Dataset Viewer
test_id
stringclasses 6
values | section
stringclasses 14
values | subsection
stringclasses 19
values | question_id
int64 1
140
| question_resource
stringclasses 14
values | question
stringlengths 4
1.77k
| option_a
stringlengths 1
190
| option_b
stringlengths 1
143
| option_c
stringlengths 1
188
| option_d
stringlengths 1
183
⌀ | option_e
stringlengths 1
95
⌀ | system_prompt
stringclasses 7
values | prompt
stringlengths 237
8.44k
| answer
stringclasses 9
values | question_points
int64 1
1
| uid
stringlengths 34
61
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | ORD | 1 | null | hysa agg | vara spydig | kritisera | vara fientligt inställd | irritera | göra någon illa |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat
|
ORD – Ordförståelse
I delprovet ORD inleds varje uppgift med ett ord. Under detta finns fem svarsförslag. Välj det svarsförslag som bäst motsvarar innebörden av ordet.
Ord: hysa agg
A: vara spydig
B: kritisera
C: vara fientligt inställd
D: irritera
E: göra någon illa
Svar:
| C | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-1 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | ORD | 2 | null | kontinuum | upplösning | evigt liv | motsatsförhållande | obruten följd | förlängning |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat
|
ORD – Ordförståelse
I delprovet ORD inleds varje uppgift med ett ord. Under detta finns fem svarsförslag. Välj det svarsförslag som bäst motsvarar innebörden av ordet.
Ord: kontinuum
A: upplösning
B: evigt liv
C: motsatsförhållande
D: obruten följd
E: förlängning
Svar:
| D | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-2 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | ORD | 3 | null | vimmelkantig | yr | trött | osäker | klumpig | hjälplös |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat
|
ORD – Ordförståelse
I delprovet ORD inleds varje uppgift med ett ord. Under detta finns fem svarsförslag. Välj det svarsförslag som bäst motsvarar innebörden av ordet.
Ord: vimmelkantig
A: yr
B: trött
C: osäker
D: klumpig
E: hjälplös
Svar:
| A | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-3 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | ORD | 4 | null | krill | korall | sjögräs | parasit | kräftdjur | grodyngel |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat
|
ORD – Ordförståelse
I delprovet ORD inleds varje uppgift med ett ord. Under detta finns fem svarsförslag. Välj det svarsförslag som bäst motsvarar innebörden av ordet.
Ord: krill
A: korall
B: sjögräs
C: parasit
D: kräftdjur
E: grodyngel
Svar:
| D | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-4 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | ORD | 5 | null | restriktiv | bestämd | ordentlig | påfrestande | motvillig | återhållsam |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat
|
ORD – Ordförståelse
I delprovet ORD inleds varje uppgift med ett ord. Under detta finns fem svarsförslag. Välj det svarsförslag som bäst motsvarar innebörden av ordet.
Ord: restriktiv
A: bestämd
B: ordentlig
C: påfrestande
D: motvillig
E: återhållsam
Svar:
| E | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-5 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | ORD | 6 | null | särdrag | avvikande åsikt | skiljelinje | klokt agerande | diskriminering | utmärkande egenskap |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat
|
ORD – Ordförståelse
I delprovet ORD inleds varje uppgift med ett ord. Under detta finns fem svarsförslag. Välj det svarsförslag som bäst motsvarar innebörden av ordet.
Ord: särdrag
A: avvikande åsikt
B: skiljelinje
C: klokt agerande
D: diskriminering
E: utmärkande egenskap
Svar:
| E | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-6 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | ORD | 7 | null | osökt | rättvist | naturligt | intressant | hoppfullt | viktigt |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat
|
ORD – Ordförståelse
I delprovet ORD inleds varje uppgift med ett ord. Under detta finns fem svarsförslag. Välj det svarsförslag som bäst motsvarar innebörden av ordet.
Ord: osökt
A: rättvist
B: naturligt
C: intressant
D: hoppfullt
E: viktigt
Svar:
| B | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-7 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | ORD | 8 | null | empati | hjälpsamhet | uppskattning | tillgivenhet | inlevelseförmåga | ömsesidighet |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat
|
ORD – Ordförståelse
I delprovet ORD inleds varje uppgift med ett ord. Under detta finns fem svarsförslag. Välj det svarsförslag som bäst motsvarar innebörden av ordet.
Ord: empati
A: hjälpsamhet
B: uppskattning
C: tillgivenhet
D: inlevelseförmåga
E: ömsesidighet
Svar:
| D | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-8 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | ORD | 9 | null | bordlägga | tilltala | intyga | motstå | förevisa | uppskjuta |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat
|
ORD – Ordförståelse
I delprovet ORD inleds varje uppgift med ett ord. Under detta finns fem svarsförslag. Välj det svarsförslag som bäst motsvarar innebörden av ordet.
Ord: bordlägga
A: tilltala
B: intyga
C: motstå
D: förevisa
E: uppskjuta
Svar:
| E | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-9 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | ORD | 10 | null | taktfull | snabb | högljudd | finkänslig | noggrann | uthållig |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat
|
ORD – Ordförståelse
I delprovet ORD inleds varje uppgift med ett ord. Under detta finns fem svarsförslag. Välj det svarsförslag som bäst motsvarar innebörden av ordet.
Ord: taktfull
A: snabb
B: högljudd
C: finkänslig
D: noggrann
E: uthållig
Svar:
| C | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-10 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | LÄS | 11 | Gäss
Generellt gäller för gäss och andra simfåglar i tempererat klimat att en andra kull kan läggas endast de fåtal gånger då den första omgången ägg/ungar förloras tidigt under häckningssäsongen. Hos vilda gäss i arktiskt klimat har omläggning däremot inte kunnat påvisas. Och med undantag för några exempel gällande vitkindad gås (*Branta leucopsis*) som hållits i parker förekommer andrakullar normalt inte någonstans. Orsaken till detta är tudelad. Dels förlorar honan förhållandevis mycket i vikt under ruvningsperioden och det tar tid att återfå denna vikt efteråt, och då är det alltför sent på säsongen. Dels skulle de hormonella förändringar som uppstår hos de vuxna fåglarna också kunna medverka till att förhindra omläggning.
Dock har ett fall av andrakull hos kanadagås (*Branta canadensis*) rapporterats tidigare. Föreslagna förklaringar i det fallet var lång häckningssäsong, god födotillgång samt att fåglarna var icke-migrerande och därför inte förlorade energi i samband med flytt. Den allmänt vedertagna uppfattningen torde dock likväl vara att kanadagäss egentligen inte kan få mer än en kull gässlingar per år.
I det tempererade klimatet på ön Nidingen, belägen ungefär 8 km utanför Hallands nordligaste kust, tycks dock ett par kanadagäss framgångsrikt ha fött upp en tidig kull ungar på våren (två ungar 2011 respektive åtta ungar 2012). Samma par har sedan, ungefär 35-40 dagar efter det att den första kullen kläckts, lagt en andra omgång ägg i samma bo. På ön ligger Nidingens fågelstation (Göteborgs ornitologiska förening), vilken är bemannad från mars till november. Nidingen är ett naturreservat och besökare får under häckningstid endast beträda en mycket begränsad del av ön. Fågelstationens personal gör dagligen anteckningar och rapporteringar både genom artvisa rapporter på Artportalen och i form av mer allmänt hållna dagboksanteckningar i samma forum.
Eftersom ön är lättövervakad och endast ett fåtal par häckar på ön är data relativt säkra. Då inga tecken på adoption av andras ungar eller byte av partner kunnat ses kvarstår en stark hypotes om att det rör sig om äkta andrahäckningar.
De nämnda fallen av andrahäckning hos *Branta*-gäss ska samtliga ha inträffat i tempererade områden. Tänkbara förklaringar till att en andrakull är möjlig är att tempererade områden till skillnad från arktiska uppvisar en längre häckningssäsong samt god tillgång till föda. För att i framtiden kunna säkerställa förekomsten av andrakullar hos gäss torde det vara lämpligt att studera dem i tempererade områden, med individuell märkning kombinerat med dna-analyser.
CHARLOTTE BERG & HENRIK LERNER | Vilket påstående om gäss stämmer överens med vad som sägs i texten? | Det är lättare att studera vilda gäss i tempererade områden än i arktiska. | För alla typer av gäss gäller att de normalt får en kull per säsong. | Gäss som flyttar har längre häckningssäsong än andra gäss. | Gäss i reservat får generellt fler ungar än gäss i andra områden. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D - inget annat
|
LÄS - Svensk läsförståelse
Delprovet LÄS består av svenska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Gäss
Generellt gäller för gäss och andra simfåglar i tempererat klimat att en andra kull kan läggas endast de fåtal gånger då den första omgången ägg/ungar förloras tidigt under häckningssäsongen. Hos vilda gäss i arktiskt klimat har omläggning däremot inte kunnat påvisas. Och med undantag för några exempel gällande vitkindad gås (*Branta leucopsis*) som hållits i parker förekommer andrakullar normalt inte någonstans. Orsaken till detta är tudelad. Dels förlorar honan förhållandevis mycket i vikt under ruvningsperioden och det tar tid att återfå denna vikt efteråt, och då är det alltför sent på säsongen. Dels skulle de hormonella förändringar som uppstår hos de vuxna fåglarna också kunna medverka till att förhindra omläggning.
Dock har ett fall av andrakull hos kanadagås (*Branta canadensis*) rapporterats tidigare. Föreslagna förklaringar i det fallet var lång häckningssäsong, god födotillgång samt att fåglarna var icke-migrerande och därför inte förlorade energi i samband med flytt. Den allmänt vedertagna uppfattningen torde dock likväl vara att kanadagäss egentligen inte kan få mer än en kull gässlingar per år.
I det tempererade klimatet på ön Nidingen, belägen ungefär 8 km utanför Hallands nordligaste kust, tycks dock ett par kanadagäss framgångsrikt ha fött upp en tidig kull ungar på våren (två ungar 2011 respektive åtta ungar 2012). Samma par har sedan, ungefär 35-40 dagar efter det att den första kullen kläckts, lagt en andra omgång ägg i samma bo. På ön ligger Nidingens fågelstation (Göteborgs ornitologiska förening), vilken är bemannad från mars till november. Nidingen är ett naturreservat och besökare får under häckningstid endast beträda en mycket begränsad del av ön. Fågelstationens personal gör dagligen anteckningar och rapporteringar både genom artvisa rapporter på Artportalen och i form av mer allmänt hållna dagboksanteckningar i samma forum.
Eftersom ön är lättövervakad och endast ett fåtal par häckar på ön är data relativt säkra. Då inga tecken på adoption av andras ungar eller byte av partner kunnat ses kvarstår en stark hypotes om att det rör sig om äkta andrahäckningar.
De nämnda fallen av andrahäckning hos *Branta*-gäss ska samtliga ha inträffat i tempererade områden. Tänkbara förklaringar till att en andrakull är möjlig är att tempererade områden till skillnad från arktiska uppvisar en längre häckningssäsong samt god tillgång till föda. För att i framtiden kunna säkerställa förekomsten av andrakullar hos gäss torde det vara lämpligt att studera dem i tempererade områden, med individuell märkning kombinerat med dna-analyser.
CHARLOTTE BERG & HENRIK LERNER
---
Vilket påstående om gäss stämmer överens med vad som sägs i texten?
A: Det är lättare att studera vilda gäss i tempererade områden än i arktiska.
B: För alla typer av gäss gäller att de normalt får en kull per säsong.
C: Gäss som flyttar har längre häckningssäsong än andra gäss.
D: Gäss i reservat får generellt fler ungar än gäss i andra områden.
Svar:
| B | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-11 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | LÄS | 12 | Gäss
Generellt gäller för gäss och andra simfåglar i tempererat klimat att en andra kull kan läggas endast de fåtal gånger då den första omgången ägg/ungar förloras tidigt under häckningssäsongen. Hos vilda gäss i arktiskt klimat har omläggning däremot inte kunnat påvisas. Och med undantag för några exempel gällande vitkindad gås (*Branta leucopsis*) som hållits i parker förekommer andrakullar normalt inte någonstans. Orsaken till detta är tudelad. Dels förlorar honan förhållandevis mycket i vikt under ruvningsperioden och det tar tid att återfå denna vikt efteråt, och då är det alltför sent på säsongen. Dels skulle de hormonella förändringar som uppstår hos de vuxna fåglarna också kunna medverka till att förhindra omläggning.
Dock har ett fall av andrakull hos kanadagås (*Branta canadensis*) rapporterats tidigare. Föreslagna förklaringar i det fallet var lång häckningssäsong, god födotillgång samt att fåglarna var icke-migrerande och därför inte förlorade energi i samband med flytt. Den allmänt vedertagna uppfattningen torde dock likväl vara att kanadagäss egentligen inte kan få mer än en kull gässlingar per år.
I det tempererade klimatet på ön Nidingen, belägen ungefär 8 km utanför Hallands nordligaste kust, tycks dock ett par kanadagäss framgångsrikt ha fött upp en tidig kull ungar på våren (två ungar 2011 respektive åtta ungar 2012). Samma par har sedan, ungefär 35-40 dagar efter det att den första kullen kläckts, lagt en andra omgång ägg i samma bo. På ön ligger Nidingens fågelstation (Göteborgs ornitologiska förening), vilken är bemannad från mars till november. Nidingen är ett naturreservat och besökare får under häckningstid endast beträda en mycket begränsad del av ön. Fågelstationens personal gör dagligen anteckningar och rapporteringar både genom artvisa rapporter på Artportalen och i form av mer allmänt hållna dagboksanteckningar i samma forum.
Eftersom ön är lättövervakad och endast ett fåtal par häckar på ön är data relativt säkra. Då inga tecken på adoption av andras ungar eller byte av partner kunnat ses kvarstår en stark hypotes om att det rör sig om äkta andrahäckningar.
De nämnda fallen av andrahäckning hos *Branta*-gäss ska samtliga ha inträffat i tempererade områden. Tänkbara förklaringar till att en andrakull är möjlig är att tempererade områden till skillnad från arktiska uppvisar en längre häckningssäsong samt god tillgång till föda. För att i framtiden kunna säkerställa förekomsten av andrakullar hos gäss torde det vara lämpligt att studera dem i tempererade områden, med individuell märkning kombinerat med dna-analyser.
CHARLOTTE BERG & HENRIK LERNER | Vad är, enligt texten, syftet med den fortsatta forskning som textförfattarna föreslår? | Att försöka knyta andrahäckning till specifika arvsanlag hos fåglar. | Att ta reda på om andrahäckning förekommer även i arktiska områden. | Att närmare dokumentera sambandet mellan andrahäckning och födotillgång. | Att hitta fler belägg för andrahäckningar som den på Nidingen. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D - inget annat
|
LÄS - Svensk läsförståelse
Delprovet LÄS består av svenska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Gäss
Generellt gäller för gäss och andra simfåglar i tempererat klimat att en andra kull kan läggas endast de fåtal gånger då den första omgången ägg/ungar förloras tidigt under häckningssäsongen. Hos vilda gäss i arktiskt klimat har omläggning däremot inte kunnat påvisas. Och med undantag för några exempel gällande vitkindad gås (*Branta leucopsis*) som hållits i parker förekommer andrakullar normalt inte någonstans. Orsaken till detta är tudelad. Dels förlorar honan förhållandevis mycket i vikt under ruvningsperioden och det tar tid att återfå denna vikt efteråt, och då är det alltför sent på säsongen. Dels skulle de hormonella förändringar som uppstår hos de vuxna fåglarna också kunna medverka till att förhindra omläggning.
Dock har ett fall av andrakull hos kanadagås (*Branta canadensis*) rapporterats tidigare. Föreslagna förklaringar i det fallet var lång häckningssäsong, god födotillgång samt att fåglarna var icke-migrerande och därför inte förlorade energi i samband med flytt. Den allmänt vedertagna uppfattningen torde dock likväl vara att kanadagäss egentligen inte kan få mer än en kull gässlingar per år.
I det tempererade klimatet på ön Nidingen, belägen ungefär 8 km utanför Hallands nordligaste kust, tycks dock ett par kanadagäss framgångsrikt ha fött upp en tidig kull ungar på våren (två ungar 2011 respektive åtta ungar 2012). Samma par har sedan, ungefär 35-40 dagar efter det att den första kullen kläckts, lagt en andra omgång ägg i samma bo. På ön ligger Nidingens fågelstation (Göteborgs ornitologiska förening), vilken är bemannad från mars till november. Nidingen är ett naturreservat och besökare får under häckningstid endast beträda en mycket begränsad del av ön. Fågelstationens personal gör dagligen anteckningar och rapporteringar både genom artvisa rapporter på Artportalen och i form av mer allmänt hållna dagboksanteckningar i samma forum.
Eftersom ön är lättövervakad och endast ett fåtal par häckar på ön är data relativt säkra. Då inga tecken på adoption av andras ungar eller byte av partner kunnat ses kvarstår en stark hypotes om att det rör sig om äkta andrahäckningar.
De nämnda fallen av andrahäckning hos *Branta*-gäss ska samtliga ha inträffat i tempererade områden. Tänkbara förklaringar till att en andrakull är möjlig är att tempererade områden till skillnad från arktiska uppvisar en längre häckningssäsong samt god tillgång till föda. För att i framtiden kunna säkerställa förekomsten av andrakullar hos gäss torde det vara lämpligt att studera dem i tempererade områden, med individuell märkning kombinerat med dna-analyser.
CHARLOTTE BERG & HENRIK LERNER
---
Vad är, enligt texten, syftet med den fortsatta forskning som textförfattarna föreslår?
A: Att försöka knyta andrahäckning till specifika arvsanlag hos fåglar.
B: Att ta reda på om andrahäckning förekommer även i arktiska områden.
C: Att närmare dokumentera sambandet mellan andrahäckning och födotillgång.
D: Att hitta fler belägg för andrahäckningar som den på Nidingen.
Svar:
| D | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-12 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | LÄS | 13 | Social problemlösning
– I korridoren ser du en stor kille som heter Petter. Han har fått tag på en uppsats skriven av Sven. Petter hånar uppsatsen och Sven. Några andra står bredvid och skrattar. Sven försöker få tillbaka uppsatsen, men ingen hjälper honom. Vad gör du?
Det är SO-lärare Anders Josefsson som ställer frågan till eleverna i klass 9D på Rudsskolan i Karlstad. Ämnet är religion och eleverna ska ägna lektionen åt att skärskåda ett dilemma om mobbning.
Vilka problem finns i situationen som läraren beskriver? Hur borde det vara i stället och vilket alternativ är bäst för att nå dit? Frågorna kräver eftertanke, men efter bara en kvart sätter Anders Josefsson punkt för det individuella skrivarbetet och delar in eleverna i grupper.
– Gruppdiskussionerna ger eleverna möjligheten att utveckla sina egna resonemang. Eleverna tränar på att fokusera och blir mer aktiva i diskussionerna eftersom de förbereder sig på egen hand först, säger Anders Josefsson.
För att närma sig svåra etiska och moraliska dilemman – som exempelvis mobbning, otrohet eller sexuella trakasserier – testar klassen en särskild problemlösningsmodell. I korthet går den ut på att bryta ner och definiera problemen för att sedan diskutera alternativa lösningar enskilt och i grupp. Arbetssättet är rätt nytt för den här klassen – men inte för Anders Josefsson. Under tre år fick han möjlighet att djupdyka i modellen tack vare ett forskningsprojekt vid Karlstads universitet som leddes av Alireza Moula, docent i socialt arbete.
– Jag kallar det för empowerment eftersom alla redan har den här kraften i sin hjärna, men för att utveckla konsten att fokusera, reflektera, ta välgrundade beslut och lösa problem måste man träna aktivt, säger Alireza Moula.
Hans forskning spänner över så vitt skilda discipliner som sociologi, filosofi, psykologi – och neurovetenskap. Att modellen har sin grund i kunskapen om hur hjärnan fungerar är viktigt, menar Alireza Moula. För att lösa komplexa, sociala problem som inte har ett enkelt svar aktiveras nämligen den del av hjärnan som kallas pannloben. Om barn lär sig en systematisk modell för problemlösning blir det lättare för dem att stanna upp och tänka efter i stället för att agera känslostyrt i socialt laddade situationer.
– Alla elever kommer att behöva hantera svåra sociala dilemman i livet, men endast ett fåtal kommer att ställas inför avancerade matematiska eller tekniska problem i vuxen ålder. Ändå prioriteras det ämnesorienterade tänkandet och skolämnen som är viktiga för ett teknologiskt avancerat samhälle. Skolan måste också ge eleverna redskap för livet, säger han.
Social problemlösning är en kognitiv förmåga som kan stärkas genom övning – precis som läs- och skrivinlärning eller matematiskt tänkande. Därför är det individuella momentet i modellen centralt. Målet med forskningsprojektet var att skapa tillfällen i skolan att träna social problemlösning systematiskt, genom en konkret metod som arbetats fram tillsammans med Anders Josefsson. En klass fick ägna en timme i veckan under hela högstadietiden åt den här typen av problemlösning. I sjuan fick eleverna lära sig modellen genom att fokusera på komplexa sociala frågor som de själva skulle kunna stöta på i vardagen. I åttan och nian användes samma modell, men då handlade problemlösningen snarare om ämnesrelaterade frågor som fattigdomsbekämpning.
Individuella skriftliga tester som Alireza Moula gjorde visade att elevernas förmåga att arbeta fokuserat med ett problem ökade från 10 till 60 minuter under de tre åren. Reflektionerna kring och lösningarna på de olika problemen blev också mer utvecklade och nyanserade.
– Eleverna i den klassen fick lättare att fokusera på svåra uppgifter som kräver att man stannar upp och reflekterar. Det påverkade alla ämnen och eleverna fick goda resultat och höga meritpoäng, säger Anders Josefsson.
Nu använder Anders Josefsson modellen när den passar in i ämnesundervisningen, som under dagens religionslektion med exemplet om Petter och Sven i korridoren.
– Det är kanske inte så troligt, men man kan ju faktiskt ha missförstått situationen och då är det ju rätt oskönt att göra något, säger eleven Gabriel.
– Men om vi tar för givet att Sven är obekväm i situationen och vill ha tillbaka uppsatsen, inflikar Anders Josefsson.
– Man kan springa förbi snabbt och sno tillbaka uppsatsen åt Sven, säger Leah.
– Om vi fokuserar på det som ni själva sa att ni ville ha – en tryggare skola – ska vi se vad som händer, säger Anders Josefsson diplomatiskt och drar ett streck mellan två av alternativen på tavlan där elevernas samlade tankar finns på pränt.
Han försöker undvika att moralisera. Det är viktigt att eleverna inte censurerar sig själva under processen. De måste våga dela med sig av även mindre genomtänkta idéer, förklarar han. Tillsammans kan de sedan diskutera och reflektera över vilka handlingsalternativ som bäst överensstämmer med det som eleverna själva definierat som det önskvärda läget. Eleverna inser snart att våld och hämnd kanske inte är ett särskilt bra alternativ för att lösa problemen och för att nå det övergripande målet en tryggare skola.
LÄS
- Det viktigaste är att eleverna känner att de äger diskussionen från start till mål, inte minst för att de ska behålla engagemanget. Min roll är att hjälpa dem på vägen. Förhoppningen är så klart att de ska komma fram till bra lösningar själva, säger Anders Josefsson.
Alireza Moula hoppas att hans forskning ska bidra till att fostra fler ansvarsfulla samhällsmedborgare, som i samspel med andra kan lösa världens små och stora problem. Problemlösningsmodellen och pedagogiken bakom den är ett steg på vägen, menar han. Idealen är svåra att invända mot och nyttan är faktiskt mer direkt än så. Sedan 2012 har det fjärde delprovet i den internationella kunskapsmätningen Pisa testat just social problemlösning.
- Enligt FN tränas inte den här förmågan systematiskt i skolan, trots att skolan enligt barnkonventionen är skyldig att forma reflekterande och ansvarstagande medborgare. Jag hoppas att min forskning inspirerar fler lärare att börja, säger Alireza Moula.
Just frågan om ansvar diskuteras även av klass 9D. Eleven Anna lyfter fram risken att själv bli utsatt om man som elev väljer att gå in i en konfliktsituation som den mellan Sven och Petter. Då är fler närvarande vuxna som kan ingripa en bättre lösning, förklarar hon.
- Vem har ansvar för att elever inte mobbas på en skola? frågar Anders Josefsson.
- Rektorn, svarar flera av eleverna snabbt.
- Alla, skulle jag vilja säga, protesterar Tuva. En kommentar som just i dag drunknar i sorlet av röster och ljudet från skrapande stolar som uppstått under lektionens sista skälvande minuter. Men på papperet på bänken framför henne finns den tanken nedtecknad.
ELLEN LARSSON | Vad av följande framhålls i texten som en av fördelarna med den beskrivna problemlösningsmodellen? | Att den ger träning i förmågor som är till nytta i alla skolämnen. | Att den märkbart förbättrar arbetsmiljön i skolan. | Att den också intresserar elever med låg motivation. | Att den är flexibel och ständigt vidareutvecklas av eleverna. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D - inget annat
|
LÄS - Svensk läsförståelse
Delprovet LÄS består av svenska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Social problemlösning
– I korridoren ser du en stor kille som heter Petter. Han har fått tag på en uppsats skriven av Sven. Petter hånar uppsatsen och Sven. Några andra står bredvid och skrattar. Sven försöker få tillbaka uppsatsen, men ingen hjälper honom. Vad gör du?
Det är SO-lärare Anders Josefsson som ställer frågan till eleverna i klass 9D på Rudsskolan i Karlstad. Ämnet är religion och eleverna ska ägna lektionen åt att skärskåda ett dilemma om mobbning.
Vilka problem finns i situationen som läraren beskriver? Hur borde det vara i stället och vilket alternativ är bäst för att nå dit? Frågorna kräver eftertanke, men efter bara en kvart sätter Anders Josefsson punkt för det individuella skrivarbetet och delar in eleverna i grupper.
– Gruppdiskussionerna ger eleverna möjligheten att utveckla sina egna resonemang. Eleverna tränar på att fokusera och blir mer aktiva i diskussionerna eftersom de förbereder sig på egen hand först, säger Anders Josefsson.
För att närma sig svåra etiska och moraliska dilemman – som exempelvis mobbning, otrohet eller sexuella trakasserier – testar klassen en särskild problemlösningsmodell. I korthet går den ut på att bryta ner och definiera problemen för att sedan diskutera alternativa lösningar enskilt och i grupp. Arbetssättet är rätt nytt för den här klassen – men inte för Anders Josefsson. Under tre år fick han möjlighet att djupdyka i modellen tack vare ett forskningsprojekt vid Karlstads universitet som leddes av Alireza Moula, docent i socialt arbete.
– Jag kallar det för empowerment eftersom alla redan har den här kraften i sin hjärna, men för att utveckla konsten att fokusera, reflektera, ta välgrundade beslut och lösa problem måste man träna aktivt, säger Alireza Moula.
Hans forskning spänner över så vitt skilda discipliner som sociologi, filosofi, psykologi – och neurovetenskap. Att modellen har sin grund i kunskapen om hur hjärnan fungerar är viktigt, menar Alireza Moula. För att lösa komplexa, sociala problem som inte har ett enkelt svar aktiveras nämligen den del av hjärnan som kallas pannloben. Om barn lär sig en systematisk modell för problemlösning blir det lättare för dem att stanna upp och tänka efter i stället för att agera känslostyrt i socialt laddade situationer.
– Alla elever kommer att behöva hantera svåra sociala dilemman i livet, men endast ett fåtal kommer att ställas inför avancerade matematiska eller tekniska problem i vuxen ålder. Ändå prioriteras det ämnesorienterade tänkandet och skolämnen som är viktiga för ett teknologiskt avancerat samhälle. Skolan måste också ge eleverna redskap för livet, säger han.
Social problemlösning är en kognitiv förmåga som kan stärkas genom övning – precis som läs- och skrivinlärning eller matematiskt tänkande. Därför är det individuella momentet i modellen centralt. Målet med forskningsprojektet var att skapa tillfällen i skolan att träna social problemlösning systematiskt, genom en konkret metod som arbetats fram tillsammans med Anders Josefsson. En klass fick ägna en timme i veckan under hela högstadietiden åt den här typen av problemlösning. I sjuan fick eleverna lära sig modellen genom att fokusera på komplexa sociala frågor som de själva skulle kunna stöta på i vardagen. I åttan och nian användes samma modell, men då handlade problemlösningen snarare om ämnesrelaterade frågor som fattigdomsbekämpning.
Individuella skriftliga tester som Alireza Moula gjorde visade att elevernas förmåga att arbeta fokuserat med ett problem ökade från 10 till 60 minuter under de tre åren. Reflektionerna kring och lösningarna på de olika problemen blev också mer utvecklade och nyanserade.
– Eleverna i den klassen fick lättare att fokusera på svåra uppgifter som kräver att man stannar upp och reflekterar. Det påverkade alla ämnen och eleverna fick goda resultat och höga meritpoäng, säger Anders Josefsson.
Nu använder Anders Josefsson modellen när den passar in i ämnesundervisningen, som under dagens religionslektion med exemplet om Petter och Sven i korridoren.
– Det är kanske inte så troligt, men man kan ju faktiskt ha missförstått situationen och då är det ju rätt oskönt att göra något, säger eleven Gabriel.
– Men om vi tar för givet att Sven är obekväm i situationen och vill ha tillbaka uppsatsen, inflikar Anders Josefsson.
– Man kan springa förbi snabbt och sno tillbaka uppsatsen åt Sven, säger Leah.
– Om vi fokuserar på det som ni själva sa att ni ville ha – en tryggare skola – ska vi se vad som händer, säger Anders Josefsson diplomatiskt och drar ett streck mellan två av alternativen på tavlan där elevernas samlade tankar finns på pränt.
Han försöker undvika att moralisera. Det är viktigt att eleverna inte censurerar sig själva under processen. De måste våga dela med sig av även mindre genomtänkta idéer, förklarar han. Tillsammans kan de sedan diskutera och reflektera över vilka handlingsalternativ som bäst överensstämmer med det som eleverna själva definierat som det önskvärda läget. Eleverna inser snart att våld och hämnd kanske inte är ett särskilt bra alternativ för att lösa problemen och för att nå det övergripande målet en tryggare skola.
LÄS
- Det viktigaste är att eleverna känner att de äger diskussionen från start till mål, inte minst för att de ska behålla engagemanget. Min roll är att hjälpa dem på vägen. Förhoppningen är så klart att de ska komma fram till bra lösningar själva, säger Anders Josefsson.
Alireza Moula hoppas att hans forskning ska bidra till att fostra fler ansvarsfulla samhällsmedborgare, som i samspel med andra kan lösa världens små och stora problem. Problemlösningsmodellen och pedagogiken bakom den är ett steg på vägen, menar han. Idealen är svåra att invända mot och nyttan är faktiskt mer direkt än så. Sedan 2012 har det fjärde delprovet i den internationella kunskapsmätningen Pisa testat just social problemlösning.
- Enligt FN tränas inte den här förmågan systematiskt i skolan, trots att skolan enligt barnkonventionen är skyldig att forma reflekterande och ansvarstagande medborgare. Jag hoppas att min forskning inspirerar fler lärare att börja, säger Alireza Moula.
Just frågan om ansvar diskuteras även av klass 9D. Eleven Anna lyfter fram risken att själv bli utsatt om man som elev väljer att gå in i en konfliktsituation som den mellan Sven och Petter. Då är fler närvarande vuxna som kan ingripa en bättre lösning, förklarar hon.
- Vem har ansvar för att elever inte mobbas på en skola? frågar Anders Josefsson.
- Rektorn, svarar flera av eleverna snabbt.
- Alla, skulle jag vilja säga, protesterar Tuva. En kommentar som just i dag drunknar i sorlet av röster och ljudet från skrapande stolar som uppstått under lektionens sista skälvande minuter. Men på papperet på bänken framför henne finns den tanken nedtecknad.
ELLEN LARSSON
---
Vad av följande framhålls i texten som en av fördelarna med den beskrivna problemlösningsmodellen?
A: Att den ger träning i förmågor som är till nytta i alla skolämnen.
B: Att den märkbart förbättrar arbetsmiljön i skolan.
C: Att den också intresserar elever med låg motivation.
D: Att den är flexibel och ständigt vidareutvecklas av eleverna.
Svar:
| A | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-13 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | LÄS | 14 | Social problemlösning
– I korridoren ser du en stor kille som heter Petter. Han har fått tag på en uppsats skriven av Sven. Petter hånar uppsatsen och Sven. Några andra står bredvid och skrattar. Sven försöker få tillbaka uppsatsen, men ingen hjälper honom. Vad gör du?
Det är SO-lärare Anders Josefsson som ställer frågan till eleverna i klass 9D på Rudsskolan i Karlstad. Ämnet är religion och eleverna ska ägna lektionen åt att skärskåda ett dilemma om mobbning.
Vilka problem finns i situationen som läraren beskriver? Hur borde det vara i stället och vilket alternativ är bäst för att nå dit? Frågorna kräver eftertanke, men efter bara en kvart sätter Anders Josefsson punkt för det individuella skrivarbetet och delar in eleverna i grupper.
– Gruppdiskussionerna ger eleverna möjligheten att utveckla sina egna resonemang. Eleverna tränar på att fokusera och blir mer aktiva i diskussionerna eftersom de förbereder sig på egen hand först, säger Anders Josefsson.
För att närma sig svåra etiska och moraliska dilemman – som exempelvis mobbning, otrohet eller sexuella trakasserier – testar klassen en särskild problemlösningsmodell. I korthet går den ut på att bryta ner och definiera problemen för att sedan diskutera alternativa lösningar enskilt och i grupp. Arbetssättet är rätt nytt för den här klassen – men inte för Anders Josefsson. Under tre år fick han möjlighet att djupdyka i modellen tack vare ett forskningsprojekt vid Karlstads universitet som leddes av Alireza Moula, docent i socialt arbete.
– Jag kallar det för empowerment eftersom alla redan har den här kraften i sin hjärna, men för att utveckla konsten att fokusera, reflektera, ta välgrundade beslut och lösa problem måste man träna aktivt, säger Alireza Moula.
Hans forskning spänner över så vitt skilda discipliner som sociologi, filosofi, psykologi – och neurovetenskap. Att modellen har sin grund i kunskapen om hur hjärnan fungerar är viktigt, menar Alireza Moula. För att lösa komplexa, sociala problem som inte har ett enkelt svar aktiveras nämligen den del av hjärnan som kallas pannloben. Om barn lär sig en systematisk modell för problemlösning blir det lättare för dem att stanna upp och tänka efter i stället för att agera känslostyrt i socialt laddade situationer.
– Alla elever kommer att behöva hantera svåra sociala dilemman i livet, men endast ett fåtal kommer att ställas inför avancerade matematiska eller tekniska problem i vuxen ålder. Ändå prioriteras det ämnesorienterade tänkandet och skolämnen som är viktiga för ett teknologiskt avancerat samhälle. Skolan måste också ge eleverna redskap för livet, säger han.
Social problemlösning är en kognitiv förmåga som kan stärkas genom övning – precis som läs- och skrivinlärning eller matematiskt tänkande. Därför är det individuella momentet i modellen centralt. Målet med forskningsprojektet var att skapa tillfällen i skolan att träna social problemlösning systematiskt, genom en konkret metod som arbetats fram tillsammans med Anders Josefsson. En klass fick ägna en timme i veckan under hela högstadietiden åt den här typen av problemlösning. I sjuan fick eleverna lära sig modellen genom att fokusera på komplexa sociala frågor som de själva skulle kunna stöta på i vardagen. I åttan och nian användes samma modell, men då handlade problemlösningen snarare om ämnesrelaterade frågor som fattigdomsbekämpning.
Individuella skriftliga tester som Alireza Moula gjorde visade att elevernas förmåga att arbeta fokuserat med ett problem ökade från 10 till 60 minuter under de tre åren. Reflektionerna kring och lösningarna på de olika problemen blev också mer utvecklade och nyanserade.
– Eleverna i den klassen fick lättare att fokusera på svåra uppgifter som kräver att man stannar upp och reflekterar. Det påverkade alla ämnen och eleverna fick goda resultat och höga meritpoäng, säger Anders Josefsson.
Nu använder Anders Josefsson modellen när den passar in i ämnesundervisningen, som under dagens religionslektion med exemplet om Petter och Sven i korridoren.
– Det är kanske inte så troligt, men man kan ju faktiskt ha missförstått situationen och då är det ju rätt oskönt att göra något, säger eleven Gabriel.
– Men om vi tar för givet att Sven är obekväm i situationen och vill ha tillbaka uppsatsen, inflikar Anders Josefsson.
– Man kan springa förbi snabbt och sno tillbaka uppsatsen åt Sven, säger Leah.
– Om vi fokuserar på det som ni själva sa att ni ville ha – en tryggare skola – ska vi se vad som händer, säger Anders Josefsson diplomatiskt och drar ett streck mellan två av alternativen på tavlan där elevernas samlade tankar finns på pränt.
Han försöker undvika att moralisera. Det är viktigt att eleverna inte censurerar sig själva under processen. De måste våga dela med sig av även mindre genomtänkta idéer, förklarar han. Tillsammans kan de sedan diskutera och reflektera över vilka handlingsalternativ som bäst överensstämmer med det som eleverna själva definierat som det önskvärda läget. Eleverna inser snart att våld och hämnd kanske inte är ett särskilt bra alternativ för att lösa problemen och för att nå det övergripande målet en tryggare skola.
LÄS
- Det viktigaste är att eleverna känner att de äger diskussionen från start till mål, inte minst för att de ska behålla engagemanget. Min roll är att hjälpa dem på vägen. Förhoppningen är så klart att de ska komma fram till bra lösningar själva, säger Anders Josefsson.
Alireza Moula hoppas att hans forskning ska bidra till att fostra fler ansvarsfulla samhällsmedborgare, som i samspel med andra kan lösa världens små och stora problem. Problemlösningsmodellen och pedagogiken bakom den är ett steg på vägen, menar han. Idealen är svåra att invända mot och nyttan är faktiskt mer direkt än så. Sedan 2012 har det fjärde delprovet i den internationella kunskapsmätningen Pisa testat just social problemlösning.
- Enligt FN tränas inte den här förmågan systematiskt i skolan, trots att skolan enligt barnkonventionen är skyldig att forma reflekterande och ansvarstagande medborgare. Jag hoppas att min forskning inspirerar fler lärare att börja, säger Alireza Moula.
Just frågan om ansvar diskuteras även av klass 9D. Eleven Anna lyfter fram risken att själv bli utsatt om man som elev väljer att gå in i en konfliktsituation som den mellan Sven och Petter. Då är fler närvarande vuxna som kan ingripa en bättre lösning, förklarar hon.
- Vem har ansvar för att elever inte mobbas på en skola? frågar Anders Josefsson.
- Rektorn, svarar flera av eleverna snabbt.
- Alla, skulle jag vilja säga, protesterar Tuva. En kommentar som just i dag drunknar i sorlet av röster och ljudet från skrapande stolar som uppstått under lektionens sista skälvande minuter. Men på papperet på bänken framför henne finns den tanken nedtecknad.
ELLEN LARSSON | Vilken aspekt av den beskrivna modellen anspelar textens sista mening mest troligt på? | Betydelsen av ett känslomässigt engagemang. | Vikten av ett individuellt tankearbete. | Betydelsen av att arbeta med vardagssituationer. | Vikten av att få andras uppmärksamhet. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D - inget annat
|
LÄS - Svensk läsförståelse
Delprovet LÄS består av svenska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Social problemlösning
– I korridoren ser du en stor kille som heter Petter. Han har fått tag på en uppsats skriven av Sven. Petter hånar uppsatsen och Sven. Några andra står bredvid och skrattar. Sven försöker få tillbaka uppsatsen, men ingen hjälper honom. Vad gör du?
Det är SO-lärare Anders Josefsson som ställer frågan till eleverna i klass 9D på Rudsskolan i Karlstad. Ämnet är religion och eleverna ska ägna lektionen åt att skärskåda ett dilemma om mobbning.
Vilka problem finns i situationen som läraren beskriver? Hur borde det vara i stället och vilket alternativ är bäst för att nå dit? Frågorna kräver eftertanke, men efter bara en kvart sätter Anders Josefsson punkt för det individuella skrivarbetet och delar in eleverna i grupper.
– Gruppdiskussionerna ger eleverna möjligheten att utveckla sina egna resonemang. Eleverna tränar på att fokusera och blir mer aktiva i diskussionerna eftersom de förbereder sig på egen hand först, säger Anders Josefsson.
För att närma sig svåra etiska och moraliska dilemman – som exempelvis mobbning, otrohet eller sexuella trakasserier – testar klassen en särskild problemlösningsmodell. I korthet går den ut på att bryta ner och definiera problemen för att sedan diskutera alternativa lösningar enskilt och i grupp. Arbetssättet är rätt nytt för den här klassen – men inte för Anders Josefsson. Under tre år fick han möjlighet att djupdyka i modellen tack vare ett forskningsprojekt vid Karlstads universitet som leddes av Alireza Moula, docent i socialt arbete.
– Jag kallar det för empowerment eftersom alla redan har den här kraften i sin hjärna, men för att utveckla konsten att fokusera, reflektera, ta välgrundade beslut och lösa problem måste man träna aktivt, säger Alireza Moula.
Hans forskning spänner över så vitt skilda discipliner som sociologi, filosofi, psykologi – och neurovetenskap. Att modellen har sin grund i kunskapen om hur hjärnan fungerar är viktigt, menar Alireza Moula. För att lösa komplexa, sociala problem som inte har ett enkelt svar aktiveras nämligen den del av hjärnan som kallas pannloben. Om barn lär sig en systematisk modell för problemlösning blir det lättare för dem att stanna upp och tänka efter i stället för att agera känslostyrt i socialt laddade situationer.
– Alla elever kommer att behöva hantera svåra sociala dilemman i livet, men endast ett fåtal kommer att ställas inför avancerade matematiska eller tekniska problem i vuxen ålder. Ändå prioriteras det ämnesorienterade tänkandet och skolämnen som är viktiga för ett teknologiskt avancerat samhälle. Skolan måste också ge eleverna redskap för livet, säger han.
Social problemlösning är en kognitiv förmåga som kan stärkas genom övning – precis som läs- och skrivinlärning eller matematiskt tänkande. Därför är det individuella momentet i modellen centralt. Målet med forskningsprojektet var att skapa tillfällen i skolan att träna social problemlösning systematiskt, genom en konkret metod som arbetats fram tillsammans med Anders Josefsson. En klass fick ägna en timme i veckan under hela högstadietiden åt den här typen av problemlösning. I sjuan fick eleverna lära sig modellen genom att fokusera på komplexa sociala frågor som de själva skulle kunna stöta på i vardagen. I åttan och nian användes samma modell, men då handlade problemlösningen snarare om ämnesrelaterade frågor som fattigdomsbekämpning.
Individuella skriftliga tester som Alireza Moula gjorde visade att elevernas förmåga att arbeta fokuserat med ett problem ökade från 10 till 60 minuter under de tre åren. Reflektionerna kring och lösningarna på de olika problemen blev också mer utvecklade och nyanserade.
– Eleverna i den klassen fick lättare att fokusera på svåra uppgifter som kräver att man stannar upp och reflekterar. Det påverkade alla ämnen och eleverna fick goda resultat och höga meritpoäng, säger Anders Josefsson.
Nu använder Anders Josefsson modellen när den passar in i ämnesundervisningen, som under dagens religionslektion med exemplet om Petter och Sven i korridoren.
– Det är kanske inte så troligt, men man kan ju faktiskt ha missförstått situationen och då är det ju rätt oskönt att göra något, säger eleven Gabriel.
– Men om vi tar för givet att Sven är obekväm i situationen och vill ha tillbaka uppsatsen, inflikar Anders Josefsson.
– Man kan springa förbi snabbt och sno tillbaka uppsatsen åt Sven, säger Leah.
– Om vi fokuserar på det som ni själva sa att ni ville ha – en tryggare skola – ska vi se vad som händer, säger Anders Josefsson diplomatiskt och drar ett streck mellan två av alternativen på tavlan där elevernas samlade tankar finns på pränt.
Han försöker undvika att moralisera. Det är viktigt att eleverna inte censurerar sig själva under processen. De måste våga dela med sig av även mindre genomtänkta idéer, förklarar han. Tillsammans kan de sedan diskutera och reflektera över vilka handlingsalternativ som bäst överensstämmer med det som eleverna själva definierat som det önskvärda läget. Eleverna inser snart att våld och hämnd kanske inte är ett särskilt bra alternativ för att lösa problemen och för att nå det övergripande målet en tryggare skola.
LÄS
- Det viktigaste är att eleverna känner att de äger diskussionen från start till mål, inte minst för att de ska behålla engagemanget. Min roll är att hjälpa dem på vägen. Förhoppningen är så klart att de ska komma fram till bra lösningar själva, säger Anders Josefsson.
Alireza Moula hoppas att hans forskning ska bidra till att fostra fler ansvarsfulla samhällsmedborgare, som i samspel med andra kan lösa världens små och stora problem. Problemlösningsmodellen och pedagogiken bakom den är ett steg på vägen, menar han. Idealen är svåra att invända mot och nyttan är faktiskt mer direkt än så. Sedan 2012 har det fjärde delprovet i den internationella kunskapsmätningen Pisa testat just social problemlösning.
- Enligt FN tränas inte den här förmågan systematiskt i skolan, trots att skolan enligt barnkonventionen är skyldig att forma reflekterande och ansvarstagande medborgare. Jag hoppas att min forskning inspirerar fler lärare att börja, säger Alireza Moula.
Just frågan om ansvar diskuteras även av klass 9D. Eleven Anna lyfter fram risken att själv bli utsatt om man som elev väljer att gå in i en konfliktsituation som den mellan Sven och Petter. Då är fler närvarande vuxna som kan ingripa en bättre lösning, förklarar hon.
- Vem har ansvar för att elever inte mobbas på en skola? frågar Anders Josefsson.
- Rektorn, svarar flera av eleverna snabbt.
- Alla, skulle jag vilja säga, protesterar Tuva. En kommentar som just i dag drunknar i sorlet av röster och ljudet från skrapande stolar som uppstått under lektionens sista skälvande minuter. Men på papperet på bänken framför henne finns den tanken nedtecknad.
ELLEN LARSSON
---
Vilken aspekt av den beskrivna modellen anspelar textens sista mening mest troligt på?
A: Betydelsen av ett känslomässigt engagemang.
B: Vikten av ett individuellt tankearbete.
C: Betydelsen av att arbeta med vardagssituationer.
D: Vikten av att få andras uppmärksamhet.
Svar:
| B | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-14 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | LÄS | 15 | Social problemlösning
– I korridoren ser du en stor kille som heter Petter. Han har fått tag på en uppsats skriven av Sven. Petter hånar uppsatsen och Sven. Några andra står bredvid och skrattar. Sven försöker få tillbaka uppsatsen, men ingen hjälper honom. Vad gör du?
Det är SO-lärare Anders Josefsson som ställer frågan till eleverna i klass 9D på Rudsskolan i Karlstad. Ämnet är religion och eleverna ska ägna lektionen åt att skärskåda ett dilemma om mobbning.
Vilka problem finns i situationen som läraren beskriver? Hur borde det vara i stället och vilket alternativ är bäst för att nå dit? Frågorna kräver eftertanke, men efter bara en kvart sätter Anders Josefsson punkt för det individuella skrivarbetet och delar in eleverna i grupper.
– Gruppdiskussionerna ger eleverna möjligheten att utveckla sina egna resonemang. Eleverna tränar på att fokusera och blir mer aktiva i diskussionerna eftersom de förbereder sig på egen hand först, säger Anders Josefsson.
För att närma sig svåra etiska och moraliska dilemman – som exempelvis mobbning, otrohet eller sexuella trakasserier – testar klassen en särskild problemlösningsmodell. I korthet går den ut på att bryta ner och definiera problemen för att sedan diskutera alternativa lösningar enskilt och i grupp. Arbetssättet är rätt nytt för den här klassen – men inte för Anders Josefsson. Under tre år fick han möjlighet att djupdyka i modellen tack vare ett forskningsprojekt vid Karlstads universitet som leddes av Alireza Moula, docent i socialt arbete.
– Jag kallar det för empowerment eftersom alla redan har den här kraften i sin hjärna, men för att utveckla konsten att fokusera, reflektera, ta välgrundade beslut och lösa problem måste man träna aktivt, säger Alireza Moula.
Hans forskning spänner över så vitt skilda discipliner som sociologi, filosofi, psykologi – och neurovetenskap. Att modellen har sin grund i kunskapen om hur hjärnan fungerar är viktigt, menar Alireza Moula. För att lösa komplexa, sociala problem som inte har ett enkelt svar aktiveras nämligen den del av hjärnan som kallas pannloben. Om barn lär sig en systematisk modell för problemlösning blir det lättare för dem att stanna upp och tänka efter i stället för att agera känslostyrt i socialt laddade situationer.
– Alla elever kommer att behöva hantera svåra sociala dilemman i livet, men endast ett fåtal kommer att ställas inför avancerade matematiska eller tekniska problem i vuxen ålder. Ändå prioriteras det ämnesorienterade tänkandet och skolämnen som är viktiga för ett teknologiskt avancerat samhälle. Skolan måste också ge eleverna redskap för livet, säger han.
Social problemlösning är en kognitiv förmåga som kan stärkas genom övning – precis som läs- och skrivinlärning eller matematiskt tänkande. Därför är det individuella momentet i modellen centralt. Målet med forskningsprojektet var att skapa tillfällen i skolan att träna social problemlösning systematiskt, genom en konkret metod som arbetats fram tillsammans med Anders Josefsson. En klass fick ägna en timme i veckan under hela högstadietiden åt den här typen av problemlösning. I sjuan fick eleverna lära sig modellen genom att fokusera på komplexa sociala frågor som de själva skulle kunna stöta på i vardagen. I åttan och nian användes samma modell, men då handlade problemlösningen snarare om ämnesrelaterade frågor som fattigdomsbekämpning.
Individuella skriftliga tester som Alireza Moula gjorde visade att elevernas förmåga att arbeta fokuserat med ett problem ökade från 10 till 60 minuter under de tre åren. Reflektionerna kring och lösningarna på de olika problemen blev också mer utvecklade och nyanserade.
– Eleverna i den klassen fick lättare att fokusera på svåra uppgifter som kräver att man stannar upp och reflekterar. Det påverkade alla ämnen och eleverna fick goda resultat och höga meritpoäng, säger Anders Josefsson.
Nu använder Anders Josefsson modellen när den passar in i ämnesundervisningen, som under dagens religionslektion med exemplet om Petter och Sven i korridoren.
– Det är kanske inte så troligt, men man kan ju faktiskt ha missförstått situationen och då är det ju rätt oskönt att göra något, säger eleven Gabriel.
– Men om vi tar för givet att Sven är obekväm i situationen och vill ha tillbaka uppsatsen, inflikar Anders Josefsson.
– Man kan springa förbi snabbt och sno tillbaka uppsatsen åt Sven, säger Leah.
– Om vi fokuserar på det som ni själva sa att ni ville ha – en tryggare skola – ska vi se vad som händer, säger Anders Josefsson diplomatiskt och drar ett streck mellan två av alternativen på tavlan där elevernas samlade tankar finns på pränt.
Han försöker undvika att moralisera. Det är viktigt att eleverna inte censurerar sig själva under processen. De måste våga dela med sig av även mindre genomtänkta idéer, förklarar han. Tillsammans kan de sedan diskutera och reflektera över vilka handlingsalternativ som bäst överensstämmer med det som eleverna själva definierat som det önskvärda läget. Eleverna inser snart att våld och hämnd kanske inte är ett särskilt bra alternativ för att lösa problemen och för att nå det övergripande målet en tryggare skola.
LÄS
- Det viktigaste är att eleverna känner att de äger diskussionen från start till mål, inte minst för att de ska behålla engagemanget. Min roll är att hjälpa dem på vägen. Förhoppningen är så klart att de ska komma fram till bra lösningar själva, säger Anders Josefsson.
Alireza Moula hoppas att hans forskning ska bidra till att fostra fler ansvarsfulla samhällsmedborgare, som i samspel med andra kan lösa världens små och stora problem. Problemlösningsmodellen och pedagogiken bakom den är ett steg på vägen, menar han. Idealen är svåra att invända mot och nyttan är faktiskt mer direkt än så. Sedan 2012 har det fjärde delprovet i den internationella kunskapsmätningen Pisa testat just social problemlösning.
- Enligt FN tränas inte den här förmågan systematiskt i skolan, trots att skolan enligt barnkonventionen är skyldig att forma reflekterande och ansvarstagande medborgare. Jag hoppas att min forskning inspirerar fler lärare att börja, säger Alireza Moula.
Just frågan om ansvar diskuteras även av klass 9D. Eleven Anna lyfter fram risken att själv bli utsatt om man som elev väljer att gå in i en konfliktsituation som den mellan Sven och Petter. Då är fler närvarande vuxna som kan ingripa en bättre lösning, förklarar hon.
- Vem har ansvar för att elever inte mobbas på en skola? frågar Anders Josefsson.
- Rektorn, svarar flera av eleverna snabbt.
- Alla, skulle jag vilja säga, protesterar Tuva. En kommentar som just i dag drunknar i sorlet av röster och ljudet från skrapande stolar som uppstått under lektionens sista skälvande minuter. Men på papperet på bänken framför henne finns den tanken nedtecknad.
ELLEN LARSSON | Vilket påstående om dagens skola håller Alireza Moula mest sannolikt med om, utifrån vad som framkommer i texten? | Undervisningen utgår från en tradition där eleverna ges en alltför passiv roll. | Undervisningen utgår från en begränsad syn på vad som är viktig kunskap. | Undervisningen utgår i alltför liten utsträckning från varje elevs särskilda problem. | Undervisningen utgår från idén att alla föds med samma förmåga till problemlösning. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D - inget annat
|
LÄS - Svensk läsförståelse
Delprovet LÄS består av svenska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Social problemlösning
– I korridoren ser du en stor kille som heter Petter. Han har fått tag på en uppsats skriven av Sven. Petter hånar uppsatsen och Sven. Några andra står bredvid och skrattar. Sven försöker få tillbaka uppsatsen, men ingen hjälper honom. Vad gör du?
Det är SO-lärare Anders Josefsson som ställer frågan till eleverna i klass 9D på Rudsskolan i Karlstad. Ämnet är religion och eleverna ska ägna lektionen åt att skärskåda ett dilemma om mobbning.
Vilka problem finns i situationen som läraren beskriver? Hur borde det vara i stället och vilket alternativ är bäst för att nå dit? Frågorna kräver eftertanke, men efter bara en kvart sätter Anders Josefsson punkt för det individuella skrivarbetet och delar in eleverna i grupper.
– Gruppdiskussionerna ger eleverna möjligheten att utveckla sina egna resonemang. Eleverna tränar på att fokusera och blir mer aktiva i diskussionerna eftersom de förbereder sig på egen hand först, säger Anders Josefsson.
För att närma sig svåra etiska och moraliska dilemman – som exempelvis mobbning, otrohet eller sexuella trakasserier – testar klassen en särskild problemlösningsmodell. I korthet går den ut på att bryta ner och definiera problemen för att sedan diskutera alternativa lösningar enskilt och i grupp. Arbetssättet är rätt nytt för den här klassen – men inte för Anders Josefsson. Under tre år fick han möjlighet att djupdyka i modellen tack vare ett forskningsprojekt vid Karlstads universitet som leddes av Alireza Moula, docent i socialt arbete.
– Jag kallar det för empowerment eftersom alla redan har den här kraften i sin hjärna, men för att utveckla konsten att fokusera, reflektera, ta välgrundade beslut och lösa problem måste man träna aktivt, säger Alireza Moula.
Hans forskning spänner över så vitt skilda discipliner som sociologi, filosofi, psykologi – och neurovetenskap. Att modellen har sin grund i kunskapen om hur hjärnan fungerar är viktigt, menar Alireza Moula. För att lösa komplexa, sociala problem som inte har ett enkelt svar aktiveras nämligen den del av hjärnan som kallas pannloben. Om barn lär sig en systematisk modell för problemlösning blir det lättare för dem att stanna upp och tänka efter i stället för att agera känslostyrt i socialt laddade situationer.
– Alla elever kommer att behöva hantera svåra sociala dilemman i livet, men endast ett fåtal kommer att ställas inför avancerade matematiska eller tekniska problem i vuxen ålder. Ändå prioriteras det ämnesorienterade tänkandet och skolämnen som är viktiga för ett teknologiskt avancerat samhälle. Skolan måste också ge eleverna redskap för livet, säger han.
Social problemlösning är en kognitiv förmåga som kan stärkas genom övning – precis som läs- och skrivinlärning eller matematiskt tänkande. Därför är det individuella momentet i modellen centralt. Målet med forskningsprojektet var att skapa tillfällen i skolan att träna social problemlösning systematiskt, genom en konkret metod som arbetats fram tillsammans med Anders Josefsson. En klass fick ägna en timme i veckan under hela högstadietiden åt den här typen av problemlösning. I sjuan fick eleverna lära sig modellen genom att fokusera på komplexa sociala frågor som de själva skulle kunna stöta på i vardagen. I åttan och nian användes samma modell, men då handlade problemlösningen snarare om ämnesrelaterade frågor som fattigdomsbekämpning.
Individuella skriftliga tester som Alireza Moula gjorde visade att elevernas förmåga att arbeta fokuserat med ett problem ökade från 10 till 60 minuter under de tre åren. Reflektionerna kring och lösningarna på de olika problemen blev också mer utvecklade och nyanserade.
– Eleverna i den klassen fick lättare att fokusera på svåra uppgifter som kräver att man stannar upp och reflekterar. Det påverkade alla ämnen och eleverna fick goda resultat och höga meritpoäng, säger Anders Josefsson.
Nu använder Anders Josefsson modellen när den passar in i ämnesundervisningen, som under dagens religionslektion med exemplet om Petter och Sven i korridoren.
– Det är kanske inte så troligt, men man kan ju faktiskt ha missförstått situationen och då är det ju rätt oskönt att göra något, säger eleven Gabriel.
– Men om vi tar för givet att Sven är obekväm i situationen och vill ha tillbaka uppsatsen, inflikar Anders Josefsson.
– Man kan springa förbi snabbt och sno tillbaka uppsatsen åt Sven, säger Leah.
– Om vi fokuserar på det som ni själva sa att ni ville ha – en tryggare skola – ska vi se vad som händer, säger Anders Josefsson diplomatiskt och drar ett streck mellan två av alternativen på tavlan där elevernas samlade tankar finns på pränt.
Han försöker undvika att moralisera. Det är viktigt att eleverna inte censurerar sig själva under processen. De måste våga dela med sig av även mindre genomtänkta idéer, förklarar han. Tillsammans kan de sedan diskutera och reflektera över vilka handlingsalternativ som bäst överensstämmer med det som eleverna själva definierat som det önskvärda läget. Eleverna inser snart att våld och hämnd kanske inte är ett särskilt bra alternativ för att lösa problemen och för att nå det övergripande målet en tryggare skola.
LÄS
- Det viktigaste är att eleverna känner att de äger diskussionen från start till mål, inte minst för att de ska behålla engagemanget. Min roll är att hjälpa dem på vägen. Förhoppningen är så klart att de ska komma fram till bra lösningar själva, säger Anders Josefsson.
Alireza Moula hoppas att hans forskning ska bidra till att fostra fler ansvarsfulla samhällsmedborgare, som i samspel med andra kan lösa världens små och stora problem. Problemlösningsmodellen och pedagogiken bakom den är ett steg på vägen, menar han. Idealen är svåra att invända mot och nyttan är faktiskt mer direkt än så. Sedan 2012 har det fjärde delprovet i den internationella kunskapsmätningen Pisa testat just social problemlösning.
- Enligt FN tränas inte den här förmågan systematiskt i skolan, trots att skolan enligt barnkonventionen är skyldig att forma reflekterande och ansvarstagande medborgare. Jag hoppas att min forskning inspirerar fler lärare att börja, säger Alireza Moula.
Just frågan om ansvar diskuteras även av klass 9D. Eleven Anna lyfter fram risken att själv bli utsatt om man som elev väljer att gå in i en konfliktsituation som den mellan Sven och Petter. Då är fler närvarande vuxna som kan ingripa en bättre lösning, förklarar hon.
- Vem har ansvar för att elever inte mobbas på en skola? frågar Anders Josefsson.
- Rektorn, svarar flera av eleverna snabbt.
- Alla, skulle jag vilja säga, protesterar Tuva. En kommentar som just i dag drunknar i sorlet av röster och ljudet från skrapande stolar som uppstått under lektionens sista skälvande minuter. Men på papperet på bänken framför henne finns den tanken nedtecknad.
ELLEN LARSSON
---
Vilket påstående om dagens skola håller Alireza Moula mest sannolikt med om, utifrån vad som framkommer i texten?
A: Undervisningen utgår från en tradition där eleverna ges en alltför passiv roll.
B: Undervisningen utgår från en begränsad syn på vad som är viktig kunskap.
C: Undervisningen utgår i alltför liten utsträckning från varje elevs särskilda problem.
D: Undervisningen utgår från idén att alla föds med samma förmåga till problemlösning.
Svar:
| B | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-15 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | LÄS | 16 | Social problemlösning
– I korridoren ser du en stor kille som heter Petter. Han har fått tag på en uppsats skriven av Sven. Petter hånar uppsatsen och Sven. Några andra står bredvid och skrattar. Sven försöker få tillbaka uppsatsen, men ingen hjälper honom. Vad gör du?
Det är SO-lärare Anders Josefsson som ställer frågan till eleverna i klass 9D på Rudsskolan i Karlstad. Ämnet är religion och eleverna ska ägna lektionen åt att skärskåda ett dilemma om mobbning.
Vilka problem finns i situationen som läraren beskriver? Hur borde det vara i stället och vilket alternativ är bäst för att nå dit? Frågorna kräver eftertanke, men efter bara en kvart sätter Anders Josefsson punkt för det individuella skrivarbetet och delar in eleverna i grupper.
– Gruppdiskussionerna ger eleverna möjligheten att utveckla sina egna resonemang. Eleverna tränar på att fokusera och blir mer aktiva i diskussionerna eftersom de förbereder sig på egen hand först, säger Anders Josefsson.
För att närma sig svåra etiska och moraliska dilemman – som exempelvis mobbning, otrohet eller sexuella trakasserier – testar klassen en särskild problemlösningsmodell. I korthet går den ut på att bryta ner och definiera problemen för att sedan diskutera alternativa lösningar enskilt och i grupp. Arbetssättet är rätt nytt för den här klassen – men inte för Anders Josefsson. Under tre år fick han möjlighet att djupdyka i modellen tack vare ett forskningsprojekt vid Karlstads universitet som leddes av Alireza Moula, docent i socialt arbete.
– Jag kallar det för empowerment eftersom alla redan har den här kraften i sin hjärna, men för att utveckla konsten att fokusera, reflektera, ta välgrundade beslut och lösa problem måste man träna aktivt, säger Alireza Moula.
Hans forskning spänner över så vitt skilda discipliner som sociologi, filosofi, psykologi – och neurovetenskap. Att modellen har sin grund i kunskapen om hur hjärnan fungerar är viktigt, menar Alireza Moula. För att lösa komplexa, sociala problem som inte har ett enkelt svar aktiveras nämligen den del av hjärnan som kallas pannloben. Om barn lär sig en systematisk modell för problemlösning blir det lättare för dem att stanna upp och tänka efter i stället för att agera känslostyrt i socialt laddade situationer.
– Alla elever kommer att behöva hantera svåra sociala dilemman i livet, men endast ett fåtal kommer att ställas inför avancerade matematiska eller tekniska problem i vuxen ålder. Ändå prioriteras det ämnesorienterade tänkandet och skolämnen som är viktiga för ett teknologiskt avancerat samhälle. Skolan måste också ge eleverna redskap för livet, säger han.
Social problemlösning är en kognitiv förmåga som kan stärkas genom övning – precis som läs- och skrivinlärning eller matematiskt tänkande. Därför är det individuella momentet i modellen centralt. Målet med forskningsprojektet var att skapa tillfällen i skolan att träna social problemlösning systematiskt, genom en konkret metod som arbetats fram tillsammans med Anders Josefsson. En klass fick ägna en timme i veckan under hela högstadietiden åt den här typen av problemlösning. I sjuan fick eleverna lära sig modellen genom att fokusera på komplexa sociala frågor som de själva skulle kunna stöta på i vardagen. I åttan och nian användes samma modell, men då handlade problemlösningen snarare om ämnesrelaterade frågor som fattigdomsbekämpning.
Individuella skriftliga tester som Alireza Moula gjorde visade att elevernas förmåga att arbeta fokuserat med ett problem ökade från 10 till 60 minuter under de tre åren. Reflektionerna kring och lösningarna på de olika problemen blev också mer utvecklade och nyanserade.
– Eleverna i den klassen fick lättare att fokusera på svåra uppgifter som kräver att man stannar upp och reflekterar. Det påverkade alla ämnen och eleverna fick goda resultat och höga meritpoäng, säger Anders Josefsson.
Nu använder Anders Josefsson modellen när den passar in i ämnesundervisningen, som under dagens religionslektion med exemplet om Petter och Sven i korridoren.
– Det är kanske inte så troligt, men man kan ju faktiskt ha missförstått situationen och då är det ju rätt oskönt att göra något, säger eleven Gabriel.
– Men om vi tar för givet att Sven är obekväm i situationen och vill ha tillbaka uppsatsen, inflikar Anders Josefsson.
– Man kan springa förbi snabbt och sno tillbaka uppsatsen åt Sven, säger Leah.
– Om vi fokuserar på det som ni själva sa att ni ville ha – en tryggare skola – ska vi se vad som händer, säger Anders Josefsson diplomatiskt och drar ett streck mellan två av alternativen på tavlan där elevernas samlade tankar finns på pränt.
Han försöker undvika att moralisera. Det är viktigt att eleverna inte censurerar sig själva under processen. De måste våga dela med sig av även mindre genomtänkta idéer, förklarar han. Tillsammans kan de sedan diskutera och reflektera över vilka handlingsalternativ som bäst överensstämmer med det som eleverna själva definierat som det önskvärda läget. Eleverna inser snart att våld och hämnd kanske inte är ett särskilt bra alternativ för att lösa problemen och för att nå det övergripande målet en tryggare skola.
LÄS
- Det viktigaste är att eleverna känner att de äger diskussionen från start till mål, inte minst för att de ska behålla engagemanget. Min roll är att hjälpa dem på vägen. Förhoppningen är så klart att de ska komma fram till bra lösningar själva, säger Anders Josefsson.
Alireza Moula hoppas att hans forskning ska bidra till att fostra fler ansvarsfulla samhällsmedborgare, som i samspel med andra kan lösa världens små och stora problem. Problemlösningsmodellen och pedagogiken bakom den är ett steg på vägen, menar han. Idealen är svåra att invända mot och nyttan är faktiskt mer direkt än så. Sedan 2012 har det fjärde delprovet i den internationella kunskapsmätningen Pisa testat just social problemlösning.
- Enligt FN tränas inte den här förmågan systematiskt i skolan, trots att skolan enligt barnkonventionen är skyldig att forma reflekterande och ansvarstagande medborgare. Jag hoppas att min forskning inspirerar fler lärare att börja, säger Alireza Moula.
Just frågan om ansvar diskuteras även av klass 9D. Eleven Anna lyfter fram risken att själv bli utsatt om man som elev väljer att gå in i en konfliktsituation som den mellan Sven och Petter. Då är fler närvarande vuxna som kan ingripa en bättre lösning, förklarar hon.
- Vem har ansvar för att elever inte mobbas på en skola? frågar Anders Josefsson.
- Rektorn, svarar flera av eleverna snabbt.
- Alla, skulle jag vilja säga, protesterar Tuva. En kommentar som just i dag drunknar i sorlet av röster och ljudet från skrapande stolar som uppstått under lektionens sista skälvande minuter. Men på papperet på bänken framför henne finns den tanken nedtecknad.
ELLEN LARSSON | Vilken alternativ rubrik sammanfattar bäst texten som helhet? | Redo för livets utmaningar | Samarbete löser problemet | Modellen som höjer betygen | Trygghet i skolan allas ansvar | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D - inget annat
|
LÄS - Svensk läsförståelse
Delprovet LÄS består av svenska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Social problemlösning
– I korridoren ser du en stor kille som heter Petter. Han har fått tag på en uppsats skriven av Sven. Petter hånar uppsatsen och Sven. Några andra står bredvid och skrattar. Sven försöker få tillbaka uppsatsen, men ingen hjälper honom. Vad gör du?
Det är SO-lärare Anders Josefsson som ställer frågan till eleverna i klass 9D på Rudsskolan i Karlstad. Ämnet är religion och eleverna ska ägna lektionen åt att skärskåda ett dilemma om mobbning.
Vilka problem finns i situationen som läraren beskriver? Hur borde det vara i stället och vilket alternativ är bäst för att nå dit? Frågorna kräver eftertanke, men efter bara en kvart sätter Anders Josefsson punkt för det individuella skrivarbetet och delar in eleverna i grupper.
– Gruppdiskussionerna ger eleverna möjligheten att utveckla sina egna resonemang. Eleverna tränar på att fokusera och blir mer aktiva i diskussionerna eftersom de förbereder sig på egen hand först, säger Anders Josefsson.
För att närma sig svåra etiska och moraliska dilemman – som exempelvis mobbning, otrohet eller sexuella trakasserier – testar klassen en särskild problemlösningsmodell. I korthet går den ut på att bryta ner och definiera problemen för att sedan diskutera alternativa lösningar enskilt och i grupp. Arbetssättet är rätt nytt för den här klassen – men inte för Anders Josefsson. Under tre år fick han möjlighet att djupdyka i modellen tack vare ett forskningsprojekt vid Karlstads universitet som leddes av Alireza Moula, docent i socialt arbete.
– Jag kallar det för empowerment eftersom alla redan har den här kraften i sin hjärna, men för att utveckla konsten att fokusera, reflektera, ta välgrundade beslut och lösa problem måste man träna aktivt, säger Alireza Moula.
Hans forskning spänner över så vitt skilda discipliner som sociologi, filosofi, psykologi – och neurovetenskap. Att modellen har sin grund i kunskapen om hur hjärnan fungerar är viktigt, menar Alireza Moula. För att lösa komplexa, sociala problem som inte har ett enkelt svar aktiveras nämligen den del av hjärnan som kallas pannloben. Om barn lär sig en systematisk modell för problemlösning blir det lättare för dem att stanna upp och tänka efter i stället för att agera känslostyrt i socialt laddade situationer.
– Alla elever kommer att behöva hantera svåra sociala dilemman i livet, men endast ett fåtal kommer att ställas inför avancerade matematiska eller tekniska problem i vuxen ålder. Ändå prioriteras det ämnesorienterade tänkandet och skolämnen som är viktiga för ett teknologiskt avancerat samhälle. Skolan måste också ge eleverna redskap för livet, säger han.
Social problemlösning är en kognitiv förmåga som kan stärkas genom övning – precis som läs- och skrivinlärning eller matematiskt tänkande. Därför är det individuella momentet i modellen centralt. Målet med forskningsprojektet var att skapa tillfällen i skolan att träna social problemlösning systematiskt, genom en konkret metod som arbetats fram tillsammans med Anders Josefsson. En klass fick ägna en timme i veckan under hela högstadietiden åt den här typen av problemlösning. I sjuan fick eleverna lära sig modellen genom att fokusera på komplexa sociala frågor som de själva skulle kunna stöta på i vardagen. I åttan och nian användes samma modell, men då handlade problemlösningen snarare om ämnesrelaterade frågor som fattigdomsbekämpning.
Individuella skriftliga tester som Alireza Moula gjorde visade att elevernas förmåga att arbeta fokuserat med ett problem ökade från 10 till 60 minuter under de tre åren. Reflektionerna kring och lösningarna på de olika problemen blev också mer utvecklade och nyanserade.
– Eleverna i den klassen fick lättare att fokusera på svåra uppgifter som kräver att man stannar upp och reflekterar. Det påverkade alla ämnen och eleverna fick goda resultat och höga meritpoäng, säger Anders Josefsson.
Nu använder Anders Josefsson modellen när den passar in i ämnesundervisningen, som under dagens religionslektion med exemplet om Petter och Sven i korridoren.
– Det är kanske inte så troligt, men man kan ju faktiskt ha missförstått situationen och då är det ju rätt oskönt att göra något, säger eleven Gabriel.
– Men om vi tar för givet att Sven är obekväm i situationen och vill ha tillbaka uppsatsen, inflikar Anders Josefsson.
– Man kan springa förbi snabbt och sno tillbaka uppsatsen åt Sven, säger Leah.
– Om vi fokuserar på det som ni själva sa att ni ville ha – en tryggare skola – ska vi se vad som händer, säger Anders Josefsson diplomatiskt och drar ett streck mellan två av alternativen på tavlan där elevernas samlade tankar finns på pränt.
Han försöker undvika att moralisera. Det är viktigt att eleverna inte censurerar sig själva under processen. De måste våga dela med sig av även mindre genomtänkta idéer, förklarar han. Tillsammans kan de sedan diskutera och reflektera över vilka handlingsalternativ som bäst överensstämmer med det som eleverna själva definierat som det önskvärda läget. Eleverna inser snart att våld och hämnd kanske inte är ett särskilt bra alternativ för att lösa problemen och för att nå det övergripande målet en tryggare skola.
LÄS
- Det viktigaste är att eleverna känner att de äger diskussionen från start till mål, inte minst för att de ska behålla engagemanget. Min roll är att hjälpa dem på vägen. Förhoppningen är så klart att de ska komma fram till bra lösningar själva, säger Anders Josefsson.
Alireza Moula hoppas att hans forskning ska bidra till att fostra fler ansvarsfulla samhällsmedborgare, som i samspel med andra kan lösa världens små och stora problem. Problemlösningsmodellen och pedagogiken bakom den är ett steg på vägen, menar han. Idealen är svåra att invända mot och nyttan är faktiskt mer direkt än så. Sedan 2012 har det fjärde delprovet i den internationella kunskapsmätningen Pisa testat just social problemlösning.
- Enligt FN tränas inte den här förmågan systematiskt i skolan, trots att skolan enligt barnkonventionen är skyldig att forma reflekterande och ansvarstagande medborgare. Jag hoppas att min forskning inspirerar fler lärare att börja, säger Alireza Moula.
Just frågan om ansvar diskuteras även av klass 9D. Eleven Anna lyfter fram risken att själv bli utsatt om man som elev väljer att gå in i en konfliktsituation som den mellan Sven och Petter. Då är fler närvarande vuxna som kan ingripa en bättre lösning, förklarar hon.
- Vem har ansvar för att elever inte mobbas på en skola? frågar Anders Josefsson.
- Rektorn, svarar flera av eleverna snabbt.
- Alla, skulle jag vilja säga, protesterar Tuva. En kommentar som just i dag drunknar i sorlet av röster och ljudet från skrapande stolar som uppstått under lektionens sista skälvande minuter. Men på papperet på bänken framför henne finns den tanken nedtecknad.
ELLEN LARSSON
---
Vilken alternativ rubrik sammanfattar bäst texten som helhet?
A: Redo för livets utmaningar
B: Samarbete löser problemet
C: Modellen som höjer betygen
D: Trygghet i skolan allas ansvar
Svar:
| A | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-16 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | LÄS | 17 | Lantmäteriutredningen
Det statliga lantmäteriet ansvarar för att förse landet med grundläggande geografisk information och fastighetsinformation, framställning av allmänna kartor samt fastighetsregistrering och fastighetsbildning i de fall då den sistnämnda inte utförs av kommuner.
Lantmäteriutredningen har haft till uppgift att utvärdera den omfattande omstrukturering av lantmäteriet som ägde rum i mitten av 1990-talet samt att lämna förslag om det statliga lantmäteriets framtida roll i samhället, hur det offentliga åtagandet bör avgränsas och utföras, hur verksamheten bör organiseras och hur den bör finansieras.
Utredningen konstaterar att verksamheten har karaktär av grundläggande infrastruktur med mycket goda samhällsekonomiska effekter. Den har stor betydelse för samhällsplaneringen, den offentliga sektorns och näringslivets utveckling och därmed för tillväxten i landet. Detta utgör det grundläggande motivet för det offentliga åtagandet på området. Den tekniska utvecklingen möjliggör ökade samhällsekonomiska effekter i positiv bemärkelse.
Utvecklingen internationellt, där Sverige genom Lantmäteriverket har en stark ställning, går mot ökad enhetlighet när det gäller teknikutnyttjande, standarder, geodetiska referenssystem m.m. Omvärlden ser ett ökat behov i framtiden av grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.
År 1996 sammanfördes 290 olika myndigheter till en central myndighet, Lantmäteriverket, och en lantmäterimyndighet i varje län. De mål och riktlinjer som statsmakterna satte upp för omstruktureringen har med ett par undantag uppfyllts. Integreringen av geografisk information och fastighetsinformation var framsynt och ger möjligheter till fortsatt utveckling och effektivisering. När målen inte helt har uppfyllts har det sin förklaring i oförutsedda omvärldsförändringar och bristande finansiering. Undantagen i måluppfyllelsen gäller kraven på tydlighet i organisationen, organisatorisk och ekonomisk åtskillnad av den uppdragsverksamhet Lantmäteriverket utför i konkurrens på marknaden samt konkurrensneutralitet.
Utvärderingen av omstruktureringen ligger till grund för den målbild för det framtida lantmäteriet som utredningen föreslår. Målbilden utgår från begrepp som identifierats som centrala i den nuvarande och framtida lantmäteriverksamheten: förtroende, rättssäkerhet, kvalitet, kompetens och kostnadseffektivitet. Utvärderingen och målbilden är utgångspunkt för en rad konkreta förslag:
* För att den grundläggande informationens samhällsnytta ska kunna bibehållas och öka behövs bättre samverkan mellan olika producenter av informationen och bättre samordning för t.ex. ajourhållning av de digitala databaserna. Utredningen föreslår därför att Lantmäteriverket får en uttalad roll som samordnare av grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.
* Utredningen har inte funnit belägg för att den uppdragsverksamhet som lantmäterimyndigheterna i länen bedriver i nära anslutning till förrättningsverksamheten är förtroendeskadlig eller ifrågasatt ur konkurrenssynpunkt. Men bl.a. Lantmäteriverkets planer på att expandera denna uppdragsverksamhet föranleder att utredningen föreslår att den ska begränsas och preciseras. Då bortfaller t.ex. mättekniska uppdrag.
* Utredningen föreslår att Lantmäteriverket och de 21 länsvisa lantmäterimyndigheterna förs samman till en myndighet, benämnd Lantmäteriet. Syftet med detta är att ge bättre möjligheter till styrning, effektivisering och resursutnyttjande.
* Utredningen har funnit att en stor del av Lantmäteriverkets konkurrensutsatta uppdragsverksamhet är konkurrenssnedvridande, skadar förtroendet för myndigheten och medför otydlighet i omvärlden när det gäller det offentliga åtagandet. Detta strider mot de grundläggande principer som riksdagen fastslagit när det gäller renodling av den statliga verksamheten och statliga myndigheters agerande på marknaden. Utredningen föreslår därför att en stor del av den konkurrensutsatta uppdragsverksamheten upphör eller avskiljs från verket och överlåts till marknadens aktörer. Avskiljandet gäller enbart externa uppdrag och berör den kartografiska uppdragsverksamheten, direktförsäljningen av kartor, flygfoto och fotogrammetri, geodetisk mätning, geografisk informationsteknik samt mätservice och detaljkartor. Kvarvarande extern uppdragsverksamhet preciseras och följs upp av statsmakterna.
* Utredningen anser att Lantmäteriverkets roll gentemot marknaden ska vara att genom t.ex. öppenhet främja utvecklingen av och kunskapsmässigt stödja företag inom området, och inte att konkurrera med företagen. Utredningen föreslår därför att ett marknads- och konkurrens-råd inrättas vid verket för att behandla frågor av särskilt intresse för privata aktörer. Lantmäteriverket bör också utarbeta en marknads- och konkurrenspolicy. | Utredningen föreslår förändringar av lantmäteriverksamheten. Vilket är det överordnade målet med dessa förändringar, av texten att döma? | Att öka antalet användare av tjänsterna. | Att bli ledande på området. | Att öka samhällsnyttan. | Att hindra privatiseringen. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D - inget annat
|
LÄS - Svensk läsförståelse
Delprovet LÄS består av svenska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Lantmäteriutredningen
Det statliga lantmäteriet ansvarar för att förse landet med grundläggande geografisk information och fastighetsinformation, framställning av allmänna kartor samt fastighetsregistrering och fastighetsbildning i de fall då den sistnämnda inte utförs av kommuner.
Lantmäteriutredningen har haft till uppgift att utvärdera den omfattande omstrukturering av lantmäteriet som ägde rum i mitten av 1990-talet samt att lämna förslag om det statliga lantmäteriets framtida roll i samhället, hur det offentliga åtagandet bör avgränsas och utföras, hur verksamheten bör organiseras och hur den bör finansieras.
Utredningen konstaterar att verksamheten har karaktär av grundläggande infrastruktur med mycket goda samhällsekonomiska effekter. Den har stor betydelse för samhällsplaneringen, den offentliga sektorns och näringslivets utveckling och därmed för tillväxten i landet. Detta utgör det grundläggande motivet för det offentliga åtagandet på området. Den tekniska utvecklingen möjliggör ökade samhällsekonomiska effekter i positiv bemärkelse.
Utvecklingen internationellt, där Sverige genom Lantmäteriverket har en stark ställning, går mot ökad enhetlighet när det gäller teknikutnyttjande, standarder, geodetiska referenssystem m.m. Omvärlden ser ett ökat behov i framtiden av grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.
År 1996 sammanfördes 290 olika myndigheter till en central myndighet, Lantmäteriverket, och en lantmäterimyndighet i varje län. De mål och riktlinjer som statsmakterna satte upp för omstruktureringen har med ett par undantag uppfyllts. Integreringen av geografisk information och fastighetsinformation var framsynt och ger möjligheter till fortsatt utveckling och effektivisering. När målen inte helt har uppfyllts har det sin förklaring i oförutsedda omvärldsförändringar och bristande finansiering. Undantagen i måluppfyllelsen gäller kraven på tydlighet i organisationen, organisatorisk och ekonomisk åtskillnad av den uppdragsverksamhet Lantmäteriverket utför i konkurrens på marknaden samt konkurrensneutralitet.
Utvärderingen av omstruktureringen ligger till grund för den målbild för det framtida lantmäteriet som utredningen föreslår. Målbilden utgår från begrepp som identifierats som centrala i den nuvarande och framtida lantmäteriverksamheten: förtroende, rättssäkerhet, kvalitet, kompetens och kostnadseffektivitet. Utvärderingen och målbilden är utgångspunkt för en rad konkreta förslag:
* För att den grundläggande informationens samhällsnytta ska kunna bibehållas och öka behövs bättre samverkan mellan olika producenter av informationen och bättre samordning för t.ex. ajourhållning av de digitala databaserna. Utredningen föreslår därför att Lantmäteriverket får en uttalad roll som samordnare av grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.
* Utredningen har inte funnit belägg för att den uppdragsverksamhet som lantmäterimyndigheterna i länen bedriver i nära anslutning till förrättningsverksamheten är förtroendeskadlig eller ifrågasatt ur konkurrenssynpunkt. Men bl.a. Lantmäteriverkets planer på att expandera denna uppdragsverksamhet föranleder att utredningen föreslår att den ska begränsas och preciseras. Då bortfaller t.ex. mättekniska uppdrag.
* Utredningen föreslår att Lantmäteriverket och de 21 länsvisa lantmäterimyndigheterna förs samman till en myndighet, benämnd Lantmäteriet. Syftet med detta är att ge bättre möjligheter till styrning, effektivisering och resursutnyttjande.
* Utredningen har funnit att en stor del av Lantmäteriverkets konkurrensutsatta uppdragsverksamhet är konkurrenssnedvridande, skadar förtroendet för myndigheten och medför otydlighet i omvärlden när det gäller det offentliga åtagandet. Detta strider mot de grundläggande principer som riksdagen fastslagit när det gäller renodling av den statliga verksamheten och statliga myndigheters agerande på marknaden. Utredningen föreslår därför att en stor del av den konkurrensutsatta uppdragsverksamheten upphör eller avskiljs från verket och överlåts till marknadens aktörer. Avskiljandet gäller enbart externa uppdrag och berör den kartografiska uppdragsverksamheten, direktförsäljningen av kartor, flygfoto och fotogrammetri, geodetisk mätning, geografisk informationsteknik samt mätservice och detaljkartor. Kvarvarande extern uppdragsverksamhet preciseras och följs upp av statsmakterna.
* Utredningen anser att Lantmäteriverkets roll gentemot marknaden ska vara att genom t.ex. öppenhet främja utvecklingen av och kunskapsmässigt stödja företag inom området, och inte att konkurrera med företagen. Utredningen föreslår därför att ett marknads- och konkurrens-råd inrättas vid verket för att behandla frågor av särskilt intresse för privata aktörer. Lantmäteriverket bör också utarbeta en marknads- och konkurrenspolicy.
---
Utredningen föreslår förändringar av lantmäteriverksamheten. Vilket är det överordnade målet med dessa förändringar, av texten att döma?
A: Att öka antalet användare av tjänsterna.
B: Att bli ledande på området.
C: Att öka samhällsnyttan.
D: Att hindra privatiseringen.
Svar:
| C | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-17 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | LÄS | 18 | Lantmäteriutredningen
Det statliga lantmäteriet ansvarar för att förse landet med grundläggande geografisk information och fastighetsinformation, framställning av allmänna kartor samt fastighetsregistrering och fastighetsbildning i de fall då den sistnämnda inte utförs av kommuner.
Lantmäteriutredningen har haft till uppgift att utvärdera den omfattande omstrukturering av lantmäteriet som ägde rum i mitten av 1990-talet samt att lämna förslag om det statliga lantmäteriets framtida roll i samhället, hur det offentliga åtagandet bör avgränsas och utföras, hur verksamheten bör organiseras och hur den bör finansieras.
Utredningen konstaterar att verksamheten har karaktär av grundläggande infrastruktur med mycket goda samhällsekonomiska effekter. Den har stor betydelse för samhällsplaneringen, den offentliga sektorns och näringslivets utveckling och därmed för tillväxten i landet. Detta utgör det grundläggande motivet för det offentliga åtagandet på området. Den tekniska utvecklingen möjliggör ökade samhällsekonomiska effekter i positiv bemärkelse.
Utvecklingen internationellt, där Sverige genom Lantmäteriverket har en stark ställning, går mot ökad enhetlighet när det gäller teknikutnyttjande, standarder, geodetiska referenssystem m.m. Omvärlden ser ett ökat behov i framtiden av grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.
År 1996 sammanfördes 290 olika myndigheter till en central myndighet, Lantmäteriverket, och en lantmäterimyndighet i varje län. De mål och riktlinjer som statsmakterna satte upp för omstruktureringen har med ett par undantag uppfyllts. Integreringen av geografisk information och fastighetsinformation var framsynt och ger möjligheter till fortsatt utveckling och effektivisering. När målen inte helt har uppfyllts har det sin förklaring i oförutsedda omvärldsförändringar och bristande finansiering. Undantagen i måluppfyllelsen gäller kraven på tydlighet i organisationen, organisatorisk och ekonomisk åtskillnad av den uppdragsverksamhet Lantmäteriverket utför i konkurrens på marknaden samt konkurrensneutralitet.
Utvärderingen av omstruktureringen ligger till grund för den målbild för det framtida lantmäteriet som utredningen föreslår. Målbilden utgår från begrepp som identifierats som centrala i den nuvarande och framtida lantmäteriverksamheten: förtroende, rättssäkerhet, kvalitet, kompetens och kostnadseffektivitet. Utvärderingen och målbilden är utgångspunkt för en rad konkreta förslag:
* För att den grundläggande informationens samhällsnytta ska kunna bibehållas och öka behövs bättre samverkan mellan olika producenter av informationen och bättre samordning för t.ex. ajourhållning av de digitala databaserna. Utredningen föreslår därför att Lantmäteriverket får en uttalad roll som samordnare av grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.
* Utredningen har inte funnit belägg för att den uppdragsverksamhet som lantmäterimyndigheterna i länen bedriver i nära anslutning till förrättningsverksamheten är förtroendeskadlig eller ifrågasatt ur konkurrenssynpunkt. Men bl.a. Lantmäteriverkets planer på att expandera denna uppdragsverksamhet föranleder att utredningen föreslår att den ska begränsas och preciseras. Då bortfaller t.ex. mättekniska uppdrag.
* Utredningen föreslår att Lantmäteriverket och de 21 länsvisa lantmäterimyndigheterna förs samman till en myndighet, benämnd Lantmäteriet. Syftet med detta är att ge bättre möjligheter till styrning, effektivisering och resursutnyttjande.
* Utredningen har funnit att en stor del av Lantmäteriverkets konkurrensutsatta uppdragsverksamhet är konkurrenssnedvridande, skadar förtroendet för myndigheten och medför otydlighet i omvärlden när det gäller det offentliga åtagandet. Detta strider mot de grundläggande principer som riksdagen fastslagit när det gäller renodling av den statliga verksamheten och statliga myndigheters agerande på marknaden. Utredningen föreslår därför att en stor del av den konkurrensutsatta uppdragsverksamheten upphör eller avskiljs från verket och överlåts till marknadens aktörer. Avskiljandet gäller enbart externa uppdrag och berör den kartografiska uppdragsverksamheten, direktförsäljningen av kartor, flygfoto och fotogrammetri, geodetisk mätning, geografisk informationsteknik samt mätservice och detaljkartor. Kvarvarande extern uppdragsverksamhet preciseras och följs upp av statsmakterna.
* Utredningen anser att Lantmäteriverkets roll gentemot marknaden ska vara att genom t.ex. öppenhet främja utvecklingen av och kunskapsmässigt stödja företag inom området, och inte att konkurrera med företagen. Utredningen föreslår därför att ett marknads- och konkurrens-råd inrättas vid verket för att behandla frågor av särskilt intresse för privata aktörer. Lantmäteriverket bör också utarbeta en marknads- och konkurrenspolicy. | Utredningen anser att Lantmäteriverket bör upphöra med en del av sin uppdragsverksamhet. Vad anges som ett skäl till detta? | Verksamheten saknar affärsmässig karaktär. | Verksamheten är kostnadskrävande och olönsam. | Verksamheten saknar tillräcklig konkurrenskraft. | Verksamheten skadar verkets anseende. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D - inget annat
|
LÄS - Svensk läsförståelse
Delprovet LÄS består av svenska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Lantmäteriutredningen
Det statliga lantmäteriet ansvarar för att förse landet med grundläggande geografisk information och fastighetsinformation, framställning av allmänna kartor samt fastighetsregistrering och fastighetsbildning i de fall då den sistnämnda inte utförs av kommuner.
Lantmäteriutredningen har haft till uppgift att utvärdera den omfattande omstrukturering av lantmäteriet som ägde rum i mitten av 1990-talet samt att lämna förslag om det statliga lantmäteriets framtida roll i samhället, hur det offentliga åtagandet bör avgränsas och utföras, hur verksamheten bör organiseras och hur den bör finansieras.
Utredningen konstaterar att verksamheten har karaktär av grundläggande infrastruktur med mycket goda samhällsekonomiska effekter. Den har stor betydelse för samhällsplaneringen, den offentliga sektorns och näringslivets utveckling och därmed för tillväxten i landet. Detta utgör det grundläggande motivet för det offentliga åtagandet på området. Den tekniska utvecklingen möjliggör ökade samhällsekonomiska effekter i positiv bemärkelse.
Utvecklingen internationellt, där Sverige genom Lantmäteriverket har en stark ställning, går mot ökad enhetlighet när det gäller teknikutnyttjande, standarder, geodetiska referenssystem m.m. Omvärlden ser ett ökat behov i framtiden av grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.
År 1996 sammanfördes 290 olika myndigheter till en central myndighet, Lantmäteriverket, och en lantmäterimyndighet i varje län. De mål och riktlinjer som statsmakterna satte upp för omstruktureringen har med ett par undantag uppfyllts. Integreringen av geografisk information och fastighetsinformation var framsynt och ger möjligheter till fortsatt utveckling och effektivisering. När målen inte helt har uppfyllts har det sin förklaring i oförutsedda omvärldsförändringar och bristande finansiering. Undantagen i måluppfyllelsen gäller kraven på tydlighet i organisationen, organisatorisk och ekonomisk åtskillnad av den uppdragsverksamhet Lantmäteriverket utför i konkurrens på marknaden samt konkurrensneutralitet.
Utvärderingen av omstruktureringen ligger till grund för den målbild för det framtida lantmäteriet som utredningen föreslår. Målbilden utgår från begrepp som identifierats som centrala i den nuvarande och framtida lantmäteriverksamheten: förtroende, rättssäkerhet, kvalitet, kompetens och kostnadseffektivitet. Utvärderingen och målbilden är utgångspunkt för en rad konkreta förslag:
* För att den grundläggande informationens samhällsnytta ska kunna bibehållas och öka behövs bättre samverkan mellan olika producenter av informationen och bättre samordning för t.ex. ajourhållning av de digitala databaserna. Utredningen föreslår därför att Lantmäteriverket får en uttalad roll som samordnare av grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.
* Utredningen har inte funnit belägg för att den uppdragsverksamhet som lantmäterimyndigheterna i länen bedriver i nära anslutning till förrättningsverksamheten är förtroendeskadlig eller ifrågasatt ur konkurrenssynpunkt. Men bl.a. Lantmäteriverkets planer på att expandera denna uppdragsverksamhet föranleder att utredningen föreslår att den ska begränsas och preciseras. Då bortfaller t.ex. mättekniska uppdrag.
* Utredningen föreslår att Lantmäteriverket och de 21 länsvisa lantmäterimyndigheterna förs samman till en myndighet, benämnd Lantmäteriet. Syftet med detta är att ge bättre möjligheter till styrning, effektivisering och resursutnyttjande.
* Utredningen har funnit att en stor del av Lantmäteriverkets konkurrensutsatta uppdragsverksamhet är konkurrenssnedvridande, skadar förtroendet för myndigheten och medför otydlighet i omvärlden när det gäller det offentliga åtagandet. Detta strider mot de grundläggande principer som riksdagen fastslagit när det gäller renodling av den statliga verksamheten och statliga myndigheters agerande på marknaden. Utredningen föreslår därför att en stor del av den konkurrensutsatta uppdragsverksamheten upphör eller avskiljs från verket och överlåts till marknadens aktörer. Avskiljandet gäller enbart externa uppdrag och berör den kartografiska uppdragsverksamheten, direktförsäljningen av kartor, flygfoto och fotogrammetri, geodetisk mätning, geografisk informationsteknik samt mätservice och detaljkartor. Kvarvarande extern uppdragsverksamhet preciseras och följs upp av statsmakterna.
* Utredningen anser att Lantmäteriverkets roll gentemot marknaden ska vara att genom t.ex. öppenhet främja utvecklingen av och kunskapsmässigt stödja företag inom området, och inte att konkurrera med företagen. Utredningen föreslår därför att ett marknads- och konkurrens-råd inrättas vid verket för att behandla frågor av särskilt intresse för privata aktörer. Lantmäteriverket bör också utarbeta en marknads- och konkurrenspolicy.
---
Utredningen anser att Lantmäteriverket bör upphöra med en del av sin uppdragsverksamhet. Vad anges som ett skäl till detta?
A: Verksamheten saknar affärsmässig karaktär.
B: Verksamheten är kostnadskrävande och olönsam.
C: Verksamheten saknar tillräcklig konkurrenskraft.
D: Verksamheten skadar verkets anseende.
Svar:
| D | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-18 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | LÄS | 19 | Lantmäteriutredningen
Det statliga lantmäteriet ansvarar för att förse landet med grundläggande geografisk information och fastighetsinformation, framställning av allmänna kartor samt fastighetsregistrering och fastighetsbildning i de fall då den sistnämnda inte utförs av kommuner.
Lantmäteriutredningen har haft till uppgift att utvärdera den omfattande omstrukturering av lantmäteriet som ägde rum i mitten av 1990-talet samt att lämna förslag om det statliga lantmäteriets framtida roll i samhället, hur det offentliga åtagandet bör avgränsas och utföras, hur verksamheten bör organiseras och hur den bör finansieras.
Utredningen konstaterar att verksamheten har karaktär av grundläggande infrastruktur med mycket goda samhällsekonomiska effekter. Den har stor betydelse för samhällsplaneringen, den offentliga sektorns och näringslivets utveckling och därmed för tillväxten i landet. Detta utgör det grundläggande motivet för det offentliga åtagandet på området. Den tekniska utvecklingen möjliggör ökade samhällsekonomiska effekter i positiv bemärkelse.
Utvecklingen internationellt, där Sverige genom Lantmäteriverket har en stark ställning, går mot ökad enhetlighet när det gäller teknikutnyttjande, standarder, geodetiska referenssystem m.m. Omvärlden ser ett ökat behov i framtiden av grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.
År 1996 sammanfördes 290 olika myndigheter till en central myndighet, Lantmäteriverket, och en lantmäterimyndighet i varje län. De mål och riktlinjer som statsmakterna satte upp för omstruktureringen har med ett par undantag uppfyllts. Integreringen av geografisk information och fastighetsinformation var framsynt och ger möjligheter till fortsatt utveckling och effektivisering. När målen inte helt har uppfyllts har det sin förklaring i oförutsedda omvärldsförändringar och bristande finansiering. Undantagen i måluppfyllelsen gäller kraven på tydlighet i organisationen, organisatorisk och ekonomisk åtskillnad av den uppdragsverksamhet Lantmäteriverket utför i konkurrens på marknaden samt konkurrensneutralitet.
Utvärderingen av omstruktureringen ligger till grund för den målbild för det framtida lantmäteriet som utredningen föreslår. Målbilden utgår från begrepp som identifierats som centrala i den nuvarande och framtida lantmäteriverksamheten: förtroende, rättssäkerhet, kvalitet, kompetens och kostnadseffektivitet. Utvärderingen och målbilden är utgångspunkt för en rad konkreta förslag:
* För att den grundläggande informationens samhällsnytta ska kunna bibehållas och öka behövs bättre samverkan mellan olika producenter av informationen och bättre samordning för t.ex. ajourhållning av de digitala databaserna. Utredningen föreslår därför att Lantmäteriverket får en uttalad roll som samordnare av grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.
* Utredningen har inte funnit belägg för att den uppdragsverksamhet som lantmäterimyndigheterna i länen bedriver i nära anslutning till förrättningsverksamheten är förtroendeskadlig eller ifrågasatt ur konkurrenssynpunkt. Men bl.a. Lantmäteriverkets planer på att expandera denna uppdragsverksamhet föranleder att utredningen föreslår att den ska begränsas och preciseras. Då bortfaller t.ex. mättekniska uppdrag.
* Utredningen föreslår att Lantmäteriverket och de 21 länsvisa lantmäterimyndigheterna förs samman till en myndighet, benämnd Lantmäteriet. Syftet med detta är att ge bättre möjligheter till styrning, effektivisering och resursutnyttjande.
* Utredningen har funnit att en stor del av Lantmäteriverkets konkurrensutsatta uppdragsverksamhet är konkurrenssnedvridande, skadar förtroendet för myndigheten och medför otydlighet i omvärlden när det gäller det offentliga åtagandet. Detta strider mot de grundläggande principer som riksdagen fastslagit när det gäller renodling av den statliga verksamheten och statliga myndigheters agerande på marknaden. Utredningen föreslår därför att en stor del av den konkurrensutsatta uppdragsverksamheten upphör eller avskiljs från verket och överlåts till marknadens aktörer. Avskiljandet gäller enbart externa uppdrag och berör den kartografiska uppdragsverksamheten, direktförsäljningen av kartor, flygfoto och fotogrammetri, geodetisk mätning, geografisk informationsteknik samt mätservice och detaljkartor. Kvarvarande extern uppdragsverksamhet preciseras och följs upp av statsmakterna.
* Utredningen anser att Lantmäteriverkets roll gentemot marknaden ska vara att genom t.ex. öppenhet främja utvecklingen av och kunskapsmässigt stödja företag inom området, och inte att konkurrera med företagen. Utredningen föreslår därför att ett marknads- och konkurrens-råd inrättas vid verket för att behandla frågor av särskilt intresse för privata aktörer. Lantmäteriverket bör också utarbeta en marknads- och konkurrenspolicy. | Vilket svarsförslag anger två åtgärder som föreslås i utredningen? | Höjda expeditionsavgifter och sänkta priser på geografisk information. | Kostnadseffektivisering och ökade vinstkrav. | Minskade statliga anslag och större försäljningsvolymer. | Mindre centralstyrning och enklare regler. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D - inget annat
|
LÄS - Svensk läsförståelse
Delprovet LÄS består av svenska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Lantmäteriutredningen
Det statliga lantmäteriet ansvarar för att förse landet med grundläggande geografisk information och fastighetsinformation, framställning av allmänna kartor samt fastighetsregistrering och fastighetsbildning i de fall då den sistnämnda inte utförs av kommuner.
Lantmäteriutredningen har haft till uppgift att utvärdera den omfattande omstrukturering av lantmäteriet som ägde rum i mitten av 1990-talet samt att lämna förslag om det statliga lantmäteriets framtida roll i samhället, hur det offentliga åtagandet bör avgränsas och utföras, hur verksamheten bör organiseras och hur den bör finansieras.
Utredningen konstaterar att verksamheten har karaktär av grundläggande infrastruktur med mycket goda samhällsekonomiska effekter. Den har stor betydelse för samhällsplaneringen, den offentliga sektorns och näringslivets utveckling och därmed för tillväxten i landet. Detta utgör det grundläggande motivet för det offentliga åtagandet på området. Den tekniska utvecklingen möjliggör ökade samhällsekonomiska effekter i positiv bemärkelse.
Utvecklingen internationellt, där Sverige genom Lantmäteriverket har en stark ställning, går mot ökad enhetlighet när det gäller teknikutnyttjande, standarder, geodetiska referenssystem m.m. Omvärlden ser ett ökat behov i framtiden av grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.
År 1996 sammanfördes 290 olika myndigheter till en central myndighet, Lantmäteriverket, och en lantmäterimyndighet i varje län. De mål och riktlinjer som statsmakterna satte upp för omstruktureringen har med ett par undantag uppfyllts. Integreringen av geografisk information och fastighetsinformation var framsynt och ger möjligheter till fortsatt utveckling och effektivisering. När målen inte helt har uppfyllts har det sin förklaring i oförutsedda omvärldsförändringar och bristande finansiering. Undantagen i måluppfyllelsen gäller kraven på tydlighet i organisationen, organisatorisk och ekonomisk åtskillnad av den uppdragsverksamhet Lantmäteriverket utför i konkurrens på marknaden samt konkurrensneutralitet.
Utvärderingen av omstruktureringen ligger till grund för den målbild för det framtida lantmäteriet som utredningen föreslår. Målbilden utgår från begrepp som identifierats som centrala i den nuvarande och framtida lantmäteriverksamheten: förtroende, rättssäkerhet, kvalitet, kompetens och kostnadseffektivitet. Utvärderingen och målbilden är utgångspunkt för en rad konkreta förslag:
* För att den grundläggande informationens samhällsnytta ska kunna bibehållas och öka behövs bättre samverkan mellan olika producenter av informationen och bättre samordning för t.ex. ajourhållning av de digitala databaserna. Utredningen föreslår därför att Lantmäteriverket får en uttalad roll som samordnare av grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.
* Utredningen har inte funnit belägg för att den uppdragsverksamhet som lantmäterimyndigheterna i länen bedriver i nära anslutning till förrättningsverksamheten är förtroendeskadlig eller ifrågasatt ur konkurrenssynpunkt. Men bl.a. Lantmäteriverkets planer på att expandera denna uppdragsverksamhet föranleder att utredningen föreslår att den ska begränsas och preciseras. Då bortfaller t.ex. mättekniska uppdrag.
* Utredningen föreslår att Lantmäteriverket och de 21 länsvisa lantmäterimyndigheterna förs samman till en myndighet, benämnd Lantmäteriet. Syftet med detta är att ge bättre möjligheter till styrning, effektivisering och resursutnyttjande.
* Utredningen har funnit att en stor del av Lantmäteriverkets konkurrensutsatta uppdragsverksamhet är konkurrenssnedvridande, skadar förtroendet för myndigheten och medför otydlighet i omvärlden när det gäller det offentliga åtagandet. Detta strider mot de grundläggande principer som riksdagen fastslagit när det gäller renodling av den statliga verksamheten och statliga myndigheters agerande på marknaden. Utredningen föreslår därför att en stor del av den konkurrensutsatta uppdragsverksamheten upphör eller avskiljs från verket och överlåts till marknadens aktörer. Avskiljandet gäller enbart externa uppdrag och berör den kartografiska uppdragsverksamheten, direktförsäljningen av kartor, flygfoto och fotogrammetri, geodetisk mätning, geografisk informationsteknik samt mätservice och detaljkartor. Kvarvarande extern uppdragsverksamhet preciseras och följs upp av statsmakterna.
* Utredningen anser att Lantmäteriverkets roll gentemot marknaden ska vara att genom t.ex. öppenhet främja utvecklingen av och kunskapsmässigt stödja företag inom området, och inte att konkurrera med företagen. Utredningen föreslår därför att ett marknads- och konkurrens-råd inrättas vid verket för att behandla frågor av särskilt intresse för privata aktörer. Lantmäteriverket bör också utarbeta en marknads- och konkurrenspolicy.
---
Vilket svarsförslag anger två åtgärder som föreslås i utredningen?
A: Höjda expeditionsavgifter och sänkta priser på geografisk information.
B: Kostnadseffektivisering och ökade vinstkrav.
C: Minskade statliga anslag och större försäljningsvolymer.
D: Mindre centralstyrning och enklare regler.
Svar:
| A | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-19 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | LÄS | 20 | Lantmäteriutredningen
Det statliga lantmäteriet ansvarar för att förse landet med grundläggande geografisk information och fastighetsinformation, framställning av allmänna kartor samt fastighetsregistrering och fastighetsbildning i de fall då den sistnämnda inte utförs av kommuner.
Lantmäteriutredningen har haft till uppgift att utvärdera den omfattande omstrukturering av lantmäteriet som ägde rum i mitten av 1990-talet samt att lämna förslag om det statliga lantmäteriets framtida roll i samhället, hur det offentliga åtagandet bör avgränsas och utföras, hur verksamheten bör organiseras och hur den bör finansieras.
Utredningen konstaterar att verksamheten har karaktär av grundläggande infrastruktur med mycket goda samhällsekonomiska effekter. Den har stor betydelse för samhällsplaneringen, den offentliga sektorns och näringslivets utveckling och därmed för tillväxten i landet. Detta utgör det grundläggande motivet för det offentliga åtagandet på området. Den tekniska utvecklingen möjliggör ökade samhällsekonomiska effekter i positiv bemärkelse.
Utvecklingen internationellt, där Sverige genom Lantmäteriverket har en stark ställning, går mot ökad enhetlighet när det gäller teknikutnyttjande, standarder, geodetiska referenssystem m.m. Omvärlden ser ett ökat behov i framtiden av grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.
År 1996 sammanfördes 290 olika myndigheter till en central myndighet, Lantmäteriverket, och en lantmäterimyndighet i varje län. De mål och riktlinjer som statsmakterna satte upp för omstruktureringen har med ett par undantag uppfyllts. Integreringen av geografisk information och fastighetsinformation var framsynt och ger möjligheter till fortsatt utveckling och effektivisering. När målen inte helt har uppfyllts har det sin förklaring i oförutsedda omvärldsförändringar och bristande finansiering. Undantagen i måluppfyllelsen gäller kraven på tydlighet i organisationen, organisatorisk och ekonomisk åtskillnad av den uppdragsverksamhet Lantmäteriverket utför i konkurrens på marknaden samt konkurrensneutralitet.
Utvärderingen av omstruktureringen ligger till grund för den målbild för det framtida lantmäteriet som utredningen föreslår. Målbilden utgår från begrepp som identifierats som centrala i den nuvarande och framtida lantmäteriverksamheten: förtroende, rättssäkerhet, kvalitet, kompetens och kostnadseffektivitet. Utvärderingen och målbilden är utgångspunkt för en rad konkreta förslag:
* För att den grundläggande informationens samhällsnytta ska kunna bibehållas och öka behövs bättre samverkan mellan olika producenter av informationen och bättre samordning för t.ex. ajourhållning av de digitala databaserna. Utredningen föreslår därför att Lantmäteriverket får en uttalad roll som samordnare av grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.
* Utredningen har inte funnit belägg för att den uppdragsverksamhet som lantmäterimyndigheterna i länen bedriver i nära anslutning till förrättningsverksamheten är förtroendeskadlig eller ifrågasatt ur konkurrenssynpunkt. Men bl.a. Lantmäteriverkets planer på att expandera denna uppdragsverksamhet föranleder att utredningen föreslår att den ska begränsas och preciseras. Då bortfaller t.ex. mättekniska uppdrag.
* Utredningen föreslår att Lantmäteriverket och de 21 länsvisa lantmäterimyndigheterna förs samman till en myndighet, benämnd Lantmäteriet. Syftet med detta är att ge bättre möjligheter till styrning, effektivisering och resursutnyttjande.
* Utredningen har funnit att en stor del av Lantmäteriverkets konkurrensutsatta uppdragsverksamhet är konkurrenssnedvridande, skadar förtroendet för myndigheten och medför otydlighet i omvärlden när det gäller det offentliga åtagandet. Detta strider mot de grundläggande principer som riksdagen fastslagit när det gäller renodling av den statliga verksamheten och statliga myndigheters agerande på marknaden. Utredningen föreslår därför att en stor del av den konkurrensutsatta uppdragsverksamheten upphör eller avskiljs från verket och överlåts till marknadens aktörer. Avskiljandet gäller enbart externa uppdrag och berör den kartografiska uppdragsverksamheten, direktförsäljningen av kartor, flygfoto och fotogrammetri, geodetisk mätning, geografisk informationsteknik samt mätservice och detaljkartor. Kvarvarande extern uppdragsverksamhet preciseras och följs upp av statsmakterna.
* Utredningen anser att Lantmäteriverkets roll gentemot marknaden ska vara att genom t.ex. öppenhet främja utvecklingen av och kunskapsmässigt stödja företag inom området, och inte att konkurrera med företagen. Utredningen föreslår därför att ett marknads- och konkurrens-råd inrättas vid verket för att behandla frågor av särskilt intresse för privata aktörer. Lantmäteriverket bör också utarbeta en marknads- och konkurrenspolicy. | Hur framställer texten 1990-talets omorganisering av lantmäteriet? | Den var förhastad och tog inte hänsyn till verkets alltmer skiftande uppgifter. | Den såg bra ut på papperet men det praktiska genomförandet uteblev. | Den var inkonsekvent och alltför försiktig men hade vissa positiva inslag. | Den blev i grunden lyckad och bristerna bör kunna åtgärdas. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D - inget annat
|
LÄS - Svensk läsförståelse
Delprovet LÄS består av svenska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Lantmäteriutredningen
Det statliga lantmäteriet ansvarar för att förse landet med grundläggande geografisk information och fastighetsinformation, framställning av allmänna kartor samt fastighetsregistrering och fastighetsbildning i de fall då den sistnämnda inte utförs av kommuner.
Lantmäteriutredningen har haft till uppgift att utvärdera den omfattande omstrukturering av lantmäteriet som ägde rum i mitten av 1990-talet samt att lämna förslag om det statliga lantmäteriets framtida roll i samhället, hur det offentliga åtagandet bör avgränsas och utföras, hur verksamheten bör organiseras och hur den bör finansieras.
Utredningen konstaterar att verksamheten har karaktär av grundläggande infrastruktur med mycket goda samhällsekonomiska effekter. Den har stor betydelse för samhällsplaneringen, den offentliga sektorns och näringslivets utveckling och därmed för tillväxten i landet. Detta utgör det grundläggande motivet för det offentliga åtagandet på området. Den tekniska utvecklingen möjliggör ökade samhällsekonomiska effekter i positiv bemärkelse.
Utvecklingen internationellt, där Sverige genom Lantmäteriverket har en stark ställning, går mot ökad enhetlighet när det gäller teknikutnyttjande, standarder, geodetiska referenssystem m.m. Omvärlden ser ett ökat behov i framtiden av grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.
År 1996 sammanfördes 290 olika myndigheter till en central myndighet, Lantmäteriverket, och en lantmäterimyndighet i varje län. De mål och riktlinjer som statsmakterna satte upp för omstruktureringen har med ett par undantag uppfyllts. Integreringen av geografisk information och fastighetsinformation var framsynt och ger möjligheter till fortsatt utveckling och effektivisering. När målen inte helt har uppfyllts har det sin förklaring i oförutsedda omvärldsförändringar och bristande finansiering. Undantagen i måluppfyllelsen gäller kraven på tydlighet i organisationen, organisatorisk och ekonomisk åtskillnad av den uppdragsverksamhet Lantmäteriverket utför i konkurrens på marknaden samt konkurrensneutralitet.
Utvärderingen av omstruktureringen ligger till grund för den målbild för det framtida lantmäteriet som utredningen föreslår. Målbilden utgår från begrepp som identifierats som centrala i den nuvarande och framtida lantmäteriverksamheten: förtroende, rättssäkerhet, kvalitet, kompetens och kostnadseffektivitet. Utvärderingen och målbilden är utgångspunkt för en rad konkreta förslag:
* För att den grundläggande informationens samhällsnytta ska kunna bibehållas och öka behövs bättre samverkan mellan olika producenter av informationen och bättre samordning för t.ex. ajourhållning av de digitala databaserna. Utredningen föreslår därför att Lantmäteriverket får en uttalad roll som samordnare av grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.
* Utredningen har inte funnit belägg för att den uppdragsverksamhet som lantmäterimyndigheterna i länen bedriver i nära anslutning till förrättningsverksamheten är förtroendeskadlig eller ifrågasatt ur konkurrenssynpunkt. Men bl.a. Lantmäteriverkets planer på att expandera denna uppdragsverksamhet föranleder att utredningen föreslår att den ska begränsas och preciseras. Då bortfaller t.ex. mättekniska uppdrag.
* Utredningen föreslår att Lantmäteriverket och de 21 länsvisa lantmäterimyndigheterna förs samman till en myndighet, benämnd Lantmäteriet. Syftet med detta är att ge bättre möjligheter till styrning, effektivisering och resursutnyttjande.
* Utredningen har funnit att en stor del av Lantmäteriverkets konkurrensutsatta uppdragsverksamhet är konkurrenssnedvridande, skadar förtroendet för myndigheten och medför otydlighet i omvärlden när det gäller det offentliga åtagandet. Detta strider mot de grundläggande principer som riksdagen fastslagit när det gäller renodling av den statliga verksamheten och statliga myndigheters agerande på marknaden. Utredningen föreslår därför att en stor del av den konkurrensutsatta uppdragsverksamheten upphör eller avskiljs från verket och överlåts till marknadens aktörer. Avskiljandet gäller enbart externa uppdrag och berör den kartografiska uppdragsverksamheten, direktförsäljningen av kartor, flygfoto och fotogrammetri, geodetisk mätning, geografisk informationsteknik samt mätservice och detaljkartor. Kvarvarande extern uppdragsverksamhet preciseras och följs upp av statsmakterna.
* Utredningen anser att Lantmäteriverkets roll gentemot marknaden ska vara att genom t.ex. öppenhet främja utvecklingen av och kunskapsmässigt stödja företag inom området, och inte att konkurrera med företagen. Utredningen föreslår därför att ett marknads- och konkurrens-råd inrättas vid verket för att behandla frågor av särskilt intresse för privata aktörer. Lantmäteriverket bör också utarbeta en marknads- och konkurrenspolicy.
---
Hur framställer texten 1990-talets omorganisering av lantmäteriet?
A: Den var förhastad och tog inte hänsyn till verkets alltmer skiftande uppgifter.
B: Den såg bra ut på papperet men det praktiska genomförandet uteblev.
C: Den var inkonsekvent och alltför försiktig men hade vissa positiva inslag.
D: Den blev i grunden lyckad och bristerna bör kunna åtgärdas.
Svar:
| D | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-20 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | MEK | 21 | null | Med hjälp av ____ för vidareutbildning från bland annat Överstyrelsen för rikets allmänna läroverk reste teckningsläraren Maja Beskow 1914 till Danmark, Holland och Italien. | dispenser | seminarier | optioner | stipendier | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
MEK – Meningskomplettering
Uppgifterna i delprovet MEK består av korta textstycken där ett eller flera ord ersatts av en lucka markerad med ____. En uppgift kan innehålla en, två eller tre luckor. Efter varje textstycke följer fyra svarsförslag.
Välj det svarsförslag som innehållsligt och språkligt passar bäst in i textstycket som helhet.
---
Med hjälp av ____ för vidareutbildning från bland annat Överstyrelsen för rikets allmänna läroverk reste teckningsläraren Maja Beskow 1914 till Danmark, Holland och Italien.
A: dispenser
B: seminarier
C: optioner
D: stipendier
Svar:
| D | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-21 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | MEK | 22 | null | 1951 års statliga skoutredning var ett ____ dokument på 350 sidor som vred och vände på alla tänkbara aspekter av dåtidens skoindustri och garverinäring i Sverige. Utredningen landade i en lång rad ____, dels till näringen och forskningsinstituten, dels till staten och myndigheterna. | knapert - propositioner | rymligt - innovationer | påvert - klassifikationer | mastigt - rekommendationer | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
MEK – Meningskomplettering
Uppgifterna i delprovet MEK består av korta textstycken där ett eller flera ord ersatts av en lucka markerad med ____. En uppgift kan innehålla en, två eller tre luckor. Efter varje textstycke följer fyra svarsförslag.
Välj det svarsförslag som innehållsligt och språkligt passar bäst in i textstycket som helhet.
---
1951 års statliga skoutredning var ett ____ dokument på 350 sidor som vred och vände på alla tänkbara aspekter av dåtidens skoindustri och garverinäring i Sverige. Utredningen landade i en lång rad ____, dels till näringen och forskningsinstituten, dels till staten och myndigheterna.
A: knapert - propositioner
B: rymligt - innovationer
C: påvert - klassifikationer
D: mastigt - rekommendationer
Svar:
| D | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-22 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | MEK | 23 | null | Lite i ____, på randen till skogen, har den lerhaltiga markplätten tagits i ____ av så kallade gerillaodlare. Ett område som tidigare dominerades av älgört och gräs har förvandlats till en ____ trädgård med ätbara växter, bär och frukter. | sänder - förvaltning - storslagen | gränslandet - pant - rikhaltig | skymundan - besittning - frodig | marginalen - förvar - fridsam | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
MEK – Meningskomplettering
Uppgifterna i delprovet MEK består av korta textstycken där ett eller flera ord ersatts av en lucka markerad med ____. En uppgift kan innehålla en, två eller tre luckor. Efter varje textstycke följer fyra svarsförslag.
Välj det svarsförslag som innehållsligt och språkligt passar bäst in i textstycket som helhet.
---
Lite i ____, på randen till skogen, har den lerhaltiga markplätten tagits i ____ av så kallade gerillaodlare. Ett område som tidigare dominerades av älgört och gräs har förvandlats till en ____ trädgård med ätbara växter, bär och frukter.
A: sänder - förvaltning - storslagen
B: gränslandet - pant - rikhaltig
C: skymundan - besittning - frodig
D: marginalen - förvar - fridsam
Svar:
| C | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-23 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | MEK | 24 | null | Den som inte följer reglerna till punkt och pricka blir ____ diskvalificerad. | tämligen | obönhörligen | synbarligen | huvudsakligen | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
MEK – Meningskomplettering
Uppgifterna i delprovet MEK består av korta textstycken där ett eller flera ord ersatts av en lucka markerad med ____. En uppgift kan innehålla en, två eller tre luckor. Efter varje textstycke följer fyra svarsförslag.
Välj det svarsförslag som innehållsligt och språkligt passar bäst in i textstycket som helhet.
---
Den som inte följer reglerna till punkt och pricka blir ____ diskvalificerad.
A: tämligen
B: obönhörligen
C: synbarligen
D: huvudsakligen
Svar:
| B | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-24 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | MEK | 25 | null | Mellan de båda romantiska ____ inom "den nya skolan", fosforisterna och polyfemisterna, ____ under 1800-talets början en viss rivalitet när det gällde att komma först med sina nystartade litterära tidskrifter. | positionerna - verkade | fraktionerna - rådde | divisionerna - framkom | versionerna - skedde | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
MEK – Meningskomplettering
Uppgifterna i delprovet MEK består av korta textstycken där ett eller flera ord ersatts av en lucka markerad med ____. En uppgift kan innehålla en, två eller tre luckor. Efter varje textstycke följer fyra svarsförslag.
Välj det svarsförslag som innehållsligt och språkligt passar bäst in i textstycket som helhet.
---
Mellan de båda romantiska ____ inom "den nya skolan", fosforisterna och polyfemisterna, ____ under 1800-talets början en viss rivalitet när det gällde att komma först med sina nystartade litterära tidskrifter.
A: positionerna - verkade
B: fraktionerna - rådde
C: divisionerna - framkom
D: versionerna - skedde
Svar:
| B | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-25 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | MEK | 26 | null | Vad vi äter och hur vi tillagar maten är något som ständigt förändras. På väg ut just nu är till exempel böckling, omelett och dillkött. Den enda mat som tycks trotsa ____ är sådant vi äter vid högtidliga tillfällen. Tårtan på födelsedagen och skinkan på julafton återkommer till exempel år efter år i många hem. | tidens tand | vanans makt | tingens ordning | traditionens bojor | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
MEK – Meningskomplettering
Uppgifterna i delprovet MEK består av korta textstycken där ett eller flera ord ersatts av en lucka markerad med ____. En uppgift kan innehålla en, två eller tre luckor. Efter varje textstycke följer fyra svarsförslag.
Välj det svarsförslag som innehållsligt och språkligt passar bäst in i textstycket som helhet.
---
Vad vi äter och hur vi tillagar maten är något som ständigt förändras. På väg ut just nu är till exempel böckling, omelett och dillkött. Den enda mat som tycks trotsa ____ är sådant vi äter vid högtidliga tillfällen. Tårtan på födelsedagen och skinkan på julafton återkommer till exempel år efter år i många hem.
A: tidens tand
B: vanans makt
C: tingens ordning
D: traditionens bojor
Svar:
| A | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-26 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | MEK | 27 | null | I slutet av 1970-talet stod det klart att det inte gick att följa älgpopulationens utveckling enbart med hjälp av avskjutningssiffrorna. Då ____ arbetet med att ta fram flera av de ____ som idag används i modifierad form. | intensifierades - inventeringsmetoder | digitaliserades - jaktregleringar | prioriterades - vandringsmönster | rationaliserades - populationsstammar | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
MEK – Meningskomplettering
Uppgifterna i delprovet MEK består av korta textstycken där ett eller flera ord ersatts av en lucka markerad med ____. En uppgift kan innehålla en, två eller tre luckor. Efter varje textstycke följer fyra svarsförslag.
Välj det svarsförslag som innehållsligt och språkligt passar bäst in i textstycket som helhet.
---
I slutet av 1970-talet stod det klart att det inte gick att följa älgpopulationens utveckling enbart med hjälp av avskjutningssiffrorna. Då ____ arbetet med att ta fram flera av de ____ som idag används i modifierad form.
A: intensifierades - inventeringsmetoder
B: digitaliserades - jaktregleringar
C: prioriterades - vandringsmönster
D: rationaliserades - populationsstammar
Svar:
| A | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-27 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | MEK | 28 | null | Studien beskriver omvända ____ mellan risk för Parkinsons sjukdom och rökning, snusande eller kaffekonsumtion. Detta ____ att det är ____ att personer som har rökt, snusat eller druckit kaffe får sjukdomen. | resultat - uppvisar - risk | samband - innebär - ovanligare | relationer - betyder - farligare | förbindelser - motsvarar - sannolikt | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
MEK – Meningskomplettering
Uppgifterna i delprovet MEK består av korta textstycken där ett eller flera ord ersatts av en lucka markerad med ____. En uppgift kan innehålla en, två eller tre luckor. Efter varje textstycke följer fyra svarsförslag.
Välj det svarsförslag som innehållsligt och språkligt passar bäst in i textstycket som helhet.
---
Studien beskriver omvända ____ mellan risk för Parkinsons sjukdom och rökning, snusande eller kaffekonsumtion. Detta ____ att det är ____ att personer som har rökt, snusat eller druckit kaffe får sjukdomen.
A: resultat - uppvisar - risk
B: samband - innebär - ovanligare
C: relationer - betyder - farligare
D: förbindelser - motsvarar - sannolikt
Svar:
| B | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-28 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | MEK | 29 | null | Med sekretess menas att det är förbjudet att ____ en uppgift, vare sig det sker muntligen eller genom att en handling lämnas ut. | hävda | dölja | kräva | röja | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
MEK – Meningskomplettering
Uppgifterna i delprovet MEK består av korta textstycken där ett eller flera ord ersatts av en lucka markerad med ____. En uppgift kan innehålla en, två eller tre luckor. Efter varje textstycke följer fyra svarsförslag.
Välj det svarsförslag som innehållsligt och språkligt passar bäst in i textstycket som helhet.
---
Med sekretess menas att det är förbjudet att ____ en uppgift, vare sig det sker muntligen eller genom att en handling lämnas ut.
A: hävda
B: dölja
C: kräva
D: röja
Svar:
| D | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-29 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | MEK | 30 | null | Numera är det inte bara vana klättrare som kan uppleva ____ och njuta av ____ utsikt i världens högsta bergsområden. | äventyr - diametral | bedrifter - perifer | strapatser - vidunderlig | dramatik - förskönande | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
MEK – Meningskomplettering
Uppgifterna i delprovet MEK består av korta textstycken där ett eller flera ord ersatts av en lucka markerad med ____. En uppgift kan innehålla en, två eller tre luckor. Efter varje textstycke följer fyra svarsförslag.
Välj det svarsförslag som innehållsligt och språkligt passar bäst in i textstycket som helhet.
---
Numera är det inte bara vana klättrare som kan uppleva ____ och njuta av ____ utsikt i världens högsta bergsområden.
A: äventyr - diametral
B: bedrifter - perifer
C: strapatser - vidunderlig
D: dramatik - förskönande
Svar:
| C | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-30 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | ELF | 31 | Medieval and Renaissance Maps
There are a few reasons for the use of sea monsters on old-fashioned charts. To think of mythical creatures in the depths of the oceans may seem rather ridiculous to us today, but back then it was a whole other story. At the time, people truly believed that these so-called sea monsters existed and although they were unsure as to what they looked like, it was assumed that they were similar to animals found on land. As a result, aquatic versions of mammals, such as lions, are frequently portrayed on these maps. The inclusion of mythical creatures on maps was also from a decorative point of view, as they were often used to adorn the homes of the rich and wealthy. But, above all else, these monsters symbolised the possible hazards of the sea, particularly in areas of the globe that were unexplored at the time. | What is implied here about old-fashioned maps? | They often had an important educational goal. | They were more intended as art than as geographic charts. | They involved warnings of perceived dangers at sea. | They were not particularly useful for geographical purposes. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
ELF – Engelsk läsförståelse
Delprovet ELF består av engelska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Medieval and Renaissance Maps
There are a few reasons for the use of sea monsters on old-fashioned charts. To think of mythical creatures in the depths of the oceans may seem rather ridiculous to us today, but back then it was a whole other story. At the time, people truly believed that these so-called sea monsters existed and although they were unsure as to what they looked like, it was assumed that they were similar to animals found on land. As a result, aquatic versions of mammals, such as lions, are frequently portrayed on these maps. The inclusion of mythical creatures on maps was also from a decorative point of view, as they were often used to adorn the homes of the rich and wealthy. But, above all else, these monsters symbolised the possible hazards of the sea, particularly in areas of the globe that were unexplored at the time.
---
What is implied here about old-fashioned maps?
A: They often had an important educational goal.
B: They were more intended as art than as geographic charts.
C: They involved warnings of perceived dangers at sea.
D: They were not particularly useful for geographical purposes.
Svar:
| C | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-31 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | ELF | 32 | Social Learning
Much of human culture is based on social learning. Language, the rules of society and the use of objects are all transmitted from the old to the young and from peer to peer. Dogs are very keen to learn by observation, too. The ability to learn socially is widespread among animals, but learning from representatives of a different species occurs much less frequently. Because dogs regard humans as their social companions, their eagerness to learn by observing our activities should not be surprising; shepherds have long known as much. Yet science began probing the depth of this facility only a few years ago. | What is said here? | Researchers have long taken an interest in dogs' ability to learn from people. | Most animals have been observed to imitate human behaviour. | Sheep dogs seem to be especially good at copying their owners' behaviour. | Animals learning from people is a relatively rare phenomenon. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
ELF – Engelsk läsförståelse
Delprovet ELF består av engelska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Social Learning
Much of human culture is based on social learning. Language, the rules of society and the use of objects are all transmitted from the old to the young and from peer to peer. Dogs are very keen to learn by observation, too. The ability to learn socially is widespread among animals, but learning from representatives of a different species occurs much less frequently. Because dogs regard humans as their social companions, their eagerness to learn by observing our activities should not be surprising; shepherds have long known as much. Yet science began probing the depth of this facility only a few years ago.
---
What is said here?
A: Researchers have long taken an interest in dogs' ability to learn from people.
B: Most animals have been observed to imitate human behaviour.
C: Sheep dogs seem to be especially good at copying their owners' behaviour.
D: Animals learning from people is a relatively rare phenomenon.
Svar:
| D | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-32 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | ELF | 33 | Moominland and Beyond
A commentary on a retrospective exhibition of Tove Jansson's art
Moominvalley, with its snow-covered mountains, lush greenery and friendly, peace-loving creatures, seems as far as one can get from the horrors of war. But the Moomins have more to do with strife and struggle than is immediately obvious. Their creator, Tove Jansson (1914-2001), was a political cartoonist from the age of 15, skewering fascism and communism during the Second World War. She channelled the wartime pain of her native Finland into her apocalyptic first book, *The Moomins and the Great Flood* (1945), a reminder that however calm things may seem on the surface, life can be both frightening and unpredictable.
In Dulwich Picture Gallery's retrospective of Jansson's work, there is no escaping the cuddly trolls who brought her worldwide fame. Born in Helsinki to Swedish-speaking artist parents, Jansson saw herself primarily as a painter, taking on illustration work for the money. As the Moomins took off, popularised by a daily comic strip in London's *Evening News*, Jansson became overwhelmed by their success.
Her brother Lars eventually took over drawing the comics, allowing her to concentrate on painting and writing novels and short stories for adults. But she remained fiercely protective of the Moomin brand, turning down an offer from Disney to buy the rights and only lending its image to causes that were important to her, such as a poster for Amnesty International, showing the characters trapped behind bars like political prisoners.
What is clear from this exhibition is the breadth of Jansson's talent. She worked with bold typography and bright colours on the cover of *Garm*, a Finnish satirical magazine in which she openly mocked Hitler and Stalin, drawing little characters called "Snorks" next to her signature. The later name "Moomintroll" came from a tale Jansson's uncle made up to scare her as a child.
As Jansson grew as a painter, she began to create impressionistic seascapes, the colours blurring into one another, a sharp contrast to her intricate illustrations. But the themes that run through all her work are instantly recognisable; a connection with nature - and water in particular - is always present.
A biography inside early children's editions of the Moomin stories said Jansson lived alone on a small island in the Gulf of Finland. The truth was she stayed in her remote summer home with her partner Tuulikki Pietilä, a graphic artist and professor whom she had met in 1955, but the women's relationship was often glossed over. Being gay was illegal in Finland until 1971, and only declassified as an illness in 1981. Jansson herself, however, defied labels, according to her niece Sophia: "It wasn't gender that mattered to Tove, it was the individual."
While her paintings were well received in Finland, an influential critic concluded that they would fail to make an impression internationally. This must have left Jansson demoralised as she struggled to balance her time between different projects. She provided the illustrations for the Swedish-language editions of Lewis Carroll's *Alice's Adventures in Wonderland* and JRR Tolkien's *The Hobbit*. Although these differ in style from the Moomin books, her signature is clearly there - in the ominous landscapes, dark caves and bright moonlit skies.
Jansson's admiration for strong women is clear. One of her paintings, *Print Maker* (1975), depicts Pietilä hard at work in her studio, a proud artist surrounded by her creations. Jansson's last self-portrait, painted at 64, shows her with a pained face and her eyes ringed with red, but the look of controlled defiance is still there. The Moomin books, too, feature plenty of complicated female characters, from the calm and gentle Moominmamma to the spiky Little My - who resembles Jansson herself. She also paid homage to the real women in her life: Pietilä appears as a character called Too-Ticky, while the inseparable Thingumy and Bob represent Jansson and Vivica Bandler, a married theatre director whom she met and fell in love with in 1946.
At the age of 80, Jansson said that while her life had been colourful, she would do everything differently given another chance. A world without Moomins, though, would be a meaner place; we need Jansson's creatures to remind us that not all trolls are bad.
LIZZIE PALMER, NEW STATESMAN | What is argued about Tove Jansson's work in the opening paragraph? | Its superficial focus on war trauma is a reflection of her personal experiences. | Its key message is promoting international peace and understanding. | There is a tension between first impressions and the underlying realities. | The idyllic setting is intended as an escape from the tragedy of war. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
ELF – Engelsk läsförståelse
Delprovet ELF består av engelska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Moominland and Beyond
A commentary on a retrospective exhibition of Tove Jansson's art
Moominvalley, with its snow-covered mountains, lush greenery and friendly, peace-loving creatures, seems as far as one can get from the horrors of war. But the Moomins have more to do with strife and struggle than is immediately obvious. Their creator, Tove Jansson (1914-2001), was a political cartoonist from the age of 15, skewering fascism and communism during the Second World War. She channelled the wartime pain of her native Finland into her apocalyptic first book, *The Moomins and the Great Flood* (1945), a reminder that however calm things may seem on the surface, life can be both frightening and unpredictable.
In Dulwich Picture Gallery's retrospective of Jansson's work, there is no escaping the cuddly trolls who brought her worldwide fame. Born in Helsinki to Swedish-speaking artist parents, Jansson saw herself primarily as a painter, taking on illustration work for the money. As the Moomins took off, popularised by a daily comic strip in London's *Evening News*, Jansson became overwhelmed by their success.
Her brother Lars eventually took over drawing the comics, allowing her to concentrate on painting and writing novels and short stories for adults. But she remained fiercely protective of the Moomin brand, turning down an offer from Disney to buy the rights and only lending its image to causes that were important to her, such as a poster for Amnesty International, showing the characters trapped behind bars like political prisoners.
What is clear from this exhibition is the breadth of Jansson's talent. She worked with bold typography and bright colours on the cover of *Garm*, a Finnish satirical magazine in which she openly mocked Hitler and Stalin, drawing little characters called "Snorks" next to her signature. The later name "Moomintroll" came from a tale Jansson's uncle made up to scare her as a child.
As Jansson grew as a painter, she began to create impressionistic seascapes, the colours blurring into one another, a sharp contrast to her intricate illustrations. But the themes that run through all her work are instantly recognisable; a connection with nature - and water in particular - is always present.
A biography inside early children's editions of the Moomin stories said Jansson lived alone on a small island in the Gulf of Finland. The truth was she stayed in her remote summer home with her partner Tuulikki Pietilä, a graphic artist and professor whom she had met in 1955, but the women's relationship was often glossed over. Being gay was illegal in Finland until 1971, and only declassified as an illness in 1981. Jansson herself, however, defied labels, according to her niece Sophia: "It wasn't gender that mattered to Tove, it was the individual."
While her paintings were well received in Finland, an influential critic concluded that they would fail to make an impression internationally. This must have left Jansson demoralised as she struggled to balance her time between different projects. She provided the illustrations for the Swedish-language editions of Lewis Carroll's *Alice's Adventures in Wonderland* and JRR Tolkien's *The Hobbit*. Although these differ in style from the Moomin books, her signature is clearly there - in the ominous landscapes, dark caves and bright moonlit skies.
Jansson's admiration for strong women is clear. One of her paintings, *Print Maker* (1975), depicts Pietilä hard at work in her studio, a proud artist surrounded by her creations. Jansson's last self-portrait, painted at 64, shows her with a pained face and her eyes ringed with red, but the look of controlled defiance is still there. The Moomin books, too, feature plenty of complicated female characters, from the calm and gentle Moominmamma to the spiky Little My - who resembles Jansson herself. She also paid homage to the real women in her life: Pietilä appears as a character called Too-Ticky, while the inseparable Thingumy and Bob represent Jansson and Vivica Bandler, a married theatre director whom she met and fell in love with in 1946.
At the age of 80, Jansson said that while her life had been colourful, she would do everything differently given another chance. A world without Moomins, though, would be a meaner place; we need Jansson's creatures to remind us that not all trolls are bad.
LIZZIE PALMER, NEW STATESMAN
---
What is argued about Tove Jansson's work in the opening paragraph?
A: Its superficial focus on war trauma is a reflection of her personal experiences.
B: Its key message is promoting international peace and understanding.
C: There is a tension between first impressions and the underlying realities.
D: The idyllic setting is intended as an escape from the tragedy of war.
Svar:
| C | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-33 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | ELF | 34 | Moominland and Beyond
A commentary on a retrospective exhibition of Tove Jansson's art
Moominvalley, with its snow-covered mountains, lush greenery and friendly, peace-loving creatures, seems as far as one can get from the horrors of war. But the Moomins have more to do with strife and struggle than is immediately obvious. Their creator, Tove Jansson (1914-2001), was a political cartoonist from the age of 15, skewering fascism and communism during the Second World War. She channelled the wartime pain of her native Finland into her apocalyptic first book, *The Moomins and the Great Flood* (1945), a reminder that however calm things may seem on the surface, life can be both frightening and unpredictable.
In Dulwich Picture Gallery's retrospective of Jansson's work, there is no escaping the cuddly trolls who brought her worldwide fame. Born in Helsinki to Swedish-speaking artist parents, Jansson saw herself primarily as a painter, taking on illustration work for the money. As the Moomins took off, popularised by a daily comic strip in London's *Evening News*, Jansson became overwhelmed by their success.
Her brother Lars eventually took over drawing the comics, allowing her to concentrate on painting and writing novels and short stories for adults. But she remained fiercely protective of the Moomin brand, turning down an offer from Disney to buy the rights and only lending its image to causes that were important to her, such as a poster for Amnesty International, showing the characters trapped behind bars like political prisoners.
What is clear from this exhibition is the breadth of Jansson's talent. She worked with bold typography and bright colours on the cover of *Garm*, a Finnish satirical magazine in which she openly mocked Hitler and Stalin, drawing little characters called "Snorks" next to her signature. The later name "Moomintroll" came from a tale Jansson's uncle made up to scare her as a child.
As Jansson grew as a painter, she began to create impressionistic seascapes, the colours blurring into one another, a sharp contrast to her intricate illustrations. But the themes that run through all her work are instantly recognisable; a connection with nature - and water in particular - is always present.
A biography inside early children's editions of the Moomin stories said Jansson lived alone on a small island in the Gulf of Finland. The truth was she stayed in her remote summer home with her partner Tuulikki Pietilä, a graphic artist and professor whom she had met in 1955, but the women's relationship was often glossed over. Being gay was illegal in Finland until 1971, and only declassified as an illness in 1981. Jansson herself, however, defied labels, according to her niece Sophia: "It wasn't gender that mattered to Tove, it was the individual."
While her paintings were well received in Finland, an influential critic concluded that they would fail to make an impression internationally. This must have left Jansson demoralised as she struggled to balance her time between different projects. She provided the illustrations for the Swedish-language editions of Lewis Carroll's *Alice's Adventures in Wonderland* and JRR Tolkien's *The Hobbit*. Although these differ in style from the Moomin books, her signature is clearly there - in the ominous landscapes, dark caves and bright moonlit skies.
Jansson's admiration for strong women is clear. One of her paintings, *Print Maker* (1975), depicts Pietilä hard at work in her studio, a proud artist surrounded by her creations. Jansson's last self-portrait, painted at 64, shows her with a pained face and her eyes ringed with red, but the look of controlled defiance is still there. The Moomin books, too, feature plenty of complicated female characters, from the calm and gentle Moominmamma to the spiky Little My - who resembles Jansson herself. She also paid homage to the real women in her life: Pietilä appears as a character called Too-Ticky, while the inseparable Thingumy and Bob represent Jansson and Vivica Bandler, a married theatre director whom she met and fell in love with in 1946.
At the age of 80, Jansson said that while her life had been colourful, she would do everything differently given another chance. A world without Moomins, though, would be a meaner place; we need Jansson's creatures to remind us that not all trolls are bad.
LIZZIE PALMER, NEW STATESMAN | What is implied in relation to Jansson's career? | Her passion for inventing new comic strips remained throughout her life. | She was confident that the Moomins would bring her instant fame. | Her Finnish background initially slowed down her international recognition. | She gradually lost interest in the hands-on creation of the Moomin stories. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
ELF – Engelsk läsförståelse
Delprovet ELF består av engelska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Moominland and Beyond
A commentary on a retrospective exhibition of Tove Jansson's art
Moominvalley, with its snow-covered mountains, lush greenery and friendly, peace-loving creatures, seems as far as one can get from the horrors of war. But the Moomins have more to do with strife and struggle than is immediately obvious. Their creator, Tove Jansson (1914-2001), was a political cartoonist from the age of 15, skewering fascism and communism during the Second World War. She channelled the wartime pain of her native Finland into her apocalyptic first book, *The Moomins and the Great Flood* (1945), a reminder that however calm things may seem on the surface, life can be both frightening and unpredictable.
In Dulwich Picture Gallery's retrospective of Jansson's work, there is no escaping the cuddly trolls who brought her worldwide fame. Born in Helsinki to Swedish-speaking artist parents, Jansson saw herself primarily as a painter, taking on illustration work for the money. As the Moomins took off, popularised by a daily comic strip in London's *Evening News*, Jansson became overwhelmed by their success.
Her brother Lars eventually took over drawing the comics, allowing her to concentrate on painting and writing novels and short stories for adults. But she remained fiercely protective of the Moomin brand, turning down an offer from Disney to buy the rights and only lending its image to causes that were important to her, such as a poster for Amnesty International, showing the characters trapped behind bars like political prisoners.
What is clear from this exhibition is the breadth of Jansson's talent. She worked with bold typography and bright colours on the cover of *Garm*, a Finnish satirical magazine in which she openly mocked Hitler and Stalin, drawing little characters called "Snorks" next to her signature. The later name "Moomintroll" came from a tale Jansson's uncle made up to scare her as a child.
As Jansson grew as a painter, she began to create impressionistic seascapes, the colours blurring into one another, a sharp contrast to her intricate illustrations. But the themes that run through all her work are instantly recognisable; a connection with nature - and water in particular - is always present.
A biography inside early children's editions of the Moomin stories said Jansson lived alone on a small island in the Gulf of Finland. The truth was she stayed in her remote summer home with her partner Tuulikki Pietilä, a graphic artist and professor whom she had met in 1955, but the women's relationship was often glossed over. Being gay was illegal in Finland until 1971, and only declassified as an illness in 1981. Jansson herself, however, defied labels, according to her niece Sophia: "It wasn't gender that mattered to Tove, it was the individual."
While her paintings were well received in Finland, an influential critic concluded that they would fail to make an impression internationally. This must have left Jansson demoralised as she struggled to balance her time between different projects. She provided the illustrations for the Swedish-language editions of Lewis Carroll's *Alice's Adventures in Wonderland* and JRR Tolkien's *The Hobbit*. Although these differ in style from the Moomin books, her signature is clearly there - in the ominous landscapes, dark caves and bright moonlit skies.
Jansson's admiration for strong women is clear. One of her paintings, *Print Maker* (1975), depicts Pietilä hard at work in her studio, a proud artist surrounded by her creations. Jansson's last self-portrait, painted at 64, shows her with a pained face and her eyes ringed with red, but the look of controlled defiance is still there. The Moomin books, too, feature plenty of complicated female characters, from the calm and gentle Moominmamma to the spiky Little My - who resembles Jansson herself. She also paid homage to the real women in her life: Pietilä appears as a character called Too-Ticky, while the inseparable Thingumy and Bob represent Jansson and Vivica Bandler, a married theatre director whom she met and fell in love with in 1946.
At the age of 80, Jansson said that while her life had been colourful, she would do everything differently given another chance. A world without Moomins, though, would be a meaner place; we need Jansson's creatures to remind us that not all trolls are bad.
LIZZIE PALMER, NEW STATESMAN
---
What is implied in relation to Jansson's career?
A: Her passion for inventing new comic strips remained throughout her life.
B: She was confident that the Moomins would bring her instant fame.
C: Her Finnish background initially slowed down her international recognition.
D: She gradually lost interest in the hands-on creation of the Moomin stories.
Svar:
| D | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-34 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | ELF | 35 | Moominland and Beyond
A commentary on a retrospective exhibition of Tove Jansson's art
Moominvalley, with its snow-covered mountains, lush greenery and friendly, peace-loving creatures, seems as far as one can get from the horrors of war. But the Moomins have more to do with strife and struggle than is immediately obvious. Their creator, Tove Jansson (1914-2001), was a political cartoonist from the age of 15, skewering fascism and communism during the Second World War. She channelled the wartime pain of her native Finland into her apocalyptic first book, *The Moomins and the Great Flood* (1945), a reminder that however calm things may seem on the surface, life can be both frightening and unpredictable.
In Dulwich Picture Gallery's retrospective of Jansson's work, there is no escaping the cuddly trolls who brought her worldwide fame. Born in Helsinki to Swedish-speaking artist parents, Jansson saw herself primarily as a painter, taking on illustration work for the money. As the Moomins took off, popularised by a daily comic strip in London's *Evening News*, Jansson became overwhelmed by their success.
Her brother Lars eventually took over drawing the comics, allowing her to concentrate on painting and writing novels and short stories for adults. But she remained fiercely protective of the Moomin brand, turning down an offer from Disney to buy the rights and only lending its image to causes that were important to her, such as a poster for Amnesty International, showing the characters trapped behind bars like political prisoners.
What is clear from this exhibition is the breadth of Jansson's talent. She worked with bold typography and bright colours on the cover of *Garm*, a Finnish satirical magazine in which she openly mocked Hitler and Stalin, drawing little characters called "Snorks" next to her signature. The later name "Moomintroll" came from a tale Jansson's uncle made up to scare her as a child.
As Jansson grew as a painter, she began to create impressionistic seascapes, the colours blurring into one another, a sharp contrast to her intricate illustrations. But the themes that run through all her work are instantly recognisable; a connection with nature - and water in particular - is always present.
A biography inside early children's editions of the Moomin stories said Jansson lived alone on a small island in the Gulf of Finland. The truth was she stayed in her remote summer home with her partner Tuulikki Pietilä, a graphic artist and professor whom she had met in 1955, but the women's relationship was often glossed over. Being gay was illegal in Finland until 1971, and only declassified as an illness in 1981. Jansson herself, however, defied labels, according to her niece Sophia: "It wasn't gender that mattered to Tove, it was the individual."
While her paintings were well received in Finland, an influential critic concluded that they would fail to make an impression internationally. This must have left Jansson demoralised as she struggled to balance her time between different projects. She provided the illustrations for the Swedish-language editions of Lewis Carroll's *Alice's Adventures in Wonderland* and JRR Tolkien's *The Hobbit*. Although these differ in style from the Moomin books, her signature is clearly there - in the ominous landscapes, dark caves and bright moonlit skies.
Jansson's admiration for strong women is clear. One of her paintings, *Print Maker* (1975), depicts Pietilä hard at work in her studio, a proud artist surrounded by her creations. Jansson's last self-portrait, painted at 64, shows her with a pained face and her eyes ringed with red, but the look of controlled defiance is still there. The Moomin books, too, feature plenty of complicated female characters, from the calm and gentle Moominmamma to the spiky Little My - who resembles Jansson herself. She also paid homage to the real women in her life: Pietilä appears as a character called Too-Ticky, while the inseparable Thingumy and Bob represent Jansson and Vivica Bandler, a married theatre director whom she met and fell in love with in 1946.
At the age of 80, Jansson said that while her life had been colourful, she would do everything differently given another chance. A world without Moomins, though, would be a meaner place; we need Jansson's creatures to remind us that not all trolls are bad.
LIZZIE PALMER, NEW STATESMAN | What is said in relation to Jansson's artwork as shown at the Dulwich Picture Gallery? | Despite striking differences in technique, there are a number of common features. | Due to her many skills, her production suffers from a lack of expressive clarity. | With the passage of time, she turned her back on all kinds of political content. | In view of her great artistic output, its style comes across as surprisingly uniform. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
ELF – Engelsk läsförståelse
Delprovet ELF består av engelska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Moominland and Beyond
A commentary on a retrospective exhibition of Tove Jansson's art
Moominvalley, with its snow-covered mountains, lush greenery and friendly, peace-loving creatures, seems as far as one can get from the horrors of war. But the Moomins have more to do with strife and struggle than is immediately obvious. Their creator, Tove Jansson (1914-2001), was a political cartoonist from the age of 15, skewering fascism and communism during the Second World War. She channelled the wartime pain of her native Finland into her apocalyptic first book, *The Moomins and the Great Flood* (1945), a reminder that however calm things may seem on the surface, life can be both frightening and unpredictable.
In Dulwich Picture Gallery's retrospective of Jansson's work, there is no escaping the cuddly trolls who brought her worldwide fame. Born in Helsinki to Swedish-speaking artist parents, Jansson saw herself primarily as a painter, taking on illustration work for the money. As the Moomins took off, popularised by a daily comic strip in London's *Evening News*, Jansson became overwhelmed by their success.
Her brother Lars eventually took over drawing the comics, allowing her to concentrate on painting and writing novels and short stories for adults. But she remained fiercely protective of the Moomin brand, turning down an offer from Disney to buy the rights and only lending its image to causes that were important to her, such as a poster for Amnesty International, showing the characters trapped behind bars like political prisoners.
What is clear from this exhibition is the breadth of Jansson's talent. She worked with bold typography and bright colours on the cover of *Garm*, a Finnish satirical magazine in which she openly mocked Hitler and Stalin, drawing little characters called "Snorks" next to her signature. The later name "Moomintroll" came from a tale Jansson's uncle made up to scare her as a child.
As Jansson grew as a painter, she began to create impressionistic seascapes, the colours blurring into one another, a sharp contrast to her intricate illustrations. But the themes that run through all her work are instantly recognisable; a connection with nature - and water in particular - is always present.
A biography inside early children's editions of the Moomin stories said Jansson lived alone on a small island in the Gulf of Finland. The truth was she stayed in her remote summer home with her partner Tuulikki Pietilä, a graphic artist and professor whom she had met in 1955, but the women's relationship was often glossed over. Being gay was illegal in Finland until 1971, and only declassified as an illness in 1981. Jansson herself, however, defied labels, according to her niece Sophia: "It wasn't gender that mattered to Tove, it was the individual."
While her paintings were well received in Finland, an influential critic concluded that they would fail to make an impression internationally. This must have left Jansson demoralised as she struggled to balance her time between different projects. She provided the illustrations for the Swedish-language editions of Lewis Carroll's *Alice's Adventures in Wonderland* and JRR Tolkien's *The Hobbit*. Although these differ in style from the Moomin books, her signature is clearly there - in the ominous landscapes, dark caves and bright moonlit skies.
Jansson's admiration for strong women is clear. One of her paintings, *Print Maker* (1975), depicts Pietilä hard at work in her studio, a proud artist surrounded by her creations. Jansson's last self-portrait, painted at 64, shows her with a pained face and her eyes ringed with red, but the look of controlled defiance is still there. The Moomin books, too, feature plenty of complicated female characters, from the calm and gentle Moominmamma to the spiky Little My - who resembles Jansson herself. She also paid homage to the real women in her life: Pietilä appears as a character called Too-Ticky, while the inseparable Thingumy and Bob represent Jansson and Vivica Bandler, a married theatre director whom she met and fell in love with in 1946.
At the age of 80, Jansson said that while her life had been colourful, she would do everything differently given another chance. A world without Moomins, though, would be a meaner place; we need Jansson's creatures to remind us that not all trolls are bad.
LIZZIE PALMER, NEW STATESMAN
---
What is said in relation to Jansson's artwork as shown at the Dulwich Picture Gallery?
A: Despite striking differences in technique, there are a number of common features.
B: Due to her many skills, her production suffers from a lack of expressive clarity.
C: With the passage of time, she turned her back on all kinds of political content.
D: In view of her great artistic output, its style comes across as surprisingly uniform.
Svar:
| A | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-35 |
End of preview. Expand
in Data Studio
Swedish skolprov documentation
This repository contains data from six Swedish knowledge tests. The data is in the form of multiple-choice questions and answers. The data is stored in CSV files.
The following tests are in the data:
- högskoleprovet (Swedish Scholastic Aptitude Test)
- kunskapsprov läkare (medical doctor test)
- kunskapsprov tandläkare (dentist test)
- kunskapsprov audionom
- kunskapsprov apotekare
- matematik och fysikprovet (math and highschool test)
from datasets import load_dataset
ds = load_dataset("Ekgren/swedish_skolprov", "all")
Description of the data
| field name | description |
|---|---|
| test_id | id or name of the test |
| section | name of section of the test |
| subsection | name of subsection of the test |
| question_id | numerical id for question related to test |
| question_resource | if it exists reading material related to question |
| question | question |
| option_a | answer alternative to question |
| option_b | answer alternative to question |
| option_c | answer alternative to question |
| option_d | answer alternative to question |
| option_e | answer alternative to question |
| system_prompt | system prompt for answering questions |
| prompt | pre-formatted prompt with background, question_resource, question and answer alternatives |
| answer | the correct answer to the question in the format of a,b,c,d,e or A,B,C,D,E |
| question_points | the points assigned to a question |
| uid | a unique id constructed from some combination of test_id, section, subsection and question_id |
Small leaderboard
In the table below are the results on the tests for a small selection of models. The tests evaluate the ability to understand and answer questions in Swedish as well as specific knowledge with respect to subdomains.
| rank | model_name | total | hp | matematik_och_fysikprovet | läkare | tandläkare | audionom | apotekare | open_weights |
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
| 1. | openai/o3-mini | 0.85 | 1.9 | 0.77 | 0.89 | 0.80 | 0.82 | 0.96 | ❌ |
| 2. | anthropic/claude-3.7-sonnet | 0.84 | 2.0 | 0.62 | 0.88 | 0.87 | 0.85 | 1.00 | ❌ |
| 3. | openai/gpt-4o | 0.82 | 2.0 | 0.51 | 0.89 | 0.87 | 0.89 | 0.98 | ❌ |
| 4. | google/gemini-2.0-flash-001 | 0.82 | 2.0 | 0.63 | 0.87 | 0.81 | 0.81 | 0.96 | ❌ |
| 5. | meta-llama/llama-3.1-405b-instruct | 0.81 | 2.0 | 0.55 | 0.91 | 0.76 | 0.82 | 0.96 | ✅ |
| 6. | deepseek/deepseek-V3 | 0.80 | 2.0 | 0.60 | 0.83 | 0.71 | 0.89 | 0.94 | ✅ |
| 7. | x-ai/grok-2-1212 | 0.80 | 2.0 | 0.50 | 0.88 | 0.80 | 0.82 | 0.98 | ❌ |
| 8. | meta-llama/llama-3.3-70b-instruct | 0.78 | 1.9 | 0.53 | 0.82 | 0.77 | 0.82 | 0.94 | ✅ |
| 9. | qwen/qwen-max | 0.77 | 1.7 | 0.60 | 0.84 | 0.66 | 0.78 | 0.92 | ❌ |
| 10. | cohere/command-a | 0.72 | 1.8 | 0.48 | 0.78 | 0.70 | 0.72 | 0.89 | ✅ |
| 11. | mistralai/mistral-small-3.1-24b-instruct | 0.71 | 1.6 | 0.50 | 0.78 | 0.61 | 0.76 | 0.91 | ✅ |
| 12. | google/gemma-3-27b-it | 0.67 | 1.8 | 0.50 | 0.64 | 0.69 | 0.72 | 0.70 | ✅ |
| 13. | allenai/olmo-2-0325-32b-instruct | 0.57 | 1.3 | 0.36 | 0.63 | 0.50 | 0.53 | 0.77 | ✅ |
| 14. | meta-llama/llama-3.2-3b-instruct | 0.36 | 0.7 | 0.19 | 0.46 | 0.41 | 0.31 | 0.38 | ✅ |
The tests
Högskoleprovet
Matematik- och fysikprovet
Kunskapsprov läkare
- https://www.umu.se/utbildning/sok/kunskapsprov/kunskapsprov-for-lakare/
- https://www.umu.se/utbildning/sok/kunskapsprov/kunskapsprov-for-lakare/teoretiskt-delprov/
Kunskapsprov tandläkare
Kunskapsprov farmaceuter
- https://www.uu.se/utbildning/anmalan-och-antagning/utlandsk-utbildning/arbeta-som-farmaceut-i-sverige/kunskapsprov
- https://www.uu.se/utbildning/anmalan-och-antagning/utlandsk-utbildning/arbeta-som-farmaceut-i-sverige/kunskapsprov/forberedelser-till-det-teoretiska-kunskapsprovet
Kunskapsprov audionomer
- Downloads last month
- 125