enheter kan läggas till på listan på basis av förslag som lämnats av medlemsstaterna på grundval av ett beslut av en behörig myndighet i en medlemsstat eller ett tredjeland. Utrikesministern har alltså sagt att detta inte gäller revolutionsgardet. Om vi därför fokuserar på vilka aktiviteter som revolutionsgardet har ägnat sig åt utanför Iran kan vi återigen gå tillbaka till dokument CP 931. Där definieras nämligen terroristhandlingar med följande exempel: attacker på en persons liv som kan orsaka dödsfall, kidnappning eller gisslantagande, tillverkning, innehav, förvärv, transport, stöd eller användning av vapen eller sprängämnen och deltagande i terroristgruppers aktiviteter. Ett terrordåd kan till och med vara något som syftar till att allvarligt destabilisera eller förstöra de grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturerna i ett land eller en internationell organisation.Här blir Säpos dokument väldigt intressant. Säpo skriver så här: "Ryssland, såväl som Kina och Iran, agerar allt mer offensivt för att främja sina intressen, skapa intressesfärer och tvinga andra stater och aktörer att agera i enlighet med deras vilja, vilket i Rysslands fall blev tydligt redan innan invasionen av Ukraina." Utöver detta har Iran under de senaste fem åren anstiftat minst 33 fientliga handlingar i Europa och i USA - flera av dem har vi hört om här tidigare. Dessa händelser har lett till att USA har terroriststämplat revolutionsgardet och att Storbritannien har en mycket aktiv diskussion och process igång för samma sak. Utrikesministern brukar själv framhålla hur viktigt samarbetet med USA är i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Jag håller verkligen med, och därför borde vi verka för att gå samma väg. Det är också därför jag gärna vill fråga utrikesminister Tobias Billström om han kan redogöra för vad mer som krävs för att bedöma huruvida revolutionsgardet är en terroristorganisation som utgör ett hot mot Sverige och EU.(Applåder)

Vilka försäkringar har ministern gett i sina samtal med representanter för Iran?

I utrikesministerns svar till Alexandra Völker hävdas något som ministern även uttryckt vid ett flertal andra tillfällen, nämligen att det är rättsligt komplext att terrorlista revolutionsgardet. Men det räcker att titta på befintliga, tillgängliga EU-dokument för att inse att det egentligen inte finns några strukturella hinder för att klassa revolutionsgardet som terroristverksamhet. EU:s rättsliga grund för att lista något som en terroristgrupp är dokumentet Common Position 931, eller CP 931, som togs fram 2001 som ett sätt att implementera FN:s säkerhetsråds resolution 1373. Enligt resolution 1373 uppmanas stater att kriminalisera terrorfinansiering och utan dröjsmål frysa medel eller andra tillgångar för dem som begår eller underlättar terroristhandlingar samt förhindra dem som är engagerade i sådana aktiviteter att använda en stats territorium för att finansiera, planera, underlätta eller begå terrordåd mot andra stater eller deras medborgare. I dokumentet CP 931 slås vidare fast att en terrorstämpling kan baseras på ett fördömande av sådana gärningar även utan fällande dom. Ett beslut om terrorlistning kan alltså enligt CP 931 tas baserat enbart på allvarliga och trovärdiga bevis eller ledtrådar. Utrikesministern har ett flertal gånger nämnt att revolutionsgardet inte kan listas under terrorismsanktioner enbart för de MR-kränkningar som pågår i Iran, men enligt dokument CP 931 är det möjligt att göra en terroristlistning på basis av information och underlag från tredje part. Det måste inte heller komma från EU:s medlemsländer, utan det står specifikt i dokumentet att persongrupper och enheter kan läggas till på listan på basis av förslag som lämnats av medlemsstaterna på grundval av ett beslut av en behörig myndighet i en medlemsstat eller ett tredjeland. Utrikesministern har alltså sagt att detta inte gäller revolutionsgardet. Om vi därför fokuserar på vilka aktiviteter som revolutionsgardet har ägnat sig åt utanför Iran kan vi återigen gå tillbaka till dokument CP 931. Där definieras nämligen terroristhandlingar med följande exempel: attacker på en persons liv som kan orsaka dödsfall, kidnappning eller gisslantagande, tillverkning, innehav, förvärv, transport, stöd eller användning av vapen eller sprängämnen och deltagande i terroristgruppers aktiviteter. Ett terrordåd kan till och med vara något som syftar till att allvarligt destabilisera eller förstöra de grundläggande politiska, konstitutionella, ekonomiska eller sociala strukturerna i ett land eller en internationell organisation.Här blir Säpos dokument väldigt intressant. Säpo skriver så här: "Ryssland, såväl som Kina och Iran, agerar allt mer offensivt för att främja sina intressen, skapa intressesfärer och tvinga andra stater och aktörer att agera i enlighet med deras vilja, vilket i Rysslands fall blev tydligt redan innan invasionen av Ukraina." Utöver detta har Iran under de senaste fem åren anstiftat minst 33 fientliga handlingar i Europa och i USA - flera av dem har vi hört om här tidigare. Dessa händelser har lett till att USA har terroriststämplat revolutionsgardet och att Storbritannien har en mycket aktiv diskussion och process igång för samma sak. Utrikesministern brukar själv framhålla hur viktigt samarbetet med USA är i utrikes- och säkerhetspolitiska frågor. Jag håller verkligen med, och därför borde vi verka för att gå samma väg. Det är också därför jag gärna vill fråga utrikesminister Tobias Billström om han kan redogöra för vad mer som krävs för att bedöma huruvida revolutionsgardet är en terroristorganisation som utgör ett hot mot Sverige och EU.(Applåder)

På vilka omständigheter och fakta har ministern baserat sin ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet?

Karwan Shahi Parvaneh är 23 år gammal. Han är en av de tiotusentals iranier som nu sitter fängslade under vedervärdiga förhållanden enbart för att han har utövat sina mänskliga rättigheter och protesterat mot den iranska regimens hårdföra och orättfärdiga förtryck mot sin egen frihetstörstande befolkning. Karwan är en av de politiska fångar som dessutom hotas av att dömas till dödsstraff som den fundamentalistiska iranska regimen både utdömer och börjat utföra på politiska fångar för att skrämma och kuva rörelsen för frihet och demokrati till underkastelse. Det var inte så långt innan den moderatledda regeringen, med stöd av Sverigedemokraterna, tillträdde som protesterna efter mordet på Mahsa Jina Amini utbröt. Men de sammanfaller också, som min partikamrat Alexandra Völker beskrivit och ställt viktiga frågor om, med att Sverige som land har en särskild roll och ett särskilt ansvar som ordförandeland i EU detta första halvår 2023. Både här i riksdagens kammare och i EU-nämnden är vi flera ledamöter, inte minst från Socialdemokraterna, som gång på gång lyft fram frågan om att Sverige ska driva på i EU för en terrorlistning av Islamiska revolutionsgardet, IRGC. Regeringen har med utrikesministern i spetsen visserligen uttryckt stöd för de fredliga protesternas krav på mänskliga rättigheter i Iran. Men det är trots allt en hygienfaktor för en svensk utrikesminister att göra det. Den fråga som vi däremot inte tycks vara överens om är hur central terrorlistningen av revolutionsgardet är för att stödja det iranska folkets kvinnoledda frihetskamp. Gång på gång spelas betydelsen av en terrorklassning ned av utrikesministern. Under månaderna som de modiga protesterna har pågått och mötts av besinningslöst våld har det inte, trots otaliga frågor i interpellationsdebatter, i skriftliga frågor eller i EU-nämnden, gått att få ett besked om vad som är den svenska regeringens åsikt oavsett vad som är möjligt att åstadkomma gemensamt i EU och om regeringen anser att revolutionsgardet är en terrororganisation som bör terrorlistas. Inte heller i svaret på Alexandra Völkers frågor kommer något besked om detta. Jag noterar även att utrikesministern i sitt svar hänvisar till att listningar under EU:s terrorismsanktioner för att förhindra terrorism och finansiering av terrorism är juridiskt komplicerade. Men att finna exempel på hur revolutionsgardet hotar och begår terrorhandlingar både inom och utanför Iran är inte svårt, till exempel när vi ser hur IRGC hotar att genomföra attacker i och utanför Iran på journalister, demonstranter och andra som motarbetar det islamistiska iranska styret. I januari ställde sig en överväldigande majoritet i EU-parlamentet bakom att EU:s medlemsländer ska driva frågan om en terrorlistning. Som Alexandra Völker beskrev har det även uttryckts av EU-kommissionens ordförande. Detta sker alltså samtidigt som Sverige är ordförandeland i EU och därmed har osedvanligt stort ansvar, makt och möjlighet att driva denna fråga i mål. Efter att återigen ha tagit del av utrikesministerns svar om revolutionsgardet måste jag ställa frågan: Saknas de juridiska möjligheterna, eller saknas den politiska viljan? Tyvärr tycks svaret vara det sistnämnda. (Applåder)

Avser ministern att omvärdera sitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av von der Leyens ståndpunkt att en terrorlistning är ett nödvändigt svar på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran?

Karwan Shahi Parvaneh är 23 år gammal. Han är en av de tiotusentals iranier som nu sitter fängslade under vedervärdiga förhållanden enbart för att han har utövat sina mänskliga rättigheter och protesterat mot den iranska regimens hårdföra och orättfärdiga förtryck mot sin egen frihetstörstande befolkning. Karwan är en av de politiska fångar som dessutom hotas av att dömas till dödsstraff som den fundamentalistiska iranska regimen både utdömer och börjat utföra på politiska fångar för att skrämma och kuva rörelsen för frihet och demokrati till underkastelse. Det var inte så långt innan den moderatledda regeringen, med stöd av Sverigedemokraterna, tillträdde som protesterna efter mordet på Mahsa Jina Amini utbröt. Men de sammanfaller också, som min partikamrat Alexandra Völker beskrivit och ställt viktiga frågor om, med att Sverige som land har en särskild roll och ett särskilt ansvar som ordförandeland i EU detta första halvår 2023. Både här i riksdagens kammare och i EU-nämnden är vi flera ledamöter, inte minst från Socialdemokraterna, som gång på gång lyft fram frågan om att Sverige ska driva på i EU för en terrorlistning av Islamiska revolutionsgardet, IRGC. Regeringen har med utrikesministern i spetsen visserligen uttryckt stöd för de fredliga protesternas krav på mänskliga rättigheter i Iran. Men det är trots allt en hygienfaktor för en svensk utrikesminister att göra det. Den fråga som vi däremot inte tycks vara överens om är hur central terrorlistningen av revolutionsgardet är för att stödja det iranska folkets kvinnoledda frihetskamp. Gång på gång spelas betydelsen av en terrorklassning ned av utrikesministern. Under månaderna som de modiga protesterna har pågått och mötts av besinningslöst våld har det inte, trots otaliga frågor i interpellationsdebatter, i skriftliga frågor eller i EU-nämnden, gått att få ett besked om vad som är den svenska regeringens åsikt oavsett vad som är möjligt att åstadkomma gemensamt i EU och om regeringen anser att revolutionsgardet är en terrororganisation som bör terrorlistas. Inte heller i svaret på Alexandra Völkers frågor kommer något besked om detta. Jag noterar även att utrikesministern i sitt svar hänvisar till att listningar under EU:s terrorismsanktioner för att förhindra terrorism och finansiering av terrorism är juridiskt komplicerade. Men att finna exempel på hur revolutionsgardet hotar och begår terrorhandlingar både inom och utanför Iran är inte svårt, till exempel när vi ser hur IRGC hotar att genomföra attacker i och utanför Iran på journalister, demonstranter och andra som motarbetar det islamistiska iranska styret. I januari ställde sig en överväldigande majoritet i EU-parlamentet bakom att EU:s medlemsländer ska driva frågan om en terrorlistning. Som Alexandra Völker beskrev har det även uttryckts av EU-kommissionens ordförande. Detta sker alltså samtidigt som Sverige är ordförandeland i EU och därmed har osedvanligt stort ansvar, makt och möjlighet att driva denna fråga i mål. Efter att återigen ha tagit del av utrikesministerns svar om revolutionsgardet måste jag ställa frågan: Saknas de juridiska möjligheterna, eller saknas den politiska viljan? Tyvärr tycks svaret vara det sistnämnda. (Applåder)

Kommer Sveriges regering arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet?

Karwan Shahi Parvaneh är 23 år gammal. Han är en av de tiotusentals iranier som nu sitter fängslade under vedervärdiga förhållanden enbart för att han har utövat sina mänskliga rättigheter och protesterat mot den iranska regimens hårdföra och orättfärdiga förtryck mot sin egen frihetstörstande befolkning. Karwan är en av de politiska fångar som dessutom hotas av att dömas till dödsstraff som den fundamentalistiska iranska regimen både utdömer och börjat utföra på politiska fångar för att skrämma och kuva rörelsen för frihet och demokrati till underkastelse. Det var inte så långt innan den moderatledda regeringen, med stöd av Sverigedemokraterna, tillträdde som protesterna efter mordet på Mahsa Jina Amini utbröt. Men de sammanfaller också, som min partikamrat Alexandra Völker beskrivit och ställt viktiga frågor om, med att Sverige som land har en särskild roll och ett särskilt ansvar som ordförandeland i EU detta första halvår 2023. Både här i riksdagens kammare och i EU-nämnden är vi flera ledamöter, inte minst från Socialdemokraterna, som gång på gång lyft fram frågan om att Sverige ska driva på i EU för en terrorlistning av Islamiska revolutionsgardet, IRGC. Regeringen har med utrikesministern i spetsen visserligen uttryckt stöd för de fredliga protesternas krav på mänskliga rättigheter i Iran. Men det är trots allt en hygienfaktor för en svensk utrikesminister att göra det. Den fråga som vi däremot inte tycks vara överens om är hur central terrorlistningen av revolutionsgardet är för att stödja det iranska folkets kvinnoledda frihetskamp. Gång på gång spelas betydelsen av en terrorklassning ned av utrikesministern. Under månaderna som de modiga protesterna har pågått och mötts av besinningslöst våld har det inte, trots otaliga frågor i interpellationsdebatter, i skriftliga frågor eller i EU-nämnden, gått att få ett besked om vad som är den svenska regeringens åsikt oavsett vad som är möjligt att åstadkomma gemensamt i EU och om regeringen anser att revolutionsgardet är en terrororganisation som bör terrorlistas. Inte heller i svaret på Alexandra Völkers frågor kommer något besked om detta. Jag noterar även att utrikesministern i sitt svar hänvisar till att listningar under EU:s terrorismsanktioner för att förhindra terrorism och finansiering av terrorism är juridiskt komplicerade. Men att finna exempel på hur revolutionsgardet hotar och begår terrorhandlingar både inom och utanför Iran är inte svårt, till exempel när vi ser hur IRGC hotar att genomföra attacker i och utanför Iran på journalister, demonstranter och andra som motarbetar det islamistiska iranska styret. I januari ställde sig en överväldigande majoritet i EU-parlamentet bakom att EU:s medlemsländer ska driva frågan om en terrorlistning. Som Alexandra Völker beskrev har det även uttryckts av EU-kommissionens ordförande. Detta sker alltså samtidigt som Sverige är ordförandeland i EU och därmed har osedvanligt stort ansvar, makt och möjlighet att driva denna fråga i mål. Efter att återigen ha tagit del av utrikesministerns svar om revolutionsgardet måste jag ställa frågan: Saknas de juridiska möjligheterna, eller saknas den politiska viljan? Tyvärr tycks svaret vara det sistnämnda. (Applåder)

Vilka försäkringar har ministern gett i sina samtal med representanter för Iran?

Karwan Shahi Parvaneh är 23 år gammal. Han är en av de tiotusentals iranier som nu sitter fängslade under vedervärdiga förhållanden enbart för att han har utövat sina mänskliga rättigheter och protesterat mot den iranska regimens hårdföra och orättfärdiga förtryck mot sin egen frihetstörstande befolkning. Karwan är en av de politiska fångar som dessutom hotas av att dömas till dödsstraff som den fundamentalistiska iranska regimen både utdömer och börjat utföra på politiska fångar för att skrämma och kuva rörelsen för frihet och demokrati till underkastelse. Det var inte så långt innan den moderatledda regeringen, med stöd av Sverigedemokraterna, tillträdde som protesterna efter mordet på Mahsa Jina Amini utbröt. Men de sammanfaller också, som min partikamrat Alexandra Völker beskrivit och ställt viktiga frågor om, med att Sverige som land har en särskild roll och ett särskilt ansvar som ordförandeland i EU detta första halvår 2023. Både här i riksdagens kammare och i EU-nämnden är vi flera ledamöter, inte minst från Socialdemokraterna, som gång på gång lyft fram frågan om att Sverige ska driva på i EU för en terrorlistning av Islamiska revolutionsgardet, IRGC. Regeringen har med utrikesministern i spetsen visserligen uttryckt stöd för de fredliga protesternas krav på mänskliga rättigheter i Iran. Men det är trots allt en hygienfaktor för en svensk utrikesminister att göra det. Den fråga som vi däremot inte tycks vara överens om är hur central terrorlistningen av revolutionsgardet är för att stödja det iranska folkets kvinnoledda frihetskamp. Gång på gång spelas betydelsen av en terrorklassning ned av utrikesministern. Under månaderna som de modiga protesterna har pågått och mötts av besinningslöst våld har det inte, trots otaliga frågor i interpellationsdebatter, i skriftliga frågor eller i EU-nämnden, gått att få ett besked om vad som är den svenska regeringens åsikt oavsett vad som är möjligt att åstadkomma gemensamt i EU och om regeringen anser att revolutionsgardet är en terrororganisation som bör terrorlistas. Inte heller i svaret på Alexandra Völkers frågor kommer något besked om detta. Jag noterar även att utrikesministern i sitt svar hänvisar till att listningar under EU:s terrorismsanktioner för att förhindra terrorism och finansiering av terrorism är juridiskt komplicerade. Men att finna exempel på hur revolutionsgardet hotar och begår terrorhandlingar både inom och utanför Iran är inte svårt, till exempel när vi ser hur IRGC hotar att genomföra attacker i och utanför Iran på journalister, demonstranter och andra som motarbetar det islamistiska iranska styret. I januari ställde sig en överväldigande majoritet i EU-parlamentet bakom att EU:s medlemsländer ska driva frågan om en terrorlistning. Som Alexandra Völker beskrev har det även uttryckts av EU-kommissionens ordförande. Detta sker alltså samtidigt som Sverige är ordförandeland i EU och därmed har osedvanligt stort ansvar, makt och möjlighet att driva denna fråga i mål. Efter att återigen ha tagit del av utrikesministerns svar om revolutionsgardet måste jag ställa frågan: Saknas de juridiska möjligheterna, eller saknas den politiska viljan? Tyvärr tycks svaret vara det sistnämnda. (Applåder)

På vilka omständigheter och fakta har ministern baserat sin ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet?

Riksdagen följer utrikesministerns arbete med Iran väldigt noggrant. Det har vi sett i de tidigare interpellationsdebatterna som har hållits i frågan. Det har varit ett stort intresse att debattera Iran. Och jag är väldigt glad över att Socialdemokraterna i dag ställer upp med ett starkt kvinnligt kavalleri här i debatten. Det har nämligen varit lite för mycket män i denna debatt. Och signumet för detta är faktiskt slagorden kvinna, liv, frihet. I går var utrikesministern i Bryssel på Foreign Affairs Council, alltså utrikesministrarnas möte. Samtidigt pågick stora demonstrationer utanför byggnaden för att just terrorlista revolutionsgardet. Jag tycker att det finns en väldigt stor diskrepans mellan den folkliga opinionen för att terrorlista revolutionsgardet och politikernas dagordning när Iran inte ens fanns med på dagordningen för FAC-mötet som en diskussionspunkt med slutsatser. Det var någonting som vi från oppositionens sida i utrikesutskottet kritiserade i förra veckan. Det är välkommet att utrikesministern har drivit på för nya sanktioner mot bland annat IRGC. Vi ser att utrikesministern går i rätt riktning, så att säga, i många av dessa frågor. Men det krävs mer. En sak som ändå har hänt, och som var väldigt bra, var Europaparlamentets beslut den 19 januari då man med stor majoritet röstade för att terrorstämpla revolutionsgardet. Det visar att det finns ett brett europeiskt stöd som parlamenten hör. Nu ska det bara nå fram till regeringarna i Europa också. I förra veckan hade vi utrikespolitisk debatt här i riksdagen. Sverigedemokraterna och Liberalerna antydde då att de hade ett nytt ställningstagande, att de markerade att de såg en svängning i att de faktiskt ville terrorstämpla revolutionsgardet. De hade fortfarande vissa invändningar men såg ändå detta framför sig. Det gör i så fall att vi har en majoritet i denna riksdag för att terrorstämpla revolutionsgardet. Av denna anledning presenterar jag i dag ett utskottsinitiativ till utrikesutskottet där vi föreslår att man helt enkelt tillkännager för regeringen att revolutionsgardet bör förklaras som en terroristorganisation. Det skulle innebära ett ännu tydligare direktiv till den svenska regeringen från en majoritet i Sveriges riksdag om ett sådant utskottsinitiativ går igenom. Utskottets behandling börjar på torsdag, och det kommer att bli spännande veckor då vi får se hur partierna svarar upp mot denna typ av förslag som nu ska behandlas. Utrikesministern gömmer sig lite grann bakom att IRGC, revolutionsgardet, inte skulle vara en terroristorganisation. Jag vill då påminna om att det är denna organisation som var ansvarig för att ett civilt flygplan med 176 personer - ett antal var svenska medborgare - sköts ned. Trots att vi från omvärlden satte stor press på regimen har man inte tagit helt och fullt ansvar för det som har skett. Man har inte gett brottsoffren och de anhöriga det stöd som man borde ha gett. Det är terrorism. Men detta är långt ifrån den enda gången som revolutionsgardet är inblandat i terrorism. Vi vet att man är en faktor i hela Mellanösternregionen som bidrar till väpnat våld och förtryck mot människor i många länder. Vi vet att man understöder väpnade grupper i Libanon, Jemen och Irak. Och det bidrar till att revolutionsgardet är en destabilisator för en fredligare värld. Det är terrorism som man håller på med. Men det är inom en stats hägn, så att säga, som denna terrorism pågår. Jag hoppas att den juridiska processen inom EU ska bli klar. Man får gärna snabba på den från den svenska regeringens sida, så att vi faktiskt kan komma till den punkten att vi terrorstämplar revolutionsgardet.

Avser ministern att omvärdera sitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av von der Leyens ståndpunkt att en terrorlistning är ett nödvändigt svar på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran?

Riksdagen följer utrikesministerns arbete med Iran väldigt noggrant. Det har vi sett i de tidigare interpellationsdebatterna som har hållits i frågan. Det har varit ett stort intresse att debattera Iran. Och jag är väldigt glad över att Socialdemokraterna i dag ställer upp med ett starkt kvinnligt kavalleri här i debatten. Det har nämligen varit lite för mycket män i denna debatt. Och signumet för detta är faktiskt slagorden kvinna, liv, frihet. I går var utrikesministern i Bryssel på Foreign Affairs Council, alltså utrikesministrarnas möte. Samtidigt pågick stora demonstrationer utanför byggnaden för att just terrorlista revolutionsgardet. Jag tycker att det finns en väldigt stor diskrepans mellan den folkliga opinionen för att terrorlista revolutionsgardet och politikernas dagordning när Iran inte ens fanns med på dagordningen för FAC-mötet som en diskussionspunkt med slutsatser. Det var någonting som vi från oppositionens sida i utrikesutskottet kritiserade i förra veckan. Det är välkommet att utrikesministern har drivit på för nya sanktioner mot bland annat IRGC. Vi ser att utrikesministern går i rätt riktning, så att säga, i många av dessa frågor. Men det krävs mer. En sak som ändå har hänt, och som var väldigt bra, var Europaparlamentets beslut den 19 januari då man med stor majoritet röstade för att terrorstämpla revolutionsgardet. Det visar att det finns ett brett europeiskt stöd som parlamenten hör. Nu ska det bara nå fram till regeringarna i Europa också. I förra veckan hade vi utrikespolitisk debatt här i riksdagen. Sverigedemokraterna och Liberalerna antydde då att de hade ett nytt ställningstagande, att de markerade att de såg en svängning i att de faktiskt ville terrorstämpla revolutionsgardet. De hade fortfarande vissa invändningar men såg ändå detta framför sig. Det gör i så fall att vi har en majoritet i denna riksdag för att terrorstämpla revolutionsgardet. Av denna anledning presenterar jag i dag ett utskottsinitiativ till utrikesutskottet där vi föreslår att man helt enkelt tillkännager för regeringen att revolutionsgardet bör förklaras som en terroristorganisation. Det skulle innebära ett ännu tydligare direktiv till den svenska regeringen från en majoritet i Sveriges riksdag om ett sådant utskottsinitiativ går igenom. Utskottets behandling börjar på torsdag, och det kommer att bli spännande veckor då vi får se hur partierna svarar upp mot denna typ av förslag som nu ska behandlas. Utrikesministern gömmer sig lite grann bakom att IRGC, revolutionsgardet, inte skulle vara en terroristorganisation. Jag vill då påminna om att det är denna organisation som var ansvarig för att ett civilt flygplan med 176 personer - ett antal var svenska medborgare - sköts ned. Trots att vi från omvärlden satte stor press på regimen har man inte tagit helt och fullt ansvar för det som har skett. Man har inte gett brottsoffren och de anhöriga det stöd som man borde ha gett. Det är terrorism. Men detta är långt ifrån den enda gången som revolutionsgardet är inblandat i terrorism. Vi vet att man är en faktor i hela Mellanösternregionen som bidrar till väpnat våld och förtryck mot människor i många länder. Vi vet att man understöder väpnade grupper i Libanon, Jemen och Irak. Och det bidrar till att revolutionsgardet är en destabilisator för en fredligare värld. Det är terrorism som man håller på med. Men det är inom en stats hägn, så att säga, som denna terrorism pågår. Jag hoppas att den juridiska processen inom EU ska bli klar. Man får gärna snabba på den från den svenska regeringens sida, så att vi faktiskt kan komma till den punkten att vi terrorstämplar revolutionsgardet.

Kommer Sveriges regering arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet?

Riksdagen följer utrikesministerns arbete med Iran väldigt noggrant. Det har vi sett i de tidigare interpellationsdebatterna som har hållits i frågan. Det har varit ett stort intresse att debattera Iran. Och jag är väldigt glad över att Socialdemokraterna i dag ställer upp med ett starkt kvinnligt kavalleri här i debatten. Det har nämligen varit lite för mycket män i denna debatt. Och signumet för detta är faktiskt slagorden kvinna, liv, frihet. I går var utrikesministern i Bryssel på Foreign Affairs Council, alltså utrikesministrarnas möte. Samtidigt pågick stora demonstrationer utanför byggnaden för att just terrorlista revolutionsgardet. Jag tycker att det finns en väldigt stor diskrepans mellan den folkliga opinionen för att terrorlista revolutionsgardet och politikernas dagordning när Iran inte ens fanns med på dagordningen för FAC-mötet som en diskussionspunkt med slutsatser. Det var någonting som vi från oppositionens sida i utrikesutskottet kritiserade i förra veckan. Det är välkommet att utrikesministern har drivit på för nya sanktioner mot bland annat IRGC. Vi ser att utrikesministern går i rätt riktning, så att säga, i många av dessa frågor. Men det krävs mer. En sak som ändå har hänt, och som var väldigt bra, var Europaparlamentets beslut den 19 januari då man med stor majoritet röstade för att terrorstämpla revolutionsgardet. Det visar att det finns ett brett europeiskt stöd som parlamenten hör. Nu ska det bara nå fram till regeringarna i Europa också. I förra veckan hade vi utrikespolitisk debatt här i riksdagen. Sverigedemokraterna och Liberalerna antydde då att de hade ett nytt ställningstagande, att de markerade att de såg en svängning i att de faktiskt ville terrorstämpla revolutionsgardet. De hade fortfarande vissa invändningar men såg ändå detta framför sig. Det gör i så fall att vi har en majoritet i denna riksdag för att terrorstämpla revolutionsgardet. Av denna anledning presenterar jag i dag ett utskottsinitiativ till utrikesutskottet där vi föreslår att man helt enkelt tillkännager för regeringen att revolutionsgardet bör förklaras som en terroristorganisation. Det skulle innebära ett ännu tydligare direktiv till den svenska regeringen från en majoritet i Sveriges riksdag om ett sådant utskottsinitiativ går igenom. Utskottets behandling börjar på torsdag, och det kommer att bli spännande veckor då vi får se hur partierna svarar upp mot denna typ av förslag som nu ska behandlas. Utrikesministern gömmer sig lite grann bakom att IRGC, revolutionsgardet, inte skulle vara en terroristorganisation. Jag vill då påminna om att det är denna organisation som var ansvarig för att ett civilt flygplan med 176 personer - ett antal var svenska medborgare - sköts ned. Trots att vi från omvärlden satte stor press på regimen har man inte tagit helt och fullt ansvar för det som har skett. Man har inte gett brottsoffren och de anhöriga det stöd som man borde ha gett. Det är terrorism. Men detta är långt ifrån den enda gången som revolutionsgardet är inblandat i terrorism. Vi vet att man är en faktor i hela Mellanösternregionen som bidrar till väpnat våld och förtryck mot människor i många länder. Vi vet att man understöder väpnade grupper i Libanon, Jemen och Irak. Och det bidrar till att revolutionsgardet är en destabilisator för en fredligare värld. Det är terrorism som man håller på med. Men det är inom en stats hägn, så att säga, som denna terrorism pågår. Jag hoppas att den juridiska processen inom EU ska bli klar. Man får gärna snabba på den från den svenska regeringens sida, så att vi faktiskt kan komma till den punkten att vi terrorstämplar revolutionsgardet.

Vilka försäkringar har ministern gett i sina samtal med representanter för Iran?

Riksdagen följer utrikesministerns arbete med Iran väldigt noggrant. Det har vi sett i de tidigare interpellationsdebatterna som har hållits i frågan. Det har varit ett stort intresse att debattera Iran. Och jag är väldigt glad över att Socialdemokraterna i dag ställer upp med ett starkt kvinnligt kavalleri här i debatten. Det har nämligen varit lite för mycket män i denna debatt. Och signumet för detta är faktiskt slagorden kvinna, liv, frihet. I går var utrikesministern i Bryssel på Foreign Affairs Council, alltså utrikesministrarnas möte. Samtidigt pågick stora demonstrationer utanför byggnaden för att just terrorlista revolutionsgardet. Jag tycker att det finns en väldigt stor diskrepans mellan den folkliga opinionen för att terrorlista revolutionsgardet och politikernas dagordning när Iran inte ens fanns med på dagordningen för FAC-mötet som en diskussionspunkt med slutsatser. Det var någonting som vi från oppositionens sida i utrikesutskottet kritiserade i förra veckan. Det är välkommet att utrikesministern har drivit på för nya sanktioner mot bland annat IRGC. Vi ser att utrikesministern går i rätt riktning, så att säga, i många av dessa frågor. Men det krävs mer. En sak som ändå har hänt, och som var väldigt bra, var Europaparlamentets beslut den 19 januari då man med stor majoritet röstade för att terrorstämpla revolutionsgardet. Det visar att det finns ett brett europeiskt stöd som parlamenten hör. Nu ska det bara nå fram till regeringarna i Europa också. I förra veckan hade vi utrikespolitisk debatt här i riksdagen. Sverigedemokraterna och Liberalerna antydde då att de hade ett nytt ställningstagande, att de markerade att de såg en svängning i att de faktiskt ville terrorstämpla revolutionsgardet. De hade fortfarande vissa invändningar men såg ändå detta framför sig. Det gör i så fall att vi har en majoritet i denna riksdag för att terrorstämpla revolutionsgardet. Av denna anledning presenterar jag i dag ett utskottsinitiativ till utrikesutskottet där vi föreslår att man helt enkelt tillkännager för regeringen att revolutionsgardet bör förklaras som en terroristorganisation. Det skulle innebära ett ännu tydligare direktiv till den svenska regeringen från en majoritet i Sveriges riksdag om ett sådant utskottsinitiativ går igenom. Utskottets behandling börjar på torsdag, och det kommer att bli spännande veckor då vi får se hur partierna svarar upp mot denna typ av förslag som nu ska behandlas. Utrikesministern gömmer sig lite grann bakom att IRGC, revolutionsgardet, inte skulle vara en terroristorganisation. Jag vill då påminna om att det är denna organisation som var ansvarig för att ett civilt flygplan med 176 personer - ett antal var svenska medborgare - sköts ned. Trots att vi från omvärlden satte stor press på regimen har man inte tagit helt och fullt ansvar för det som har skett. Man har inte gett brottsoffren och de anhöriga det stöd som man borde ha gett. Det är terrorism. Men detta är långt ifrån den enda gången som revolutionsgardet är inblandat i terrorism. Vi vet att man är en faktor i hela Mellanösternregionen som bidrar till väpnat våld och förtryck mot människor i många länder. Vi vet att man understöder väpnade grupper i Libanon, Jemen och Irak. Och det bidrar till att revolutionsgardet är en destabilisator för en fredligare värld. Det är terrorism som man håller på med. Men det är inom en stats hägn, så att säga, som denna terrorism pågår. Jag hoppas att den juridiska processen inom EU ska bli klar. Man får gärna snabba på den från den svenska regeringens sida, så att vi faktiskt kan komma till den punkten att vi terrorstämplar revolutionsgardet.

På vilka omständigheter och fakta har ministern baserat sin ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet?

När utrikesministern i går hade möte med EU:s övriga utrikesministrar för att diskutera den gemensamma utrikespolitiken fylldes gatorna i Bryssel av demonstranter som visade sitt stöd för kampen för frihet, för liv och för demokrati, demonstranter som krävde att EU ska agera kraftfullare och demonstranter som krävde att EU ska terrorlista revolutionsgardet.I Iran har kvinnor under de senaste månaderna modigt protesterat mot den förtryckande regimen. Trots det våld och den fruktansvärda brutalitet som de har mötts av fortsätter de med sina protester och att göra sina röster hörda. På bilder från Iran ser vi i dag en förändrad stadsbild. Vi ser bilder på hur kvinnor modigt går på gatorna utan den obligatoriska slöjan.Den iranska regimen har förlorat all form av legitimitet. Det enda som egentligen är kvar i dag är en våldsapparatur och en regim som lägger hela sin legitimitet i sitt våldskapital. Det är ett våldskapital som sträcker sig långt utanför landets egna gränser. Att Iran stöttar Ryssland med drönare i kriget mot Ukraina visar att den iranska regimen inte bara är ett hot mot sina egna medborgare utan också mot vårt absoluta närområde.Hur vi och andra länder agerar är avgörande, och som ordförandeland i EU är Sveriges hållning ännu viktigare. Vi som ordförandeland måste visa mod och arbeta för att samla EU:s medlemsländer för att terrorlista revolutionsgardet. Vi måste möta kampen från Irans modiga kvinnor. Men i stället för att som ordförandeland driva på verkar regeringen snarare se sig som någon form av klassamordnare med uppgift att hålla ihop klassen. Och i stället för att driva en tydlig politisk agenda för att stötta det iranska folkets vilja till frihet anser sig regeringen ha en samordnande roll där man försöker hitta minsta gemensamma nämnare, stämmer av var de andra står och anpassar sig efter det.Under vår förra interpellationsdebatt förklarade utrikesministern att en terrorlistning av det islamiska revolutionsgardet inte skulle få någon praktisk betydelse i och med att de redan står på sanktionslistan. Detta är ett ganska anmärkningsvärt påstående som väcker många frågor. Jag menar att terrorlistning har stor betydelse. En sådan är att det öppnar upp för andra juridiska åtgärder, juridiska möjligheter som att tillämpa svensk terrorlagstiftning på personer som har samröre med eller på olika sätt stöder revolutionsgardet. Det är en hårdare straffskala. Den är bredare, och den gör att begreppet samröre med en terroristorganisation enligt terroristbrottslagen är mycket bredare än den typ av stöd som är otillåtet enligt sanktionsbrottslagen. Det är klart att terrorlistning har betydelse. I dagens debatt får vi i stället höra juridiska invändningar till varför det inte är aktuellt - att det inte bara kan göras på grund av MR-kränkningar mot den egna befolkningen. Islamiska revolutionsgardet är en våldsam islamistisk organisation under den iranska regimen. I sitt indoktrineringsmaterial använder de samma verser för att rättfärdiga jihad som al-Qaida och Isis gör. De agerar, och de rättfärdigar jihadism. Och de agerar långt utanför Irans gränser för att nå sina syften. USA:s tidigare administration tog beslutet att terrorlista revolutionsgardet. Den nuvarande har vidhållit det. När ska Sveriges regering agera för att göra detsamma?(Applåder)

Avser ministern att omvärdera sitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av von der Leyens ståndpunkt att en terrorlistning är ett nödvändigt svar på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran?

När utrikesministern i går hade möte med EU:s övriga utrikesministrar för att diskutera den gemensamma utrikespolitiken fylldes gatorna i Bryssel av demonstranter som visade sitt stöd för kampen för frihet, för liv och för demokrati, demonstranter som krävde att EU ska agera kraftfullare och demonstranter som krävde att EU ska terrorlista revolutionsgardet.I Iran har kvinnor under de senaste månaderna modigt protesterat mot den förtryckande regimen. Trots det våld och den fruktansvärda brutalitet som de har mötts av fortsätter de med sina protester och att göra sina röster hörda. På bilder från Iran ser vi i dag en förändrad stadsbild. Vi ser bilder på hur kvinnor modigt går på gatorna utan den obligatoriska slöjan.Den iranska regimen har förlorat all form av legitimitet. Det enda som egentligen är kvar i dag är en våldsapparatur och en regim som lägger hela sin legitimitet i sitt våldskapital. Det är ett våldskapital som sträcker sig långt utanför landets egna gränser. Att Iran stöttar Ryssland med drönare i kriget mot Ukraina visar att den iranska regimen inte bara är ett hot mot sina egna medborgare utan också mot vårt absoluta närområde.Hur vi och andra länder agerar är avgörande, och som ordförandeland i EU är Sveriges hållning ännu viktigare. Vi som ordförandeland måste visa mod och arbeta för att samla EU:s medlemsländer för att terrorlista revolutionsgardet. Vi måste möta kampen från Irans modiga kvinnor. Men i stället för att som ordförandeland driva på verkar regeringen snarare se sig som någon form av klassamordnare med uppgift att hålla ihop klassen. Och i stället för att driva en tydlig politisk agenda för att stötta det iranska folkets vilja till frihet anser sig regeringen ha en samordnande roll där man försöker hitta minsta gemensamma nämnare, stämmer av var de andra står och anpassar sig efter det.Under vår förra interpellationsdebatt förklarade utrikesministern att en terrorlistning av det islamiska revolutionsgardet inte skulle få någon praktisk betydelse i och med att de redan står på sanktionslistan. Detta är ett ganska anmärkningsvärt påstående som väcker många frågor. Jag menar att terrorlistning har stor betydelse. En sådan är att det öppnar upp för andra juridiska åtgärder, juridiska möjligheter som att tillämpa svensk terrorlagstiftning på personer som har samröre med eller på olika sätt stöder revolutionsgardet. Det är en hårdare straffskala. Den är bredare, och den gör att begreppet samröre med en terroristorganisation enligt terroristbrottslagen är mycket bredare än den typ av stöd som är otillåtet enligt sanktionsbrottslagen. Det är klart att terrorlistning har betydelse. I dagens debatt får vi i stället höra juridiska invändningar till varför det inte är aktuellt - att det inte bara kan göras på grund av MR-kränkningar mot den egna befolkningen. Islamiska revolutionsgardet är en våldsam islamistisk organisation under den iranska regimen. I sitt indoktrineringsmaterial använder de samma verser för att rättfärdiga jihad som al-Qaida och Isis gör. De agerar, och de rättfärdigar jihadism. Och de agerar långt utanför Irans gränser för att nå sina syften. USA:s tidigare administration tog beslutet att terrorlista revolutionsgardet. Den nuvarande har vidhållit det. När ska Sveriges regering agera för att göra detsamma?(Applåder)

Kommer Sveriges regering arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet?

När utrikesministern i går hade möte med EU:s övriga utrikesministrar för att diskutera den gemensamma utrikespolitiken fylldes gatorna i Bryssel av demonstranter som visade sitt stöd för kampen för frihet, för liv och för demokrati, demonstranter som krävde att EU ska agera kraftfullare och demonstranter som krävde att EU ska terrorlista revolutionsgardet.I Iran har kvinnor under de senaste månaderna modigt protesterat mot den förtryckande regimen. Trots det våld och den fruktansvärda brutalitet som de har mötts av fortsätter de med sina protester och att göra sina röster hörda. På bilder från Iran ser vi i dag en förändrad stadsbild. Vi ser bilder på hur kvinnor modigt går på gatorna utan den obligatoriska slöjan.Den iranska regimen har förlorat all form av legitimitet. Det enda som egentligen är kvar i dag är en våldsapparatur och en regim som lägger hela sin legitimitet i sitt våldskapital. Det är ett våldskapital som sträcker sig långt utanför landets egna gränser. Att Iran stöttar Ryssland med drönare i kriget mot Ukraina visar att den iranska regimen inte bara är ett hot mot sina egna medborgare utan också mot vårt absoluta närområde.Hur vi och andra länder agerar är avgörande, och som ordförandeland i EU är Sveriges hållning ännu viktigare. Vi som ordförandeland måste visa mod och arbeta för att samla EU:s medlemsländer för att terrorlista revolutionsgardet. Vi måste möta kampen från Irans modiga kvinnor. Men i stället för att som ordförandeland driva på verkar regeringen snarare se sig som någon form av klassamordnare med uppgift att hålla ihop klassen. Och i stället för att driva en tydlig politisk agenda för att stötta det iranska folkets vilja till frihet anser sig regeringen ha en samordnande roll där man försöker hitta minsta gemensamma nämnare, stämmer av var de andra står och anpassar sig efter det.Under vår förra interpellationsdebatt förklarade utrikesministern att en terrorlistning av det islamiska revolutionsgardet inte skulle få någon praktisk betydelse i och med att de redan står på sanktionslistan. Detta är ett ganska anmärkningsvärt påstående som väcker många frågor. Jag menar att terrorlistning har stor betydelse. En sådan är att det öppnar upp för andra juridiska åtgärder, juridiska möjligheter som att tillämpa svensk terrorlagstiftning på personer som har samröre med eller på olika sätt stöder revolutionsgardet. Det är en hårdare straffskala. Den är bredare, och den gör att begreppet samröre med en terroristorganisation enligt terroristbrottslagen är mycket bredare än den typ av stöd som är otillåtet enligt sanktionsbrottslagen. Det är klart att terrorlistning har betydelse. I dagens debatt får vi i stället höra juridiska invändningar till varför det inte är aktuellt - att det inte bara kan göras på grund av MR-kränkningar mot den egna befolkningen. Islamiska revolutionsgardet är en våldsam islamistisk organisation under den iranska regimen. I sitt indoktrineringsmaterial använder de samma verser för att rättfärdiga jihad som al-Qaida och Isis gör. De agerar, och de rättfärdigar jihadism. Och de agerar långt utanför Irans gränser för att nå sina syften. USA:s tidigare administration tog beslutet att terrorlista revolutionsgardet. Den nuvarande har vidhållit det. När ska Sveriges regering agera för att göra detsamma?(Applåder)

Vilka försäkringar har ministern gett i sina samtal med representanter för Iran?

När utrikesministern i går hade möte med EU:s övriga utrikesministrar för att diskutera den gemensamma utrikespolitiken fylldes gatorna i Bryssel av demonstranter som visade sitt stöd för kampen för frihet, för liv och för demokrati, demonstranter som krävde att EU ska agera kraftfullare och demonstranter som krävde att EU ska terrorlista revolutionsgardet.I Iran har kvinnor under de senaste månaderna modigt protesterat mot den förtryckande regimen. Trots det våld och den fruktansvärda brutalitet som de har mötts av fortsätter de med sina protester och att göra sina röster hörda. På bilder från Iran ser vi i dag en förändrad stadsbild. Vi ser bilder på hur kvinnor modigt går på gatorna utan den obligatoriska slöjan.Den iranska regimen har förlorat all form av legitimitet. Det enda som egentligen är kvar i dag är en våldsapparatur och en regim som lägger hela sin legitimitet i sitt våldskapital. Det är ett våldskapital som sträcker sig långt utanför landets egna gränser. Att Iran stöttar Ryssland med drönare i kriget mot Ukraina visar att den iranska regimen inte bara är ett hot mot sina egna medborgare utan också mot vårt absoluta närområde.Hur vi och andra länder agerar är avgörande, och som ordförandeland i EU är Sveriges hållning ännu viktigare. Vi som ordförandeland måste visa mod och arbeta för att samla EU:s medlemsländer för att terrorlista revolutionsgardet. Vi måste möta kampen från Irans modiga kvinnor. Men i stället för att som ordförandeland driva på verkar regeringen snarare se sig som någon form av klassamordnare med uppgift att hålla ihop klassen. Och i stället för att driva en tydlig politisk agenda för att stötta det iranska folkets vilja till frihet anser sig regeringen ha en samordnande roll där man försöker hitta minsta gemensamma nämnare, stämmer av var de andra står och anpassar sig efter det.Under vår förra interpellationsdebatt förklarade utrikesministern att en terrorlistning av det islamiska revolutionsgardet inte skulle få någon praktisk betydelse i och med att de redan står på sanktionslistan. Detta är ett ganska anmärkningsvärt påstående som väcker många frågor. Jag menar att terrorlistning har stor betydelse. En sådan är att det öppnar upp för andra juridiska åtgärder, juridiska möjligheter som att tillämpa svensk terrorlagstiftning på personer som har samröre med eller på olika sätt stöder revolutionsgardet. Det är en hårdare straffskala. Den är bredare, och den gör att begreppet samröre med en terroristorganisation enligt terroristbrottslagen är mycket bredare än den typ av stöd som är otillåtet enligt sanktionsbrottslagen. Det är klart att terrorlistning har betydelse. I dagens debatt får vi i stället höra juridiska invändningar till varför det inte är aktuellt - att det inte bara kan göras på grund av MR-kränkningar mot den egna befolkningen. Islamiska revolutionsgardet är en våldsam islamistisk organisation under den iranska regimen. I sitt indoktrineringsmaterial använder de samma verser för att rättfärdiga jihad som al-Qaida och Isis gör. De agerar, och de rättfärdigar jihadism. Och de agerar långt utanför Irans gränser för att nå sina syften. USA:s tidigare administration tog beslutet att terrorlista revolutionsgardet. Den nuvarande har vidhållit det. När ska Sveriges regering agera för att göra detsamma?(Applåder)

På vilka omständigheter och fakta har ministern baserat sin ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet?

Alexandra Völker har frågat mig på vilka omständigheter och fakta jag baserat min ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet i Iran. Vidare frågar hon om jag avser att omvärdera mitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av EU-kommissionens ordförande von der Leyens ståndpunkt. Völker frågar om regeringen kommer att arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet. Slutligen frågas också vilka försäkringar jag har gett i mina samtal med representanter för Iran.Som jag återkommande framfört här i kammaren och i andra sammanhang ser regeringen med största allvar på situationen för mänskliga rättigheter i Iran och den våldsamma repressionen, inklusive dödsdomar och avrättningar, som utövats mot de fredliga protesterna i landet. Sverige har varit pådrivande inom EU för att öka det politiska trycket på Iran och ge internationellt stöd till den iranska befolkningens rättmätiga krav på mänskliga rättigheter.Sedan protesterna utbröt i höstas har situationen i Iran diskuterats vid varje tillfälle som EU:s utrikesministrar sammanträtt i rådet för utrikes frågor. Vid varje sammanträde har rådet också antagit skärpta sanktioner mot Iran. Sanktionerna består bland annat av inreseförbud i EU och frysning av tillgångar i EU. EU har också, under en separat sanktionsregim, infört listningar av iranska aktörer med anledning av Irans försäljning av drönare som använts av Ryssland i Ukraina.Revolutionsgardet i Iran, IRGC, sanktionslistades redan 2010 under sanktionsregimen mot Irans spridning av massförstörelsevapen. Andra centrala individer och enheter som hör till IRGC är också sanktionslistade under relevanta sanktionsregimer för IRGC:s agerande i regionen, dess roll i MR-kränkningar i Iran och det materiella stödet till Ryssland.När det gäller att motarbeta våldet mot protesterna i Iran har EU hittills bedömt det vara mest ändamålsenligt att använda det sanktionsramverk som är inriktat just på allvarliga MR-kränkningar i Iran och rikta sanktionerna mot individer och enheter som varit direkt ansvariga. Många befälhavare och enheter inom IRGC har därför listats under MR-regimen, senast vid gårdagens utrikesministermöte där ett femte sanktionspaket antogs.Listningar under EU:s terrorismsanktioner syftar till att förhindra terrorism och finansiering av terrorism. De är juridiskt komplexa och kräver att särskilda kriterier är uppfyllda. Som tidigare framförts kan inte IRGC listas under terrorismsanktioner enbart för de MR-kränkningar som pågår i Iran.För detta ändamål har vi den specifika sanktionsregimen för MR-kränkningar. För att en listning under EU:s terrorismsanktioner ska vara möjlig krävs bland annat att individen eller enheten varit involverad i en terroristhandling och att detta bekräftats av en rättslig eller likvärdig nationell behörig myndighet, såsom en domstol eller åklagare. De politiska och rättsliga förutsättningarna för ytterligare åtgärder mot IRGC, inklusive under sanktionsregimen mot terrorism, och vilka åtgärder som skulle vara mest verkningsfulla diskuteras nu inom EU.Regeringens inriktning har hela tiden varit att Sverige, i synnerhet under vårt ordförandeskap, ska verka för en EU-gemensam, stark och strategisk Iranpolitik. Vi ska bidra till största möjliga tryck mot Iran och IRGC, genom de verktyg som är juridiskt tillämpliga och som har störst förutsättningar att påverka Irans agerande. Detta kan handla om ytterligare skärpta sanktionslistningar, inklusive mot IRGC.Jag noterade den kommentar från kommissionsordförande Ursula von der Leyen som Alexandra Völker hänvisar till. Som jag återgett diskuteras denna fråga och andra möjliga åtgärder mellan EU:s medlemsländer och EU:s utrikestjänst inom rådet för utrikes frågor, där Sverige fortsätter att verka för en sammanhållen och kraftfull EU-gemensam Iranpolitik.Slutligen, när det gäller frågan om mina samtal med iranska företrädare, har jag i mina samtal med min iranske motpart naturligtvis inte gett några försäkringar, vare sig om EU:s kommande agerande, såsom sanktionslistningar, eller något annat. Jag har tydligt framfört hur allvarligt Sverige och övriga EU ser på utvecklingen och Irans agerande, som föranlett de åtgärder som hittills vidtagits, och att vi fortsatt följer utvecklingen nära och överväger ytterligare åtgärder.

Avser ministern att omvärdera sitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av von der Leyens ståndpunkt att en terrorlistning är ett nödvändigt svar på kränkningarna av de mänskliga rättigheterna i Iran?

Alexandra Völker har frågat mig på vilka omständigheter och fakta jag baserat min ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet i Iran. Vidare frågar hon om jag avser att omvärdera mitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av EU-kommissionens ordförande von der Leyens ståndpunkt. Völker frågar om regeringen kommer att arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet. Slutligen frågas också vilka försäkringar jag har gett i mina samtal med representanter för Iran.Som jag återkommande framfört här i kammaren och i andra sammanhang ser regeringen med största allvar på situationen för mänskliga rättigheter i Iran och den våldsamma repressionen, inklusive dödsdomar och avrättningar, som utövats mot de fredliga protesterna i landet. Sverige har varit pådrivande inom EU för att öka det politiska trycket på Iran och ge internationellt stöd till den iranska befolkningens rättmätiga krav på mänskliga rättigheter.Sedan protesterna utbröt i höstas har situationen i Iran diskuterats vid varje tillfälle som EU:s utrikesministrar sammanträtt i rådet för utrikes frågor. Vid varje sammanträde har rådet också antagit skärpta sanktioner mot Iran. Sanktionerna består bland annat av inreseförbud i EU och frysning av tillgångar i EU. EU har också, under en separat sanktionsregim, infört listningar av iranska aktörer med anledning av Irans försäljning av drönare som använts av Ryssland i Ukraina.Revolutionsgardet i Iran, IRGC, sanktionslistades redan 2010 under sanktionsregimen mot Irans spridning av massförstörelsevapen. Andra centrala individer och enheter som hör till IRGC är också sanktionslistade under relevanta sanktionsregimer för IRGC:s agerande i regionen, dess roll i MR-kränkningar i Iran och det materiella stödet till Ryssland.När det gäller att motarbeta våldet mot protesterna i Iran har EU hittills bedömt det vara mest ändamålsenligt att använda det sanktionsramverk som är inriktat just på allvarliga MR-kränkningar i Iran och rikta sanktionerna mot individer och enheter som varit direkt ansvariga. Många befälhavare och enheter inom IRGC har därför listats under MR-regimen, senast vid gårdagens utrikesministermöte där ett femte sanktionspaket antogs.Listningar under EU:s terrorismsanktioner syftar till att förhindra terrorism och finansiering av terrorism. De är juridiskt komplexa och kräver att särskilda kriterier är uppfyllda. Som tidigare framförts kan inte IRGC listas under terrorismsanktioner enbart för de MR-kränkningar som pågår i Iran.För detta ändamål har vi den specifika sanktionsregimen för MR-kränkningar. För att en listning under EU:s terrorismsanktioner ska vara möjlig krävs bland annat att individen eller enheten varit involverad i en terroristhandling och att detta bekräftats av en rättslig eller likvärdig nationell behörig myndighet, såsom en domstol eller åklagare. De politiska och rättsliga förutsättningarna för ytterligare åtgärder mot IRGC, inklusive under sanktionsregimen mot terrorism, och vilka åtgärder som skulle vara mest verkningsfulla diskuteras nu inom EU.Regeringens inriktning har hela tiden varit att Sverige, i synnerhet under vårt ordförandeskap, ska verka för en EU-gemensam, stark och strategisk Iranpolitik. Vi ska bidra till största möjliga tryck mot Iran och IRGC, genom de verktyg som är juridiskt tillämpliga och som har störst förutsättningar att påverka Irans agerande. Detta kan handla om ytterligare skärpta sanktionslistningar, inklusive mot IRGC.Jag noterade den kommentar från kommissionsordförande Ursula von der Leyen som Alexandra Völker hänvisar till. Som jag återgett diskuteras denna fråga och andra möjliga åtgärder mellan EU:s medlemsländer och EU:s utrikestjänst inom rådet för utrikes frågor, där Sverige fortsätter att verka för en sammanhållen och kraftfull EU-gemensam Iranpolitik.Slutligen, när det gäller frågan om mina samtal med iranska företrädare, har jag i mina samtal med min iranske motpart naturligtvis inte gett några försäkringar, vare sig om EU:s kommande agerande, såsom sanktionslistningar, eller något annat. Jag har tydligt framfört hur allvarligt Sverige och övriga EU ser på utvecklingen och Irans agerande, som föranlett de åtgärder som hittills vidtagits, och att vi fortsatt följer utvecklingen nära och överväger ytterligare åtgärder.

Kommer Sveriges regering arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet?

Alexandra Völker har frågat mig på vilka omständigheter och fakta jag baserat min ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet i Iran. Vidare frågar hon om jag avser att omvärdera mitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av EU-kommissionens ordförande von der Leyens ståndpunkt. Völker frågar om regeringen kommer att arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet. Slutligen frågas också vilka försäkringar jag har gett i mina samtal med representanter för Iran.Som jag återkommande framfört här i kammaren och i andra sammanhang ser regeringen med största allvar på situationen för mänskliga rättigheter i Iran och den våldsamma repressionen, inklusive dödsdomar och avrättningar, som utövats mot de fredliga protesterna i landet. Sverige har varit pådrivande inom EU för att öka det politiska trycket på Iran och ge internationellt stöd till den iranska befolkningens rättmätiga krav på mänskliga rättigheter.Sedan protesterna utbröt i höstas har situationen i Iran diskuterats vid varje tillfälle som EU:s utrikesministrar sammanträtt i rådet för utrikes frågor. Vid varje sammanträde har rådet också antagit skärpta sanktioner mot Iran. Sanktionerna består bland annat av inreseförbud i EU och frysning av tillgångar i EU. EU har också, under en separat sanktionsregim, infört listningar av iranska aktörer med anledning av Irans försäljning av drönare som använts av Ryssland i Ukraina.Revolutionsgardet i Iran, IRGC, sanktionslistades redan 2010 under sanktionsregimen mot Irans spridning av massförstörelsevapen. Andra centrala individer och enheter som hör till IRGC är också sanktionslistade under relevanta sanktionsregimer för IRGC:s agerande i regionen, dess roll i MR-kränkningar i Iran och det materiella stödet till Ryssland.När det gäller att motarbeta våldet mot protesterna i Iran har EU hittills bedömt det vara mest ändamålsenligt att använda det sanktionsramverk som är inriktat just på allvarliga MR-kränkningar i Iran och rikta sanktionerna mot individer och enheter som varit direkt ansvariga. Många befälhavare och enheter inom IRGC har därför listats under MR-regimen, senast vid gårdagens utrikesministermöte där ett femte sanktionspaket antogs.Listningar under EU:s terrorismsanktioner syftar till att förhindra terrorism och finansiering av terrorism. De är juridiskt komplexa och kräver att särskilda kriterier är uppfyllda. Som tidigare framförts kan inte IRGC listas under terrorismsanktioner enbart för de MR-kränkningar som pågår i Iran.För detta ändamål har vi den specifika sanktionsregimen för MR-kränkningar. För att en listning under EU:s terrorismsanktioner ska vara möjlig krävs bland annat att individen eller enheten varit involverad i en terroristhandling och att detta bekräftats av en rättslig eller likvärdig nationell behörig myndighet, såsom en domstol eller åklagare. De politiska och rättsliga förutsättningarna för ytterligare åtgärder mot IRGC, inklusive under sanktionsregimen mot terrorism, och vilka åtgärder som skulle vara mest verkningsfulla diskuteras nu inom EU.Regeringens inriktning har hela tiden varit att Sverige, i synnerhet under vårt ordförandeskap, ska verka för en EU-gemensam, stark och strategisk Iranpolitik. Vi ska bidra till största möjliga tryck mot Iran och IRGC, genom de verktyg som är juridiskt tillämpliga och som har störst förutsättningar att påverka Irans agerande. Detta kan handla om ytterligare skärpta sanktionslistningar, inklusive mot IRGC.Jag noterade den kommentar från kommissionsordförande Ursula von der Leyen som Alexandra Völker hänvisar till. Som jag återgett diskuteras denna fråga och andra möjliga åtgärder mellan EU:s medlemsländer och EU:s utrikestjänst inom rådet för utrikes frågor, där Sverige fortsätter att verka för en sammanhållen och kraftfull EU-gemensam Iranpolitik.Slutligen, när det gäller frågan om mina samtal med iranska företrädare, har jag i mina samtal med min iranske motpart naturligtvis inte gett några försäkringar, vare sig om EU:s kommande agerande, såsom sanktionslistningar, eller något annat. Jag har tydligt framfört hur allvarligt Sverige och övriga EU ser på utvecklingen och Irans agerande, som föranlett de åtgärder som hittills vidtagits, och att vi fortsatt följer utvecklingen nära och överväger ytterligare åtgärder.

Vilka försäkringar har ministern gett i sina samtal med representanter för Iran?

Alexandra Völker har frågat mig på vilka omständigheter och fakta jag baserat min ståndpunkt om terrorlistning av revolutionsgardet i Iran. Vidare frågar hon om jag avser att omvärdera mitt ställningstagande i frågan mot bakgrund av EU-kommissionens ordförande von der Leyens ståndpunkt. Völker frågar om regeringen kommer att arbeta för att samla stöd för att terrorlista revolutionsgardet. Slutligen frågas också vilka försäkringar jag har gett i mina samtal med representanter för Iran.Som jag återkommande framfört här i kammaren och i andra sammanhang ser regeringen med största allvar på situationen för mänskliga rättigheter i Iran och den våldsamma repressionen, inklusive dödsdomar och avrättningar, som utövats mot de fredliga protesterna i landet. Sverige har varit pådrivande inom EU för att öka det politiska trycket på Iran och ge internationellt stöd till den iranska befolkningens rättmätiga krav på mänskliga rättigheter.Sedan protesterna utbröt i höstas har situationen i Iran diskuterats vid varje tillfälle som EU:s utrikesministrar sammanträtt i rådet för utrikes frågor. Vid varje sammanträde har rådet också antagit skärpta sanktioner mot Iran. Sanktionerna består bland annat av inreseförbud i EU och frysning av tillgångar i EU. EU har också, under en separat sanktionsregim, infört listningar av iranska aktörer med anledning av Irans försäljning av drönare som använts av Ryssland i Ukraina.Revolutionsgardet i Iran, IRGC, sanktionslistades redan 2010 under sanktionsregimen mot Irans spridning av massförstörelsevapen. Andra centrala individer och enheter som hör till IRGC är också sanktionslistade under relevanta sanktionsregimer för IRGC:s agerande i regionen, dess roll i MR-kränkningar i Iran och det materiella stödet till Ryssland.När det gäller att motarbeta våldet mot protesterna i Iran har EU hittills bedömt det vara mest ändamålsenligt att använda det sanktionsramverk som är inriktat just på allvarliga MR-kränkningar i Iran och rikta sanktionerna mot individer och enheter som varit direkt ansvariga. Många befälhavare och enheter inom IRGC har därför listats under MR-regimen, senast vid gårdagens utrikesministermöte där ett femte sanktionspaket antogs.Listningar under EU:s terrorismsanktioner syftar till att förhindra terrorism och finansiering av terrorism. De är juridiskt komplexa och kräver att särskilda kriterier är uppfyllda. Som tidigare framförts kan inte IRGC listas under terrorismsanktioner enbart för de MR-kränkningar som pågår i Iran.För detta ändamål har vi den specifika sanktionsregimen för MR-kränkningar. För att en listning under EU:s terrorismsanktioner ska vara möjlig krävs bland annat att individen eller enheten varit involverad i en terroristhandling och att detta bekräftats av en rättslig eller likvärdig nationell behörig myndighet, såsom en domstol eller åklagare. De politiska och rättsliga förutsättningarna för ytterligare åtgärder mot IRGC, inklusive under sanktionsregimen mot terrorism, och vilka åtgärder som skulle vara mest verkningsfulla diskuteras nu inom EU.Regeringens inriktning har hela tiden varit att Sverige, i synnerhet under vårt ordförandeskap, ska verka för en EU-gemensam, stark och strategisk Iranpolitik. Vi ska bidra till största möjliga tryck mot Iran och IRGC, genom de verktyg som är juridiskt tillämpliga och som har störst förutsättningar att påverka Irans agerande. Detta kan handla om ytterligare skärpta sanktionslistningar, inklusive mot IRGC.Jag noterade den kommentar från kommissionsordförande Ursula von der Leyen som Alexandra Völker hänvisar till. Som jag återgett diskuteras denna fråga och andra möjliga åtgärder mellan EU:s medlemsländer och EU:s utrikestjänst inom rådet för utrikes frågor, där Sverige fortsätter att verka för en sammanhållen och kraftfull EU-gemensam Iranpolitik.Slutligen, när det gäller frågan om mina samtal med iranska företrädare, har jag i mina samtal med min iranske motpart naturligtvis inte gett några försäkringar, vare sig om EU:s kommande agerande, såsom sanktionslistningar, eller något annat. Jag har tydligt framfört hur allvarligt Sverige och övriga EU ser på utvecklingen och Irans agerande, som föranlett de åtgärder som hittills vidtagits, och att vi fortsatt följer utvecklingen nära och överväger ytterligare åtgärder.

2. Tänker statsrådet på något sätt agera inom sitt ansvarsområde när cirka 1 000 statligt finansierade årsarbetstillfällen försvinner från Sveriges gles- och landsbygder?

Låt mig återigen peka på vad jag sa i svaret, nämligen att den här regeringen satsar mycket på skydd och förvaltning av värdefull natur, totalt över 2 miljarder kronor. Budgeten är stram. Vi står inför en situation med inflation på historiskt höga nivåer, energikris och krig i Europa, och därför har regeringen lagt fram en stram budget. Naturvårdsverket och länsstyrelserna jobbar så skyndsamt det bara går med de befintliga medlen, men att resurserna minskar på det område som avser just skydd och förvaltning av värdefull natur har att göra med att regeringens tillfälliga satsning har nått sitt slutdatum. Det är en väldigt viktig satsning, som jag är säker på har bidragit på ett klokt sätt. Vi genomför nu ytterligare satsningar på andra områden, exempelvis en permanent satsning för dikade våtmarker. Det är ett viktigt arbete som bidrar till en god naturmiljö och även fungerar som kolsänka till de utsläpp som vi är måna om att motverka. Vi har ett läge som påverkar hur mycket vi kan finansiera den verksamhet som vi vill att staten ska utföra. Då får vi nyttja de resurser vi har på ett klokt sätt och i dialog med parter, oavsett om det är länsstyrelser, myndigheter eller markägare, hitta sätt att arbeta för att värna och vårda de naturtyper och arter som kan drabbas när vi inte har samma stora satsningar.Jag ser fram emot det arbete som Miljömålsberedningen kommer att presentera, även om det inte låter lika spännande. Jag ser fram emot att få ta mig an det underlag som då ges mig när det gäller att utveckla arbetet för Sverige på miljöfronten. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerInterpellationsdebatten var härmed avslutad.

2. Tänker statsrådet på något sätt agera inom sitt ansvarsområde när cirka 1 000 statligt finansierade årsarbetstillfällen försvinner från Sveriges gles- och landsbygder?

Statsrådet! Jag ställde två frågor. Jag har inte fått svar på någon av dem. Jag och alla som lyssnar på debatten får helt enkelt anta att den utveckling som regeringens budget innebär, med de nedskärningar som vi har beskrivit här i dag, är önskvärd enligt statsrådet. Det var det som var frågan. Jag antar också att statsrådet inte kommer att agera i fråga om de tusen viktiga årsarbetstillfällen som nu försvinner i Sveriges gles och landsbygder. Det kommer också att vara som det var. Vi har inte hört något annat.Trots att man pratar om miljömålsberedningar och allt ser vi hur budgeten ser ut fram till 2025. Den här budgeten går från 23 miljarder år 2022 till 9 miljarder år 2025, enligt statsrådets förslag till budget för 2025.Det är fint att prata om förvaltarskapstanken, om att de framtida generationerna också ska ha en artrikedom och om den biologiska mångfalden. Jag instämmer i det statsrådet säger om att det inte bara ska göras i Sverige utan i hela världen. Men här i Sverige har vi i alla fall ett tydligt instrument. Det är den budget som vi beslutar om. I regeringens budget är det stora minskningar på det området. Då tycker jag inte att man kan prata om förvaltarskapstanken, om man inte tar det ansvaret.Vi har också hört statsrådets svar på mina båda frågor, vilket var inget. Jag anser att statsrådet därmed säger att den riktning som budgeten innebär för miljöskydd och åtgärder för naturen är önskvärd.

2. Tänker statsrådet på något sätt agera inom sitt ansvarsområde när cirka 1 000 statligt finansierade årsarbetstillfällen försvinner från Sveriges gles- och landsbygder?

Jag vill tacka ledamoten Velasquez Castro, som uttalar mitt namn så väl.Det finns väldigt mycket att redogöra för på detta område. Låt mig återigen påpeka att den här regeringen satsar på skydd och förvaltning av värdefull natur. Totalt över 2 miljarder kronor är inte en liten summa. Utöver det satsar vi dessutom drygt 1 miljard på havs- och vattenmiljön. Det är ansenligt och viktigt i dessa tider.Vi vill motverka artutrotningen både globalt och i Sverige. Därför är det viktigt att nämna även det globala perspektivet och de överenskommelser som vi hittar i FN genom regeringens arbete och genom Sveriges representation i internationella sammanhang. I det forumet kan vi bidra till arbetet världen över och inte endast värna det arbete som behöver ske i Sverige.Men utöver EU:s olika regleringar och FN-bundna mål har vi självfallet ett arbete på nationell nivå. Där siktar vi högt och har högt ställda miljömål och lagar som bidrar till att vi på bästa sätt kan värna vår natur och miljö. Det är regeringen mån om att gynna. Vi har även ett arbete som särskilt rör människors tillgång till skyddade områden och underhåll av anläggningar, såsom skyltning, vandringsleder, utsiktsplatser, grillplatser med mera. Trots att vi tidigare haft LONA-bidraget och ett särskilt arbete med detta kan regeringen berätta att Naturvårdsverket har ett tydligt uppdrag i fråga om att utveckla arbetet med exempelvis landets vandringsvägar och fjälleder och att det arbetet fortsätter. Den sexåriga satsningen på insatser för vandringsleder och fjälleder ligger kvar. Det betyder att 50 miljoner per år fram till 2027 kommer att gå till detta viktiga arbete, som bidrar. Regeringen bedömer att upprustningen av våra statliga ledsystem i fjällen har bidragit till att fler kan vandra i fjällen, till ökad fjällsäkerhet och till regional tillväxt, som även vi är måna om att värna. Det finns många åtgärder man kan vidta på detta område. Jag talade tidigare om en av de åtgärder som regeringen har prioriterat: satsningen på att återväta och restaurera dikade våtmarker. Det är en viktig satsning, just på grund av sin mångdubbla miljönytta.Utöver det har en miljömålsberedning i uppdrag att föreslå en strategi för etappmål, styrmedel och åtgärder som bidrar till att vi ska uppnå Sveriges åtaganden inom EU och internationellt för naturvård och biologisk mångfald. Den ska även se över upptag och utsläpp av växthusgaser inom markanvändningssektorn, som blir en viktig del av arbetet. Den ska även kartlägga och beskriva synergier i arbetet med att uppnå våra åtaganden. Jag ser fram emot resultaten av det arbetet.Det pågår även ett flertal uppdrag när det gäller skog, exempelvis överenskommelser mellan Naturvårdsverket och Sveaskog som bidrar till att värna våra värdefulla fjällskogar. Det finns alltså mycket arbete som fortgår och pågår och som regeringen vill värna. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerNär det gäller fjällräven specifikt får jag hänvisa till ansvarigt statsråd, som är Kullgren.

2. Tänker statsrådet på något sätt agera inom sitt ansvarsområde när cirka 1 000 statligt finansierade årsarbetstillfällen försvinner från Sveriges gles- och landsbygder?

Jag vill först att det noteras att jag inte fick svar. Vi socialdemokrater försöker få svar på när regeringen ska komma in med statsstödsanmälan till kommissionen för företagen. Romina Pourmokhtari har en chans till att svara.Det är uppenbart att regeringen har låga miljö- och klimatambitioner. 1,5 miljarder kronor försvinner från arbetet med skydd och skötsel av värdefull natur. På grund av regeringens bristande miljöpolitik blir småföretagen lidande. Regeringen har inte heller analyserat konsekvenserna för det lokala näringslivet av dessa nedskärningar. Man möter oroliga näringsidkare med få svar och försöker frånskriva sig ansvar för denna allvarliga situation.Vacker natur ihop med goda affärsidéer och duktiga småföretagare har bidragit till att göra Sverige till ett hållbart turistland. Regeringen skär ned på turismfrämjande insatser och nu även på underhållet av vår vackra natur. Varje år besöker tusentals människor våra nationalparker. Vår natur lockar, Romina Pourmokhtari.Jag noterar att regeringen och statsrådet inte har svar på vad de tänker göra för att stärka näringslivet på landsbygden. Jag noterar också att regeringen inte tycks vara särskilt bekymrad över de jobb som försvinner som en direkt konsekvens av nedskärningarna. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag upprepar: Kommer statsrådet att agera för att underhållet av våra nationalparker ska stärkas och därmed stötta småföretagen och rädda jobben? Det handlar trots allt om prioriteringar, Romina Pourmokhtari.

2. Tänker statsrådet på något sätt agera inom sitt ansvarsområde när cirka 1 000 statligt finansierade årsarbetstillfällen försvinner från Sveriges gles- och landsbygder?

Jag håller naturligtvis med om att markägarna självklart måste få den ersättning de har rätt till. Men som de länsstyrelser jag nämnde, exempelvis de i Norrbotten och Jämtland, och även Naturvårdsverket skriver kommer det att ta längre tid, och om man inte vet att man ska få betalt kanske intresset också minskar. Jag tror säkert att statsrådet delar min åsikt att man inte kan vänta för länge när man vill göra någonting bra med sin skyddsvärda skog. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerJag tycker också att förvaltarskapstanken är jättebra. Men vad menar då statsrådet att staten har för ansvar? Nu skär man ändå ned på en mängd områden. Bara på det här området är det nedskärningar på 931 miljoner kronor för skötsel och 550 miljoner kronor för skydd.Jag uppskattar att statsrådet förhandlade för oss i Kanada. Jag tycker att statsrådet gjorde väldigt bra ifrån sig. Men det är lite symtomatiskt för den här regeringen när statsrådet i sitt svar till mig beskriver att det är EU:s biodiversitetsstrategi och de globala mål som sätts på COP som vi förhåller oss till och därmed sänker de satsningar som vi har gjort för skydd av värdefull natur. Om inte EU eller världen skulle säga till Sverige är vi inte där - det är ungefär vad som sägs. Det sägs inget om några nya åtgärder. Det sägs inte vad statsrådet anser om det vi nu ser.Jag kan ta ett annat exempel. Hemma hos mig finns fjällräven. Jämtlands och Norrbottens länsstyrelser har jobbat hårt med det. Och 2022 såg vi fjällrävens återkomst. De länsstyrelserna beskriver nu att de, när man går ned till en halvering, inte vet hur det kommer att gå för fjällräven. Fjällräven är bara en av de arter som staten nu tar sin hand ifrån.Förvaltarskapstanken är fin, liksom att vi tänker på framtida generationer. Miljö- och klimatpolitiken kan nämligen inte vara kvartalspolitik. Det är så jag upplever regeringens budget. Man minskar från 23 miljarder det här året till 9 miljarder 2025. Var är förvaltarskapstanken i det? Hur ska det se ut? För mig går det inte ihop.Staten har ett ansvar. Det tycker i alla fall vi socialdemokrater. Vi vet att staten måste ta det. Marknaden tar nämligen inte alltid det fina ansvaret för skötseln av våra naturresurser och för att se till att vi har den biologiska mångfald som vi ska ha. Det görs genom regler och genom att det med regler följer medel. Det är det som jag tycker fattas.Jag undrar fortfarande om jag kan tänkas få svar från klimat- och miljöministern på mina två frågor, som jag ställde även i interpellationen.

2. Tänker statsrådet på något sätt agera inom sitt ansvarsområde när cirka 1 000 statligt finansierade årsarbetstillfällen försvinner från Sveriges gles- och landsbygder?

Regeringen har en tydlig ambition att vi ska skydda våra skyddsvärda skogar och inte avverka dem. Vi ska bevara dem genom formellt skydd eller genom frivilliga avsättningar. Vi vill på olika sätt arbeta för att aktivt motverka artutrotningen, både globalt och i Sverige, genom bevarandet av särskilt känsliga arter och naturmiljöer och genom att främja ett hållbart jordbruk och en hållbar fiske- och skogsnäring och på så sätt fortsätta att skapa miljö- och klimatnytta. STYLEREF Kantrubrik \* MERGEFORMAT Svar på interpellationerVi ser i linje med förvaltarskapstanken, fru talman, att aktiva och engagerade ägare - skogsägare, markägare, jordbrukare, fiskare - kan stärka ekosystemen både i skogen och i annan natur och på så sätt ta vara på vår miljö på ett klokt sätt. Vår miljöpolitik utgår från förvaltarskapstanken och strävar efter att hitta kostnadseffektiva åtgärder. Vi ser att miljöfrågan behöver vara en integrerad del av andra politikområden och sektorer, och i linje med det ser vi att det är i samklang med olika aktörer som nyttjar vår skog och vår mark som vi kan utföra detta arbete på klokaste möjliga sätt och nyttja alla de olika stöd och följa de riktlinjer som finns för att exempelvis inrätta formellt skydd med frivillighet som grund.Statens arbete med att skydda vår natur ska genomföras med respekt för äganderätten och i dialog med berörda. Vi anser att det är angeläget att myndigheter anstränger sig för att ha en god dialog med exempelvis markägare för att processen vid skydd av vår natur ska bli så bra som möjligt. Regeringen satsar mycket på både skydd och förvaltning av värdefull natur, totalt över 2 miljarder kronor. Dessutom satsar regeringen drygt 1 miljard på havs- och vattenmiljön. Regeringen avser att aktivt motverka artutrotningen, både globalt och i Sverige, genom att bevara särskilt känsliga arter och naturmiljöer. Det är också viktigt att vårda det vi redan har skyddat för att inte ta ett steg fram och två steg tillbaka och för att förbättra statusen för naturtyper och för arter.En av anledningarna till att resurserna minskar, fru talman, är att den tidigare regeringen hade gjort en tillfällig satsning som har nått sitt slutdatum. Det är jättebra att olika regeringar genomför olika satsningar för att värna miljö och natur.Den här regeringen har bland annat genomfört en permanent satsning på 200 miljoner kronor per år för återvattning av dikade våtmarker, ett arbete som jag tror att de flesta i kammaren som värnar vår natur, vår miljö och vårt klimat är väl medvetna om har stor effekt. Det är ett område där anslaget tidigare, innan regeringen tillträdde, skulle ligga på 100 miljoner kronor. Nu har denna regering, fru talman, tillfört 200 miljoner permanent så att vi för innevarande år kan lägga 300 miljoner på återvattning av dikade våtmarker och kommande år 200 miljoner.Detta är, rätt genomfört, en väldigt effektiv åtgärd för att gynna vår biologiska mångfald, reducera övergödningen och öka landskapets motståndskraft. Det finns många sätt att arbeta för att värna vår natur och vår miljö.Avseende markägarna måste jag till slut nämna att det är beklagligt att markägarna får vänta, men självklart ska alla få den ersättning som de har rätt till.