text
stringlengths 19
208
| label
int64 0
1
|
---|---|
<b>Åreskutan,</b> högsta fjälltoppen på det i Jämtland mellan Kallsjön i n. ö. och Åresjön i s. v. belägna Åreskutfjället | 0 |
<b>Ålderdomsförsäkring</b> är den art af försäkring, som afser att åt den försäkrade bereda understöd på ålderdomen. Understöden utgå i form af lifräntor eller pensioner | 0 |
<b>Åslak,</b> Isl. <i>Aslákr,</i> fornnord. mansnamn. | 0 |
1. <b>Åkerman,</b> Joakim, tekniker, öfverdirektör, född d. 28 Januari 1798 i Kells-Nöbbelöfs socken, Skåne, der fadern var kyrkoherde, blef student i Lund 1813, filos | 1 |
Åbo universitet, off. Turun yliopisto, privat men statsunderstött finskspråkigt univ. i Åbo, stiftat 1920. Å. har humanistisk, matematisk-naturvetenskaplig och medicinsk fakultet. C:a 1,000 studenter. | 0 |
Åsunda, storkommun i Trögda tingslag, Uppsala län, bestående av socknarna Enköpings-Näs, Teda, Svinnegarn, Tillinge, Bred, Sparrsätra och Vårfrukyrka; 214,17 km2; 3,406 inv. (1955). | 0 |
Ålderdom. Det kan vara svårt att avgränsa normala åldersfenomen från sjukliga förändringar, som ofta uppträda vid högre ålder | 0 |
Åderlåtning, bloduttömning, ingrepp, avseende att reducera blodmängden och vanl. företaget genom öppnande av en blodåder i armvecket. Inom medicinens historia har å | 0 |
<b>Ärtskocka,</b> en folketymologisk förvrängning af T. <i>artischocke,</i> Fr. <i>artichaut</i> (ordet är urspr | 0 |
<b>Ärenpris.</b> Se Veronica. | 0 |
<b>Ärekränkning</b> (injurie), <i>jur.,</i> en handling, hvilken är straffbar såsom uttryck af ringaktning för en annan person eller såsom egnad att framkalla ringaktning för denne hos andra menniskor | 0 |
<b>Ängsvial.</b> Se Lathyrus. | 0 |
Ärkebiskop (grek. archiepi'skopos, lat. archi-epi'scopus, främste biskop). I rom.-kat. kyrkan (där han urspr. kallades m e t r o p o 1 i t) är ä., vars utmärkelsetecken är pallium (se d. o | 0 |
Ämneslärarinna, ord. kvinnlig lärare i läroämnen vid samlärov. el. flicklärov. För ä. gäller samma kompetenskrav som för adjunkt el. att hon genomgått 3-åriga kursen vid Högre lärarinneseminariet i Stockholm. | 0 |
Äldste, Stadens (Borgerskapets äldste, De äldstes råd), av städernas borgerskap valda förtroendemän, som före 1863 tills. m. borgmästare och råd utövade borgerskapets beslutanderätt | 0 |
Äpple, frukt av äppelträd el. apel av släktet Pyrus (Malus), som tillhör fam. Pomaceae. Om äppelträdets härstamning se Pyrus. Som pryd-nadsäpplen odlas det sibiriska bäräpplet, P | 0 |
<b>Ismailija,</b> den nya stadsdelen af Kairo (se d. o.). | 0 |
<b>*Sevalla.</b> 3,865 har. 579 innev. (1897). | 0 |
<b>Aokena,</b> en af Gambier-öarna. | 0 |
<b>Ögonring.</b> Se Öga. | 0 |
<i>Ekonomisk geografi</i>. Jordbruk. Enl. Sveriges indelning i naturliga jordbruksområden uppdelas Ö. i 4 områden, som huvudsakl. sammanfalla med landskapets olika terrängformer och jordartsområden | 0 |
<b>Öved,</b> sn i Malmöhus län, Färs hd, n. ö. om Vombsjön; 40,81 km2, 587 inv. (1955). Utmed Björkaån mager sandslätt, f. ö. bördigare moränlerslätt. C:a 2,000 har åker | 0 |
<b>Östman,</b> Karl, författare (1876—1953), f. i Ångermanland, sågverksarbetare. Ö. hörde till pionjärerna inom svensk proletärdiktning, debuterade 1909 med novellsaml | 1 |
<b>Östra Eneby,</b> församling i Norrköping, omfattande den 1916 inkorporerade Ö. landskommun, som utmed Motala ström sträcker sig västerut till Glan och mot n. v. upp i n | 0 |
<b>Broddarp,</b> socken i Elfsborgs och Skaraborgs län, Gäsene härad. Arealen 1,559 hekt. (3,159 tnld). 9 1/4 fm. mtl. 350 innev. (1876). Annex till Eriksbcrg. Skara stift, Ås kontrakt. | 0 |
Bemyndigande, förklaring av en person (huvudman) att annan (fullmäktigen) äger å huvudmannens vägnar och med bindande verkan för denne företaga en rättshandling. B. benämnes vanl. fullmakt. | 0 |
<b>Compassio beatae Mariae virginis,</b> Lat., jungfru Marias smärtefest, firas i katolska kyrkan på fredagen före palmsöndagen. | 0 |
Carillon [karijå'], fr., klockspel; musikstycke, vari dylikt spel efterliknas (så t. ex. i kompositioner av Couperin, Grieg och Peterson-Berger). | 0 |
Duveen [davfn], Joseph, Baron D. of Millbank, engelsk konsthandlare (1869—1939) | 1 |
<b>Kairo</b> (Kahira), Arab. Masr l. i högtidlig stil Masr-el-kahira (""det segerrika Masr"",af hvilket biord de europeiska namnformerna Eng. <i>Cairo,</i> Fr. <i>Caire,</i> R | 0 |
Helgesen, Poul (Poul Eliesen, lat. Paulus Eliæ el. Heliæ), dansk humanist (omkr. 1485—1535). H. föddes i Varberg av dansk fader och svensk moder och inträdde 1517 i karme-litklostret i Helsingör. H | 1 |
<b>Tegel,</b> Erik Jöransson (Göransson), historiker, ämbetsman, född i Stockholm på 1560-talet, var son af Erik XIV:s bekante gunstling Göran Persson, men lemnade straxt efter faderns afrättning landet och f | 1 |
Röd, Kristofer Andersson, riksråd (d. 1548). Efter utrikes studier anlitades han sedan början av 1530-talet av Gustav Vasa i kansliet och till diplomatiska beskickningar, särsk. till Danmark | 1 |
<b>Bergaigne</b> [bergä'nj], Abel, fransk språkvetenskapsman, indolog, universitetslärare, född d. 31 Aug. 1838 i Vimy (depart | 1 |
Fi'garo, Stockholms, ill. litterär veckotidning 1844—47 med bidrag av A. Blanche, G. H. Mellin, O. P. Sturzen-Becker m. fl. | 0 |
<b>Rodhe,</b> Edvard Herman, biskop, född d. 26 Okt. 1845 i Efveröd, Kristianstads län, blef 1861 student i Lund, 1871 filos. doktor och 1874 e. o. amanuens vid universitetsbiblioteket. 1877 aflade han teol | 1 |
Nicola [nikå'la], Enrico de, italiensk jurist och politiker (f. 1877), invaldes i parlamentet 1909, var understatssekr. i koloniministeriet 1913—14 och i finansministeriet 1919. N | 1 |
<b>Kärleksäpple,</b> <i>Tomatoes, bot., farmak.,</i> kallas, frukten af <i>Solanum lycopersicum</i> L. | 0 |
Zenith, M a r g a r i n-a b., se Margarin-ab. Zenith. | 0 |
<b>Ægisthus,</b> Grek. Aigisthos, son af Thyestes och dennes egen dotter Pelopia | 1 |
<b>Aiguillon</b> [äghijo'ng], Armand Vignerod Duplessis Richelieu, hertig af, fransk minister, f. 1720 | 1 |
Régnier [renje'], M a t h u r i n, fransk diktare (1573—1613). R. uppfostrades till präst men föredrog att föra den frie litteratörens liv | 1 |
<b>Levin,</b> Israel, dansk lingvist, f. 1810, blef student 1829 och lefde sedermera ständigt som enskild man, sysselsatt med studier | 1 |
I'sla, José Francisco de, spansk författare, jesuit (1703—81). Det verk, som gjort I | 1 |
<b>Rosenblüt</b> (Rosenplüt), Hans, tysk medeltidsskald, verksam omkr. 1430-60, uppehöll sig mest i sin födelsestad, Nürnberg, och sökte tidtals sin utkomst såsom »vapendiktare» vid torneringar | 1 |
Goszczynski [gåjtfy'njskji], Seweryn, polsk skald (1801—76). Han deltog i polska upproret 1831 och vistades därefter i Galizien och Paris | 1 |
<b>Liljenanckar,</b> Nils. Se Lillienanckar. | 1 |
Daszynski [dajy'njskji], Ignacy, polsk politiker (1866—1936). Född i Galizien, var D. en av grundarna av det socialdemokratiska partiet i Österrike och invaldes 1897 i österrikiska riksrådet | 1 |
<b>Pelham</b> [pe'lläm], Sir Henry, engelsk statsman, f. 1690, fick 1718 plats i parlamentet och blef 1721, på Walpoles rekommendation, skattkammarlord | 1 |
Colman [kåu'lman], Ronald, amerikansk filmskådespelare (f. 1891). C. föddes i England, deltog i 1 :a världskriget, sårades 1916, hemsändes och kom till teatern | 1 |
<b>Flower</b> [fla'uör], Sir William Henry, engelsk zoolog, f. 1831 i Stratford-on-Avon, blef 1869 universitetsprofessor i komparativ anatomi samt fysiologi i London och utnämndes 1884 till föreståndare för B | 1 |
Dubois [dybæa'], Pierre (Petrus de B o s c o), fransk politisk skriftställare (omkr. 1250—omkr. 1312) | 1 |
<b>Caballero</b> [-valjerå], Sp. (af Med. Lat. <i>caballarius,</i> Lat. <i>caballus,</i> häst), ryttare; riddare, adelsman. Jfr Chevalier. | 1 |
Catu'llus, Gaius Valerius, romersk skald (omkr. 84—omkr. 54 f. Kr.). Född i Verona, kom C | 1 |
Coubertin [kobärta'], Pierre de, baron, fransk idrottsfrämjare (1863—1937). C:s namn är främst knutet till de moderna Olympiska spelen vilkas initiativtagare han blev genom sitt betydelsefulla cirkulär 1894 | 1 |
<b>Oglethorpe</b> [å'gölthörp], James Edward, engelsk general, filantrop, f. 1696, d. 1785. Se Nord-Amerikas Förenta stater, sp. 1242. | 1 |
Christensen, Ludvig, dansk politiker (f. 1878), urspr. arbetare, vann framgång inom fackföreningsrörelsen och var socialdemokratisk tnedl. av Köpenhamns stadsfullmäktige 1918—33, medl | 1 |
Molin, Lars, teolog och politiker (1657— 1723), teol. prof, i Dorpat 1694, hovpredikant 1702, 1 :e teol. prof, och domprost i Uppsala 1705. M | 1 |
Grevi'llius, Nils, dirigent (f. 1893 7/s). Elev av konservatoriema i Stockholm och Sonders-hausen, var G | 1 |
<b>Koser</b> [kåser], Reinhold, tysk historiker, f. i Schmarsow, Preussen, d. 7 Febr. 1852, blef 1874 filos. doktor i Halle, s. å. assistent och 1882 geheime statsarkivarie vid statsarkivet i Berlin, 1884 e | 1 |
Kroman [krå'-], Kristian Fredrik Wilhelm, dansk filosof (1846—1925). Han blev 1877 fil. dr på avh. ”Den eksakte videnskabs indlæg i problemet om sjælens existens” och var prof. 1884—1922 vid Köpenhamns univ | 1 |
Cats, Jakob, holländsk skald (1577—1660). Rådspensionär 1636 och storsigillbevarare 1648, var C | 1 |
<b>Bodmer,</b> Johann Jakob, schweizisk estetiker och poet, f. 1698 i närheten af Zürich, beträdde först köpmannabanan, men öfvergaf den snart för att ostörd kunna egna sig åt poesien och de historiske vetens | 1 |
La Tour [la tö'r], Maurice Quentin de, fransk pastellmålare (1704—88). L. fulländade pastelltekniken och blev en av 1700-ta-lets främsta porträttörer | 1 |
<b>Murberg,</b> Johan, lärd, vitter författare, född i Gestrikland d. 4 Dec. 1734, blef 1754 student i Upsala, 1761 filos. magister, 1763 docent i hebreiska literaturen och några år senare äfven i grekiska | 1 |
Wifstrand, Siri N a i m a Matilda, operettsångerska, skådespelerska (f. 1890 4/s). W. debuterade 1905 på Uppsala teater som Lotta i ”Värmlänningarna”. Senare var hon engagerad vid Alb | 1 |
Bö'rresen, Jacob, norsk amiral, industriman (1857—1943). B. blev 1899 konteramiral och chef för marinstaben | 1 |
Bike'las, Dimitrios, grekisk skald (1835— 1908). Han författade dikter, berättelser (av vilka ”Lukis Laras”, 1879, översattes till 13 språk, sv. övers. 1883) m. m. B. översatte Shakespeare, Goethe och H. C | 1 |
<b>Blix,</b> Magnus Gustaf, fysiolog, född d. 25 Dec. 1849 i Säbrä socken, Vesternorrlands län, blef student 1869, med. kandidat 1875 och licentiat 1879 samt med. doktor 1880, allt i Upsala | 1 |
Carreno [karäznjå], Maria Teresa, sydamerikansk pianist (1853—1917). Född i Vene | 1 |
Li'utbrand (Liutprand, Liudprand), italiensk historieskrivare under 900-talet, biskop av Cremona, härstammande från en fömäm lango-bardisk ätt. L | 1 |
<b>Kempeneer</b> [hårdt k], Peter de. Se Campaña, P. Suppl. | 1 |
Coster [fr. utt. kåstä'r], Charles de, belgisk författare (1827—79). Han är mest bekant genom sitt mästerverk ”La légende d’Uylen-spiegel et de Lamme Goedzak” (1867; sv. övers. 1925) | 1 |
<b>Roberval,</b> Gilles Personnier de, fransk matematiker, f. vid Roberval nära Senlis 1602, blef 1631 professor i filosofi vid Collége de Maître Gervais i Paris och kort derefter professor i matematik vid Co | 1 |
Anderberg, Gustaf Alfred Rudolf, psykolog och pedagog (f. 1892 ®/i), fil. dr i Lund 1918, docent i psykologi och pedagogik där 1918—27, prof, i pedagogik i Uppsala 1932, i psykologi 1948. A. har utg. bl. a | 1 |
<b>Raspe,</b> Rudolf Erich. Se Münchhausen | 1 |
<b>Wehrli,</b> Johann Jakob, schweizisk pedagog, f. 1790, var lärjunge till Fellenberg (se denne) och derefter lärare vid dennes anstalter å Hofwyl samt blef 1834 rektor vid lärareseminariet i Kreuzlingen vid | 1 |
Solms [zålms], Hermann, greve zu S.-Laubach, tysk botanist (1842—1915). Han blev 1879 prof, i Göttingen och hade 1888—1908 samma befattning i Strassburg | 1 |
Martinson, Harry Edmund, författare (f. 1904 B/o). M. föddes och växte upp i Jämshög i v. Blekinge. Efter några år som ambulerande sockenbarn rymde M. till sjöss 1919 | 1 |
<b>Reuter</b> [röjter], Odo Morannal, finsk zoolog, universitetslärare, född i Åbo d. 28 April 1850, blef student i Helsingfors 1867, filos. magister 1873, filos. doktor 1877 samt s. å. docent och 1882 e. o | 1 |
Schiötz [Jöts], Ak sel, dansk opera- och kon- sertsångare, tenorbaryton (f. 1906), cand. mag. 1930, läroverksadjunkt 1935—48. Som sångare var S. elev till bl. a. Mogens Wöldike och John Forsell | 1 |
<b>Gonzalès</b> [gångsaless], Louis Jean Emmanuel, fransk romanförfattare och följetonist, f. 1815, ursprungligen af spansk härkomst, uppträdde tidigt, under flere olika pseudonymer, med åtskilliga novellisti | 1 |
Ba'nner, Erik Eriksen, dansk riksmarsk (d. 1554). Han ägde flera stora gods i n. Jylland och hade Kalö i län, blev 1523 riksråd och 1541 riksmarsk. I Sveriges historia är B | 1 |
Massigli', René, fransk diplomat (f. 1888), chef för N. F.-avd. i utrikesministeriet 1928—33, bitr. dir. för ministeriets politiska avd. 1933—37 och dir. 1937—38. M | 1 |
<b>Colenso,</b> John William, engelsk biskop, f. 1814 i Cornwall, fick sin universitetsbildning i Cambridge, var derefter några år underlärare i Harrow och författade sedan åtskilliga matematiska läroböcker, | 1 |
Serkin [zä'rk-], Rudolf, österrikisk pianist av rysk börd (f. 1903). Som solist debuterade han 1914 med filharmonikerna i Wien, som konsertgivare 1920 i Berlin. S | 1 |
<b>Kastner,</b> Jean Georges, fransk musiker, f. i Strassburg 1811, d. 1867 i Paris, der han sedan 1835 vistades och blef medlem af Institut de France, vicepresident för tonkonstnärsföreningen m. m | 1 |
<b>Steffani,</b> Agostino, en af sin tids förnämsta tonsättare, diplomat, prest, född 1655 i Castelfranco (Venezien), var först korist vid S:t Markuskyrkan i Venezia, kom sedermera till München, der han på ku | 1 |
Lalo [lalå'], Édouard Victor Antoine, fransk tonsättare (1823—92). Han framträdde som kompositör i Wagnerstil med en mängd orkesterverk och operor. Särskilt beaktad blev operan ”Le roi d’Ys” (1888) | 1 |
<b>Wills</b> [oills], William Gorman, engelsk dramatiker, f. 1828 i grefskapet Kilkenny på Irland, studerade vid universitetet i Dublin och utbildade sig derefter i målarekonsten vid Royal irish academy | 1 |
Carlin, Isak, veterinär (1888—1947), veterinärexamen 1912, dr vet. med. i Berlin 1927. C. utg. ett stort antal vetenskapliga och populärvetenskapliga skrifter och uppsatser, bl. a | 1 |
Borms [bårms], August, belgisk politiker (1878—1946), urspr. lärare | 1 |
2. Baner, Gustaf, den föregåendes broder, statsman, föddes 1547 på Banérarnas gamla stamgods, Djursholm, på hvilket han sedermera vanligen bodde | 1 |
Lützow [ly'tså], Barthold Heinrich von, norsk krigare (1654—1729). Han förde som generallöjtnant 1716 och 1718 befälet över trupperna i det sunnanfjällska Norge under fälttågen mot Karl XII och ledde 1719 det | 1 |
<b>Hube,</b> Romuald, polsk jurist, f. 1803, var 1829-31 professor i kanonisk rätt och kriminalrätt vid universitetet i Varsjav samt blef 1850 geheimeråd och senator | 1 |
Dreyer [dråVar], Carl Theodor, dansk filmregissör (f. 1889). D., som urspr. var journalist, har skapat en rad filmer av hög konstnärlig halt | 1 |
Amoretti, Carlo, italiensk lärd. f. 1741 i Oneglia, d. 1816 i Milano | 1 |
Bånffy [bä'nfi], Dezsö (Desiderius), baron, ungersk politiker (1843—1911). Han var 1892—95 underhusets talman samt 1895—99 konseljpresident och inrikesminister | 1 |
<b>Wetzel,</b> Karl Friedrich Gottlieb, tysk skald, f. 1779, d. 1819, förutsade 1805, i <i>Magischer spiegel, drinnen zu schauen die zukunft Deutschlands,</i> 1806 och 1807 års händelser | 1 |
Jörgensen, Ellen Sophie Rasmine, dansk historiker (1877—1948), cand. mag. 1903, dr phil. 1909, under bibliotekarie 1915—31, bibliotekarie 1931—41 vid kungl. bibi. J | 1 |