entry_id
stringlengths 4
9
| headword
stringlengths 1
75
| definition
stringlengths 3
512
| type
int64 0
2
| edition
stringclasses 4
values | E1_match
stringlengths 0
9
| E2_match
stringlengths 0
9
| E3_match
stringlengths 0
8
| E4_match
stringlengths 0
8
| QID
stringlengths 0
9
|
---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
E1_1 | A | A är den första bokstafven i alla indoeuropeiska språks alfabet utom i den vanliga runföljden, der det innehar det tionde rummet. Det är tillika det renaste och klaraste af alla språkljud och har på ljudskalan sin plats mellan I och U, med hvilka vokaler det omvexlande förekommer dels i olika språk af samma stam i beteckningar af lika eller närstående begrepp, t. ex. Sanskr. agni, Lat. ignis, | 0 | E1 | |||||
E1_2 | A | A, Lat. prepos. Se Ab. | 0 | E1 | |||||
E1_3 | Aa | Aa ( utt. a ; Ach l. Aach, af Fornt. aha, vatten, flod ; Lat. aqua ; Sv. å ), namn på en mängd floder i Frankrike, Tyskland, Schweiz och europeiska Ryssland. De mest betydande äro : 1 ) Aa i norra Frankrike ; rinner upp i dep. Pas de Calais, faller ut vid Gravelines i Kanalen. 2 ) Sarner - Aa i Schweiz. 3 ) Aa i West | 0 | E1 | |||||
E1_4 | Aabenraa | Aabenraa ( Åbenrå ; på tyska Apenrade ), stad i Slesvig, vid en smal vik af Östersjön, Aabenraa - fjorden. 5, 932 innev. ( 1871 ). Det har stora skeppsbyggerier och en betydlig handelsflotta ( omkr. 6, 000 läster ). God, rymlig hamn. Handeln med kreatur, i synnerhet med hästar, är en af befolkningens förnämsta inkomstkällor. I följd af politiska förhållanden | 1 | E1 | E2_7 | E3_9 | |||
E1_5 | Aachen | Aachen ( utt. ak - ; Lat. Aquisgranum, Fr. [ rättelse nf : aa0005 ] Aix - la - Chapelle ). 1 ) Regeringsområde i preussiska Rhenprovinsen, 75, 44 qv. - mil ; 490, 810 innev. ( 1871 ). 2 ) Hufvudort i nyssnämnda område, vid den lilla ån Worm l. Wurm ; nära gränsen till Holland och Belgien. A | 1 | E1 | E2_10 | E3_13 | |||
E1_6 | Aafjord | Aafjord ( Åfjord ), stad i Norge, Trondhjems [ rättelse nf : aa0005 ] stift. 1, 800 innev. Fiske och kusthandel. | 1 | E1 | |||||
E1_7 | Aagesön | Aagesön [ ågesön ], Svend ( Lat. Sveno Agonis ), Danmarks förste historieskrifvare ; lefde i slutet af 12 : te århundradet. Han var af förnäm slägt : på mödernet härstammade han från Palnatoke, och ärkebiskop Eskil i Lund var hans farbroder. Sannolikt var han kanik i Lund. Det berättas för öfrigt, att han åtföljde ärkeb. Absalon på dennes krigståg | 2 | E1 | E2_16 | ||||
E1_8 | Aahausen | Aahausen [ a - ] l. Anhausen, by i Würtemberg. 200 innev. Fordom Benediktiner - stift. Der slöts den Evangeliska unionen den 4 Nov. 1608. | 1 | E1 | |||||
E1_9 | Aak | Aak [ ak ], Holl., ett slags lastpråm eller flackt fartyg, som begagnas på Rhen. | 0 | E1 | |||||
E1_10 | Aakirkeby | Aakirkeby ( Åkirkeby ), köping på Bornholm. 745 innev. ( 1870 ). Märkvärdig kyrka af svart marmor. | 1 | E1 | E2_18 | E3_18 | |||
E1_11 | Aalbæk - bukten | Aalbæk - bukten ( Ålbäk - ), på Jyllands östra kust, mellan Skagen och Frederikshavn. God ankarplats vid vestliga vindar. | 1 | E1 | E2_19 | ||||
E1_12 | Aalborg | Aalborg [ ålborg ], Niels Mikkelsen, dansk prest och författare, f. i Aalborg 1562, d. 1645, var en af de danske teologer, som ända ifrån reformationen i nästan oafbruten följd efter hvarandra uppträdde och i någon mån opponerade sig emot den Lutherska ortodoxiens envälde. I sin 1611 utgifna förklaring öfver Uppenbarelseboken uppställde han den satsen, att många hedningar blif | 2 | E1 | E2_22 | ||||
E1_13 | Aalborg | Aalborg ( Ålborg ), stad i norra Jylland vid Liimfjorden. 11, 721 innev. ( 1870 ), säte för amtmannen och stiftets biskop. Staden ligger lågt, genomkorsas af flere vattendrag samt är gammalmodigt och oregelbundet byggd. Han har en utmärkt navigationsskola och ett bibliotek af omkr. 30, 000 band. Handeln på England, Norge och Sverige är liflig, och industrien under senaste tid betydligt ökad. | 1 | E1 | E2_21 | E3_24 | |||
E1_14 | Aalborgs | Aalborgs ( Ål - ) amt, på halfön Jylland, mellan Mariagerfjorden och Liimfjorden. 52, 6 qv. - mil med 87, 087 innev. ( 1870 ). Omkring 1 / 6 af arealinnehållet består af ängar och mossar, bl. a. och Lindenborg - Vildmose. Befolkningen drifver stark häst - och biskötsel, fiske och handel, men jämförelsevis obetydligt åkerbruk. Amtet innefattar härad | 1 | E1 | |||||
E1_15 | Aalborgs | Aalborgs ( Ål - ) stift innefattar i kyrkligt hänseende Hjörrings och Tisteds amt samt af Aalborgs amt Kjærs härad och staden Aalborg ; det öfriga af Aalborgs amt hör under Viborgs stift. I administrativt hänseende omfattar det deremot Hjörrings, Tisteds och Aalborgs amt. | 1 | E1 | |||||
E1_16 | Aalesund | Aalesund ( Ålesund ), stad i Norge, Romsdals amt. 4, 022 innev. ( 1870 ). Är bygdt på tre öar och har en god hamn. Liflig handel, skeppsfart och utförsel af fisk. Hette fordom Borgesund. | 1 | E1 | E2_25 | E3_28 | |||
E1_17 | Aalholm | Aalholm ( Ålholm ), hufvudort i grefskapet Kristiansholm på danska ön Laaland, nära Nysted. Var under medeltiden en starkt befäst borg, hvarest flere märkliga fredsslut egde rum, såsom traktaten mellan Valdemar Atterdag och de mecklenburgske hertigarna d. 28 Juli 1366. Intill 1725 var A. kungligt slott, men utgör numera tillsammans med flere andra gods grefskapet Kristiansholm, tillhör | 1 | E1 | E2_26 | ||||
E1_18 | A | 1. Aall [ ål ], Niels, norsk statsman, föddes 1770 i Porsgrund. Han var köpman i Skien, då den nyutnämnde ståthållaren i Norge, Kristian Fredrik, 1814 kallade honom till chef för handels - och tulldepartementet. Han arbetade ifrigt för Norges sjelfständighet och var en af de tre, som riksförsamlingen i Eidsvold förgäfves afsände till London för att utverka det nya konungadömets | 2 | E1 | |||||
E1_19 | A | 2. Aall [ ål ], Jakob, norsk statsman, författare och industriidkare, den förres broder, föddes 1773 i Porsgrund. Studerade först teologi i Köpenhamn och sedermera bergsvetenskap i Freiburg och vid flere andra tyska universitet. Från 1799, då han köpte Næs jernbruk, och allt framgent var han en ifrig och duglig industriidkare. Hans kunskaper i bergsväsendet anlitades ofta af regeringen, hvilken | 0 | E1 | |||||
E1_20 | A | 3. Aall [ ål ], Hans Jörgen Kristian, norsk amtman, son till Jakob Aall, föddes 1806. Han valde ämbetsmannabanan och utnämndes 1840 till i Bergen samt 1846 till amtman i Bratsberg. I stortinget representerade A. tvänne gånger Bergen, och från 1851 till 1869 var han sitt amts ständige representant. Hans arbetsamhet, mångsidighet och oberoende ekonomiska ställning gjorde honom till en af stortingets mest inflytelserike | 0 | E1 | |||||
E1_21 | Aallotar | Aallotar [ al - ], finsk mytol., böljornas mö, en af vattnets gudomligheter. | 2 | E1 | E2_29 | ||||
E1_22 | Aalst | Aalst l. Aelst [ al - ], Fr. Alost, stad i belgiska provinsen Östflandern, vid floden Dender. 18, 330 innev. ( 1866 ). Linne - och bomullsmanufakturer. I S : t Martinskyrkan finnes Europas äldsta klockspel samt en grafvård öfver Dirk ( Thierry ) Martens, som 1473 förde boktryckerikonsten till Belgien. | 1 | E1 | E2_30 | E3_37 | E4_27 | ||
E1_23 | Aar | Aar [ ar ] l. Aare, en af de mest betydande floderna i Schweiz ; kommer från Öfre Aar - jökeln vid Finsteraarhorn, genomflyter Hasli - dalen samt Brienzer - och Thuner - sjöarne, upptager Neuchâtel - sjöns aflopp och utfaller i Rhen. Längd 36 mil, fallhöjd 5, 987 fot ; segelbar från Thunersjön. Bifloder från höger : Emmen, Re | 1 | E1 | E2_33 | E4_35 | |||
E1_24 | fot höga vattenfall | 260 fot höga vattenfall, som Aar bildar vid Handeck i öfre Haslidalen, anses för ett af de praktfullaste i Europa. | 1 | E1 | |||||
E1_25 | Aarau | Aarau [ ar - ], hufvudstad i schweiziska kantonen Aargau, vid floden Aar. 5, 401 innev. ( 1870 ). Tillverkning af fysikaliska instrument samt bomulls -, siden - och knifsmedsvaror. Här finnes det enda kanongjuteri i Schweiz. Bibliotek med många handskrifter. 1315 öfvergick Aarau från Habsburgska huset till kantonen Bern, och då Aargau 1803 bildades, blef Aar | 1 | E1 | E2_34 | E3_42 | |||
E1_26 | Aarburg | Aarburg [ ar - ], stad i Schweiz, kantonen Aargau, vid Wiggers utlopp i Aar. En hängbro, 270 fot lång, leder öfver floden. 1, 882 innev. ( 1870 ). Ofvanför staden, på höga klippor, ligger det natursköna slottet Aarburg, den enda fästning i Schweiz. Bomullsfabriker och vinhandel. | 1 | E1 | E2_35 | ||||
E1_27 | Aare | Aare, flod i Schweiz. Se Aar. | 1 | E1 | E2_36 | ||||
E1_28 | Aarestrup | Aarestrup [ årestrupp ], Karl Ludvig Emil, dansk läkare och lyrisk skald, föddes 1800 i Köpenhamn, dog i Odense såsom ( provincialläkare ) 1856. Hans 1838 utgifna Digte utgöra ett litet band, innehållande hans bästa arbeten ; Efterladte Digte ( 1863 ) deremot äro af blandadt värde. A. är en originell skald af den Oehlenschlägerska skolan, kraftigt sinlig, liflig, ej sällan något | 2 | E1 | E2_37 | E3_44 | Q350408 |
||
E1_29 | Aargau | Aargau [ ar - ], kanton i schweiz. statsförbundet, 25 1 / 2 qv. - mil, med 198, 718 innev. ( 1870 ), af hvilka något öfver hälften utgöres af reformerta ; de öfrige äro katoliker. Begränsas af Rhen, Basel, Solothurn, Bern, Luzern, Zug och Zürich. A. tillhör Rhens flodområde och genomflytes af dennes venstra bif | 1 | E1 | E2_39 | E3_46 | E4_39 | ||
E1_30 | Aargletscherna | Aargletscherna [ ar - ], ofantliga ismassor i östra delen af Berner - Alperna, från hvilka floden Aar leder sitt ursprung, och som indelas i Ober -, Unter -, Lauter - och Finster - Aargletscherna. De hafva genom Hugi ( 1840 ) naturvetenskapliga undersökningar vunnit ökadt intresse. | 0 | E1 | |||||
E1_31 | Aarhus | Aarhus ( Århus ), stad i östra Jylland, vid en vik af Kattegat. 15, 025 innev. ( 1870 ). Säte för stiftets biskop och för generalkommendören öfver Jylland och Fyen. Eger en domkyrka i gotisk stil, S : t Clemens, från 13 årh., hvilken hör till de märkvärdigaste och skönaste kyrkobyggnader i Norden. Utmärkt hamn, dock för liten för större fartyg, hvilka | 1 | E1 | E2_41 | E3_47 | |||
E1_32 | Gamla Aarhus | Gamla Aarhus, en af landets först kända städer, skrefs fordom Aros, Arus, senare Aars. Sin första kyrka fick det under Gorm den gamles tid. Denna gamla stad låg något mera norrut än den nuvarande, hvilken, sedan den förra blifvit plundrad och bränd 1049 af Harald Hårdråde, uppbyggdes på sin nuvarande plats 1100. Den 18 Dec. 1043 stod vid Aarhus ett sjöslag, då Magnus den gode ö | 1 | E1 | |||||
E1_33 | Aarhus | Aarhus ( År - ) amt bildades till sitt nuvarande omfång 1867 genom föreningen af det äldre A. amt med Skanderborgs amt. De förenade amtens areal utgör 44, 98 qv. - mil med 125, 323 innev. ( 1870 ). | 1 | E1 | |||||
E1_34 | Aarhus | Aarhus ( År - ) stift omfattar amten Randers och Aarhus. | 1 | E1 | |||||
E1_35 | Aarni | Aarni [ ar - ], äfven Haarni, är i den finska mytologien ett väsende, som vaktar nedgräfda skatter. Om honom berättas, att han af den, som nedgräfver en skatt, får löfte om offer, bestående af en röd tupp, tre fårhufvud e. d. vid skattens upptagande, samt att hans på solskensdagar och nattetid vid eldsljus plägade visa sig i skogar och på backar och | 2 | E1 | Q5407963 |
||||
E1_36 | Aaron | Aaron, Moses broder. Se Aron. | 2 | E1 | E2_45 | ||||
E1_37 | Aarö | Aarö ( Årö ), dansk ö i Lilla Belt, skild från fastlandet genom Aarösund. | 1 | E1 | E2_48 | E3_58 | |||
E1_38 | Aas | Aas ( Ås ), landtbruksskola för omkring 30 elever, i Follo, nära Dröbak i Norge. Det inköptes af staten 1854, men trädde först 1859 i verksamhet under ledning af direktör F. A. Dahl. | 1 | E1 | E2_49 | ||||
E1_39 | Aasen | Aasen [ åsen ], Ivar Andreas, norsk språkforskare, föddes i byn Örsten på Söndmöre d. 5 Aug. 1813. Vid 18 års ålder blef han ambulatorisk folkskolelärare i sin födelsebygd och verkade några år i denna befattning. Derefter kom han till en prest, af hvilken han fick undervisning i de vanliga skolämnena och tog sedermera plats som informator. Han vinnlade sig då ifrigt om studiet af botaniken och utarbetade | 2 | E1 | E2_51 | E3_60 | E4_50 | Q106812 |
|
E1_40 | Aasen | Aasen är en af dessa fosterlandsälskande, outtröttlige och anspråkslöse forskare, som med kärleksfull ifver oegennyttigt offra sina krafter i en stor saks tjenst. Hans språkarbeten äro utförda med stor lärdom och noggranhet och derför högt skattade öfverallt, hvarest de nordiska språken studeras. Hans skaldestycken, särskildt de lyriska, röja en ädel och kraftig ande. | 2 | E1 | |||||
E1_41 | Aasgaardsstrand | Aasgaardsstrand ( Åsgårdsstrand ), i Jarlsbergs och Laurvigs amt. 520 innev. ( 1873 ). 21 hemmahörande fartyg om 1, 680 kommersläster och med 151 mans besättning. | 1 | E1 | |||||
E1_42 | Aasi | Aasi, forntidens Orontes, flod i Syrien, kommer från Antilibanon och faller ut i Medelhafvet. | 1 | E1 | |||||
E1_43 | Aasvär | Aasvär ( Åsvär ), norsk ögrupp i norra Helgelands fögderi i Nordlanden, är ett af Europas förnämsta fisklägen. Årligen i Dec. samlas här 3 till 4 tusen personer, hvilka under 3 till 4 veckors tid idka fångst af storsill. 1871 års synnerligen gynsamma fiske skattades till 140, 000 tunnor, i värde motsvarande 238, 000 specier ( 952, 000 kronor ). | 1 | E1 | |||||
E1_44 | Aates | Aates [ a - ], finsk konung. Se Aude. [ rättelse nf : aa0005 ] | 2 | E1 | |||||
E1_45 | Aavasaksa | Aavasaksa [ a - ], ett berg i Lappland, nära [ rättelse nf : aa0005, nf : ar0405 ] polcirkeln, beläget på finska stranden af Torne elf en half mil från Öfver - Torne kyrka, på en [ rättelse nf : ar0405 ] udde, som i vester omslutes af Torne, i nordöst af Tengeliö strömmar. Det reser sig 680 fot öfver hafsytan. För sin | 1 | E1 | E2_55 | E3_65 | |||
E1_46 | Ab | Ab [ ab ], Lat. prep. ( framför vokal och h ; framför t abs, framför annan konsonant a ), har en frånskiljande eller aflägsnande betydelse. Handelst., till afsändning från, till utskeppning i. | 0 | E1 | |||||
E1_47 | Anm | Anm. De sammansättningar, fraser och uttryck, i hvilka Ab ingår, äro att söka på hvar sitt ställe i lexikalisk följd. | 0 | E1 | |||||
E1_48 | Ab | Ab [ ab ], kaldeernas namn på årets första månad ; hos judarne femte månaden af deras kyrkoår, den elfte af deras borgerliga år ; motsvarar slutet af Juli och början af Augusti. | 0 | E1 | |||||
E1_49 | Aba | Aba ( Abba, Abbats, Abbajehs ), benämnes ett slags groft, brunt tyg, som förfärdigas öfverallt i Levanten, synnerligast i Macedonien och Albanien. Det användes på många sätt. De fattigare klasserna nyttja det till kläder, och köpmännen inpacka deri den fina levantiska tobaken. | 0 | E1 | |||||
E1_50 | Ababdeh | Ababdeh, folkstam i Öst - Afrika, emellan Nilen och Röda hafvet, i Nubien och Egypten ; anses som dessa orters urinnevånare. A. hafva mörk hudfärg, men fager europeisk ansigtstyp och skilja sig sålunda lika mycket från araber som från negrer. De äro kända för sin ärlighet, lifnära sig genom boskapsskötsel och byteshandel samt användas mycket såsom karavan - förare. Antalet omkring 100, 000. | 0 | E1 | |||||
E1_51 | Ab | Ab l. ex absurdo, Lat., från det orimliga. Bevisa ab l. ex absurdo, bevisa något genom att ådagalägga orimligheten af dess ( kontradiktoriska ) motsats. Ett sådant bevis kallas indirekt. Då man bevisar, att en viss triangel är liksidig, genom att bevisa, att han omöjligen kan vara oliksidig, så är detta ett indirekt bevis. | 0 | E1 | |||||
E1_52 | Abaca | Abaca. Se Manilahampa. | 1 | E1 | E2_63 | ||||
E1_53 | Abacist | Abacist. Se under Abacus. | 0 | E1 | |||||
E1_54 | Abacturium | Abacturium, ett ord, som förekommer i första sången af Tegnérs och troligen är en misskrifning eller felaktig läsning af Abgatorium eller Abctuorium ( se detta ). | 0 | E1 | |||||
E1_55 | Abacus | Abacus ( Lat. ; Grek. abax ). 1 ) Hos greker och romare : i allmänhet en fyrkantig skifva, bordsskifva ; spelbräde, liknande dem vi använda vid damspel ; räknetafla, ( deraf Abacist, Mlat., räknemästare ) ; äfven en tabell öfver vissa talförhållanden, t. ex. A. Pythagoricus, Pythagoras abacus, som motsvarade vår multip | 0 | E1 | |||||
E1_56 | Abaddon | Abaddon, Hebr., 1 ) i Talmud : den djupaste afgrunden, helvetets djup ; 2 ) i Joh. Uppenb. 9 : 11 namnet på afgrundens ängel, som på grekiska nämndes Apollyon, förderfvaren ; 3 ) i allmänhet förderfvets ängel, judarnes dödsängel. | 0 | E1 | |||||
E1_57 | Abaditer | Abaditer, morisk dynasti i Sevilla, en bland de småstater, i hvilka det moriska väldet i Spanien sönderföll under den Omejjadiska ättens sista dagar. Hon grundlades ( 1026 ) af Abad, förut stor - kadi, eller ståthållare, i Sevilla. Abads sonson, Abad III en ifrig gynnare af morisk poesi och vetenskap deltog med de öfrige moriske furstarna i fej | 0 | E1 | |||||
E1_58 | Abailard | Abailard [ abälar ], Pierre ( äfven Abeilard och Abélard ; Lat. Petrus Abælardus ), skolastisk filosof och teolog ; född 1079 i byn Palais i Bretagne. Han var en af medeltidens djerfvaste tänkare ; men den ryktbarhet han förvärfvade hade snarare sin anledning i hans oroliga och vexlingsrika lefnad än i resultaten af hans vetenskapliga verksamhet. Fastän Abail | 2 | E1 | E2_73 | E3_77 | E4_64 | ||
E1_59 | Abalienera | Abalienera ( af Lat. alienus, främmande ), afyttra ; afsöndra ( jord från hemman ). | 0 | E1 | |||||
E1_60 | Abaliget - grottan | Abaliget - grottan ( också kallad Paplika ), berömd droppstensgrotta i byn Abaliget i Ungern. | 1 | E1 | E2_78 | ||||
E1_61 | A ballata | A ballata, musikt. ( af Ital., dansa ), i balladstil. Jfr Ballad. | 0 | E1 | |||||
E1_62 | Abalus | Abalus, ö, af greken Pytheas ( hos Plinius ) omtalad såsom rik på bärnsten, som i stor mängd uppkastades på dess kuster och af innevånarne nyttjades i stället för ved. A. har vanligen ansetts vara detsamma som kusten vid Frische och Kurische Haff. Enligt en annan åsigt skulle dock A. vara danska ön Bornholm, och bärnstenen brunkolen på densamma. dAbancourt [ ab | 1 | E1 | E2_80 | E3_81 | E4_68 | ||
E1_63 | Abandon | Abandon [ abangdong ], Fr., ledighet, otvungenhet ; vårdslöshet. Jur., sjöv., försäkringstagares rätt att i vissa fall och inom viss i lagen bestämd tid till försäkringsgifvaren afträda eganderätten till försäkradt fartyg eller gods mot erhållande af hela försäkringssumman. Rättighet till abandon eger enligt svensk sjölag rum : då all underrättelse om bortavarande fartyg uteblifver under en längre tid från det fartyget afgick från | 0 | E1 | |||||
E1_64 | Abandonnera | Abandonnera ( Fr. abandonner ), öfvergifva, öfverlemna, afstå. Jur., sjöv., afträda fartyg, last o. d. till en försäkringsgifvare emot utbekommande af försäkringsbeloppet. A. betyder äfven att öfvergifva ett fartyg i sjönöd eller vid dess uppbringande af en fiende. Jfr Abandon. | 0 | E1 | |||||
E1_65 | Abaned | Abaned, riktigare Abnet, Hebr., lifgördel, som brukades af de judiske presterna äfvensom af andliga i den äldsta kristna kyrkan. | 0 | E1 | |||||
E1_66 | Abano | Abano, stad i Lombardiet i Italien, ej långt från Padua. 3, 439 innev. ( 1871 ). Bekant genom sina varma, svafvelhaltiga källor, de hetaste i Europa, uppgående till en temperatur af 85° Cels., af romarne kända och besökta under namnen Aquae Aponi och Aquae Patavinae. | 1 | E1 | E2_84 | Q34603 |
|||
E1_67 | Abarbanel | Abarbanel. Se Abravanel. | 0 | E1 | |||||
E1_68 | Abas | Abas, Pers., 1 ) persisk perlvigt, en åttondedel mindre än en karat ; 2 ) pers. silfvermynt = 2 mamoudis, fordom omkr. 1, 20 kr., nu omkr. 0, 20 kr. ( = Abasi 1 ) ; 3 ) ett slags groft ylletyg. | 0 | E1 | |||||
E1_69 | bas | bas [ aba ], Fr., ned med, bort med. bas les tyrans! Bort med tyrannerna! o. s. v. Jfr Pereat. | 0 | E1 | |||||
E1_70 | Abascal | Abascal, José Fernando, spansk vicekonung i Peru, föddes år 1743 i Oviedo i Asturien. Efter att hafva tillbragt sin ungdom och mannaålder i spansk krigstjenst blef han slutligen utnämnd till vicekonung i Peru 1804. Der utmärkte han sig för mycken kraft och duglighet. I frihets - striden mot Napoleon, 1808 - 14, lemnade han moderlandet verksam hjelp. Aktad af alla partier | 2 | E1 | E2_91 | ||||
E1_71 | Abasi | Abasi l. Abbasi, Pers., 1 ) persiskt silfvermynt ( se Abas 2 ) ; 2 ) ett ryskt mynt i Georgien = 20 kopek, omkr. 56 öre. | 0 | E1 | |||||
E1_72 | Abasien | Abasien, landskap i Kaukasus. Se Abchasien. | 1 | E1 | E2_94 | ||||
E1_73 | Abasso | Abasso, Ital., ( Fr. à bas ), eg. ned ; i handelsspr. prisfall. | 0 | E1 | |||||
E1_74 | Abatellement | Abatellement [ abatellmang ], Fr., ett af franske konsuln i Levanten utfärdadt handelsförbud emot köpmän, som af en eller annan orsak icke uppfylla sina åtagna förbindelser. | 0 | E1 | |||||
E1_75 | Abat - jour | Abat - jour l. Abajour [ abasjour ], Fr., ett slags snedt eller vågrätt liggande fönster, som i rummet insläpper ljuset ofvanifrån, takfönster ; äfven ett lodrätt stående fönster, på hvars yttre sida en snedt ställd skärm nedtill ansluter sig, hvarigenom utsigten stänges, under det att dagsljuset likväl kan intränga, t. ex. i fängelser. Vanligast användes benämningen A. om | 0 | E1 | |||||
E1_76 | Abaton | Abaton, Grek. ( betyder ursprungl. otillgängligt ), det med förhängen tillslutna koret i grekisk - katolska kyrkor ; det Allraheligaste. Jfr Adyton. Abaton, eller riktigare Abitan ( på Hebr. fullst. Bet Abtinas, Abtinas hus ), var äfven namnet på en af det jerusalemitiska templets tre nischer, i hvilka presterna höllo ständig vakt. Temp | 1 | E1 | Q1752364 |
||||
E1_77 | A battuta | A battuta, musikt. ( af Ital. battere, slå ), strängt efter taktbeteckningen ( enl. taktpinnen ). A battuta di tempo, beteckning, som antyder, att tempot, efter att hafva undergått någon förändring, åter skall inträda i sitt ursprungliga skick. | 0 | E1 | |||||
E1_78 | Abat - vent | Abat - vent [ abavang ] l. Abat - sons ( - song ), Fr., snedt tak öfver fönster och dörrar till skydd mot regn och blåst, vädertak ; lucka för ljudöppningarna i klocktorn. | 0 | E1 | |||||
E1_79 | Abauj | Abauj, komitat i Ungern, 52, 2 qvadratmil, 166, 666 innev. ( 1869 ). Hufvudort Kaschau. Boskapsskötsel, åkerbruk och betydlig bergshandtering ; vin - och frukt - odling ; ädelstenar och mineralkällor. | 1 | E1 | |||||
E1_80 | Abba | Abba, ett arameiskt ord, som betyder fader, och med hvilket Gud benämnes i N. T., Mark. 14 : 36. Det motsvarar det hebreiska Ab, fader, som ofta förekommer i hebreiska mansnamn, t. ex. Absalom, fredens fader, Abner, ljusets fader, Joab, Jehova är hans fader. I den katolska kyrkan har man deraf bildat en titel för klosterföreståndarne, näml. det latinska abb | 0 | E1 | |||||
E1_81 | Abbach | Abbach l. Abach, köping i Bajern, s. v. om Regensburg, på Donaus högra strand. 925 innev. ( 1871 ). Af slottet Heinrichsburg, der kejsar Henrik II föddes, återstå endast ruiner. Den der varande alkalisk - saliniska svafvelkällan, bekant sedan 13 : de årh., besökes mer och mer för hvart år. Abbach gäller för att vara det gamla Abadiacum | 1 | E1 | E2_110 | ||||
E1_82 | Abbadie | Abbadie [ abbadi ], Jaques, framstående reformert teolog, född 1654 i Nay, en liten stad i det forna Béarn, död 1727 i Marylebone i England. Teologie doktor redan vid 17 års ålder. Var först predikant vid franska kyrkan i Berlin och sedan vid Savoy - kyrkan i London. De förnämsta af hans många uppbyggelseskrifter äro : Art de se connaître soimême och Traîté | 2 | E1 | E2_112 | Q518333 |
|||
E1_83 | Abbandonamentendonatamente Abbandono | Abbandonamente, Abbandonatamente, Abbandono, musikt. ( af Ital. abbandonare, helt och hållet öfvergifva ), med lidelsefull häftighet, hängifvenhet. | 0 | E1 | |||||
E1_84 | Abbas | Abbas, Muhammeds farbroder och en ifrig anhängare af hans lära, mot hvilken han dock i början uppträdde fientligt. Han dog år 652 efter Kr. och blef stamfader till Abbasiderna. | 2 | E1 | E2_116 | ||||
E1_85 | Abbas I | Abbas I, den store, persisk sjah 1586 - 1628, af Sufiernas slägt. Han kämpade med [ rättelse nf : ar0405 ] framgång mot turkar, usbeker och andra folk samt orsakade dem stora förluster. Från portugiserna tog han Ormus. I rikets inre styrelse visade han sig som en sträng, ofta grym, men kraftig och duglig regent. | 2 | E1 | |||||
E1_86 | Abbasider | Abbasider. 1 ) Afkomlingarne af Abbas, Muhammeds farbroder. De voro i besittning af kalifatet från 750 till 1258. En af de mest framstående bland dem är dess ryktbare Harun - er - rasjid. De främjade konster och vetenskaper bland araberna. Från midten af 10 : de århundradet hade de abbasidiske kaliferna blott såsom sina trosförvandters andliga öfverhufvud något inflytande. | 0 | E1 | |||||
E1_87 | Abbas Mirsa | Abbas Mirsa, persisk prins, född 1783, bekant för sitt försök att reformera Persien efter europeiskt mönster och för sina ständiga krig mot Ryssland. I de senare var han oaktadt all sin tapperhet icke lycklig. I freden 1828 måste Persien afstå flere provinser till Ryssland. Reformplanerna strandade mot penningbrist, till en del ock mot Abbas egen likgiltighet. På ett krigståg i det upproriska Korasan dukade Abbas under för en epidemi ( | 2 | E1 | E2_120 | ||||
E1_88 | Abbas Pascha | Abbas Pascha, vice - konung i Egypten 1848 - 1854, född 1813, Mehemed Alis sonson och efterträdare. Han delade icke dennes förkärlek för europeisk civilisation och beredde sitt folk skattelindring genom att sätta en gräns för de kostsamma reformerna. Han dog plötsligt 1854 och efterträddes af sin farbroder Said Pascha. | 2 | E1 | |||||
E1_89 | Abbassamento | Abbassamento ( af Ital. abbassare, sänka, sjunka, falla ), musikt., abbassamento di mano, ena handens förflyttning under den andra vid pianospel ; a. di voce [ våtje ], röstens sänkning eller aftagande i tonstyrka. | 0 | E1 | |||||
E1_90 | Abbate | Abbate, Ital., kallas i Italien en ung andlig, som genomgått teologisk lärokurs och erhållit tonsuren, men icke blifvit prestvigd. | 2 | E1 | Q10397871 |
||||
E1_91 | Abbate | Abbate, en ansedd konstnärsfamilj i Modena, hvars mest framstående medlem, Niccolò dell A., af italienarne kallad Messer Niccolò, föddes 1512. Hans första större arbeten förråda ett flitigt studium af Correggio ; sedermera emottog han inflytande äfven af den romerska ( Rafaelska ) skolan. Arbetade till 1547 i sin födelsestad, som ännu eger i behåll väggmålningar af honom i slottet Scandiano. Till | 2 | E1 | |||||
E1_92 | Abbatini | Abbatini, Antonio Maria, italiensk tonsättare. Född 1605 i Florens ; från 1638 musikdirektör i Rom, der han dog 1675. Skref berömda motetter och annan god kyrkomusik, såsom messor, psalmer m. m. | 2 | E1 | E4_88 | ||||
E1_93 | Abbatucci | Abbatucci [ - tuttji ], korsikansk familj. | 0 | E1 | |||||
E1_94 | Giacomo Piet | 1 ) Giacomo Pietro, general, f. 1726 ; deltog under Paoli i Korsikas frihets - strid mot Genua och Frankrike, men kämpade sedan i fransk tjenst mot Paoli och engelsmännen 1793. Utnämnd till divisionsgeneral, skickades han till Italien 1796, men då Napoleon icke ansåg sig kunna använda honom, återvände han till Korsika, hvarest han dog 1812. | 2 | E1 | |||||
E1_95 | Abbé | Abbé, Fr., presterlig titel ( jfr abbot ), betecknade ursprungligen klosterföreståndare, men erhöll något förändrad betydelse till följd af det mellan Leo X och Frans I 1516 afslutade konkordatet, som tillerkände franske konungen rättighet att i sitt land tillsätta en mängd abbéer. En sådan af konungen utnämnd abbé, som ej hade annat besvär än att mottaga inkomsterna af sitt stift, kallades abbé commendataire ; tjensten sköttes af en pri | 0 | E1 | |||||
E1_96 | Abbedissa | Abbedissa, föreståndarinnna i ett nunnekloster, i makt och värdighet ungefärligen motsvarande en abbot ; kan liksom abboten ålägga sina underordnade bestraffningar, men får ej utöfva någon egentligt presterlig förrättning. Ännu efter reformationen tilldelades i några protestantiska land denna titel åt föreståndarinnorna för vissa af sekulariserade kloster uppkomna försörjningsstiftelser för ogifta adliga fruntimmer. Så t. ex. var den svenska prinsessan Sofia Albertina abbedis | 0 | E1 | |||||
E1_97 | Abbeokuta | Abbeokuta, hufvudstad i riket Jarriba, vid floden Ogun i vestra Afrika. Omkr. 100, 000 innev. Liflig handel. Flere kristna missionsanstalter. | 0 | E1 | |||||
E1_98 | Abbeville | Abbeville [ abbvil ]. 1 ) Fästning i Frankrike, [ rättelse nf : ar0405 ] depart. Somme, vid floden Somme. 18, 208 innev. ( 1872 ). Liflig handel, klädes - och bomullsfabriker. En del fornlemningar, påträffade bland kisellagren i trakten kring Abbeville, hafva varit af stor vigt för den arkeologiska antropologien. 2 ) Distrikt i Syd - | 1 | E1 | E2_135 | ||||
E1_99 | Abbiategrasso | Abbiategrasso l. Abbiagrasso, befäst stad i Italien, Lombardiet, prov. Milano. 10, 039 innev. ( 1871 ). Sidenspinnerier och risodling. Dess fräjdade riddaren Bayard dog der 1524. | 1 | E1 | E2_136 | Q42777 |
|||
E1_100 | Abborfors | Abborfors, by vid vestligaste grenen af Kymmene elf, 1 1 / 2 mil öster om Lovisa stad. Var till 1809 gränsort mellan Sverige och Ryssland. Här fans ett gränspostkontor och gränstull samt en gränsvakt af svenska och ryska trupper. Bekant är den löjliga tvistefråga mellan de båda grannrikena, till hvilken Abborfors bro en gång gaf anledning, i det konung Gustaf IV Adolf yrkade, att bron skulle till | 1 | E1 | E2_137 |
End of preview. Expand
in Dataset Viewer.
Dataset Name: Nordisk Familjebok Headword Classified Matched Linked Dataset
Description
This dataset contains entries from all editions of Nordisk Familjebok with enriched information including extracted headwords, entity type classification, cross-edition matching, and Wikidata linking. Each entry is classified into one of three categories (person, location, or other), matched with corresponding entries across different editions (E1-E4), and linked to Wikidata entities where possible.
Dataset Statistics
- Total entries: 418,221
- Source: All editions of Nordisk Familjebok (E1, E2, E3 and E4)
- Entity types:
- Person entries: 87,905
- Location entries: 91,621
- Other entries: 238,695
- Cross-edition matches: 41,644 (20,732 person entries and 20,912 location entries)
- Wikidata links: 10,964
Data Fields
- entry_id: Unique identifier for each entry (e.g., "E1_137")
- headword: Extracted headword from the text
- definition: Full text content of the entry
- type: Entry classification (0: other, 1: location, 2: person)
- edition: Source edition (E1, E2, E3, or E4)
- E1_match: Matching entry ID in edition 1 (if available)
- E2_match: Matching entry ID in edition 2 (if available)
- E3_match: Matching entry ID in edition 3 (if available)
- E4_match: Matching entry ID in edition 4 (if available)
- QID: Wikidata QID for linked entities (when available)
Example Entry
{
"entry_id": "E1_137",
"headword": "Abel",
"definition": "Abel, konung i Danmark 1250-52...",
"type": 2,
"edition": "E1",
"E1_match": "",
"E2_match": "E2_203",
"E3_match": "E3_158",
"E4_match": "E4_154",
"QID": "Q27932"
}
Licensing
This dataset is licensed under the Creative Commons Attribution-NonCommercial-ShareAlike 4.0 International (CC BY-NC-SA 4.0).
Citation
If you use this dataset, please cite it as follows:
@misc{albinandersson2025,
title = {Nordisk Familjebok Headword Classified Matched Linked Dataset},
author = {Albin Andersson and Salam Jonasson and Fredrik Wastring},
year = {2025},
publisher = {Hugging Face},
url = {https://huggingface.co/datasets/albinandersson/Nordisk-Familjebok-Headword-Classified-Matched-Linked}
}
- Downloads last month
- 28