test_id
stringclasses 6
values | section
stringclasses 14
values | subsection
stringclasses 19
values | question_id
int64 1
140
| question_resource
stringclasses 14
values | question
stringlengths 4
1.77k
| option_a
stringlengths 1
190
| option_b
stringlengths 1
143
| option_c
stringlengths 1
188
| option_d
stringlengths 1
183
⌀ | option_e
stringlengths 1
95
⌀ | system_prompt
stringclasses 7
values | prompt
stringlengths 237
8.44k
| answer
stringclasses 9
values | question_points
int64 1
1
| uid
stringlengths 34
61
|
|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|---|
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | ORD | 1 | null | hysa agg | vara spydig | kritisera | vara fientligt inställd | irritera | göra någon illa |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat
|
ORD – Ordförståelse
I delprovet ORD inleds varje uppgift med ett ord. Under detta finns fem svarsförslag. Välj det svarsförslag som bäst motsvarar innebörden av ordet.
Ord: hysa agg
A: vara spydig
B: kritisera
C: vara fientligt inställd
D: irritera
E: göra någon illa
Svar:
| C | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-1 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | ORD | 2 | null | kontinuum | upplösning | evigt liv | motsatsförhållande | obruten följd | förlängning |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat
|
ORD – Ordförståelse
I delprovet ORD inleds varje uppgift med ett ord. Under detta finns fem svarsförslag. Välj det svarsförslag som bäst motsvarar innebörden av ordet.
Ord: kontinuum
A: upplösning
B: evigt liv
C: motsatsförhållande
D: obruten följd
E: förlängning
Svar:
| D | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-2 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | ORD | 3 | null | vimmelkantig | yr | trött | osäker | klumpig | hjälplös |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat
|
ORD – Ordförståelse
I delprovet ORD inleds varje uppgift med ett ord. Under detta finns fem svarsförslag. Välj det svarsförslag som bäst motsvarar innebörden av ordet.
Ord: vimmelkantig
A: yr
B: trött
C: osäker
D: klumpig
E: hjälplös
Svar:
| A | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-3 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | ORD | 4 | null | krill | korall | sjögräs | parasit | kräftdjur | grodyngel |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat
|
ORD – Ordförståelse
I delprovet ORD inleds varje uppgift med ett ord. Under detta finns fem svarsförslag. Välj det svarsförslag som bäst motsvarar innebörden av ordet.
Ord: krill
A: korall
B: sjögräs
C: parasit
D: kräftdjur
E: grodyngel
Svar:
| D | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-4 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | ORD | 5 | null | restriktiv | bestämd | ordentlig | påfrestande | motvillig | återhållsam |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat
|
ORD – Ordförståelse
I delprovet ORD inleds varje uppgift med ett ord. Under detta finns fem svarsförslag. Välj det svarsförslag som bäst motsvarar innebörden av ordet.
Ord: restriktiv
A: bestämd
B: ordentlig
C: påfrestande
D: motvillig
E: återhållsam
Svar:
| E | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-5 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | ORD | 6 | null | särdrag | avvikande åsikt | skiljelinje | klokt agerande | diskriminering | utmärkande egenskap |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat
|
ORD – Ordförståelse
I delprovet ORD inleds varje uppgift med ett ord. Under detta finns fem svarsförslag. Välj det svarsförslag som bäst motsvarar innebörden av ordet.
Ord: särdrag
A: avvikande åsikt
B: skiljelinje
C: klokt agerande
D: diskriminering
E: utmärkande egenskap
Svar:
| E | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-6 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | ORD | 7 | null | osökt | rättvist | naturligt | intressant | hoppfullt | viktigt |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat
|
ORD – Ordförståelse
I delprovet ORD inleds varje uppgift med ett ord. Under detta finns fem svarsförslag. Välj det svarsförslag som bäst motsvarar innebörden av ordet.
Ord: osökt
A: rättvist
B: naturligt
C: intressant
D: hoppfullt
E: viktigt
Svar:
| B | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-7 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | ORD | 8 | null | empati | hjälpsamhet | uppskattning | tillgivenhet | inlevelseförmåga | ömsesidighet |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat
|
ORD – Ordförståelse
I delprovet ORD inleds varje uppgift med ett ord. Under detta finns fem svarsförslag. Välj det svarsförslag som bäst motsvarar innebörden av ordet.
Ord: empati
A: hjälpsamhet
B: uppskattning
C: tillgivenhet
D: inlevelseförmåga
E: ömsesidighet
Svar:
| D | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-8 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | ORD | 9 | null | bordlägga | tilltala | intyga | motstå | förevisa | uppskjuta |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat
|
ORD – Ordförståelse
I delprovet ORD inleds varje uppgift med ett ord. Under detta finns fem svarsförslag. Välj det svarsförslag som bäst motsvarar innebörden av ordet.
Ord: bordlägga
A: tilltala
B: intyga
C: motstå
D: förevisa
E: uppskjuta
Svar:
| E | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-9 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | ORD | 10 | null | taktfull | snabb | högljudd | finkänslig | noggrann | uthållig |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat
|
ORD – Ordförståelse
I delprovet ORD inleds varje uppgift med ett ord. Under detta finns fem svarsförslag. Välj det svarsförslag som bäst motsvarar innebörden av ordet.
Ord: taktfull
A: snabb
B: högljudd
C: finkänslig
D: noggrann
E: uthållig
Svar:
| C | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-10 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | LÄS | 11 | Gäss
Generellt gäller för gäss och andra simfåglar i tempererat klimat att en andra kull kan läggas endast de fåtal gånger då den första omgången ägg/ungar förloras tidigt under häckningssäsongen. Hos vilda gäss i arktiskt klimat har omläggning däremot inte kunnat påvisas. Och med undantag för några exempel gällande vitkindad gås (*Branta leucopsis*) som hållits i parker förekommer andrakullar normalt inte någonstans. Orsaken till detta är tudelad. Dels förlorar honan förhållandevis mycket i vikt under ruvningsperioden och det tar tid att återfå denna vikt efteråt, och då är det alltför sent på säsongen. Dels skulle de hormonella förändringar som uppstår hos de vuxna fåglarna också kunna medverka till att förhindra omläggning.
Dock har ett fall av andrakull hos kanadagås (*Branta canadensis*) rapporterats tidigare. Föreslagna förklaringar i det fallet var lång häckningssäsong, god födotillgång samt att fåglarna var icke-migrerande och därför inte förlorade energi i samband med flytt. Den allmänt vedertagna uppfattningen torde dock likväl vara att kanadagäss egentligen inte kan få mer än en kull gässlingar per år.
I det tempererade klimatet på ön Nidingen, belägen ungefär 8 km utanför Hallands nordligaste kust, tycks dock ett par kanadagäss framgångsrikt ha fött upp en tidig kull ungar på våren (två ungar 2011 respektive åtta ungar 2012). Samma par har sedan, ungefär 35-40 dagar efter det att den första kullen kläckts, lagt en andra omgång ägg i samma bo. På ön ligger Nidingens fågelstation (Göteborgs ornitologiska förening), vilken är bemannad från mars till november. Nidingen är ett naturreservat och besökare får under häckningstid endast beträda en mycket begränsad del av ön. Fågelstationens personal gör dagligen anteckningar och rapporteringar både genom artvisa rapporter på Artportalen och i form av mer allmänt hållna dagboksanteckningar i samma forum.
Eftersom ön är lättövervakad och endast ett fåtal par häckar på ön är data relativt säkra. Då inga tecken på adoption av andras ungar eller byte av partner kunnat ses kvarstår en stark hypotes om att det rör sig om äkta andrahäckningar.
De nämnda fallen av andrahäckning hos *Branta*-gäss ska samtliga ha inträffat i tempererade områden. Tänkbara förklaringar till att en andrakull är möjlig är att tempererade områden till skillnad från arktiska uppvisar en längre häckningssäsong samt god tillgång till föda. För att i framtiden kunna säkerställa förekomsten av andrakullar hos gäss torde det vara lämpligt att studera dem i tempererade områden, med individuell märkning kombinerat med dna-analyser.
CHARLOTTE BERG & HENRIK LERNER | Vilket påstående om gäss stämmer överens med vad som sägs i texten? | Det är lättare att studera vilda gäss i tempererade områden än i arktiska. | För alla typer av gäss gäller att de normalt får en kull per säsong. | Gäss som flyttar har längre häckningssäsong än andra gäss. | Gäss i reservat får generellt fler ungar än gäss i andra områden. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D - inget annat
|
LÄS - Svensk läsförståelse
Delprovet LÄS består av svenska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Gäss
Generellt gäller för gäss och andra simfåglar i tempererat klimat att en andra kull kan läggas endast de fåtal gånger då den första omgången ägg/ungar förloras tidigt under häckningssäsongen. Hos vilda gäss i arktiskt klimat har omläggning däremot inte kunnat påvisas. Och med undantag för några exempel gällande vitkindad gås (*Branta leucopsis*) som hållits i parker förekommer andrakullar normalt inte någonstans. Orsaken till detta är tudelad. Dels förlorar honan förhållandevis mycket i vikt under ruvningsperioden och det tar tid att återfå denna vikt efteråt, och då är det alltför sent på säsongen. Dels skulle de hormonella förändringar som uppstår hos de vuxna fåglarna också kunna medverka till att förhindra omläggning.
Dock har ett fall av andrakull hos kanadagås (*Branta canadensis*) rapporterats tidigare. Föreslagna förklaringar i det fallet var lång häckningssäsong, god födotillgång samt att fåglarna var icke-migrerande och därför inte förlorade energi i samband med flytt. Den allmänt vedertagna uppfattningen torde dock likväl vara att kanadagäss egentligen inte kan få mer än en kull gässlingar per år.
I det tempererade klimatet på ön Nidingen, belägen ungefär 8 km utanför Hallands nordligaste kust, tycks dock ett par kanadagäss framgångsrikt ha fött upp en tidig kull ungar på våren (två ungar 2011 respektive åtta ungar 2012). Samma par har sedan, ungefär 35-40 dagar efter det att den första kullen kläckts, lagt en andra omgång ägg i samma bo. På ön ligger Nidingens fågelstation (Göteborgs ornitologiska förening), vilken är bemannad från mars till november. Nidingen är ett naturreservat och besökare får under häckningstid endast beträda en mycket begränsad del av ön. Fågelstationens personal gör dagligen anteckningar och rapporteringar både genom artvisa rapporter på Artportalen och i form av mer allmänt hållna dagboksanteckningar i samma forum.
Eftersom ön är lättövervakad och endast ett fåtal par häckar på ön är data relativt säkra. Då inga tecken på adoption av andras ungar eller byte av partner kunnat ses kvarstår en stark hypotes om att det rör sig om äkta andrahäckningar.
De nämnda fallen av andrahäckning hos *Branta*-gäss ska samtliga ha inträffat i tempererade områden. Tänkbara förklaringar till att en andrakull är möjlig är att tempererade områden till skillnad från arktiska uppvisar en längre häckningssäsong samt god tillgång till föda. För att i framtiden kunna säkerställa förekomsten av andrakullar hos gäss torde det vara lämpligt att studera dem i tempererade områden, med individuell märkning kombinerat med dna-analyser.
CHARLOTTE BERG & HENRIK LERNER
---
Vilket påstående om gäss stämmer överens med vad som sägs i texten?
A: Det är lättare att studera vilda gäss i tempererade områden än i arktiska.
B: För alla typer av gäss gäller att de normalt får en kull per säsong.
C: Gäss som flyttar har längre häckningssäsong än andra gäss.
D: Gäss i reservat får generellt fler ungar än gäss i andra områden.
Svar:
| B | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-11 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | LÄS | 12 | Gäss
Generellt gäller för gäss och andra simfåglar i tempererat klimat att en andra kull kan läggas endast de fåtal gånger då den första omgången ägg/ungar förloras tidigt under häckningssäsongen. Hos vilda gäss i arktiskt klimat har omläggning däremot inte kunnat påvisas. Och med undantag för några exempel gällande vitkindad gås (*Branta leucopsis*) som hållits i parker förekommer andrakullar normalt inte någonstans. Orsaken till detta är tudelad. Dels förlorar honan förhållandevis mycket i vikt under ruvningsperioden och det tar tid att återfå denna vikt efteråt, och då är det alltför sent på säsongen. Dels skulle de hormonella förändringar som uppstår hos de vuxna fåglarna också kunna medverka till att förhindra omläggning.
Dock har ett fall av andrakull hos kanadagås (*Branta canadensis*) rapporterats tidigare. Föreslagna förklaringar i det fallet var lång häckningssäsong, god födotillgång samt att fåglarna var icke-migrerande och därför inte förlorade energi i samband med flytt. Den allmänt vedertagna uppfattningen torde dock likväl vara att kanadagäss egentligen inte kan få mer än en kull gässlingar per år.
I det tempererade klimatet på ön Nidingen, belägen ungefär 8 km utanför Hallands nordligaste kust, tycks dock ett par kanadagäss framgångsrikt ha fött upp en tidig kull ungar på våren (två ungar 2011 respektive åtta ungar 2012). Samma par har sedan, ungefär 35-40 dagar efter det att den första kullen kläckts, lagt en andra omgång ägg i samma bo. På ön ligger Nidingens fågelstation (Göteborgs ornitologiska förening), vilken är bemannad från mars till november. Nidingen är ett naturreservat och besökare får under häckningstid endast beträda en mycket begränsad del av ön. Fågelstationens personal gör dagligen anteckningar och rapporteringar både genom artvisa rapporter på Artportalen och i form av mer allmänt hållna dagboksanteckningar i samma forum.
Eftersom ön är lättövervakad och endast ett fåtal par häckar på ön är data relativt säkra. Då inga tecken på adoption av andras ungar eller byte av partner kunnat ses kvarstår en stark hypotes om att det rör sig om äkta andrahäckningar.
De nämnda fallen av andrahäckning hos *Branta*-gäss ska samtliga ha inträffat i tempererade områden. Tänkbara förklaringar till att en andrakull är möjlig är att tempererade områden till skillnad från arktiska uppvisar en längre häckningssäsong samt god tillgång till föda. För att i framtiden kunna säkerställa förekomsten av andrakullar hos gäss torde det vara lämpligt att studera dem i tempererade områden, med individuell märkning kombinerat med dna-analyser.
CHARLOTTE BERG & HENRIK LERNER | Vad är, enligt texten, syftet med den fortsatta forskning som textförfattarna föreslår? | Att försöka knyta andrahäckning till specifika arvsanlag hos fåglar. | Att ta reda på om andrahäckning förekommer även i arktiska områden. | Att närmare dokumentera sambandet mellan andrahäckning och födotillgång. | Att hitta fler belägg för andrahäckningar som den på Nidingen. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D - inget annat
|
LÄS - Svensk läsförståelse
Delprovet LÄS består av svenska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Gäss
Generellt gäller för gäss och andra simfåglar i tempererat klimat att en andra kull kan läggas endast de fåtal gånger då den första omgången ägg/ungar förloras tidigt under häckningssäsongen. Hos vilda gäss i arktiskt klimat har omläggning däremot inte kunnat påvisas. Och med undantag för några exempel gällande vitkindad gås (*Branta leucopsis*) som hållits i parker förekommer andrakullar normalt inte någonstans. Orsaken till detta är tudelad. Dels förlorar honan förhållandevis mycket i vikt under ruvningsperioden och det tar tid att återfå denna vikt efteråt, och då är det alltför sent på säsongen. Dels skulle de hormonella förändringar som uppstår hos de vuxna fåglarna också kunna medverka till att förhindra omläggning.
Dock har ett fall av andrakull hos kanadagås (*Branta canadensis*) rapporterats tidigare. Föreslagna förklaringar i det fallet var lång häckningssäsong, god födotillgång samt att fåglarna var icke-migrerande och därför inte förlorade energi i samband med flytt. Den allmänt vedertagna uppfattningen torde dock likväl vara att kanadagäss egentligen inte kan få mer än en kull gässlingar per år.
I det tempererade klimatet på ön Nidingen, belägen ungefär 8 km utanför Hallands nordligaste kust, tycks dock ett par kanadagäss framgångsrikt ha fött upp en tidig kull ungar på våren (två ungar 2011 respektive åtta ungar 2012). Samma par har sedan, ungefär 35-40 dagar efter det att den första kullen kläckts, lagt en andra omgång ägg i samma bo. På ön ligger Nidingens fågelstation (Göteborgs ornitologiska förening), vilken är bemannad från mars till november. Nidingen är ett naturreservat och besökare får under häckningstid endast beträda en mycket begränsad del av ön. Fågelstationens personal gör dagligen anteckningar och rapporteringar både genom artvisa rapporter på Artportalen och i form av mer allmänt hållna dagboksanteckningar i samma forum.
Eftersom ön är lättövervakad och endast ett fåtal par häckar på ön är data relativt säkra. Då inga tecken på adoption av andras ungar eller byte av partner kunnat ses kvarstår en stark hypotes om att det rör sig om äkta andrahäckningar.
De nämnda fallen av andrahäckning hos *Branta*-gäss ska samtliga ha inträffat i tempererade områden. Tänkbara förklaringar till att en andrakull är möjlig är att tempererade områden till skillnad från arktiska uppvisar en längre häckningssäsong samt god tillgång till föda. För att i framtiden kunna säkerställa förekomsten av andrakullar hos gäss torde det vara lämpligt att studera dem i tempererade områden, med individuell märkning kombinerat med dna-analyser.
CHARLOTTE BERG & HENRIK LERNER
---
Vad är, enligt texten, syftet med den fortsatta forskning som textförfattarna föreslår?
A: Att försöka knyta andrahäckning till specifika arvsanlag hos fåglar.
B: Att ta reda på om andrahäckning förekommer även i arktiska områden.
C: Att närmare dokumentera sambandet mellan andrahäckning och födotillgång.
D: Att hitta fler belägg för andrahäckningar som den på Nidingen.
Svar:
| D | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-12 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | LÄS | 13 | Social problemlösning
– I korridoren ser du en stor kille som heter Petter. Han har fått tag på en uppsats skriven av Sven. Petter hånar uppsatsen och Sven. Några andra står bredvid och skrattar. Sven försöker få tillbaka uppsatsen, men ingen hjälper honom. Vad gör du?
Det är SO-lärare Anders Josefsson som ställer frågan till eleverna i klass 9D på Rudsskolan i Karlstad. Ämnet är religion och eleverna ska ägna lektionen åt att skärskåda ett dilemma om mobbning.
Vilka problem finns i situationen som läraren beskriver? Hur borde det vara i stället och vilket alternativ är bäst för att nå dit? Frågorna kräver eftertanke, men efter bara en kvart sätter Anders Josefsson punkt för det individuella skrivarbetet och delar in eleverna i grupper.
– Gruppdiskussionerna ger eleverna möjligheten att utveckla sina egna resonemang. Eleverna tränar på att fokusera och blir mer aktiva i diskussionerna eftersom de förbereder sig på egen hand först, säger Anders Josefsson.
För att närma sig svåra etiska och moraliska dilemman – som exempelvis mobbning, otrohet eller sexuella trakasserier – testar klassen en särskild problemlösningsmodell. I korthet går den ut på att bryta ner och definiera problemen för att sedan diskutera alternativa lösningar enskilt och i grupp. Arbetssättet är rätt nytt för den här klassen – men inte för Anders Josefsson. Under tre år fick han möjlighet att djupdyka i modellen tack vare ett forskningsprojekt vid Karlstads universitet som leddes av Alireza Moula, docent i socialt arbete.
– Jag kallar det för empowerment eftersom alla redan har den här kraften i sin hjärna, men för att utveckla konsten att fokusera, reflektera, ta välgrundade beslut och lösa problem måste man träna aktivt, säger Alireza Moula.
Hans forskning spänner över så vitt skilda discipliner som sociologi, filosofi, psykologi – och neurovetenskap. Att modellen har sin grund i kunskapen om hur hjärnan fungerar är viktigt, menar Alireza Moula. För att lösa komplexa, sociala problem som inte har ett enkelt svar aktiveras nämligen den del av hjärnan som kallas pannloben. Om barn lär sig en systematisk modell för problemlösning blir det lättare för dem att stanna upp och tänka efter i stället för att agera känslostyrt i socialt laddade situationer.
– Alla elever kommer att behöva hantera svåra sociala dilemman i livet, men endast ett fåtal kommer att ställas inför avancerade matematiska eller tekniska problem i vuxen ålder. Ändå prioriteras det ämnesorienterade tänkandet och skolämnen som är viktiga för ett teknologiskt avancerat samhälle. Skolan måste också ge eleverna redskap för livet, säger han.
Social problemlösning är en kognitiv förmåga som kan stärkas genom övning – precis som läs- och skrivinlärning eller matematiskt tänkande. Därför är det individuella momentet i modellen centralt. Målet med forskningsprojektet var att skapa tillfällen i skolan att träna social problemlösning systematiskt, genom en konkret metod som arbetats fram tillsammans med Anders Josefsson. En klass fick ägna en timme i veckan under hela högstadietiden åt den här typen av problemlösning. I sjuan fick eleverna lära sig modellen genom att fokusera på komplexa sociala frågor som de själva skulle kunna stöta på i vardagen. I åttan och nian användes samma modell, men då handlade problemlösningen snarare om ämnesrelaterade frågor som fattigdomsbekämpning.
Individuella skriftliga tester som Alireza Moula gjorde visade att elevernas förmåga att arbeta fokuserat med ett problem ökade från 10 till 60 minuter under de tre åren. Reflektionerna kring och lösningarna på de olika problemen blev också mer utvecklade och nyanserade.
– Eleverna i den klassen fick lättare att fokusera på svåra uppgifter som kräver att man stannar upp och reflekterar. Det påverkade alla ämnen och eleverna fick goda resultat och höga meritpoäng, säger Anders Josefsson.
Nu använder Anders Josefsson modellen när den passar in i ämnesundervisningen, som under dagens religionslektion med exemplet om Petter och Sven i korridoren.
– Det är kanske inte så troligt, men man kan ju faktiskt ha missförstått situationen och då är det ju rätt oskönt att göra något, säger eleven Gabriel.
– Men om vi tar för givet att Sven är obekväm i situationen och vill ha tillbaka uppsatsen, inflikar Anders Josefsson.
– Man kan springa förbi snabbt och sno tillbaka uppsatsen åt Sven, säger Leah.
– Om vi fokuserar på det som ni själva sa att ni ville ha – en tryggare skola – ska vi se vad som händer, säger Anders Josefsson diplomatiskt och drar ett streck mellan två av alternativen på tavlan där elevernas samlade tankar finns på pränt.
Han försöker undvika att moralisera. Det är viktigt att eleverna inte censurerar sig själva under processen. De måste våga dela med sig av även mindre genomtänkta idéer, förklarar han. Tillsammans kan de sedan diskutera och reflektera över vilka handlingsalternativ som bäst överensstämmer med det som eleverna själva definierat som det önskvärda läget. Eleverna inser snart att våld och hämnd kanske inte är ett särskilt bra alternativ för att lösa problemen och för att nå det övergripande målet en tryggare skola.
LÄS
- Det viktigaste är att eleverna känner att de äger diskussionen från start till mål, inte minst för att de ska behålla engagemanget. Min roll är att hjälpa dem på vägen. Förhoppningen är så klart att de ska komma fram till bra lösningar själva, säger Anders Josefsson.
Alireza Moula hoppas att hans forskning ska bidra till att fostra fler ansvarsfulla samhällsmedborgare, som i samspel med andra kan lösa världens små och stora problem. Problemlösningsmodellen och pedagogiken bakom den är ett steg på vägen, menar han. Idealen är svåra att invända mot och nyttan är faktiskt mer direkt än så. Sedan 2012 har det fjärde delprovet i den internationella kunskapsmätningen Pisa testat just social problemlösning.
- Enligt FN tränas inte den här förmågan systematiskt i skolan, trots att skolan enligt barnkonventionen är skyldig att forma reflekterande och ansvarstagande medborgare. Jag hoppas att min forskning inspirerar fler lärare att börja, säger Alireza Moula.
Just frågan om ansvar diskuteras även av klass 9D. Eleven Anna lyfter fram risken att själv bli utsatt om man som elev väljer att gå in i en konfliktsituation som den mellan Sven och Petter. Då är fler närvarande vuxna som kan ingripa en bättre lösning, förklarar hon.
- Vem har ansvar för att elever inte mobbas på en skola? frågar Anders Josefsson.
- Rektorn, svarar flera av eleverna snabbt.
- Alla, skulle jag vilja säga, protesterar Tuva. En kommentar som just i dag drunknar i sorlet av röster och ljudet från skrapande stolar som uppstått under lektionens sista skälvande minuter. Men på papperet på bänken framför henne finns den tanken nedtecknad.
ELLEN LARSSON | Vad av följande framhålls i texten som en av fördelarna med den beskrivna problemlösningsmodellen? | Att den ger träning i förmågor som är till nytta i alla skolämnen. | Att den märkbart förbättrar arbetsmiljön i skolan. | Att den också intresserar elever med låg motivation. | Att den är flexibel och ständigt vidareutvecklas av eleverna. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D - inget annat
|
LÄS - Svensk läsförståelse
Delprovet LÄS består av svenska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Social problemlösning
– I korridoren ser du en stor kille som heter Petter. Han har fått tag på en uppsats skriven av Sven. Petter hånar uppsatsen och Sven. Några andra står bredvid och skrattar. Sven försöker få tillbaka uppsatsen, men ingen hjälper honom. Vad gör du?
Det är SO-lärare Anders Josefsson som ställer frågan till eleverna i klass 9D på Rudsskolan i Karlstad. Ämnet är religion och eleverna ska ägna lektionen åt att skärskåda ett dilemma om mobbning.
Vilka problem finns i situationen som läraren beskriver? Hur borde det vara i stället och vilket alternativ är bäst för att nå dit? Frågorna kräver eftertanke, men efter bara en kvart sätter Anders Josefsson punkt för det individuella skrivarbetet och delar in eleverna i grupper.
– Gruppdiskussionerna ger eleverna möjligheten att utveckla sina egna resonemang. Eleverna tränar på att fokusera och blir mer aktiva i diskussionerna eftersom de förbereder sig på egen hand först, säger Anders Josefsson.
För att närma sig svåra etiska och moraliska dilemman – som exempelvis mobbning, otrohet eller sexuella trakasserier – testar klassen en särskild problemlösningsmodell. I korthet går den ut på att bryta ner och definiera problemen för att sedan diskutera alternativa lösningar enskilt och i grupp. Arbetssättet är rätt nytt för den här klassen – men inte för Anders Josefsson. Under tre år fick han möjlighet att djupdyka i modellen tack vare ett forskningsprojekt vid Karlstads universitet som leddes av Alireza Moula, docent i socialt arbete.
– Jag kallar det för empowerment eftersom alla redan har den här kraften i sin hjärna, men för att utveckla konsten att fokusera, reflektera, ta välgrundade beslut och lösa problem måste man träna aktivt, säger Alireza Moula.
Hans forskning spänner över så vitt skilda discipliner som sociologi, filosofi, psykologi – och neurovetenskap. Att modellen har sin grund i kunskapen om hur hjärnan fungerar är viktigt, menar Alireza Moula. För att lösa komplexa, sociala problem som inte har ett enkelt svar aktiveras nämligen den del av hjärnan som kallas pannloben. Om barn lär sig en systematisk modell för problemlösning blir det lättare för dem att stanna upp och tänka efter i stället för att agera känslostyrt i socialt laddade situationer.
– Alla elever kommer att behöva hantera svåra sociala dilemman i livet, men endast ett fåtal kommer att ställas inför avancerade matematiska eller tekniska problem i vuxen ålder. Ändå prioriteras det ämnesorienterade tänkandet och skolämnen som är viktiga för ett teknologiskt avancerat samhälle. Skolan måste också ge eleverna redskap för livet, säger han.
Social problemlösning är en kognitiv förmåga som kan stärkas genom övning – precis som läs- och skrivinlärning eller matematiskt tänkande. Därför är det individuella momentet i modellen centralt. Målet med forskningsprojektet var att skapa tillfällen i skolan att träna social problemlösning systematiskt, genom en konkret metod som arbetats fram tillsammans med Anders Josefsson. En klass fick ägna en timme i veckan under hela högstadietiden åt den här typen av problemlösning. I sjuan fick eleverna lära sig modellen genom att fokusera på komplexa sociala frågor som de själva skulle kunna stöta på i vardagen. I åttan och nian användes samma modell, men då handlade problemlösningen snarare om ämnesrelaterade frågor som fattigdomsbekämpning.
Individuella skriftliga tester som Alireza Moula gjorde visade att elevernas förmåga att arbeta fokuserat med ett problem ökade från 10 till 60 minuter under de tre åren. Reflektionerna kring och lösningarna på de olika problemen blev också mer utvecklade och nyanserade.
– Eleverna i den klassen fick lättare att fokusera på svåra uppgifter som kräver att man stannar upp och reflekterar. Det påverkade alla ämnen och eleverna fick goda resultat och höga meritpoäng, säger Anders Josefsson.
Nu använder Anders Josefsson modellen när den passar in i ämnesundervisningen, som under dagens religionslektion med exemplet om Petter och Sven i korridoren.
– Det är kanske inte så troligt, men man kan ju faktiskt ha missförstått situationen och då är det ju rätt oskönt att göra något, säger eleven Gabriel.
– Men om vi tar för givet att Sven är obekväm i situationen och vill ha tillbaka uppsatsen, inflikar Anders Josefsson.
– Man kan springa förbi snabbt och sno tillbaka uppsatsen åt Sven, säger Leah.
– Om vi fokuserar på det som ni själva sa att ni ville ha – en tryggare skola – ska vi se vad som händer, säger Anders Josefsson diplomatiskt och drar ett streck mellan två av alternativen på tavlan där elevernas samlade tankar finns på pränt.
Han försöker undvika att moralisera. Det är viktigt att eleverna inte censurerar sig själva under processen. De måste våga dela med sig av även mindre genomtänkta idéer, förklarar han. Tillsammans kan de sedan diskutera och reflektera över vilka handlingsalternativ som bäst överensstämmer med det som eleverna själva definierat som det önskvärda läget. Eleverna inser snart att våld och hämnd kanske inte är ett särskilt bra alternativ för att lösa problemen och för att nå det övergripande målet en tryggare skola.
LÄS
- Det viktigaste är att eleverna känner att de äger diskussionen från start till mål, inte minst för att de ska behålla engagemanget. Min roll är att hjälpa dem på vägen. Förhoppningen är så klart att de ska komma fram till bra lösningar själva, säger Anders Josefsson.
Alireza Moula hoppas att hans forskning ska bidra till att fostra fler ansvarsfulla samhällsmedborgare, som i samspel med andra kan lösa världens små och stora problem. Problemlösningsmodellen och pedagogiken bakom den är ett steg på vägen, menar han. Idealen är svåra att invända mot och nyttan är faktiskt mer direkt än så. Sedan 2012 har det fjärde delprovet i den internationella kunskapsmätningen Pisa testat just social problemlösning.
- Enligt FN tränas inte den här förmågan systematiskt i skolan, trots att skolan enligt barnkonventionen är skyldig att forma reflekterande och ansvarstagande medborgare. Jag hoppas att min forskning inspirerar fler lärare att börja, säger Alireza Moula.
Just frågan om ansvar diskuteras även av klass 9D. Eleven Anna lyfter fram risken att själv bli utsatt om man som elev väljer att gå in i en konfliktsituation som den mellan Sven och Petter. Då är fler närvarande vuxna som kan ingripa en bättre lösning, förklarar hon.
- Vem har ansvar för att elever inte mobbas på en skola? frågar Anders Josefsson.
- Rektorn, svarar flera av eleverna snabbt.
- Alla, skulle jag vilja säga, protesterar Tuva. En kommentar som just i dag drunknar i sorlet av röster och ljudet från skrapande stolar som uppstått under lektionens sista skälvande minuter. Men på papperet på bänken framför henne finns den tanken nedtecknad.
ELLEN LARSSON
---
Vad av följande framhålls i texten som en av fördelarna med den beskrivna problemlösningsmodellen?
A: Att den ger träning i förmågor som är till nytta i alla skolämnen.
B: Att den märkbart förbättrar arbetsmiljön i skolan.
C: Att den också intresserar elever med låg motivation.
D: Att den är flexibel och ständigt vidareutvecklas av eleverna.
Svar:
| A | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-13 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | LÄS | 14 | Social problemlösning
– I korridoren ser du en stor kille som heter Petter. Han har fått tag på en uppsats skriven av Sven. Petter hånar uppsatsen och Sven. Några andra står bredvid och skrattar. Sven försöker få tillbaka uppsatsen, men ingen hjälper honom. Vad gör du?
Det är SO-lärare Anders Josefsson som ställer frågan till eleverna i klass 9D på Rudsskolan i Karlstad. Ämnet är religion och eleverna ska ägna lektionen åt att skärskåda ett dilemma om mobbning.
Vilka problem finns i situationen som läraren beskriver? Hur borde det vara i stället och vilket alternativ är bäst för att nå dit? Frågorna kräver eftertanke, men efter bara en kvart sätter Anders Josefsson punkt för det individuella skrivarbetet och delar in eleverna i grupper.
– Gruppdiskussionerna ger eleverna möjligheten att utveckla sina egna resonemang. Eleverna tränar på att fokusera och blir mer aktiva i diskussionerna eftersom de förbereder sig på egen hand först, säger Anders Josefsson.
För att närma sig svåra etiska och moraliska dilemman – som exempelvis mobbning, otrohet eller sexuella trakasserier – testar klassen en särskild problemlösningsmodell. I korthet går den ut på att bryta ner och definiera problemen för att sedan diskutera alternativa lösningar enskilt och i grupp. Arbetssättet är rätt nytt för den här klassen – men inte för Anders Josefsson. Under tre år fick han möjlighet att djupdyka i modellen tack vare ett forskningsprojekt vid Karlstads universitet som leddes av Alireza Moula, docent i socialt arbete.
– Jag kallar det för empowerment eftersom alla redan har den här kraften i sin hjärna, men för att utveckla konsten att fokusera, reflektera, ta välgrundade beslut och lösa problem måste man träna aktivt, säger Alireza Moula.
Hans forskning spänner över så vitt skilda discipliner som sociologi, filosofi, psykologi – och neurovetenskap. Att modellen har sin grund i kunskapen om hur hjärnan fungerar är viktigt, menar Alireza Moula. För att lösa komplexa, sociala problem som inte har ett enkelt svar aktiveras nämligen den del av hjärnan som kallas pannloben. Om barn lär sig en systematisk modell för problemlösning blir det lättare för dem att stanna upp och tänka efter i stället för att agera känslostyrt i socialt laddade situationer.
– Alla elever kommer att behöva hantera svåra sociala dilemman i livet, men endast ett fåtal kommer att ställas inför avancerade matematiska eller tekniska problem i vuxen ålder. Ändå prioriteras det ämnesorienterade tänkandet och skolämnen som är viktiga för ett teknologiskt avancerat samhälle. Skolan måste också ge eleverna redskap för livet, säger han.
Social problemlösning är en kognitiv förmåga som kan stärkas genom övning – precis som läs- och skrivinlärning eller matematiskt tänkande. Därför är det individuella momentet i modellen centralt. Målet med forskningsprojektet var att skapa tillfällen i skolan att träna social problemlösning systematiskt, genom en konkret metod som arbetats fram tillsammans med Anders Josefsson. En klass fick ägna en timme i veckan under hela högstadietiden åt den här typen av problemlösning. I sjuan fick eleverna lära sig modellen genom att fokusera på komplexa sociala frågor som de själva skulle kunna stöta på i vardagen. I åttan och nian användes samma modell, men då handlade problemlösningen snarare om ämnesrelaterade frågor som fattigdomsbekämpning.
Individuella skriftliga tester som Alireza Moula gjorde visade att elevernas förmåga att arbeta fokuserat med ett problem ökade från 10 till 60 minuter under de tre åren. Reflektionerna kring och lösningarna på de olika problemen blev också mer utvecklade och nyanserade.
– Eleverna i den klassen fick lättare att fokusera på svåra uppgifter som kräver att man stannar upp och reflekterar. Det påverkade alla ämnen och eleverna fick goda resultat och höga meritpoäng, säger Anders Josefsson.
Nu använder Anders Josefsson modellen när den passar in i ämnesundervisningen, som under dagens religionslektion med exemplet om Petter och Sven i korridoren.
– Det är kanske inte så troligt, men man kan ju faktiskt ha missförstått situationen och då är det ju rätt oskönt att göra något, säger eleven Gabriel.
– Men om vi tar för givet att Sven är obekväm i situationen och vill ha tillbaka uppsatsen, inflikar Anders Josefsson.
– Man kan springa förbi snabbt och sno tillbaka uppsatsen åt Sven, säger Leah.
– Om vi fokuserar på det som ni själva sa att ni ville ha – en tryggare skola – ska vi se vad som händer, säger Anders Josefsson diplomatiskt och drar ett streck mellan två av alternativen på tavlan där elevernas samlade tankar finns på pränt.
Han försöker undvika att moralisera. Det är viktigt att eleverna inte censurerar sig själva under processen. De måste våga dela med sig av även mindre genomtänkta idéer, förklarar han. Tillsammans kan de sedan diskutera och reflektera över vilka handlingsalternativ som bäst överensstämmer med det som eleverna själva definierat som det önskvärda läget. Eleverna inser snart att våld och hämnd kanske inte är ett särskilt bra alternativ för att lösa problemen och för att nå det övergripande målet en tryggare skola.
LÄS
- Det viktigaste är att eleverna känner att de äger diskussionen från start till mål, inte minst för att de ska behålla engagemanget. Min roll är att hjälpa dem på vägen. Förhoppningen är så klart att de ska komma fram till bra lösningar själva, säger Anders Josefsson.
Alireza Moula hoppas att hans forskning ska bidra till att fostra fler ansvarsfulla samhällsmedborgare, som i samspel med andra kan lösa världens små och stora problem. Problemlösningsmodellen och pedagogiken bakom den är ett steg på vägen, menar han. Idealen är svåra att invända mot och nyttan är faktiskt mer direkt än så. Sedan 2012 har det fjärde delprovet i den internationella kunskapsmätningen Pisa testat just social problemlösning.
- Enligt FN tränas inte den här förmågan systematiskt i skolan, trots att skolan enligt barnkonventionen är skyldig att forma reflekterande och ansvarstagande medborgare. Jag hoppas att min forskning inspirerar fler lärare att börja, säger Alireza Moula.
Just frågan om ansvar diskuteras även av klass 9D. Eleven Anna lyfter fram risken att själv bli utsatt om man som elev väljer att gå in i en konfliktsituation som den mellan Sven och Petter. Då är fler närvarande vuxna som kan ingripa en bättre lösning, förklarar hon.
- Vem har ansvar för att elever inte mobbas på en skola? frågar Anders Josefsson.
- Rektorn, svarar flera av eleverna snabbt.
- Alla, skulle jag vilja säga, protesterar Tuva. En kommentar som just i dag drunknar i sorlet av röster och ljudet från skrapande stolar som uppstått under lektionens sista skälvande minuter. Men på papperet på bänken framför henne finns den tanken nedtecknad.
ELLEN LARSSON | Vilken aspekt av den beskrivna modellen anspelar textens sista mening mest troligt på? | Betydelsen av ett känslomässigt engagemang. | Vikten av ett individuellt tankearbete. | Betydelsen av att arbeta med vardagssituationer. | Vikten av att få andras uppmärksamhet. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D - inget annat
|
LÄS - Svensk läsförståelse
Delprovet LÄS består av svenska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Social problemlösning
– I korridoren ser du en stor kille som heter Petter. Han har fått tag på en uppsats skriven av Sven. Petter hånar uppsatsen och Sven. Några andra står bredvid och skrattar. Sven försöker få tillbaka uppsatsen, men ingen hjälper honom. Vad gör du?
Det är SO-lärare Anders Josefsson som ställer frågan till eleverna i klass 9D på Rudsskolan i Karlstad. Ämnet är religion och eleverna ska ägna lektionen åt att skärskåda ett dilemma om mobbning.
Vilka problem finns i situationen som läraren beskriver? Hur borde det vara i stället och vilket alternativ är bäst för att nå dit? Frågorna kräver eftertanke, men efter bara en kvart sätter Anders Josefsson punkt för det individuella skrivarbetet och delar in eleverna i grupper.
– Gruppdiskussionerna ger eleverna möjligheten att utveckla sina egna resonemang. Eleverna tränar på att fokusera och blir mer aktiva i diskussionerna eftersom de förbereder sig på egen hand först, säger Anders Josefsson.
För att närma sig svåra etiska och moraliska dilemman – som exempelvis mobbning, otrohet eller sexuella trakasserier – testar klassen en särskild problemlösningsmodell. I korthet går den ut på att bryta ner och definiera problemen för att sedan diskutera alternativa lösningar enskilt och i grupp. Arbetssättet är rätt nytt för den här klassen – men inte för Anders Josefsson. Under tre år fick han möjlighet att djupdyka i modellen tack vare ett forskningsprojekt vid Karlstads universitet som leddes av Alireza Moula, docent i socialt arbete.
– Jag kallar det för empowerment eftersom alla redan har den här kraften i sin hjärna, men för att utveckla konsten att fokusera, reflektera, ta välgrundade beslut och lösa problem måste man träna aktivt, säger Alireza Moula.
Hans forskning spänner över så vitt skilda discipliner som sociologi, filosofi, psykologi – och neurovetenskap. Att modellen har sin grund i kunskapen om hur hjärnan fungerar är viktigt, menar Alireza Moula. För att lösa komplexa, sociala problem som inte har ett enkelt svar aktiveras nämligen den del av hjärnan som kallas pannloben. Om barn lär sig en systematisk modell för problemlösning blir det lättare för dem att stanna upp och tänka efter i stället för att agera känslostyrt i socialt laddade situationer.
– Alla elever kommer att behöva hantera svåra sociala dilemman i livet, men endast ett fåtal kommer att ställas inför avancerade matematiska eller tekniska problem i vuxen ålder. Ändå prioriteras det ämnesorienterade tänkandet och skolämnen som är viktiga för ett teknologiskt avancerat samhälle. Skolan måste också ge eleverna redskap för livet, säger han.
Social problemlösning är en kognitiv förmåga som kan stärkas genom övning – precis som läs- och skrivinlärning eller matematiskt tänkande. Därför är det individuella momentet i modellen centralt. Målet med forskningsprojektet var att skapa tillfällen i skolan att träna social problemlösning systematiskt, genom en konkret metod som arbetats fram tillsammans med Anders Josefsson. En klass fick ägna en timme i veckan under hela högstadietiden åt den här typen av problemlösning. I sjuan fick eleverna lära sig modellen genom att fokusera på komplexa sociala frågor som de själva skulle kunna stöta på i vardagen. I åttan och nian användes samma modell, men då handlade problemlösningen snarare om ämnesrelaterade frågor som fattigdomsbekämpning.
Individuella skriftliga tester som Alireza Moula gjorde visade att elevernas förmåga att arbeta fokuserat med ett problem ökade från 10 till 60 minuter under de tre åren. Reflektionerna kring och lösningarna på de olika problemen blev också mer utvecklade och nyanserade.
– Eleverna i den klassen fick lättare att fokusera på svåra uppgifter som kräver att man stannar upp och reflekterar. Det påverkade alla ämnen och eleverna fick goda resultat och höga meritpoäng, säger Anders Josefsson.
Nu använder Anders Josefsson modellen när den passar in i ämnesundervisningen, som under dagens religionslektion med exemplet om Petter och Sven i korridoren.
– Det är kanske inte så troligt, men man kan ju faktiskt ha missförstått situationen och då är det ju rätt oskönt att göra något, säger eleven Gabriel.
– Men om vi tar för givet att Sven är obekväm i situationen och vill ha tillbaka uppsatsen, inflikar Anders Josefsson.
– Man kan springa förbi snabbt och sno tillbaka uppsatsen åt Sven, säger Leah.
– Om vi fokuserar på det som ni själva sa att ni ville ha – en tryggare skola – ska vi se vad som händer, säger Anders Josefsson diplomatiskt och drar ett streck mellan två av alternativen på tavlan där elevernas samlade tankar finns på pränt.
Han försöker undvika att moralisera. Det är viktigt att eleverna inte censurerar sig själva under processen. De måste våga dela med sig av även mindre genomtänkta idéer, förklarar han. Tillsammans kan de sedan diskutera och reflektera över vilka handlingsalternativ som bäst överensstämmer med det som eleverna själva definierat som det önskvärda läget. Eleverna inser snart att våld och hämnd kanske inte är ett särskilt bra alternativ för att lösa problemen och för att nå det övergripande målet en tryggare skola.
LÄS
- Det viktigaste är att eleverna känner att de äger diskussionen från start till mål, inte minst för att de ska behålla engagemanget. Min roll är att hjälpa dem på vägen. Förhoppningen är så klart att de ska komma fram till bra lösningar själva, säger Anders Josefsson.
Alireza Moula hoppas att hans forskning ska bidra till att fostra fler ansvarsfulla samhällsmedborgare, som i samspel med andra kan lösa världens små och stora problem. Problemlösningsmodellen och pedagogiken bakom den är ett steg på vägen, menar han. Idealen är svåra att invända mot och nyttan är faktiskt mer direkt än så. Sedan 2012 har det fjärde delprovet i den internationella kunskapsmätningen Pisa testat just social problemlösning.
- Enligt FN tränas inte den här förmågan systematiskt i skolan, trots att skolan enligt barnkonventionen är skyldig att forma reflekterande och ansvarstagande medborgare. Jag hoppas att min forskning inspirerar fler lärare att börja, säger Alireza Moula.
Just frågan om ansvar diskuteras även av klass 9D. Eleven Anna lyfter fram risken att själv bli utsatt om man som elev väljer att gå in i en konfliktsituation som den mellan Sven och Petter. Då är fler närvarande vuxna som kan ingripa en bättre lösning, förklarar hon.
- Vem har ansvar för att elever inte mobbas på en skola? frågar Anders Josefsson.
- Rektorn, svarar flera av eleverna snabbt.
- Alla, skulle jag vilja säga, protesterar Tuva. En kommentar som just i dag drunknar i sorlet av röster och ljudet från skrapande stolar som uppstått under lektionens sista skälvande minuter. Men på papperet på bänken framför henne finns den tanken nedtecknad.
ELLEN LARSSON
---
Vilken aspekt av den beskrivna modellen anspelar textens sista mening mest troligt på?
A: Betydelsen av ett känslomässigt engagemang.
B: Vikten av ett individuellt tankearbete.
C: Betydelsen av att arbeta med vardagssituationer.
D: Vikten av att få andras uppmärksamhet.
Svar:
| B | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-14 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | LÄS | 15 | Social problemlösning
– I korridoren ser du en stor kille som heter Petter. Han har fått tag på en uppsats skriven av Sven. Petter hånar uppsatsen och Sven. Några andra står bredvid och skrattar. Sven försöker få tillbaka uppsatsen, men ingen hjälper honom. Vad gör du?
Det är SO-lärare Anders Josefsson som ställer frågan till eleverna i klass 9D på Rudsskolan i Karlstad. Ämnet är religion och eleverna ska ägna lektionen åt att skärskåda ett dilemma om mobbning.
Vilka problem finns i situationen som läraren beskriver? Hur borde det vara i stället och vilket alternativ är bäst för att nå dit? Frågorna kräver eftertanke, men efter bara en kvart sätter Anders Josefsson punkt för det individuella skrivarbetet och delar in eleverna i grupper.
– Gruppdiskussionerna ger eleverna möjligheten att utveckla sina egna resonemang. Eleverna tränar på att fokusera och blir mer aktiva i diskussionerna eftersom de förbereder sig på egen hand först, säger Anders Josefsson.
För att närma sig svåra etiska och moraliska dilemman – som exempelvis mobbning, otrohet eller sexuella trakasserier – testar klassen en särskild problemlösningsmodell. I korthet går den ut på att bryta ner och definiera problemen för att sedan diskutera alternativa lösningar enskilt och i grupp. Arbetssättet är rätt nytt för den här klassen – men inte för Anders Josefsson. Under tre år fick han möjlighet att djupdyka i modellen tack vare ett forskningsprojekt vid Karlstads universitet som leddes av Alireza Moula, docent i socialt arbete.
– Jag kallar det för empowerment eftersom alla redan har den här kraften i sin hjärna, men för att utveckla konsten att fokusera, reflektera, ta välgrundade beslut och lösa problem måste man träna aktivt, säger Alireza Moula.
Hans forskning spänner över så vitt skilda discipliner som sociologi, filosofi, psykologi – och neurovetenskap. Att modellen har sin grund i kunskapen om hur hjärnan fungerar är viktigt, menar Alireza Moula. För att lösa komplexa, sociala problem som inte har ett enkelt svar aktiveras nämligen den del av hjärnan som kallas pannloben. Om barn lär sig en systematisk modell för problemlösning blir det lättare för dem att stanna upp och tänka efter i stället för att agera känslostyrt i socialt laddade situationer.
– Alla elever kommer att behöva hantera svåra sociala dilemman i livet, men endast ett fåtal kommer att ställas inför avancerade matematiska eller tekniska problem i vuxen ålder. Ändå prioriteras det ämnesorienterade tänkandet och skolämnen som är viktiga för ett teknologiskt avancerat samhälle. Skolan måste också ge eleverna redskap för livet, säger han.
Social problemlösning är en kognitiv förmåga som kan stärkas genom övning – precis som läs- och skrivinlärning eller matematiskt tänkande. Därför är det individuella momentet i modellen centralt. Målet med forskningsprojektet var att skapa tillfällen i skolan att träna social problemlösning systematiskt, genom en konkret metod som arbetats fram tillsammans med Anders Josefsson. En klass fick ägna en timme i veckan under hela högstadietiden åt den här typen av problemlösning. I sjuan fick eleverna lära sig modellen genom att fokusera på komplexa sociala frågor som de själva skulle kunna stöta på i vardagen. I åttan och nian användes samma modell, men då handlade problemlösningen snarare om ämnesrelaterade frågor som fattigdomsbekämpning.
Individuella skriftliga tester som Alireza Moula gjorde visade att elevernas förmåga att arbeta fokuserat med ett problem ökade från 10 till 60 minuter under de tre åren. Reflektionerna kring och lösningarna på de olika problemen blev också mer utvecklade och nyanserade.
– Eleverna i den klassen fick lättare att fokusera på svåra uppgifter som kräver att man stannar upp och reflekterar. Det påverkade alla ämnen och eleverna fick goda resultat och höga meritpoäng, säger Anders Josefsson.
Nu använder Anders Josefsson modellen när den passar in i ämnesundervisningen, som under dagens religionslektion med exemplet om Petter och Sven i korridoren.
– Det är kanske inte så troligt, men man kan ju faktiskt ha missförstått situationen och då är det ju rätt oskönt att göra något, säger eleven Gabriel.
– Men om vi tar för givet att Sven är obekväm i situationen och vill ha tillbaka uppsatsen, inflikar Anders Josefsson.
– Man kan springa förbi snabbt och sno tillbaka uppsatsen åt Sven, säger Leah.
– Om vi fokuserar på det som ni själva sa att ni ville ha – en tryggare skola – ska vi se vad som händer, säger Anders Josefsson diplomatiskt och drar ett streck mellan två av alternativen på tavlan där elevernas samlade tankar finns på pränt.
Han försöker undvika att moralisera. Det är viktigt att eleverna inte censurerar sig själva under processen. De måste våga dela med sig av även mindre genomtänkta idéer, förklarar han. Tillsammans kan de sedan diskutera och reflektera över vilka handlingsalternativ som bäst överensstämmer med det som eleverna själva definierat som det önskvärda läget. Eleverna inser snart att våld och hämnd kanske inte är ett särskilt bra alternativ för att lösa problemen och för att nå det övergripande målet en tryggare skola.
LÄS
- Det viktigaste är att eleverna känner att de äger diskussionen från start till mål, inte minst för att de ska behålla engagemanget. Min roll är att hjälpa dem på vägen. Förhoppningen är så klart att de ska komma fram till bra lösningar själva, säger Anders Josefsson.
Alireza Moula hoppas att hans forskning ska bidra till att fostra fler ansvarsfulla samhällsmedborgare, som i samspel med andra kan lösa världens små och stora problem. Problemlösningsmodellen och pedagogiken bakom den är ett steg på vägen, menar han. Idealen är svåra att invända mot och nyttan är faktiskt mer direkt än så. Sedan 2012 har det fjärde delprovet i den internationella kunskapsmätningen Pisa testat just social problemlösning.
- Enligt FN tränas inte den här förmågan systematiskt i skolan, trots att skolan enligt barnkonventionen är skyldig att forma reflekterande och ansvarstagande medborgare. Jag hoppas att min forskning inspirerar fler lärare att börja, säger Alireza Moula.
Just frågan om ansvar diskuteras även av klass 9D. Eleven Anna lyfter fram risken att själv bli utsatt om man som elev väljer att gå in i en konfliktsituation som den mellan Sven och Petter. Då är fler närvarande vuxna som kan ingripa en bättre lösning, förklarar hon.
- Vem har ansvar för att elever inte mobbas på en skola? frågar Anders Josefsson.
- Rektorn, svarar flera av eleverna snabbt.
- Alla, skulle jag vilja säga, protesterar Tuva. En kommentar som just i dag drunknar i sorlet av röster och ljudet från skrapande stolar som uppstått under lektionens sista skälvande minuter. Men på papperet på bänken framför henne finns den tanken nedtecknad.
ELLEN LARSSON | Vilket påstående om dagens skola håller Alireza Moula mest sannolikt med om, utifrån vad som framkommer i texten? | Undervisningen utgår från en tradition där eleverna ges en alltför passiv roll. | Undervisningen utgår från en begränsad syn på vad som är viktig kunskap. | Undervisningen utgår i alltför liten utsträckning från varje elevs särskilda problem. | Undervisningen utgår från idén att alla föds med samma förmåga till problemlösning. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D - inget annat
|
LÄS - Svensk läsförståelse
Delprovet LÄS består av svenska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Social problemlösning
– I korridoren ser du en stor kille som heter Petter. Han har fått tag på en uppsats skriven av Sven. Petter hånar uppsatsen och Sven. Några andra står bredvid och skrattar. Sven försöker få tillbaka uppsatsen, men ingen hjälper honom. Vad gör du?
Det är SO-lärare Anders Josefsson som ställer frågan till eleverna i klass 9D på Rudsskolan i Karlstad. Ämnet är religion och eleverna ska ägna lektionen åt att skärskåda ett dilemma om mobbning.
Vilka problem finns i situationen som läraren beskriver? Hur borde det vara i stället och vilket alternativ är bäst för att nå dit? Frågorna kräver eftertanke, men efter bara en kvart sätter Anders Josefsson punkt för det individuella skrivarbetet och delar in eleverna i grupper.
– Gruppdiskussionerna ger eleverna möjligheten att utveckla sina egna resonemang. Eleverna tränar på att fokusera och blir mer aktiva i diskussionerna eftersom de förbereder sig på egen hand först, säger Anders Josefsson.
För att närma sig svåra etiska och moraliska dilemman – som exempelvis mobbning, otrohet eller sexuella trakasserier – testar klassen en särskild problemlösningsmodell. I korthet går den ut på att bryta ner och definiera problemen för att sedan diskutera alternativa lösningar enskilt och i grupp. Arbetssättet är rätt nytt för den här klassen – men inte för Anders Josefsson. Under tre år fick han möjlighet att djupdyka i modellen tack vare ett forskningsprojekt vid Karlstads universitet som leddes av Alireza Moula, docent i socialt arbete.
– Jag kallar det för empowerment eftersom alla redan har den här kraften i sin hjärna, men för att utveckla konsten att fokusera, reflektera, ta välgrundade beslut och lösa problem måste man träna aktivt, säger Alireza Moula.
Hans forskning spänner över så vitt skilda discipliner som sociologi, filosofi, psykologi – och neurovetenskap. Att modellen har sin grund i kunskapen om hur hjärnan fungerar är viktigt, menar Alireza Moula. För att lösa komplexa, sociala problem som inte har ett enkelt svar aktiveras nämligen den del av hjärnan som kallas pannloben. Om barn lär sig en systematisk modell för problemlösning blir det lättare för dem att stanna upp och tänka efter i stället för att agera känslostyrt i socialt laddade situationer.
– Alla elever kommer att behöva hantera svåra sociala dilemman i livet, men endast ett fåtal kommer att ställas inför avancerade matematiska eller tekniska problem i vuxen ålder. Ändå prioriteras det ämnesorienterade tänkandet och skolämnen som är viktiga för ett teknologiskt avancerat samhälle. Skolan måste också ge eleverna redskap för livet, säger han.
Social problemlösning är en kognitiv förmåga som kan stärkas genom övning – precis som läs- och skrivinlärning eller matematiskt tänkande. Därför är det individuella momentet i modellen centralt. Målet med forskningsprojektet var att skapa tillfällen i skolan att träna social problemlösning systematiskt, genom en konkret metod som arbetats fram tillsammans med Anders Josefsson. En klass fick ägna en timme i veckan under hela högstadietiden åt den här typen av problemlösning. I sjuan fick eleverna lära sig modellen genom att fokusera på komplexa sociala frågor som de själva skulle kunna stöta på i vardagen. I åttan och nian användes samma modell, men då handlade problemlösningen snarare om ämnesrelaterade frågor som fattigdomsbekämpning.
Individuella skriftliga tester som Alireza Moula gjorde visade att elevernas förmåga att arbeta fokuserat med ett problem ökade från 10 till 60 minuter under de tre åren. Reflektionerna kring och lösningarna på de olika problemen blev också mer utvecklade och nyanserade.
– Eleverna i den klassen fick lättare att fokusera på svåra uppgifter som kräver att man stannar upp och reflekterar. Det påverkade alla ämnen och eleverna fick goda resultat och höga meritpoäng, säger Anders Josefsson.
Nu använder Anders Josefsson modellen när den passar in i ämnesundervisningen, som under dagens religionslektion med exemplet om Petter och Sven i korridoren.
– Det är kanske inte så troligt, men man kan ju faktiskt ha missförstått situationen och då är det ju rätt oskönt att göra något, säger eleven Gabriel.
– Men om vi tar för givet att Sven är obekväm i situationen och vill ha tillbaka uppsatsen, inflikar Anders Josefsson.
– Man kan springa förbi snabbt och sno tillbaka uppsatsen åt Sven, säger Leah.
– Om vi fokuserar på det som ni själva sa att ni ville ha – en tryggare skola – ska vi se vad som händer, säger Anders Josefsson diplomatiskt och drar ett streck mellan två av alternativen på tavlan där elevernas samlade tankar finns på pränt.
Han försöker undvika att moralisera. Det är viktigt att eleverna inte censurerar sig själva under processen. De måste våga dela med sig av även mindre genomtänkta idéer, förklarar han. Tillsammans kan de sedan diskutera och reflektera över vilka handlingsalternativ som bäst överensstämmer med det som eleverna själva definierat som det önskvärda läget. Eleverna inser snart att våld och hämnd kanske inte är ett särskilt bra alternativ för att lösa problemen och för att nå det övergripande målet en tryggare skola.
LÄS
- Det viktigaste är att eleverna känner att de äger diskussionen från start till mål, inte minst för att de ska behålla engagemanget. Min roll är att hjälpa dem på vägen. Förhoppningen är så klart att de ska komma fram till bra lösningar själva, säger Anders Josefsson.
Alireza Moula hoppas att hans forskning ska bidra till att fostra fler ansvarsfulla samhällsmedborgare, som i samspel med andra kan lösa världens små och stora problem. Problemlösningsmodellen och pedagogiken bakom den är ett steg på vägen, menar han. Idealen är svåra att invända mot och nyttan är faktiskt mer direkt än så. Sedan 2012 har det fjärde delprovet i den internationella kunskapsmätningen Pisa testat just social problemlösning.
- Enligt FN tränas inte den här förmågan systematiskt i skolan, trots att skolan enligt barnkonventionen är skyldig att forma reflekterande och ansvarstagande medborgare. Jag hoppas att min forskning inspirerar fler lärare att börja, säger Alireza Moula.
Just frågan om ansvar diskuteras även av klass 9D. Eleven Anna lyfter fram risken att själv bli utsatt om man som elev väljer att gå in i en konfliktsituation som den mellan Sven och Petter. Då är fler närvarande vuxna som kan ingripa en bättre lösning, förklarar hon.
- Vem har ansvar för att elever inte mobbas på en skola? frågar Anders Josefsson.
- Rektorn, svarar flera av eleverna snabbt.
- Alla, skulle jag vilja säga, protesterar Tuva. En kommentar som just i dag drunknar i sorlet av röster och ljudet från skrapande stolar som uppstått under lektionens sista skälvande minuter. Men på papperet på bänken framför henne finns den tanken nedtecknad.
ELLEN LARSSON
---
Vilket påstående om dagens skola håller Alireza Moula mest sannolikt med om, utifrån vad som framkommer i texten?
A: Undervisningen utgår från en tradition där eleverna ges en alltför passiv roll.
B: Undervisningen utgår från en begränsad syn på vad som är viktig kunskap.
C: Undervisningen utgår i alltför liten utsträckning från varje elevs särskilda problem.
D: Undervisningen utgår från idén att alla föds med samma förmåga till problemlösning.
Svar:
| B | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-15 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | LÄS | 16 | Social problemlösning
– I korridoren ser du en stor kille som heter Petter. Han har fått tag på en uppsats skriven av Sven. Petter hånar uppsatsen och Sven. Några andra står bredvid och skrattar. Sven försöker få tillbaka uppsatsen, men ingen hjälper honom. Vad gör du?
Det är SO-lärare Anders Josefsson som ställer frågan till eleverna i klass 9D på Rudsskolan i Karlstad. Ämnet är religion och eleverna ska ägna lektionen åt att skärskåda ett dilemma om mobbning.
Vilka problem finns i situationen som läraren beskriver? Hur borde det vara i stället och vilket alternativ är bäst för att nå dit? Frågorna kräver eftertanke, men efter bara en kvart sätter Anders Josefsson punkt för det individuella skrivarbetet och delar in eleverna i grupper.
– Gruppdiskussionerna ger eleverna möjligheten att utveckla sina egna resonemang. Eleverna tränar på att fokusera och blir mer aktiva i diskussionerna eftersom de förbereder sig på egen hand först, säger Anders Josefsson.
För att närma sig svåra etiska och moraliska dilemman – som exempelvis mobbning, otrohet eller sexuella trakasserier – testar klassen en särskild problemlösningsmodell. I korthet går den ut på att bryta ner och definiera problemen för att sedan diskutera alternativa lösningar enskilt och i grupp. Arbetssättet är rätt nytt för den här klassen – men inte för Anders Josefsson. Under tre år fick han möjlighet att djupdyka i modellen tack vare ett forskningsprojekt vid Karlstads universitet som leddes av Alireza Moula, docent i socialt arbete.
– Jag kallar det för empowerment eftersom alla redan har den här kraften i sin hjärna, men för att utveckla konsten att fokusera, reflektera, ta välgrundade beslut och lösa problem måste man träna aktivt, säger Alireza Moula.
Hans forskning spänner över så vitt skilda discipliner som sociologi, filosofi, psykologi – och neurovetenskap. Att modellen har sin grund i kunskapen om hur hjärnan fungerar är viktigt, menar Alireza Moula. För att lösa komplexa, sociala problem som inte har ett enkelt svar aktiveras nämligen den del av hjärnan som kallas pannloben. Om barn lär sig en systematisk modell för problemlösning blir det lättare för dem att stanna upp och tänka efter i stället för att agera känslostyrt i socialt laddade situationer.
– Alla elever kommer att behöva hantera svåra sociala dilemman i livet, men endast ett fåtal kommer att ställas inför avancerade matematiska eller tekniska problem i vuxen ålder. Ändå prioriteras det ämnesorienterade tänkandet och skolämnen som är viktiga för ett teknologiskt avancerat samhälle. Skolan måste också ge eleverna redskap för livet, säger han.
Social problemlösning är en kognitiv förmåga som kan stärkas genom övning – precis som läs- och skrivinlärning eller matematiskt tänkande. Därför är det individuella momentet i modellen centralt. Målet med forskningsprojektet var att skapa tillfällen i skolan att träna social problemlösning systematiskt, genom en konkret metod som arbetats fram tillsammans med Anders Josefsson. En klass fick ägna en timme i veckan under hela högstadietiden åt den här typen av problemlösning. I sjuan fick eleverna lära sig modellen genom att fokusera på komplexa sociala frågor som de själva skulle kunna stöta på i vardagen. I åttan och nian användes samma modell, men då handlade problemlösningen snarare om ämnesrelaterade frågor som fattigdomsbekämpning.
Individuella skriftliga tester som Alireza Moula gjorde visade att elevernas förmåga att arbeta fokuserat med ett problem ökade från 10 till 60 minuter under de tre åren. Reflektionerna kring och lösningarna på de olika problemen blev också mer utvecklade och nyanserade.
– Eleverna i den klassen fick lättare att fokusera på svåra uppgifter som kräver att man stannar upp och reflekterar. Det påverkade alla ämnen och eleverna fick goda resultat och höga meritpoäng, säger Anders Josefsson.
Nu använder Anders Josefsson modellen när den passar in i ämnesundervisningen, som under dagens religionslektion med exemplet om Petter och Sven i korridoren.
– Det är kanske inte så troligt, men man kan ju faktiskt ha missförstått situationen och då är det ju rätt oskönt att göra något, säger eleven Gabriel.
– Men om vi tar för givet att Sven är obekväm i situationen och vill ha tillbaka uppsatsen, inflikar Anders Josefsson.
– Man kan springa förbi snabbt och sno tillbaka uppsatsen åt Sven, säger Leah.
– Om vi fokuserar på det som ni själva sa att ni ville ha – en tryggare skola – ska vi se vad som händer, säger Anders Josefsson diplomatiskt och drar ett streck mellan två av alternativen på tavlan där elevernas samlade tankar finns på pränt.
Han försöker undvika att moralisera. Det är viktigt att eleverna inte censurerar sig själva under processen. De måste våga dela med sig av även mindre genomtänkta idéer, förklarar han. Tillsammans kan de sedan diskutera och reflektera över vilka handlingsalternativ som bäst överensstämmer med det som eleverna själva definierat som det önskvärda läget. Eleverna inser snart att våld och hämnd kanske inte är ett särskilt bra alternativ för att lösa problemen och för att nå det övergripande målet en tryggare skola.
LÄS
- Det viktigaste är att eleverna känner att de äger diskussionen från start till mål, inte minst för att de ska behålla engagemanget. Min roll är att hjälpa dem på vägen. Förhoppningen är så klart att de ska komma fram till bra lösningar själva, säger Anders Josefsson.
Alireza Moula hoppas att hans forskning ska bidra till att fostra fler ansvarsfulla samhällsmedborgare, som i samspel med andra kan lösa världens små och stora problem. Problemlösningsmodellen och pedagogiken bakom den är ett steg på vägen, menar han. Idealen är svåra att invända mot och nyttan är faktiskt mer direkt än så. Sedan 2012 har det fjärde delprovet i den internationella kunskapsmätningen Pisa testat just social problemlösning.
- Enligt FN tränas inte den här förmågan systematiskt i skolan, trots att skolan enligt barnkonventionen är skyldig att forma reflekterande och ansvarstagande medborgare. Jag hoppas att min forskning inspirerar fler lärare att börja, säger Alireza Moula.
Just frågan om ansvar diskuteras även av klass 9D. Eleven Anna lyfter fram risken att själv bli utsatt om man som elev väljer att gå in i en konfliktsituation som den mellan Sven och Petter. Då är fler närvarande vuxna som kan ingripa en bättre lösning, förklarar hon.
- Vem har ansvar för att elever inte mobbas på en skola? frågar Anders Josefsson.
- Rektorn, svarar flera av eleverna snabbt.
- Alla, skulle jag vilja säga, protesterar Tuva. En kommentar som just i dag drunknar i sorlet av röster och ljudet från skrapande stolar som uppstått under lektionens sista skälvande minuter. Men på papperet på bänken framför henne finns den tanken nedtecknad.
ELLEN LARSSON | Vilken alternativ rubrik sammanfattar bäst texten som helhet? | Redo för livets utmaningar | Samarbete löser problemet | Modellen som höjer betygen | Trygghet i skolan allas ansvar | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D - inget annat
|
LÄS - Svensk läsförståelse
Delprovet LÄS består av svenska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Social problemlösning
– I korridoren ser du en stor kille som heter Petter. Han har fått tag på en uppsats skriven av Sven. Petter hånar uppsatsen och Sven. Några andra står bredvid och skrattar. Sven försöker få tillbaka uppsatsen, men ingen hjälper honom. Vad gör du?
Det är SO-lärare Anders Josefsson som ställer frågan till eleverna i klass 9D på Rudsskolan i Karlstad. Ämnet är religion och eleverna ska ägna lektionen åt att skärskåda ett dilemma om mobbning.
Vilka problem finns i situationen som läraren beskriver? Hur borde det vara i stället och vilket alternativ är bäst för att nå dit? Frågorna kräver eftertanke, men efter bara en kvart sätter Anders Josefsson punkt för det individuella skrivarbetet och delar in eleverna i grupper.
– Gruppdiskussionerna ger eleverna möjligheten att utveckla sina egna resonemang. Eleverna tränar på att fokusera och blir mer aktiva i diskussionerna eftersom de förbereder sig på egen hand först, säger Anders Josefsson.
För att närma sig svåra etiska och moraliska dilemman – som exempelvis mobbning, otrohet eller sexuella trakasserier – testar klassen en särskild problemlösningsmodell. I korthet går den ut på att bryta ner och definiera problemen för att sedan diskutera alternativa lösningar enskilt och i grupp. Arbetssättet är rätt nytt för den här klassen – men inte för Anders Josefsson. Under tre år fick han möjlighet att djupdyka i modellen tack vare ett forskningsprojekt vid Karlstads universitet som leddes av Alireza Moula, docent i socialt arbete.
– Jag kallar det för empowerment eftersom alla redan har den här kraften i sin hjärna, men för att utveckla konsten att fokusera, reflektera, ta välgrundade beslut och lösa problem måste man träna aktivt, säger Alireza Moula.
Hans forskning spänner över så vitt skilda discipliner som sociologi, filosofi, psykologi – och neurovetenskap. Att modellen har sin grund i kunskapen om hur hjärnan fungerar är viktigt, menar Alireza Moula. För att lösa komplexa, sociala problem som inte har ett enkelt svar aktiveras nämligen den del av hjärnan som kallas pannloben. Om barn lär sig en systematisk modell för problemlösning blir det lättare för dem att stanna upp och tänka efter i stället för att agera känslostyrt i socialt laddade situationer.
– Alla elever kommer att behöva hantera svåra sociala dilemman i livet, men endast ett fåtal kommer att ställas inför avancerade matematiska eller tekniska problem i vuxen ålder. Ändå prioriteras det ämnesorienterade tänkandet och skolämnen som är viktiga för ett teknologiskt avancerat samhälle. Skolan måste också ge eleverna redskap för livet, säger han.
Social problemlösning är en kognitiv förmåga som kan stärkas genom övning – precis som läs- och skrivinlärning eller matematiskt tänkande. Därför är det individuella momentet i modellen centralt. Målet med forskningsprojektet var att skapa tillfällen i skolan att träna social problemlösning systematiskt, genom en konkret metod som arbetats fram tillsammans med Anders Josefsson. En klass fick ägna en timme i veckan under hela högstadietiden åt den här typen av problemlösning. I sjuan fick eleverna lära sig modellen genom att fokusera på komplexa sociala frågor som de själva skulle kunna stöta på i vardagen. I åttan och nian användes samma modell, men då handlade problemlösningen snarare om ämnesrelaterade frågor som fattigdomsbekämpning.
Individuella skriftliga tester som Alireza Moula gjorde visade att elevernas förmåga att arbeta fokuserat med ett problem ökade från 10 till 60 minuter under de tre åren. Reflektionerna kring och lösningarna på de olika problemen blev också mer utvecklade och nyanserade.
– Eleverna i den klassen fick lättare att fokusera på svåra uppgifter som kräver att man stannar upp och reflekterar. Det påverkade alla ämnen och eleverna fick goda resultat och höga meritpoäng, säger Anders Josefsson.
Nu använder Anders Josefsson modellen när den passar in i ämnesundervisningen, som under dagens religionslektion med exemplet om Petter och Sven i korridoren.
– Det är kanske inte så troligt, men man kan ju faktiskt ha missförstått situationen och då är det ju rätt oskönt att göra något, säger eleven Gabriel.
– Men om vi tar för givet att Sven är obekväm i situationen och vill ha tillbaka uppsatsen, inflikar Anders Josefsson.
– Man kan springa förbi snabbt och sno tillbaka uppsatsen åt Sven, säger Leah.
– Om vi fokuserar på det som ni själva sa att ni ville ha – en tryggare skola – ska vi se vad som händer, säger Anders Josefsson diplomatiskt och drar ett streck mellan två av alternativen på tavlan där elevernas samlade tankar finns på pränt.
Han försöker undvika att moralisera. Det är viktigt att eleverna inte censurerar sig själva under processen. De måste våga dela med sig av även mindre genomtänkta idéer, förklarar han. Tillsammans kan de sedan diskutera och reflektera över vilka handlingsalternativ som bäst överensstämmer med det som eleverna själva definierat som det önskvärda läget. Eleverna inser snart att våld och hämnd kanske inte är ett särskilt bra alternativ för att lösa problemen och för att nå det övergripande målet en tryggare skola.
LÄS
- Det viktigaste är att eleverna känner att de äger diskussionen från start till mål, inte minst för att de ska behålla engagemanget. Min roll är att hjälpa dem på vägen. Förhoppningen är så klart att de ska komma fram till bra lösningar själva, säger Anders Josefsson.
Alireza Moula hoppas att hans forskning ska bidra till att fostra fler ansvarsfulla samhällsmedborgare, som i samspel med andra kan lösa världens små och stora problem. Problemlösningsmodellen och pedagogiken bakom den är ett steg på vägen, menar han. Idealen är svåra att invända mot och nyttan är faktiskt mer direkt än så. Sedan 2012 har det fjärde delprovet i den internationella kunskapsmätningen Pisa testat just social problemlösning.
- Enligt FN tränas inte den här förmågan systematiskt i skolan, trots att skolan enligt barnkonventionen är skyldig att forma reflekterande och ansvarstagande medborgare. Jag hoppas att min forskning inspirerar fler lärare att börja, säger Alireza Moula.
Just frågan om ansvar diskuteras även av klass 9D. Eleven Anna lyfter fram risken att själv bli utsatt om man som elev väljer att gå in i en konfliktsituation som den mellan Sven och Petter. Då är fler närvarande vuxna som kan ingripa en bättre lösning, förklarar hon.
- Vem har ansvar för att elever inte mobbas på en skola? frågar Anders Josefsson.
- Rektorn, svarar flera av eleverna snabbt.
- Alla, skulle jag vilja säga, protesterar Tuva. En kommentar som just i dag drunknar i sorlet av röster och ljudet från skrapande stolar som uppstått under lektionens sista skälvande minuter. Men på papperet på bänken framför henne finns den tanken nedtecknad.
ELLEN LARSSON
---
Vilken alternativ rubrik sammanfattar bäst texten som helhet?
A: Redo för livets utmaningar
B: Samarbete löser problemet
C: Modellen som höjer betygen
D: Trygghet i skolan allas ansvar
Svar:
| A | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-16 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | LÄS | 17 | Lantmäteriutredningen
Det statliga lantmäteriet ansvarar för att förse landet med grundläggande geografisk information och fastighetsinformation, framställning av allmänna kartor samt fastighetsregistrering och fastighetsbildning i de fall då den sistnämnda inte utförs av kommuner.
Lantmäteriutredningen har haft till uppgift att utvärdera den omfattande omstrukturering av lantmäteriet som ägde rum i mitten av 1990-talet samt att lämna förslag om det statliga lantmäteriets framtida roll i samhället, hur det offentliga åtagandet bör avgränsas och utföras, hur verksamheten bör organiseras och hur den bör finansieras.
Utredningen konstaterar att verksamheten har karaktär av grundläggande infrastruktur med mycket goda samhällsekonomiska effekter. Den har stor betydelse för samhällsplaneringen, den offentliga sektorns och näringslivets utveckling och därmed för tillväxten i landet. Detta utgör det grundläggande motivet för det offentliga åtagandet på området. Den tekniska utvecklingen möjliggör ökade samhällsekonomiska effekter i positiv bemärkelse.
Utvecklingen internationellt, där Sverige genom Lantmäteriverket har en stark ställning, går mot ökad enhetlighet när det gäller teknikutnyttjande, standarder, geodetiska referenssystem m.m. Omvärlden ser ett ökat behov i framtiden av grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.
År 1996 sammanfördes 290 olika myndigheter till en central myndighet, Lantmäteriverket, och en lantmäterimyndighet i varje län. De mål och riktlinjer som statsmakterna satte upp för omstruktureringen har med ett par undantag uppfyllts. Integreringen av geografisk information och fastighetsinformation var framsynt och ger möjligheter till fortsatt utveckling och effektivisering. När målen inte helt har uppfyllts har det sin förklaring i oförutsedda omvärldsförändringar och bristande finansiering. Undantagen i måluppfyllelsen gäller kraven på tydlighet i organisationen, organisatorisk och ekonomisk åtskillnad av den uppdragsverksamhet Lantmäteriverket utför i konkurrens på marknaden samt konkurrensneutralitet.
Utvärderingen av omstruktureringen ligger till grund för den målbild för det framtida lantmäteriet som utredningen föreslår. Målbilden utgår från begrepp som identifierats som centrala i den nuvarande och framtida lantmäteriverksamheten: förtroende, rättssäkerhet, kvalitet, kompetens och kostnadseffektivitet. Utvärderingen och målbilden är utgångspunkt för en rad konkreta förslag:
* För att den grundläggande informationens samhällsnytta ska kunna bibehållas och öka behövs bättre samverkan mellan olika producenter av informationen och bättre samordning för t.ex. ajourhållning av de digitala databaserna. Utredningen föreslår därför att Lantmäteriverket får en uttalad roll som samordnare av grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.
* Utredningen har inte funnit belägg för att den uppdragsverksamhet som lantmäterimyndigheterna i länen bedriver i nära anslutning till förrättningsverksamheten är förtroendeskadlig eller ifrågasatt ur konkurrenssynpunkt. Men bl.a. Lantmäteriverkets planer på att expandera denna uppdragsverksamhet föranleder att utredningen föreslår att den ska begränsas och preciseras. Då bortfaller t.ex. mättekniska uppdrag.
* Utredningen föreslår att Lantmäteriverket och de 21 länsvisa lantmäterimyndigheterna förs samman till en myndighet, benämnd Lantmäteriet. Syftet med detta är att ge bättre möjligheter till styrning, effektivisering och resursutnyttjande.
* Utredningen har funnit att en stor del av Lantmäteriverkets konkurrensutsatta uppdragsverksamhet är konkurrenssnedvridande, skadar förtroendet för myndigheten och medför otydlighet i omvärlden när det gäller det offentliga åtagandet. Detta strider mot de grundläggande principer som riksdagen fastslagit när det gäller renodling av den statliga verksamheten och statliga myndigheters agerande på marknaden. Utredningen föreslår därför att en stor del av den konkurrensutsatta uppdragsverksamheten upphör eller avskiljs från verket och överlåts till marknadens aktörer. Avskiljandet gäller enbart externa uppdrag och berör den kartografiska uppdragsverksamheten, direktförsäljningen av kartor, flygfoto och fotogrammetri, geodetisk mätning, geografisk informationsteknik samt mätservice och detaljkartor. Kvarvarande extern uppdragsverksamhet preciseras och följs upp av statsmakterna.
* Utredningen anser att Lantmäteriverkets roll gentemot marknaden ska vara att genom t.ex. öppenhet främja utvecklingen av och kunskapsmässigt stödja företag inom området, och inte att konkurrera med företagen. Utredningen föreslår därför att ett marknads- och konkurrens-råd inrättas vid verket för att behandla frågor av särskilt intresse för privata aktörer. Lantmäteriverket bör också utarbeta en marknads- och konkurrenspolicy. | Utredningen föreslår förändringar av lantmäteriverksamheten. Vilket är det överordnade målet med dessa förändringar, av texten att döma? | Att öka antalet användare av tjänsterna. | Att bli ledande på området. | Att öka samhällsnyttan. | Att hindra privatiseringen. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D - inget annat
|
LÄS - Svensk läsförståelse
Delprovet LÄS består av svenska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Lantmäteriutredningen
Det statliga lantmäteriet ansvarar för att förse landet med grundläggande geografisk information och fastighetsinformation, framställning av allmänna kartor samt fastighetsregistrering och fastighetsbildning i de fall då den sistnämnda inte utförs av kommuner.
Lantmäteriutredningen har haft till uppgift att utvärdera den omfattande omstrukturering av lantmäteriet som ägde rum i mitten av 1990-talet samt att lämna förslag om det statliga lantmäteriets framtida roll i samhället, hur det offentliga åtagandet bör avgränsas och utföras, hur verksamheten bör organiseras och hur den bör finansieras.
Utredningen konstaterar att verksamheten har karaktär av grundläggande infrastruktur med mycket goda samhällsekonomiska effekter. Den har stor betydelse för samhällsplaneringen, den offentliga sektorns och näringslivets utveckling och därmed för tillväxten i landet. Detta utgör det grundläggande motivet för det offentliga åtagandet på området. Den tekniska utvecklingen möjliggör ökade samhällsekonomiska effekter i positiv bemärkelse.
Utvecklingen internationellt, där Sverige genom Lantmäteriverket har en stark ställning, går mot ökad enhetlighet när det gäller teknikutnyttjande, standarder, geodetiska referenssystem m.m. Omvärlden ser ett ökat behov i framtiden av grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.
År 1996 sammanfördes 290 olika myndigheter till en central myndighet, Lantmäteriverket, och en lantmäterimyndighet i varje län. De mål och riktlinjer som statsmakterna satte upp för omstruktureringen har med ett par undantag uppfyllts. Integreringen av geografisk information och fastighetsinformation var framsynt och ger möjligheter till fortsatt utveckling och effektivisering. När målen inte helt har uppfyllts har det sin förklaring i oförutsedda omvärldsförändringar och bristande finansiering. Undantagen i måluppfyllelsen gäller kraven på tydlighet i organisationen, organisatorisk och ekonomisk åtskillnad av den uppdragsverksamhet Lantmäteriverket utför i konkurrens på marknaden samt konkurrensneutralitet.
Utvärderingen av omstruktureringen ligger till grund för den målbild för det framtida lantmäteriet som utredningen föreslår. Målbilden utgår från begrepp som identifierats som centrala i den nuvarande och framtida lantmäteriverksamheten: förtroende, rättssäkerhet, kvalitet, kompetens och kostnadseffektivitet. Utvärderingen och målbilden är utgångspunkt för en rad konkreta förslag:
* För att den grundläggande informationens samhällsnytta ska kunna bibehållas och öka behövs bättre samverkan mellan olika producenter av informationen och bättre samordning för t.ex. ajourhållning av de digitala databaserna. Utredningen föreslår därför att Lantmäteriverket får en uttalad roll som samordnare av grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.
* Utredningen har inte funnit belägg för att den uppdragsverksamhet som lantmäterimyndigheterna i länen bedriver i nära anslutning till förrättningsverksamheten är förtroendeskadlig eller ifrågasatt ur konkurrenssynpunkt. Men bl.a. Lantmäteriverkets planer på att expandera denna uppdragsverksamhet föranleder att utredningen föreslår att den ska begränsas och preciseras. Då bortfaller t.ex. mättekniska uppdrag.
* Utredningen föreslår att Lantmäteriverket och de 21 länsvisa lantmäterimyndigheterna förs samman till en myndighet, benämnd Lantmäteriet. Syftet med detta är att ge bättre möjligheter till styrning, effektivisering och resursutnyttjande.
* Utredningen har funnit att en stor del av Lantmäteriverkets konkurrensutsatta uppdragsverksamhet är konkurrenssnedvridande, skadar förtroendet för myndigheten och medför otydlighet i omvärlden när det gäller det offentliga åtagandet. Detta strider mot de grundläggande principer som riksdagen fastslagit när det gäller renodling av den statliga verksamheten och statliga myndigheters agerande på marknaden. Utredningen föreslår därför att en stor del av den konkurrensutsatta uppdragsverksamheten upphör eller avskiljs från verket och överlåts till marknadens aktörer. Avskiljandet gäller enbart externa uppdrag och berör den kartografiska uppdragsverksamheten, direktförsäljningen av kartor, flygfoto och fotogrammetri, geodetisk mätning, geografisk informationsteknik samt mätservice och detaljkartor. Kvarvarande extern uppdragsverksamhet preciseras och följs upp av statsmakterna.
* Utredningen anser att Lantmäteriverkets roll gentemot marknaden ska vara att genom t.ex. öppenhet främja utvecklingen av och kunskapsmässigt stödja företag inom området, och inte att konkurrera med företagen. Utredningen föreslår därför att ett marknads- och konkurrens-råd inrättas vid verket för att behandla frågor av särskilt intresse för privata aktörer. Lantmäteriverket bör också utarbeta en marknads- och konkurrenspolicy.
---
Utredningen föreslår förändringar av lantmäteriverksamheten. Vilket är det överordnade målet med dessa förändringar, av texten att döma?
A: Att öka antalet användare av tjänsterna.
B: Att bli ledande på området.
C: Att öka samhällsnyttan.
D: Att hindra privatiseringen.
Svar:
| C | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-17 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | LÄS | 18 | Lantmäteriutredningen
Det statliga lantmäteriet ansvarar för att förse landet med grundläggande geografisk information och fastighetsinformation, framställning av allmänna kartor samt fastighetsregistrering och fastighetsbildning i de fall då den sistnämnda inte utförs av kommuner.
Lantmäteriutredningen har haft till uppgift att utvärdera den omfattande omstrukturering av lantmäteriet som ägde rum i mitten av 1990-talet samt att lämna förslag om det statliga lantmäteriets framtida roll i samhället, hur det offentliga åtagandet bör avgränsas och utföras, hur verksamheten bör organiseras och hur den bör finansieras.
Utredningen konstaterar att verksamheten har karaktär av grundläggande infrastruktur med mycket goda samhällsekonomiska effekter. Den har stor betydelse för samhällsplaneringen, den offentliga sektorns och näringslivets utveckling och därmed för tillväxten i landet. Detta utgör det grundläggande motivet för det offentliga åtagandet på området. Den tekniska utvecklingen möjliggör ökade samhällsekonomiska effekter i positiv bemärkelse.
Utvecklingen internationellt, där Sverige genom Lantmäteriverket har en stark ställning, går mot ökad enhetlighet när det gäller teknikutnyttjande, standarder, geodetiska referenssystem m.m. Omvärlden ser ett ökat behov i framtiden av grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.
År 1996 sammanfördes 290 olika myndigheter till en central myndighet, Lantmäteriverket, och en lantmäterimyndighet i varje län. De mål och riktlinjer som statsmakterna satte upp för omstruktureringen har med ett par undantag uppfyllts. Integreringen av geografisk information och fastighetsinformation var framsynt och ger möjligheter till fortsatt utveckling och effektivisering. När målen inte helt har uppfyllts har det sin förklaring i oförutsedda omvärldsförändringar och bristande finansiering. Undantagen i måluppfyllelsen gäller kraven på tydlighet i organisationen, organisatorisk och ekonomisk åtskillnad av den uppdragsverksamhet Lantmäteriverket utför i konkurrens på marknaden samt konkurrensneutralitet.
Utvärderingen av omstruktureringen ligger till grund för den målbild för det framtida lantmäteriet som utredningen föreslår. Målbilden utgår från begrepp som identifierats som centrala i den nuvarande och framtida lantmäteriverksamheten: förtroende, rättssäkerhet, kvalitet, kompetens och kostnadseffektivitet. Utvärderingen och målbilden är utgångspunkt för en rad konkreta förslag:
* För att den grundläggande informationens samhällsnytta ska kunna bibehållas och öka behövs bättre samverkan mellan olika producenter av informationen och bättre samordning för t.ex. ajourhållning av de digitala databaserna. Utredningen föreslår därför att Lantmäteriverket får en uttalad roll som samordnare av grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.
* Utredningen har inte funnit belägg för att den uppdragsverksamhet som lantmäterimyndigheterna i länen bedriver i nära anslutning till förrättningsverksamheten är förtroendeskadlig eller ifrågasatt ur konkurrenssynpunkt. Men bl.a. Lantmäteriverkets planer på att expandera denna uppdragsverksamhet föranleder att utredningen föreslår att den ska begränsas och preciseras. Då bortfaller t.ex. mättekniska uppdrag.
* Utredningen föreslår att Lantmäteriverket och de 21 länsvisa lantmäterimyndigheterna förs samman till en myndighet, benämnd Lantmäteriet. Syftet med detta är att ge bättre möjligheter till styrning, effektivisering och resursutnyttjande.
* Utredningen har funnit att en stor del av Lantmäteriverkets konkurrensutsatta uppdragsverksamhet är konkurrenssnedvridande, skadar förtroendet för myndigheten och medför otydlighet i omvärlden när det gäller det offentliga åtagandet. Detta strider mot de grundläggande principer som riksdagen fastslagit när det gäller renodling av den statliga verksamheten och statliga myndigheters agerande på marknaden. Utredningen föreslår därför att en stor del av den konkurrensutsatta uppdragsverksamheten upphör eller avskiljs från verket och överlåts till marknadens aktörer. Avskiljandet gäller enbart externa uppdrag och berör den kartografiska uppdragsverksamheten, direktförsäljningen av kartor, flygfoto och fotogrammetri, geodetisk mätning, geografisk informationsteknik samt mätservice och detaljkartor. Kvarvarande extern uppdragsverksamhet preciseras och följs upp av statsmakterna.
* Utredningen anser att Lantmäteriverkets roll gentemot marknaden ska vara att genom t.ex. öppenhet främja utvecklingen av och kunskapsmässigt stödja företag inom området, och inte att konkurrera med företagen. Utredningen föreslår därför att ett marknads- och konkurrens-råd inrättas vid verket för att behandla frågor av särskilt intresse för privata aktörer. Lantmäteriverket bör också utarbeta en marknads- och konkurrenspolicy. | Utredningen anser att Lantmäteriverket bör upphöra med en del av sin uppdragsverksamhet. Vad anges som ett skäl till detta? | Verksamheten saknar affärsmässig karaktär. | Verksamheten är kostnadskrävande och olönsam. | Verksamheten saknar tillräcklig konkurrenskraft. | Verksamheten skadar verkets anseende. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D - inget annat
|
LÄS - Svensk läsförståelse
Delprovet LÄS består av svenska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Lantmäteriutredningen
Det statliga lantmäteriet ansvarar för att förse landet med grundläggande geografisk information och fastighetsinformation, framställning av allmänna kartor samt fastighetsregistrering och fastighetsbildning i de fall då den sistnämnda inte utförs av kommuner.
Lantmäteriutredningen har haft till uppgift att utvärdera den omfattande omstrukturering av lantmäteriet som ägde rum i mitten av 1990-talet samt att lämna förslag om det statliga lantmäteriets framtida roll i samhället, hur det offentliga åtagandet bör avgränsas och utföras, hur verksamheten bör organiseras och hur den bör finansieras.
Utredningen konstaterar att verksamheten har karaktär av grundläggande infrastruktur med mycket goda samhällsekonomiska effekter. Den har stor betydelse för samhällsplaneringen, den offentliga sektorns och näringslivets utveckling och därmed för tillväxten i landet. Detta utgör det grundläggande motivet för det offentliga åtagandet på området. Den tekniska utvecklingen möjliggör ökade samhällsekonomiska effekter i positiv bemärkelse.
Utvecklingen internationellt, där Sverige genom Lantmäteriverket har en stark ställning, går mot ökad enhetlighet när det gäller teknikutnyttjande, standarder, geodetiska referenssystem m.m. Omvärlden ser ett ökat behov i framtiden av grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.
År 1996 sammanfördes 290 olika myndigheter till en central myndighet, Lantmäteriverket, och en lantmäterimyndighet i varje län. De mål och riktlinjer som statsmakterna satte upp för omstruktureringen har med ett par undantag uppfyllts. Integreringen av geografisk information och fastighetsinformation var framsynt och ger möjligheter till fortsatt utveckling och effektivisering. När målen inte helt har uppfyllts har det sin förklaring i oförutsedda omvärldsförändringar och bristande finansiering. Undantagen i måluppfyllelsen gäller kraven på tydlighet i organisationen, organisatorisk och ekonomisk åtskillnad av den uppdragsverksamhet Lantmäteriverket utför i konkurrens på marknaden samt konkurrensneutralitet.
Utvärderingen av omstruktureringen ligger till grund för den målbild för det framtida lantmäteriet som utredningen föreslår. Målbilden utgår från begrepp som identifierats som centrala i den nuvarande och framtida lantmäteriverksamheten: förtroende, rättssäkerhet, kvalitet, kompetens och kostnadseffektivitet. Utvärderingen och målbilden är utgångspunkt för en rad konkreta förslag:
* För att den grundläggande informationens samhällsnytta ska kunna bibehållas och öka behövs bättre samverkan mellan olika producenter av informationen och bättre samordning för t.ex. ajourhållning av de digitala databaserna. Utredningen föreslår därför att Lantmäteriverket får en uttalad roll som samordnare av grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.
* Utredningen har inte funnit belägg för att den uppdragsverksamhet som lantmäterimyndigheterna i länen bedriver i nära anslutning till förrättningsverksamheten är förtroendeskadlig eller ifrågasatt ur konkurrenssynpunkt. Men bl.a. Lantmäteriverkets planer på att expandera denna uppdragsverksamhet föranleder att utredningen föreslår att den ska begränsas och preciseras. Då bortfaller t.ex. mättekniska uppdrag.
* Utredningen föreslår att Lantmäteriverket och de 21 länsvisa lantmäterimyndigheterna förs samman till en myndighet, benämnd Lantmäteriet. Syftet med detta är att ge bättre möjligheter till styrning, effektivisering och resursutnyttjande.
* Utredningen har funnit att en stor del av Lantmäteriverkets konkurrensutsatta uppdragsverksamhet är konkurrenssnedvridande, skadar förtroendet för myndigheten och medför otydlighet i omvärlden när det gäller det offentliga åtagandet. Detta strider mot de grundläggande principer som riksdagen fastslagit när det gäller renodling av den statliga verksamheten och statliga myndigheters agerande på marknaden. Utredningen föreslår därför att en stor del av den konkurrensutsatta uppdragsverksamheten upphör eller avskiljs från verket och överlåts till marknadens aktörer. Avskiljandet gäller enbart externa uppdrag och berör den kartografiska uppdragsverksamheten, direktförsäljningen av kartor, flygfoto och fotogrammetri, geodetisk mätning, geografisk informationsteknik samt mätservice och detaljkartor. Kvarvarande extern uppdragsverksamhet preciseras och följs upp av statsmakterna.
* Utredningen anser att Lantmäteriverkets roll gentemot marknaden ska vara att genom t.ex. öppenhet främja utvecklingen av och kunskapsmässigt stödja företag inom området, och inte att konkurrera med företagen. Utredningen föreslår därför att ett marknads- och konkurrens-råd inrättas vid verket för att behandla frågor av särskilt intresse för privata aktörer. Lantmäteriverket bör också utarbeta en marknads- och konkurrenspolicy.
---
Utredningen anser att Lantmäteriverket bör upphöra med en del av sin uppdragsverksamhet. Vad anges som ett skäl till detta?
A: Verksamheten saknar affärsmässig karaktär.
B: Verksamheten är kostnadskrävande och olönsam.
C: Verksamheten saknar tillräcklig konkurrenskraft.
D: Verksamheten skadar verkets anseende.
Svar:
| D | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-18 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | LÄS | 19 | Lantmäteriutredningen
Det statliga lantmäteriet ansvarar för att förse landet med grundläggande geografisk information och fastighetsinformation, framställning av allmänna kartor samt fastighetsregistrering och fastighetsbildning i de fall då den sistnämnda inte utförs av kommuner.
Lantmäteriutredningen har haft till uppgift att utvärdera den omfattande omstrukturering av lantmäteriet som ägde rum i mitten av 1990-talet samt att lämna förslag om det statliga lantmäteriets framtida roll i samhället, hur det offentliga åtagandet bör avgränsas och utföras, hur verksamheten bör organiseras och hur den bör finansieras.
Utredningen konstaterar att verksamheten har karaktär av grundläggande infrastruktur med mycket goda samhällsekonomiska effekter. Den har stor betydelse för samhällsplaneringen, den offentliga sektorns och näringslivets utveckling och därmed för tillväxten i landet. Detta utgör det grundläggande motivet för det offentliga åtagandet på området. Den tekniska utvecklingen möjliggör ökade samhällsekonomiska effekter i positiv bemärkelse.
Utvecklingen internationellt, där Sverige genom Lantmäteriverket har en stark ställning, går mot ökad enhetlighet när det gäller teknikutnyttjande, standarder, geodetiska referenssystem m.m. Omvärlden ser ett ökat behov i framtiden av grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.
År 1996 sammanfördes 290 olika myndigheter till en central myndighet, Lantmäteriverket, och en lantmäterimyndighet i varje län. De mål och riktlinjer som statsmakterna satte upp för omstruktureringen har med ett par undantag uppfyllts. Integreringen av geografisk information och fastighetsinformation var framsynt och ger möjligheter till fortsatt utveckling och effektivisering. När målen inte helt har uppfyllts har det sin förklaring i oförutsedda omvärldsförändringar och bristande finansiering. Undantagen i måluppfyllelsen gäller kraven på tydlighet i organisationen, organisatorisk och ekonomisk åtskillnad av den uppdragsverksamhet Lantmäteriverket utför i konkurrens på marknaden samt konkurrensneutralitet.
Utvärderingen av omstruktureringen ligger till grund för den målbild för det framtida lantmäteriet som utredningen föreslår. Målbilden utgår från begrepp som identifierats som centrala i den nuvarande och framtida lantmäteriverksamheten: förtroende, rättssäkerhet, kvalitet, kompetens och kostnadseffektivitet. Utvärderingen och målbilden är utgångspunkt för en rad konkreta förslag:
* För att den grundläggande informationens samhällsnytta ska kunna bibehållas och öka behövs bättre samverkan mellan olika producenter av informationen och bättre samordning för t.ex. ajourhållning av de digitala databaserna. Utredningen föreslår därför att Lantmäteriverket får en uttalad roll som samordnare av grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.
* Utredningen har inte funnit belägg för att den uppdragsverksamhet som lantmäterimyndigheterna i länen bedriver i nära anslutning till förrättningsverksamheten är förtroendeskadlig eller ifrågasatt ur konkurrenssynpunkt. Men bl.a. Lantmäteriverkets planer på att expandera denna uppdragsverksamhet föranleder att utredningen föreslår att den ska begränsas och preciseras. Då bortfaller t.ex. mättekniska uppdrag.
* Utredningen föreslår att Lantmäteriverket och de 21 länsvisa lantmäterimyndigheterna förs samman till en myndighet, benämnd Lantmäteriet. Syftet med detta är att ge bättre möjligheter till styrning, effektivisering och resursutnyttjande.
* Utredningen har funnit att en stor del av Lantmäteriverkets konkurrensutsatta uppdragsverksamhet är konkurrenssnedvridande, skadar förtroendet för myndigheten och medför otydlighet i omvärlden när det gäller det offentliga åtagandet. Detta strider mot de grundläggande principer som riksdagen fastslagit när det gäller renodling av den statliga verksamheten och statliga myndigheters agerande på marknaden. Utredningen föreslår därför att en stor del av den konkurrensutsatta uppdragsverksamheten upphör eller avskiljs från verket och överlåts till marknadens aktörer. Avskiljandet gäller enbart externa uppdrag och berör den kartografiska uppdragsverksamheten, direktförsäljningen av kartor, flygfoto och fotogrammetri, geodetisk mätning, geografisk informationsteknik samt mätservice och detaljkartor. Kvarvarande extern uppdragsverksamhet preciseras och följs upp av statsmakterna.
* Utredningen anser att Lantmäteriverkets roll gentemot marknaden ska vara att genom t.ex. öppenhet främja utvecklingen av och kunskapsmässigt stödja företag inom området, och inte att konkurrera med företagen. Utredningen föreslår därför att ett marknads- och konkurrens-råd inrättas vid verket för att behandla frågor av särskilt intresse för privata aktörer. Lantmäteriverket bör också utarbeta en marknads- och konkurrenspolicy. | Vilket svarsförslag anger två åtgärder som föreslås i utredningen? | Höjda expeditionsavgifter och sänkta priser på geografisk information. | Kostnadseffektivisering och ökade vinstkrav. | Minskade statliga anslag och större försäljningsvolymer. | Mindre centralstyrning och enklare regler. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D - inget annat
|
LÄS - Svensk läsförståelse
Delprovet LÄS består av svenska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Lantmäteriutredningen
Det statliga lantmäteriet ansvarar för att förse landet med grundläggande geografisk information och fastighetsinformation, framställning av allmänna kartor samt fastighetsregistrering och fastighetsbildning i de fall då den sistnämnda inte utförs av kommuner.
Lantmäteriutredningen har haft till uppgift att utvärdera den omfattande omstrukturering av lantmäteriet som ägde rum i mitten av 1990-talet samt att lämna förslag om det statliga lantmäteriets framtida roll i samhället, hur det offentliga åtagandet bör avgränsas och utföras, hur verksamheten bör organiseras och hur den bör finansieras.
Utredningen konstaterar att verksamheten har karaktär av grundläggande infrastruktur med mycket goda samhällsekonomiska effekter. Den har stor betydelse för samhällsplaneringen, den offentliga sektorns och näringslivets utveckling och därmed för tillväxten i landet. Detta utgör det grundläggande motivet för det offentliga åtagandet på området. Den tekniska utvecklingen möjliggör ökade samhällsekonomiska effekter i positiv bemärkelse.
Utvecklingen internationellt, där Sverige genom Lantmäteriverket har en stark ställning, går mot ökad enhetlighet när det gäller teknikutnyttjande, standarder, geodetiska referenssystem m.m. Omvärlden ser ett ökat behov i framtiden av grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.
År 1996 sammanfördes 290 olika myndigheter till en central myndighet, Lantmäteriverket, och en lantmäterimyndighet i varje län. De mål och riktlinjer som statsmakterna satte upp för omstruktureringen har med ett par undantag uppfyllts. Integreringen av geografisk information och fastighetsinformation var framsynt och ger möjligheter till fortsatt utveckling och effektivisering. När målen inte helt har uppfyllts har det sin förklaring i oförutsedda omvärldsförändringar och bristande finansiering. Undantagen i måluppfyllelsen gäller kraven på tydlighet i organisationen, organisatorisk och ekonomisk åtskillnad av den uppdragsverksamhet Lantmäteriverket utför i konkurrens på marknaden samt konkurrensneutralitet.
Utvärderingen av omstruktureringen ligger till grund för den målbild för det framtida lantmäteriet som utredningen föreslår. Målbilden utgår från begrepp som identifierats som centrala i den nuvarande och framtida lantmäteriverksamheten: förtroende, rättssäkerhet, kvalitet, kompetens och kostnadseffektivitet. Utvärderingen och målbilden är utgångspunkt för en rad konkreta förslag:
* För att den grundläggande informationens samhällsnytta ska kunna bibehållas och öka behövs bättre samverkan mellan olika producenter av informationen och bättre samordning för t.ex. ajourhållning av de digitala databaserna. Utredningen föreslår därför att Lantmäteriverket får en uttalad roll som samordnare av grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.
* Utredningen har inte funnit belägg för att den uppdragsverksamhet som lantmäterimyndigheterna i länen bedriver i nära anslutning till förrättningsverksamheten är förtroendeskadlig eller ifrågasatt ur konkurrenssynpunkt. Men bl.a. Lantmäteriverkets planer på att expandera denna uppdragsverksamhet föranleder att utredningen föreslår att den ska begränsas och preciseras. Då bortfaller t.ex. mättekniska uppdrag.
* Utredningen föreslår att Lantmäteriverket och de 21 länsvisa lantmäterimyndigheterna förs samman till en myndighet, benämnd Lantmäteriet. Syftet med detta är att ge bättre möjligheter till styrning, effektivisering och resursutnyttjande.
* Utredningen har funnit att en stor del av Lantmäteriverkets konkurrensutsatta uppdragsverksamhet är konkurrenssnedvridande, skadar förtroendet för myndigheten och medför otydlighet i omvärlden när det gäller det offentliga åtagandet. Detta strider mot de grundläggande principer som riksdagen fastslagit när det gäller renodling av den statliga verksamheten och statliga myndigheters agerande på marknaden. Utredningen föreslår därför att en stor del av den konkurrensutsatta uppdragsverksamheten upphör eller avskiljs från verket och överlåts till marknadens aktörer. Avskiljandet gäller enbart externa uppdrag och berör den kartografiska uppdragsverksamheten, direktförsäljningen av kartor, flygfoto och fotogrammetri, geodetisk mätning, geografisk informationsteknik samt mätservice och detaljkartor. Kvarvarande extern uppdragsverksamhet preciseras och följs upp av statsmakterna.
* Utredningen anser att Lantmäteriverkets roll gentemot marknaden ska vara att genom t.ex. öppenhet främja utvecklingen av och kunskapsmässigt stödja företag inom området, och inte att konkurrera med företagen. Utredningen föreslår därför att ett marknads- och konkurrens-råd inrättas vid verket för att behandla frågor av särskilt intresse för privata aktörer. Lantmäteriverket bör också utarbeta en marknads- och konkurrenspolicy.
---
Vilket svarsförslag anger två åtgärder som föreslås i utredningen?
A: Höjda expeditionsavgifter och sänkta priser på geografisk information.
B: Kostnadseffektivisering och ökade vinstkrav.
C: Minskade statliga anslag och större försäljningsvolymer.
D: Mindre centralstyrning och enklare regler.
Svar:
| A | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-19 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | LÄS | 20 | Lantmäteriutredningen
Det statliga lantmäteriet ansvarar för att förse landet med grundläggande geografisk information och fastighetsinformation, framställning av allmänna kartor samt fastighetsregistrering och fastighetsbildning i de fall då den sistnämnda inte utförs av kommuner.
Lantmäteriutredningen har haft till uppgift att utvärdera den omfattande omstrukturering av lantmäteriet som ägde rum i mitten av 1990-talet samt att lämna förslag om det statliga lantmäteriets framtida roll i samhället, hur det offentliga åtagandet bör avgränsas och utföras, hur verksamheten bör organiseras och hur den bör finansieras.
Utredningen konstaterar att verksamheten har karaktär av grundläggande infrastruktur med mycket goda samhällsekonomiska effekter. Den har stor betydelse för samhällsplaneringen, den offentliga sektorns och näringslivets utveckling och därmed för tillväxten i landet. Detta utgör det grundläggande motivet för det offentliga åtagandet på området. Den tekniska utvecklingen möjliggör ökade samhällsekonomiska effekter i positiv bemärkelse.
Utvecklingen internationellt, där Sverige genom Lantmäteriverket har en stark ställning, går mot ökad enhetlighet när det gäller teknikutnyttjande, standarder, geodetiska referenssystem m.m. Omvärlden ser ett ökat behov i framtiden av grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.
År 1996 sammanfördes 290 olika myndigheter till en central myndighet, Lantmäteriverket, och en lantmäterimyndighet i varje län. De mål och riktlinjer som statsmakterna satte upp för omstruktureringen har med ett par undantag uppfyllts. Integreringen av geografisk information och fastighetsinformation var framsynt och ger möjligheter till fortsatt utveckling och effektivisering. När målen inte helt har uppfyllts har det sin förklaring i oförutsedda omvärldsförändringar och bristande finansiering. Undantagen i måluppfyllelsen gäller kraven på tydlighet i organisationen, organisatorisk och ekonomisk åtskillnad av den uppdragsverksamhet Lantmäteriverket utför i konkurrens på marknaden samt konkurrensneutralitet.
Utvärderingen av omstruktureringen ligger till grund för den målbild för det framtida lantmäteriet som utredningen föreslår. Målbilden utgår från begrepp som identifierats som centrala i den nuvarande och framtida lantmäteriverksamheten: förtroende, rättssäkerhet, kvalitet, kompetens och kostnadseffektivitet. Utvärderingen och målbilden är utgångspunkt för en rad konkreta förslag:
* För att den grundläggande informationens samhällsnytta ska kunna bibehållas och öka behövs bättre samverkan mellan olika producenter av informationen och bättre samordning för t.ex. ajourhållning av de digitala databaserna. Utredningen föreslår därför att Lantmäteriverket får en uttalad roll som samordnare av grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.
* Utredningen har inte funnit belägg för att den uppdragsverksamhet som lantmäterimyndigheterna i länen bedriver i nära anslutning till förrättningsverksamheten är förtroendeskadlig eller ifrågasatt ur konkurrenssynpunkt. Men bl.a. Lantmäteriverkets planer på att expandera denna uppdragsverksamhet föranleder att utredningen föreslår att den ska begränsas och preciseras. Då bortfaller t.ex. mättekniska uppdrag.
* Utredningen föreslår att Lantmäteriverket och de 21 länsvisa lantmäterimyndigheterna förs samman till en myndighet, benämnd Lantmäteriet. Syftet med detta är att ge bättre möjligheter till styrning, effektivisering och resursutnyttjande.
* Utredningen har funnit att en stor del av Lantmäteriverkets konkurrensutsatta uppdragsverksamhet är konkurrenssnedvridande, skadar förtroendet för myndigheten och medför otydlighet i omvärlden när det gäller det offentliga åtagandet. Detta strider mot de grundläggande principer som riksdagen fastslagit när det gäller renodling av den statliga verksamheten och statliga myndigheters agerande på marknaden. Utredningen föreslår därför att en stor del av den konkurrensutsatta uppdragsverksamheten upphör eller avskiljs från verket och överlåts till marknadens aktörer. Avskiljandet gäller enbart externa uppdrag och berör den kartografiska uppdragsverksamheten, direktförsäljningen av kartor, flygfoto och fotogrammetri, geodetisk mätning, geografisk informationsteknik samt mätservice och detaljkartor. Kvarvarande extern uppdragsverksamhet preciseras och följs upp av statsmakterna.
* Utredningen anser att Lantmäteriverkets roll gentemot marknaden ska vara att genom t.ex. öppenhet främja utvecklingen av och kunskapsmässigt stödja företag inom området, och inte att konkurrera med företagen. Utredningen föreslår därför att ett marknads- och konkurrens-råd inrättas vid verket för att behandla frågor av särskilt intresse för privata aktörer. Lantmäteriverket bör också utarbeta en marknads- och konkurrenspolicy. | Hur framställer texten 1990-talets omorganisering av lantmäteriet? | Den var förhastad och tog inte hänsyn till verkets alltmer skiftande uppgifter. | Den såg bra ut på papperet men det praktiska genomförandet uteblev. | Den var inkonsekvent och alltför försiktig men hade vissa positiva inslag. | Den blev i grunden lyckad och bristerna bör kunna åtgärdas. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D - inget annat
|
LÄS - Svensk läsförståelse
Delprovet LÄS består av svenska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Lantmäteriutredningen
Det statliga lantmäteriet ansvarar för att förse landet med grundläggande geografisk information och fastighetsinformation, framställning av allmänna kartor samt fastighetsregistrering och fastighetsbildning i de fall då den sistnämnda inte utförs av kommuner.
Lantmäteriutredningen har haft till uppgift att utvärdera den omfattande omstrukturering av lantmäteriet som ägde rum i mitten av 1990-talet samt att lämna förslag om det statliga lantmäteriets framtida roll i samhället, hur det offentliga åtagandet bör avgränsas och utföras, hur verksamheten bör organiseras och hur den bör finansieras.
Utredningen konstaterar att verksamheten har karaktär av grundläggande infrastruktur med mycket goda samhällsekonomiska effekter. Den har stor betydelse för samhällsplaneringen, den offentliga sektorns och näringslivets utveckling och därmed för tillväxten i landet. Detta utgör det grundläggande motivet för det offentliga åtagandet på området. Den tekniska utvecklingen möjliggör ökade samhällsekonomiska effekter i positiv bemärkelse.
Utvecklingen internationellt, där Sverige genom Lantmäteriverket har en stark ställning, går mot ökad enhetlighet när det gäller teknikutnyttjande, standarder, geodetiska referenssystem m.m. Omvärlden ser ett ökat behov i framtiden av grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.
År 1996 sammanfördes 290 olika myndigheter till en central myndighet, Lantmäteriverket, och en lantmäterimyndighet i varje län. De mål och riktlinjer som statsmakterna satte upp för omstruktureringen har med ett par undantag uppfyllts. Integreringen av geografisk information och fastighetsinformation var framsynt och ger möjligheter till fortsatt utveckling och effektivisering. När målen inte helt har uppfyllts har det sin förklaring i oförutsedda omvärldsförändringar och bristande finansiering. Undantagen i måluppfyllelsen gäller kraven på tydlighet i organisationen, organisatorisk och ekonomisk åtskillnad av den uppdragsverksamhet Lantmäteriverket utför i konkurrens på marknaden samt konkurrensneutralitet.
Utvärderingen av omstruktureringen ligger till grund för den målbild för det framtida lantmäteriet som utredningen föreslår. Målbilden utgår från begrepp som identifierats som centrala i den nuvarande och framtida lantmäteriverksamheten: förtroende, rättssäkerhet, kvalitet, kompetens och kostnadseffektivitet. Utvärderingen och målbilden är utgångspunkt för en rad konkreta förslag:
* För att den grundläggande informationens samhällsnytta ska kunna bibehållas och öka behövs bättre samverkan mellan olika producenter av informationen och bättre samordning för t.ex. ajourhållning av de digitala databaserna. Utredningen föreslår därför att Lantmäteriverket får en uttalad roll som samordnare av grundläggande geografisk information och fastighetsinformation.
* Utredningen har inte funnit belägg för att den uppdragsverksamhet som lantmäterimyndigheterna i länen bedriver i nära anslutning till förrättningsverksamheten är förtroendeskadlig eller ifrågasatt ur konkurrenssynpunkt. Men bl.a. Lantmäteriverkets planer på att expandera denna uppdragsverksamhet föranleder att utredningen föreslår att den ska begränsas och preciseras. Då bortfaller t.ex. mättekniska uppdrag.
* Utredningen föreslår att Lantmäteriverket och de 21 länsvisa lantmäterimyndigheterna förs samman till en myndighet, benämnd Lantmäteriet. Syftet med detta är att ge bättre möjligheter till styrning, effektivisering och resursutnyttjande.
* Utredningen har funnit att en stor del av Lantmäteriverkets konkurrensutsatta uppdragsverksamhet är konkurrenssnedvridande, skadar förtroendet för myndigheten och medför otydlighet i omvärlden när det gäller det offentliga åtagandet. Detta strider mot de grundläggande principer som riksdagen fastslagit när det gäller renodling av den statliga verksamheten och statliga myndigheters agerande på marknaden. Utredningen föreslår därför att en stor del av den konkurrensutsatta uppdragsverksamheten upphör eller avskiljs från verket och överlåts till marknadens aktörer. Avskiljandet gäller enbart externa uppdrag och berör den kartografiska uppdragsverksamheten, direktförsäljningen av kartor, flygfoto och fotogrammetri, geodetisk mätning, geografisk informationsteknik samt mätservice och detaljkartor. Kvarvarande extern uppdragsverksamhet preciseras och följs upp av statsmakterna.
* Utredningen anser att Lantmäteriverkets roll gentemot marknaden ska vara att genom t.ex. öppenhet främja utvecklingen av och kunskapsmässigt stödja företag inom området, och inte att konkurrera med företagen. Utredningen föreslår därför att ett marknads- och konkurrens-råd inrättas vid verket för att behandla frågor av särskilt intresse för privata aktörer. Lantmäteriverket bör också utarbeta en marknads- och konkurrenspolicy.
---
Hur framställer texten 1990-talets omorganisering av lantmäteriet?
A: Den var förhastad och tog inte hänsyn till verkets alltmer skiftande uppgifter.
B: Den såg bra ut på papperet men det praktiska genomförandet uteblev.
C: Den var inkonsekvent och alltför försiktig men hade vissa positiva inslag.
D: Den blev i grunden lyckad och bristerna bör kunna åtgärdas.
Svar:
| D | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-20 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | MEK | 21 | null | Med hjälp av ____ för vidareutbildning från bland annat Överstyrelsen för rikets allmänna läroverk reste teckningsläraren Maja Beskow 1914 till Danmark, Holland och Italien. | dispenser | seminarier | optioner | stipendier | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
MEK – Meningskomplettering
Uppgifterna i delprovet MEK består av korta textstycken där ett eller flera ord ersatts av en lucka markerad med ____. En uppgift kan innehålla en, två eller tre luckor. Efter varje textstycke följer fyra svarsförslag.
Välj det svarsförslag som innehållsligt och språkligt passar bäst in i textstycket som helhet.
---
Med hjälp av ____ för vidareutbildning från bland annat Överstyrelsen för rikets allmänna läroverk reste teckningsläraren Maja Beskow 1914 till Danmark, Holland och Italien.
A: dispenser
B: seminarier
C: optioner
D: stipendier
Svar:
| D | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-21 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | MEK | 22 | null | 1951 års statliga skoutredning var ett ____ dokument på 350 sidor som vred och vände på alla tänkbara aspekter av dåtidens skoindustri och garverinäring i Sverige. Utredningen landade i en lång rad ____, dels till näringen och forskningsinstituten, dels till staten och myndigheterna. | knapert - propositioner | rymligt - innovationer | påvert - klassifikationer | mastigt - rekommendationer | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
MEK – Meningskomplettering
Uppgifterna i delprovet MEK består av korta textstycken där ett eller flera ord ersatts av en lucka markerad med ____. En uppgift kan innehålla en, två eller tre luckor. Efter varje textstycke följer fyra svarsförslag.
Välj det svarsförslag som innehållsligt och språkligt passar bäst in i textstycket som helhet.
---
1951 års statliga skoutredning var ett ____ dokument på 350 sidor som vred och vände på alla tänkbara aspekter av dåtidens skoindustri och garverinäring i Sverige. Utredningen landade i en lång rad ____, dels till näringen och forskningsinstituten, dels till staten och myndigheterna.
A: knapert - propositioner
B: rymligt - innovationer
C: påvert - klassifikationer
D: mastigt - rekommendationer
Svar:
| D | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-22 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | MEK | 23 | null | Lite i ____, på randen till skogen, har den lerhaltiga markplätten tagits i ____ av så kallade gerillaodlare. Ett område som tidigare dominerades av älgört och gräs har förvandlats till en ____ trädgård med ätbara växter, bär och frukter. | sänder - förvaltning - storslagen | gränslandet - pant - rikhaltig | skymundan - besittning - frodig | marginalen - förvar - fridsam | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
MEK – Meningskomplettering
Uppgifterna i delprovet MEK består av korta textstycken där ett eller flera ord ersatts av en lucka markerad med ____. En uppgift kan innehålla en, två eller tre luckor. Efter varje textstycke följer fyra svarsförslag.
Välj det svarsförslag som innehållsligt och språkligt passar bäst in i textstycket som helhet.
---
Lite i ____, på randen till skogen, har den lerhaltiga markplätten tagits i ____ av så kallade gerillaodlare. Ett område som tidigare dominerades av älgört och gräs har förvandlats till en ____ trädgård med ätbara växter, bär och frukter.
A: sänder - förvaltning - storslagen
B: gränslandet - pant - rikhaltig
C: skymundan - besittning - frodig
D: marginalen - förvar - fridsam
Svar:
| C | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-23 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | MEK | 24 | null | Den som inte följer reglerna till punkt och pricka blir ____ diskvalificerad. | tämligen | obönhörligen | synbarligen | huvudsakligen | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
MEK – Meningskomplettering
Uppgifterna i delprovet MEK består av korta textstycken där ett eller flera ord ersatts av en lucka markerad med ____. En uppgift kan innehålla en, två eller tre luckor. Efter varje textstycke följer fyra svarsförslag.
Välj det svarsförslag som innehållsligt och språkligt passar bäst in i textstycket som helhet.
---
Den som inte följer reglerna till punkt och pricka blir ____ diskvalificerad.
A: tämligen
B: obönhörligen
C: synbarligen
D: huvudsakligen
Svar:
| B | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-24 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | MEK | 25 | null | Mellan de båda romantiska ____ inom "den nya skolan", fosforisterna och polyfemisterna, ____ under 1800-talets början en viss rivalitet när det gällde att komma först med sina nystartade litterära tidskrifter. | positionerna - verkade | fraktionerna - rådde | divisionerna - framkom | versionerna - skedde | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
MEK – Meningskomplettering
Uppgifterna i delprovet MEK består av korta textstycken där ett eller flera ord ersatts av en lucka markerad med ____. En uppgift kan innehålla en, två eller tre luckor. Efter varje textstycke följer fyra svarsförslag.
Välj det svarsförslag som innehållsligt och språkligt passar bäst in i textstycket som helhet.
---
Mellan de båda romantiska ____ inom "den nya skolan", fosforisterna och polyfemisterna, ____ under 1800-talets början en viss rivalitet när det gällde att komma först med sina nystartade litterära tidskrifter.
A: positionerna - verkade
B: fraktionerna - rådde
C: divisionerna - framkom
D: versionerna - skedde
Svar:
| B | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-25 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | MEK | 26 | null | Vad vi äter och hur vi tillagar maten är något som ständigt förändras. På väg ut just nu är till exempel böckling, omelett och dillkött. Den enda mat som tycks trotsa ____ är sådant vi äter vid högtidliga tillfällen. Tårtan på födelsedagen och skinkan på julafton återkommer till exempel år efter år i många hem. | tidens tand | vanans makt | tingens ordning | traditionens bojor | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
MEK – Meningskomplettering
Uppgifterna i delprovet MEK består av korta textstycken där ett eller flera ord ersatts av en lucka markerad med ____. En uppgift kan innehålla en, två eller tre luckor. Efter varje textstycke följer fyra svarsförslag.
Välj det svarsförslag som innehållsligt och språkligt passar bäst in i textstycket som helhet.
---
Vad vi äter och hur vi tillagar maten är något som ständigt förändras. På väg ut just nu är till exempel böckling, omelett och dillkött. Den enda mat som tycks trotsa ____ är sådant vi äter vid högtidliga tillfällen. Tårtan på födelsedagen och skinkan på julafton återkommer till exempel år efter år i många hem.
A: tidens tand
B: vanans makt
C: tingens ordning
D: traditionens bojor
Svar:
| A | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-26 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | MEK | 27 | null | I slutet av 1970-talet stod det klart att det inte gick att följa älgpopulationens utveckling enbart med hjälp av avskjutningssiffrorna. Då ____ arbetet med att ta fram flera av de ____ som idag används i modifierad form. | intensifierades - inventeringsmetoder | digitaliserades - jaktregleringar | prioriterades - vandringsmönster | rationaliserades - populationsstammar | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
MEK – Meningskomplettering
Uppgifterna i delprovet MEK består av korta textstycken där ett eller flera ord ersatts av en lucka markerad med ____. En uppgift kan innehålla en, två eller tre luckor. Efter varje textstycke följer fyra svarsförslag.
Välj det svarsförslag som innehållsligt och språkligt passar bäst in i textstycket som helhet.
---
I slutet av 1970-talet stod det klart att det inte gick att följa älgpopulationens utveckling enbart med hjälp av avskjutningssiffrorna. Då ____ arbetet med att ta fram flera av de ____ som idag används i modifierad form.
A: intensifierades - inventeringsmetoder
B: digitaliserades - jaktregleringar
C: prioriterades - vandringsmönster
D: rationaliserades - populationsstammar
Svar:
| A | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-27 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | MEK | 28 | null | Studien beskriver omvända ____ mellan risk för Parkinsons sjukdom och rökning, snusande eller kaffekonsumtion. Detta ____ att det är ____ att personer som har rökt, snusat eller druckit kaffe får sjukdomen. | resultat - uppvisar - risk | samband - innebär - ovanligare | relationer - betyder - farligare | förbindelser - motsvarar - sannolikt | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
MEK – Meningskomplettering
Uppgifterna i delprovet MEK består av korta textstycken där ett eller flera ord ersatts av en lucka markerad med ____. En uppgift kan innehålla en, två eller tre luckor. Efter varje textstycke följer fyra svarsförslag.
Välj det svarsförslag som innehållsligt och språkligt passar bäst in i textstycket som helhet.
---
Studien beskriver omvända ____ mellan risk för Parkinsons sjukdom och rökning, snusande eller kaffekonsumtion. Detta ____ att det är ____ att personer som har rökt, snusat eller druckit kaffe får sjukdomen.
A: resultat - uppvisar - risk
B: samband - innebär - ovanligare
C: relationer - betyder - farligare
D: förbindelser - motsvarar - sannolikt
Svar:
| B | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-28 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | MEK | 29 | null | Med sekretess menas att det är förbjudet att ____ en uppgift, vare sig det sker muntligen eller genom att en handling lämnas ut. | hävda | dölja | kräva | röja | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
MEK – Meningskomplettering
Uppgifterna i delprovet MEK består av korta textstycken där ett eller flera ord ersatts av en lucka markerad med ____. En uppgift kan innehålla en, två eller tre luckor. Efter varje textstycke följer fyra svarsförslag.
Välj det svarsförslag som innehållsligt och språkligt passar bäst in i textstycket som helhet.
---
Med sekretess menas att det är förbjudet att ____ en uppgift, vare sig det sker muntligen eller genom att en handling lämnas ut.
A: hävda
B: dölja
C: kräva
D: röja
Svar:
| D | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-29 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | MEK | 30 | null | Numera är det inte bara vana klättrare som kan uppleva ____ och njuta av ____ utsikt i världens högsta bergsområden. | äventyr - diametral | bedrifter - perifer | strapatser - vidunderlig | dramatik - förskönande | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
MEK – Meningskomplettering
Uppgifterna i delprovet MEK består av korta textstycken där ett eller flera ord ersatts av en lucka markerad med ____. En uppgift kan innehålla en, två eller tre luckor. Efter varje textstycke följer fyra svarsförslag.
Välj det svarsförslag som innehållsligt och språkligt passar bäst in i textstycket som helhet.
---
Numera är det inte bara vana klättrare som kan uppleva ____ och njuta av ____ utsikt i världens högsta bergsområden.
A: äventyr - diametral
B: bedrifter - perifer
C: strapatser - vidunderlig
D: dramatik - förskönande
Svar:
| C | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-30 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | ELF | 31 | Medieval and Renaissance Maps
There are a few reasons for the use of sea monsters on old-fashioned charts. To think of mythical creatures in the depths of the oceans may seem rather ridiculous to us today, but back then it was a whole other story. At the time, people truly believed that these so-called sea monsters existed and although they were unsure as to what they looked like, it was assumed that they were similar to animals found on land. As a result, aquatic versions of mammals, such as lions, are frequently portrayed on these maps. The inclusion of mythical creatures on maps was also from a decorative point of view, as they were often used to adorn the homes of the rich and wealthy. But, above all else, these monsters symbolised the possible hazards of the sea, particularly in areas of the globe that were unexplored at the time. | What is implied here about old-fashioned maps? | They often had an important educational goal. | They were more intended as art than as geographic charts. | They involved warnings of perceived dangers at sea. | They were not particularly useful for geographical purposes. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
ELF – Engelsk läsförståelse
Delprovet ELF består av engelska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Medieval and Renaissance Maps
There are a few reasons for the use of sea monsters on old-fashioned charts. To think of mythical creatures in the depths of the oceans may seem rather ridiculous to us today, but back then it was a whole other story. At the time, people truly believed that these so-called sea monsters existed and although they were unsure as to what they looked like, it was assumed that they were similar to animals found on land. As a result, aquatic versions of mammals, such as lions, are frequently portrayed on these maps. The inclusion of mythical creatures on maps was also from a decorative point of view, as they were often used to adorn the homes of the rich and wealthy. But, above all else, these monsters symbolised the possible hazards of the sea, particularly in areas of the globe that were unexplored at the time.
---
What is implied here about old-fashioned maps?
A: They often had an important educational goal.
B: They were more intended as art than as geographic charts.
C: They involved warnings of perceived dangers at sea.
D: They were not particularly useful for geographical purposes.
Svar:
| C | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-31 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | ELF | 32 | Social Learning
Much of human culture is based on social learning. Language, the rules of society and the use of objects are all transmitted from the old to the young and from peer to peer. Dogs are very keen to learn by observation, too. The ability to learn socially is widespread among animals, but learning from representatives of a different species occurs much less frequently. Because dogs regard humans as their social companions, their eagerness to learn by observing our activities should not be surprising; shepherds have long known as much. Yet science began probing the depth of this facility only a few years ago. | What is said here? | Researchers have long taken an interest in dogs' ability to learn from people. | Most animals have been observed to imitate human behaviour. | Sheep dogs seem to be especially good at copying their owners' behaviour. | Animals learning from people is a relatively rare phenomenon. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
ELF – Engelsk läsförståelse
Delprovet ELF består av engelska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Social Learning
Much of human culture is based on social learning. Language, the rules of society and the use of objects are all transmitted from the old to the young and from peer to peer. Dogs are very keen to learn by observation, too. The ability to learn socially is widespread among animals, but learning from representatives of a different species occurs much less frequently. Because dogs regard humans as their social companions, their eagerness to learn by observing our activities should not be surprising; shepherds have long known as much. Yet science began probing the depth of this facility only a few years ago.
---
What is said here?
A: Researchers have long taken an interest in dogs' ability to learn from people.
B: Most animals have been observed to imitate human behaviour.
C: Sheep dogs seem to be especially good at copying their owners' behaviour.
D: Animals learning from people is a relatively rare phenomenon.
Svar:
| D | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-32 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | ELF | 33 | Moominland and Beyond
A commentary on a retrospective exhibition of Tove Jansson's art
Moominvalley, with its snow-covered mountains, lush greenery and friendly, peace-loving creatures, seems as far as one can get from the horrors of war. But the Moomins have more to do with strife and struggle than is immediately obvious. Their creator, Tove Jansson (1914-2001), was a political cartoonist from the age of 15, skewering fascism and communism during the Second World War. She channelled the wartime pain of her native Finland into her apocalyptic first book, *The Moomins and the Great Flood* (1945), a reminder that however calm things may seem on the surface, life can be both frightening and unpredictable.
In Dulwich Picture Gallery's retrospective of Jansson's work, there is no escaping the cuddly trolls who brought her worldwide fame. Born in Helsinki to Swedish-speaking artist parents, Jansson saw herself primarily as a painter, taking on illustration work for the money. As the Moomins took off, popularised by a daily comic strip in London's *Evening News*, Jansson became overwhelmed by their success.
Her brother Lars eventually took over drawing the comics, allowing her to concentrate on painting and writing novels and short stories for adults. But she remained fiercely protective of the Moomin brand, turning down an offer from Disney to buy the rights and only lending its image to causes that were important to her, such as a poster for Amnesty International, showing the characters trapped behind bars like political prisoners.
What is clear from this exhibition is the breadth of Jansson's talent. She worked with bold typography and bright colours on the cover of *Garm*, a Finnish satirical magazine in which she openly mocked Hitler and Stalin, drawing little characters called "Snorks" next to her signature. The later name "Moomintroll" came from a tale Jansson's uncle made up to scare her as a child.
As Jansson grew as a painter, she began to create impressionistic seascapes, the colours blurring into one another, a sharp contrast to her intricate illustrations. But the themes that run through all her work are instantly recognisable; a connection with nature - and water in particular - is always present.
A biography inside early children's editions of the Moomin stories said Jansson lived alone on a small island in the Gulf of Finland. The truth was she stayed in her remote summer home with her partner Tuulikki Pietilä, a graphic artist and professor whom she had met in 1955, but the women's relationship was often glossed over. Being gay was illegal in Finland until 1971, and only declassified as an illness in 1981. Jansson herself, however, defied labels, according to her niece Sophia: "It wasn't gender that mattered to Tove, it was the individual."
While her paintings were well received in Finland, an influential critic concluded that they would fail to make an impression internationally. This must have left Jansson demoralised as she struggled to balance her time between different projects. She provided the illustrations for the Swedish-language editions of Lewis Carroll's *Alice's Adventures in Wonderland* and JRR Tolkien's *The Hobbit*. Although these differ in style from the Moomin books, her signature is clearly there - in the ominous landscapes, dark caves and bright moonlit skies.
Jansson's admiration for strong women is clear. One of her paintings, *Print Maker* (1975), depicts Pietilä hard at work in her studio, a proud artist surrounded by her creations. Jansson's last self-portrait, painted at 64, shows her with a pained face and her eyes ringed with red, but the look of controlled defiance is still there. The Moomin books, too, feature plenty of complicated female characters, from the calm and gentle Moominmamma to the spiky Little My - who resembles Jansson herself. She also paid homage to the real women in her life: Pietilä appears as a character called Too-Ticky, while the inseparable Thingumy and Bob represent Jansson and Vivica Bandler, a married theatre director whom she met and fell in love with in 1946.
At the age of 80, Jansson said that while her life had been colourful, she would do everything differently given another chance. A world without Moomins, though, would be a meaner place; we need Jansson's creatures to remind us that not all trolls are bad.
LIZZIE PALMER, NEW STATESMAN | What is argued about Tove Jansson's work in the opening paragraph? | Its superficial focus on war trauma is a reflection of her personal experiences. | Its key message is promoting international peace and understanding. | There is a tension between first impressions and the underlying realities. | The idyllic setting is intended as an escape from the tragedy of war. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
ELF – Engelsk läsförståelse
Delprovet ELF består av engelska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Moominland and Beyond
A commentary on a retrospective exhibition of Tove Jansson's art
Moominvalley, with its snow-covered mountains, lush greenery and friendly, peace-loving creatures, seems as far as one can get from the horrors of war. But the Moomins have more to do with strife and struggle than is immediately obvious. Their creator, Tove Jansson (1914-2001), was a political cartoonist from the age of 15, skewering fascism and communism during the Second World War. She channelled the wartime pain of her native Finland into her apocalyptic first book, *The Moomins and the Great Flood* (1945), a reminder that however calm things may seem on the surface, life can be both frightening and unpredictable.
In Dulwich Picture Gallery's retrospective of Jansson's work, there is no escaping the cuddly trolls who brought her worldwide fame. Born in Helsinki to Swedish-speaking artist parents, Jansson saw herself primarily as a painter, taking on illustration work for the money. As the Moomins took off, popularised by a daily comic strip in London's *Evening News*, Jansson became overwhelmed by their success.
Her brother Lars eventually took over drawing the comics, allowing her to concentrate on painting and writing novels and short stories for adults. But she remained fiercely protective of the Moomin brand, turning down an offer from Disney to buy the rights and only lending its image to causes that were important to her, such as a poster for Amnesty International, showing the characters trapped behind bars like political prisoners.
What is clear from this exhibition is the breadth of Jansson's talent. She worked with bold typography and bright colours on the cover of *Garm*, a Finnish satirical magazine in which she openly mocked Hitler and Stalin, drawing little characters called "Snorks" next to her signature. The later name "Moomintroll" came from a tale Jansson's uncle made up to scare her as a child.
As Jansson grew as a painter, she began to create impressionistic seascapes, the colours blurring into one another, a sharp contrast to her intricate illustrations. But the themes that run through all her work are instantly recognisable; a connection with nature - and water in particular - is always present.
A biography inside early children's editions of the Moomin stories said Jansson lived alone on a small island in the Gulf of Finland. The truth was she stayed in her remote summer home with her partner Tuulikki Pietilä, a graphic artist and professor whom she had met in 1955, but the women's relationship was often glossed over. Being gay was illegal in Finland until 1971, and only declassified as an illness in 1981. Jansson herself, however, defied labels, according to her niece Sophia: "It wasn't gender that mattered to Tove, it was the individual."
While her paintings were well received in Finland, an influential critic concluded that they would fail to make an impression internationally. This must have left Jansson demoralised as she struggled to balance her time between different projects. She provided the illustrations for the Swedish-language editions of Lewis Carroll's *Alice's Adventures in Wonderland* and JRR Tolkien's *The Hobbit*. Although these differ in style from the Moomin books, her signature is clearly there - in the ominous landscapes, dark caves and bright moonlit skies.
Jansson's admiration for strong women is clear. One of her paintings, *Print Maker* (1975), depicts Pietilä hard at work in her studio, a proud artist surrounded by her creations. Jansson's last self-portrait, painted at 64, shows her with a pained face and her eyes ringed with red, but the look of controlled defiance is still there. The Moomin books, too, feature plenty of complicated female characters, from the calm and gentle Moominmamma to the spiky Little My - who resembles Jansson herself. She also paid homage to the real women in her life: Pietilä appears as a character called Too-Ticky, while the inseparable Thingumy and Bob represent Jansson and Vivica Bandler, a married theatre director whom she met and fell in love with in 1946.
At the age of 80, Jansson said that while her life had been colourful, she would do everything differently given another chance. A world without Moomins, though, would be a meaner place; we need Jansson's creatures to remind us that not all trolls are bad.
LIZZIE PALMER, NEW STATESMAN
---
What is argued about Tove Jansson's work in the opening paragraph?
A: Its superficial focus on war trauma is a reflection of her personal experiences.
B: Its key message is promoting international peace and understanding.
C: There is a tension between first impressions and the underlying realities.
D: The idyllic setting is intended as an escape from the tragedy of war.
Svar:
| C | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-33 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | ELF | 34 | Moominland and Beyond
A commentary on a retrospective exhibition of Tove Jansson's art
Moominvalley, with its snow-covered mountains, lush greenery and friendly, peace-loving creatures, seems as far as one can get from the horrors of war. But the Moomins have more to do with strife and struggle than is immediately obvious. Their creator, Tove Jansson (1914-2001), was a political cartoonist from the age of 15, skewering fascism and communism during the Second World War. She channelled the wartime pain of her native Finland into her apocalyptic first book, *The Moomins and the Great Flood* (1945), a reminder that however calm things may seem on the surface, life can be both frightening and unpredictable.
In Dulwich Picture Gallery's retrospective of Jansson's work, there is no escaping the cuddly trolls who brought her worldwide fame. Born in Helsinki to Swedish-speaking artist parents, Jansson saw herself primarily as a painter, taking on illustration work for the money. As the Moomins took off, popularised by a daily comic strip in London's *Evening News*, Jansson became overwhelmed by their success.
Her brother Lars eventually took over drawing the comics, allowing her to concentrate on painting and writing novels and short stories for adults. But she remained fiercely protective of the Moomin brand, turning down an offer from Disney to buy the rights and only lending its image to causes that were important to her, such as a poster for Amnesty International, showing the characters trapped behind bars like political prisoners.
What is clear from this exhibition is the breadth of Jansson's talent. She worked with bold typography and bright colours on the cover of *Garm*, a Finnish satirical magazine in which she openly mocked Hitler and Stalin, drawing little characters called "Snorks" next to her signature. The later name "Moomintroll" came from a tale Jansson's uncle made up to scare her as a child.
As Jansson grew as a painter, she began to create impressionistic seascapes, the colours blurring into one another, a sharp contrast to her intricate illustrations. But the themes that run through all her work are instantly recognisable; a connection with nature - and water in particular - is always present.
A biography inside early children's editions of the Moomin stories said Jansson lived alone on a small island in the Gulf of Finland. The truth was she stayed in her remote summer home with her partner Tuulikki Pietilä, a graphic artist and professor whom she had met in 1955, but the women's relationship was often glossed over. Being gay was illegal in Finland until 1971, and only declassified as an illness in 1981. Jansson herself, however, defied labels, according to her niece Sophia: "It wasn't gender that mattered to Tove, it was the individual."
While her paintings were well received in Finland, an influential critic concluded that they would fail to make an impression internationally. This must have left Jansson demoralised as she struggled to balance her time between different projects. She provided the illustrations for the Swedish-language editions of Lewis Carroll's *Alice's Adventures in Wonderland* and JRR Tolkien's *The Hobbit*. Although these differ in style from the Moomin books, her signature is clearly there - in the ominous landscapes, dark caves and bright moonlit skies.
Jansson's admiration for strong women is clear. One of her paintings, *Print Maker* (1975), depicts Pietilä hard at work in her studio, a proud artist surrounded by her creations. Jansson's last self-portrait, painted at 64, shows her with a pained face and her eyes ringed with red, but the look of controlled defiance is still there. The Moomin books, too, feature plenty of complicated female characters, from the calm and gentle Moominmamma to the spiky Little My - who resembles Jansson herself. She also paid homage to the real women in her life: Pietilä appears as a character called Too-Ticky, while the inseparable Thingumy and Bob represent Jansson and Vivica Bandler, a married theatre director whom she met and fell in love with in 1946.
At the age of 80, Jansson said that while her life had been colourful, she would do everything differently given another chance. A world without Moomins, though, would be a meaner place; we need Jansson's creatures to remind us that not all trolls are bad.
LIZZIE PALMER, NEW STATESMAN | What is implied in relation to Jansson's career? | Her passion for inventing new comic strips remained throughout her life. | She was confident that the Moomins would bring her instant fame. | Her Finnish background initially slowed down her international recognition. | She gradually lost interest in the hands-on creation of the Moomin stories. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
ELF – Engelsk läsförståelse
Delprovet ELF består av engelska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Moominland and Beyond
A commentary on a retrospective exhibition of Tove Jansson's art
Moominvalley, with its snow-covered mountains, lush greenery and friendly, peace-loving creatures, seems as far as one can get from the horrors of war. But the Moomins have more to do with strife and struggle than is immediately obvious. Their creator, Tove Jansson (1914-2001), was a political cartoonist from the age of 15, skewering fascism and communism during the Second World War. She channelled the wartime pain of her native Finland into her apocalyptic first book, *The Moomins and the Great Flood* (1945), a reminder that however calm things may seem on the surface, life can be both frightening and unpredictable.
In Dulwich Picture Gallery's retrospective of Jansson's work, there is no escaping the cuddly trolls who brought her worldwide fame. Born in Helsinki to Swedish-speaking artist parents, Jansson saw herself primarily as a painter, taking on illustration work for the money. As the Moomins took off, popularised by a daily comic strip in London's *Evening News*, Jansson became overwhelmed by their success.
Her brother Lars eventually took over drawing the comics, allowing her to concentrate on painting and writing novels and short stories for adults. But she remained fiercely protective of the Moomin brand, turning down an offer from Disney to buy the rights and only lending its image to causes that were important to her, such as a poster for Amnesty International, showing the characters trapped behind bars like political prisoners.
What is clear from this exhibition is the breadth of Jansson's talent. She worked with bold typography and bright colours on the cover of *Garm*, a Finnish satirical magazine in which she openly mocked Hitler and Stalin, drawing little characters called "Snorks" next to her signature. The later name "Moomintroll" came from a tale Jansson's uncle made up to scare her as a child.
As Jansson grew as a painter, she began to create impressionistic seascapes, the colours blurring into one another, a sharp contrast to her intricate illustrations. But the themes that run through all her work are instantly recognisable; a connection with nature - and water in particular - is always present.
A biography inside early children's editions of the Moomin stories said Jansson lived alone on a small island in the Gulf of Finland. The truth was she stayed in her remote summer home with her partner Tuulikki Pietilä, a graphic artist and professor whom she had met in 1955, but the women's relationship was often glossed over. Being gay was illegal in Finland until 1971, and only declassified as an illness in 1981. Jansson herself, however, defied labels, according to her niece Sophia: "It wasn't gender that mattered to Tove, it was the individual."
While her paintings were well received in Finland, an influential critic concluded that they would fail to make an impression internationally. This must have left Jansson demoralised as she struggled to balance her time between different projects. She provided the illustrations for the Swedish-language editions of Lewis Carroll's *Alice's Adventures in Wonderland* and JRR Tolkien's *The Hobbit*. Although these differ in style from the Moomin books, her signature is clearly there - in the ominous landscapes, dark caves and bright moonlit skies.
Jansson's admiration for strong women is clear. One of her paintings, *Print Maker* (1975), depicts Pietilä hard at work in her studio, a proud artist surrounded by her creations. Jansson's last self-portrait, painted at 64, shows her with a pained face and her eyes ringed with red, but the look of controlled defiance is still there. The Moomin books, too, feature plenty of complicated female characters, from the calm and gentle Moominmamma to the spiky Little My - who resembles Jansson herself. She also paid homage to the real women in her life: Pietilä appears as a character called Too-Ticky, while the inseparable Thingumy and Bob represent Jansson and Vivica Bandler, a married theatre director whom she met and fell in love with in 1946.
At the age of 80, Jansson said that while her life had been colourful, she would do everything differently given another chance. A world without Moomins, though, would be a meaner place; we need Jansson's creatures to remind us that not all trolls are bad.
LIZZIE PALMER, NEW STATESMAN
---
What is implied in relation to Jansson's career?
A: Her passion for inventing new comic strips remained throughout her life.
B: She was confident that the Moomins would bring her instant fame.
C: Her Finnish background initially slowed down her international recognition.
D: She gradually lost interest in the hands-on creation of the Moomin stories.
Svar:
| D | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-34 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | ELF | 35 | Moominland and Beyond
A commentary on a retrospective exhibition of Tove Jansson's art
Moominvalley, with its snow-covered mountains, lush greenery and friendly, peace-loving creatures, seems as far as one can get from the horrors of war. But the Moomins have more to do with strife and struggle than is immediately obvious. Their creator, Tove Jansson (1914-2001), was a political cartoonist from the age of 15, skewering fascism and communism during the Second World War. She channelled the wartime pain of her native Finland into her apocalyptic first book, *The Moomins and the Great Flood* (1945), a reminder that however calm things may seem on the surface, life can be both frightening and unpredictable.
In Dulwich Picture Gallery's retrospective of Jansson's work, there is no escaping the cuddly trolls who brought her worldwide fame. Born in Helsinki to Swedish-speaking artist parents, Jansson saw herself primarily as a painter, taking on illustration work for the money. As the Moomins took off, popularised by a daily comic strip in London's *Evening News*, Jansson became overwhelmed by their success.
Her brother Lars eventually took over drawing the comics, allowing her to concentrate on painting and writing novels and short stories for adults. But she remained fiercely protective of the Moomin brand, turning down an offer from Disney to buy the rights and only lending its image to causes that were important to her, such as a poster for Amnesty International, showing the characters trapped behind bars like political prisoners.
What is clear from this exhibition is the breadth of Jansson's talent. She worked with bold typography and bright colours on the cover of *Garm*, a Finnish satirical magazine in which she openly mocked Hitler and Stalin, drawing little characters called "Snorks" next to her signature. The later name "Moomintroll" came from a tale Jansson's uncle made up to scare her as a child.
As Jansson grew as a painter, she began to create impressionistic seascapes, the colours blurring into one another, a sharp contrast to her intricate illustrations. But the themes that run through all her work are instantly recognisable; a connection with nature - and water in particular - is always present.
A biography inside early children's editions of the Moomin stories said Jansson lived alone on a small island in the Gulf of Finland. The truth was she stayed in her remote summer home with her partner Tuulikki Pietilä, a graphic artist and professor whom she had met in 1955, but the women's relationship was often glossed over. Being gay was illegal in Finland until 1971, and only declassified as an illness in 1981. Jansson herself, however, defied labels, according to her niece Sophia: "It wasn't gender that mattered to Tove, it was the individual."
While her paintings were well received in Finland, an influential critic concluded that they would fail to make an impression internationally. This must have left Jansson demoralised as she struggled to balance her time between different projects. She provided the illustrations for the Swedish-language editions of Lewis Carroll's *Alice's Adventures in Wonderland* and JRR Tolkien's *The Hobbit*. Although these differ in style from the Moomin books, her signature is clearly there - in the ominous landscapes, dark caves and bright moonlit skies.
Jansson's admiration for strong women is clear. One of her paintings, *Print Maker* (1975), depicts Pietilä hard at work in her studio, a proud artist surrounded by her creations. Jansson's last self-portrait, painted at 64, shows her with a pained face and her eyes ringed with red, but the look of controlled defiance is still there. The Moomin books, too, feature plenty of complicated female characters, from the calm and gentle Moominmamma to the spiky Little My - who resembles Jansson herself. She also paid homage to the real women in her life: Pietilä appears as a character called Too-Ticky, while the inseparable Thingumy and Bob represent Jansson and Vivica Bandler, a married theatre director whom she met and fell in love with in 1946.
At the age of 80, Jansson said that while her life had been colourful, she would do everything differently given another chance. A world without Moomins, though, would be a meaner place; we need Jansson's creatures to remind us that not all trolls are bad.
LIZZIE PALMER, NEW STATESMAN | What is said in relation to Jansson's artwork as shown at the Dulwich Picture Gallery? | Despite striking differences in technique, there are a number of common features. | Due to her many skills, her production suffers from a lack of expressive clarity. | With the passage of time, she turned her back on all kinds of political content. | In view of her great artistic output, its style comes across as surprisingly uniform. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
ELF – Engelsk läsförståelse
Delprovet ELF består av engelska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Moominland and Beyond
A commentary on a retrospective exhibition of Tove Jansson's art
Moominvalley, with its snow-covered mountains, lush greenery and friendly, peace-loving creatures, seems as far as one can get from the horrors of war. But the Moomins have more to do with strife and struggle than is immediately obvious. Their creator, Tove Jansson (1914-2001), was a political cartoonist from the age of 15, skewering fascism and communism during the Second World War. She channelled the wartime pain of her native Finland into her apocalyptic first book, *The Moomins and the Great Flood* (1945), a reminder that however calm things may seem on the surface, life can be both frightening and unpredictable.
In Dulwich Picture Gallery's retrospective of Jansson's work, there is no escaping the cuddly trolls who brought her worldwide fame. Born in Helsinki to Swedish-speaking artist parents, Jansson saw herself primarily as a painter, taking on illustration work for the money. As the Moomins took off, popularised by a daily comic strip in London's *Evening News*, Jansson became overwhelmed by their success.
Her brother Lars eventually took over drawing the comics, allowing her to concentrate on painting and writing novels and short stories for adults. But she remained fiercely protective of the Moomin brand, turning down an offer from Disney to buy the rights and only lending its image to causes that were important to her, such as a poster for Amnesty International, showing the characters trapped behind bars like political prisoners.
What is clear from this exhibition is the breadth of Jansson's talent. She worked with bold typography and bright colours on the cover of *Garm*, a Finnish satirical magazine in which she openly mocked Hitler and Stalin, drawing little characters called "Snorks" next to her signature. The later name "Moomintroll" came from a tale Jansson's uncle made up to scare her as a child.
As Jansson grew as a painter, she began to create impressionistic seascapes, the colours blurring into one another, a sharp contrast to her intricate illustrations. But the themes that run through all her work are instantly recognisable; a connection with nature - and water in particular - is always present.
A biography inside early children's editions of the Moomin stories said Jansson lived alone on a small island in the Gulf of Finland. The truth was she stayed in her remote summer home with her partner Tuulikki Pietilä, a graphic artist and professor whom she had met in 1955, but the women's relationship was often glossed over. Being gay was illegal in Finland until 1971, and only declassified as an illness in 1981. Jansson herself, however, defied labels, according to her niece Sophia: "It wasn't gender that mattered to Tove, it was the individual."
While her paintings were well received in Finland, an influential critic concluded that they would fail to make an impression internationally. This must have left Jansson demoralised as she struggled to balance her time between different projects. She provided the illustrations for the Swedish-language editions of Lewis Carroll's *Alice's Adventures in Wonderland* and JRR Tolkien's *The Hobbit*. Although these differ in style from the Moomin books, her signature is clearly there - in the ominous landscapes, dark caves and bright moonlit skies.
Jansson's admiration for strong women is clear. One of her paintings, *Print Maker* (1975), depicts Pietilä hard at work in her studio, a proud artist surrounded by her creations. Jansson's last self-portrait, painted at 64, shows her with a pained face and her eyes ringed with red, but the look of controlled defiance is still there. The Moomin books, too, feature plenty of complicated female characters, from the calm and gentle Moominmamma to the spiky Little My - who resembles Jansson herself. She also paid homage to the real women in her life: Pietilä appears as a character called Too-Ticky, while the inseparable Thingumy and Bob represent Jansson and Vivica Bandler, a married theatre director whom she met and fell in love with in 1946.
At the age of 80, Jansson said that while her life had been colourful, she would do everything differently given another chance. A world without Moomins, though, would be a meaner place; we need Jansson's creatures to remind us that not all trolls are bad.
LIZZIE PALMER, NEW STATESMAN
---
What is said in relation to Jansson's artwork as shown at the Dulwich Picture Gallery?
A: Despite striking differences in technique, there are a number of common features.
B: Due to her many skills, her production suffers from a lack of expressive clarity.
C: With the passage of time, she turned her back on all kinds of political content.
D: In view of her great artistic output, its style comes across as surprisingly uniform.
Svar:
| A | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-35 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | ELF | 36 | Moominland and Beyond
A commentary on a retrospective exhibition of Tove Jansson's art
Moominvalley, with its snow-covered mountains, lush greenery and friendly, peace-loving creatures, seems as far as one can get from the horrors of war. But the Moomins have more to do with strife and struggle than is immediately obvious. Their creator, Tove Jansson (1914-2001), was a political cartoonist from the age of 15, skewering fascism and communism during the Second World War. She channelled the wartime pain of her native Finland into her apocalyptic first book, *The Moomins and the Great Flood* (1945), a reminder that however calm things may seem on the surface, life can be both frightening and unpredictable.
In Dulwich Picture Gallery's retrospective of Jansson's work, there is no escaping the cuddly trolls who brought her worldwide fame. Born in Helsinki to Swedish-speaking artist parents, Jansson saw herself primarily as a painter, taking on illustration work for the money. As the Moomins took off, popularised by a daily comic strip in London's *Evening News*, Jansson became overwhelmed by their success.
Her brother Lars eventually took over drawing the comics, allowing her to concentrate on painting and writing novels and short stories for adults. But she remained fiercely protective of the Moomin brand, turning down an offer from Disney to buy the rights and only lending its image to causes that were important to her, such as a poster for Amnesty International, showing the characters trapped behind bars like political prisoners.
What is clear from this exhibition is the breadth of Jansson's talent. She worked with bold typography and bright colours on the cover of *Garm*, a Finnish satirical magazine in which she openly mocked Hitler and Stalin, drawing little characters called "Snorks" next to her signature. The later name "Moomintroll" came from a tale Jansson's uncle made up to scare her as a child.
As Jansson grew as a painter, she began to create impressionistic seascapes, the colours blurring into one another, a sharp contrast to her intricate illustrations. But the themes that run through all her work are instantly recognisable; a connection with nature - and water in particular - is always present.
A biography inside early children's editions of the Moomin stories said Jansson lived alone on a small island in the Gulf of Finland. The truth was she stayed in her remote summer home with her partner Tuulikki Pietilä, a graphic artist and professor whom she had met in 1955, but the women's relationship was often glossed over. Being gay was illegal in Finland until 1971, and only declassified as an illness in 1981. Jansson herself, however, defied labels, according to her niece Sophia: "It wasn't gender that mattered to Tove, it was the individual."
While her paintings were well received in Finland, an influential critic concluded that they would fail to make an impression internationally. This must have left Jansson demoralised as she struggled to balance her time between different projects. She provided the illustrations for the Swedish-language editions of Lewis Carroll's *Alice's Adventures in Wonderland* and JRR Tolkien's *The Hobbit*. Although these differ in style from the Moomin books, her signature is clearly there - in the ominous landscapes, dark caves and bright moonlit skies.
Jansson's admiration for strong women is clear. One of her paintings, *Print Maker* (1975), depicts Pietilä hard at work in her studio, a proud artist surrounded by her creations. Jansson's last self-portrait, painted at 64, shows her with a pained face and her eyes ringed with red, but the look of controlled defiance is still there. The Moomin books, too, feature plenty of complicated female characters, from the calm and gentle Moominmamma to the spiky Little My - who resembles Jansson herself. She also paid homage to the real women in her life: Pietilä appears as a character called Too-Ticky, while the inseparable Thingumy and Bob represent Jansson and Vivica Bandler, a married theatre director whom she met and fell in love with in 1946.
At the age of 80, Jansson said that while her life had been colourful, she would do everything differently given another chance. A world without Moomins, though, would be a meaner place; we need Jansson's creatures to remind us that not all trolls are bad.
LIZZIE PALMER, NEW STATESMAN | What is argued in connection with Jansson's personal life? | She was an eager feminist and spokesperson for gay rights in Finland. | At first, her sexual orientation had to be hushed up for reasons beyond her control. | She was acutely aware of the importance of gender for her artistic career. | In the end, she stopped being ashamed of her relationship with her female partner. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
ELF – Engelsk läsförståelse
Delprovet ELF består av engelska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Moominland and Beyond
A commentary on a retrospective exhibition of Tove Jansson's art
Moominvalley, with its snow-covered mountains, lush greenery and friendly, peace-loving creatures, seems as far as one can get from the horrors of war. But the Moomins have more to do with strife and struggle than is immediately obvious. Their creator, Tove Jansson (1914-2001), was a political cartoonist from the age of 15, skewering fascism and communism during the Second World War. She channelled the wartime pain of her native Finland into her apocalyptic first book, *The Moomins and the Great Flood* (1945), a reminder that however calm things may seem on the surface, life can be both frightening and unpredictable.
In Dulwich Picture Gallery's retrospective of Jansson's work, there is no escaping the cuddly trolls who brought her worldwide fame. Born in Helsinki to Swedish-speaking artist parents, Jansson saw herself primarily as a painter, taking on illustration work for the money. As the Moomins took off, popularised by a daily comic strip in London's *Evening News*, Jansson became overwhelmed by their success.
Her brother Lars eventually took over drawing the comics, allowing her to concentrate on painting and writing novels and short stories for adults. But she remained fiercely protective of the Moomin brand, turning down an offer from Disney to buy the rights and only lending its image to causes that were important to her, such as a poster for Amnesty International, showing the characters trapped behind bars like political prisoners.
What is clear from this exhibition is the breadth of Jansson's talent. She worked with bold typography and bright colours on the cover of *Garm*, a Finnish satirical magazine in which she openly mocked Hitler and Stalin, drawing little characters called "Snorks" next to her signature. The later name "Moomintroll" came from a tale Jansson's uncle made up to scare her as a child.
As Jansson grew as a painter, she began to create impressionistic seascapes, the colours blurring into one another, a sharp contrast to her intricate illustrations. But the themes that run through all her work are instantly recognisable; a connection with nature - and water in particular - is always present.
A biography inside early children's editions of the Moomin stories said Jansson lived alone on a small island in the Gulf of Finland. The truth was she stayed in her remote summer home with her partner Tuulikki Pietilä, a graphic artist and professor whom she had met in 1955, but the women's relationship was often glossed over. Being gay was illegal in Finland until 1971, and only declassified as an illness in 1981. Jansson herself, however, defied labels, according to her niece Sophia: "It wasn't gender that mattered to Tove, it was the individual."
While her paintings were well received in Finland, an influential critic concluded that they would fail to make an impression internationally. This must have left Jansson demoralised as she struggled to balance her time between different projects. She provided the illustrations for the Swedish-language editions of Lewis Carroll's *Alice's Adventures in Wonderland* and JRR Tolkien's *The Hobbit*. Although these differ in style from the Moomin books, her signature is clearly there - in the ominous landscapes, dark caves and bright moonlit skies.
Jansson's admiration for strong women is clear. One of her paintings, *Print Maker* (1975), depicts Pietilä hard at work in her studio, a proud artist surrounded by her creations. Jansson's last self-portrait, painted at 64, shows her with a pained face and her eyes ringed with red, but the look of controlled defiance is still there. The Moomin books, too, feature plenty of complicated female characters, from the calm and gentle Moominmamma to the spiky Little My - who resembles Jansson herself. She also paid homage to the real women in her life: Pietilä appears as a character called Too-Ticky, while the inseparable Thingumy and Bob represent Jansson and Vivica Bandler, a married theatre director whom she met and fell in love with in 1946.
At the age of 80, Jansson said that while her life had been colourful, she would do everything differently given another chance. A world without Moomins, though, would be a meaner place; we need Jansson's creatures to remind us that not all trolls are bad.
LIZZIE PALMER, NEW STATESMAN
---
What is argued in connection with Jansson's personal life?
A: She was an eager feminist and spokesperson for gay rights in Finland.
B: At first, her sexual orientation had to be hushed up for reasons beyond her control.
C: She was acutely aware of the importance of gender for her artistic career.
D: In the end, she stopped being ashamed of her relationship with her female partner.
Svar:
| B | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-36 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | ELF | 37 | Moominland and Beyond
A commentary on a retrospective exhibition of Tove Jansson's art
Moominvalley, with its snow-covered mountains, lush greenery and friendly, peace-loving creatures, seems as far as one can get from the horrors of war. But the Moomins have more to do with strife and struggle than is immediately obvious. Their creator, Tove Jansson (1914-2001), was a political cartoonist from the age of 15, skewering fascism and communism during the Second World War. She channelled the wartime pain of her native Finland into her apocalyptic first book, *The Moomins and the Great Flood* (1945), a reminder that however calm things may seem on the surface, life can be both frightening and unpredictable.
In Dulwich Picture Gallery's retrospective of Jansson's work, there is no escaping the cuddly trolls who brought her worldwide fame. Born in Helsinki to Swedish-speaking artist parents, Jansson saw herself primarily as a painter, taking on illustration work for the money. As the Moomins took off, popularised by a daily comic strip in London's *Evening News*, Jansson became overwhelmed by their success.
Her brother Lars eventually took over drawing the comics, allowing her to concentrate on painting and writing novels and short stories for adults. But she remained fiercely protective of the Moomin brand, turning down an offer from Disney to buy the rights and only lending its image to causes that were important to her, such as a poster for Amnesty International, showing the characters trapped behind bars like political prisoners.
What is clear from this exhibition is the breadth of Jansson's talent. She worked with bold typography and bright colours on the cover of *Garm*, a Finnish satirical magazine in which she openly mocked Hitler and Stalin, drawing little characters called "Snorks" next to her signature. The later name "Moomintroll" came from a tale Jansson's uncle made up to scare her as a child.
As Jansson grew as a painter, she began to create impressionistic seascapes, the colours blurring into one another, a sharp contrast to her intricate illustrations. But the themes that run through all her work are instantly recognisable; a connection with nature - and water in particular - is always present.
A biography inside early children's editions of the Moomin stories said Jansson lived alone on a small island in the Gulf of Finland. The truth was she stayed in her remote summer home with her partner Tuulikki Pietilä, a graphic artist and professor whom she had met in 1955, but the women's relationship was often glossed over. Being gay was illegal in Finland until 1971, and only declassified as an illness in 1981. Jansson herself, however, defied labels, according to her niece Sophia: "It wasn't gender that mattered to Tove, it was the individual."
While her paintings were well received in Finland, an influential critic concluded that they would fail to make an impression internationally. This must have left Jansson demoralised as she struggled to balance her time between different projects. She provided the illustrations for the Swedish-language editions of Lewis Carroll's *Alice's Adventures in Wonderland* and JRR Tolkien's *The Hobbit*. Although these differ in style from the Moomin books, her signature is clearly there - in the ominous landscapes, dark caves and bright moonlit skies.
Jansson's admiration for strong women is clear. One of her paintings, *Print Maker* (1975), depicts Pietilä hard at work in her studio, a proud artist surrounded by her creations. Jansson's last self-portrait, painted at 64, shows her with a pained face and her eyes ringed with red, but the look of controlled defiance is still there. The Moomin books, too, feature plenty of complicated female characters, from the calm and gentle Moominmamma to the spiky Little My - who resembles Jansson herself. She also paid homage to the real women in her life: Pietilä appears as a character called Too-Ticky, while the inseparable Thingumy and Bob represent Jansson and Vivica Bandler, a married theatre director whom she met and fell in love with in 1946.
At the age of 80, Jansson said that while her life had been colourful, she would do everything differently given another chance. A world without Moomins, though, would be a meaner place; we need Jansson's creatures to remind us that not all trolls are bad.
LIZZIE PALMER, NEW STATESMAN | Which of the following statements concerning Jansson's production is most in accordance with the text? | She apparently found imaginary characters more interesting than those alive. | There is a notable lack of male characters in her paintings and illustrations. | Her special fascination with female motifs is obvious throughout her work. | All Moominland characters are true-to-life copies of people she once knew. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
ELF – Engelsk läsförståelse
Delprovet ELF består av engelska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Moominland and Beyond
A commentary on a retrospective exhibition of Tove Jansson's art
Moominvalley, with its snow-covered mountains, lush greenery and friendly, peace-loving creatures, seems as far as one can get from the horrors of war. But the Moomins have more to do with strife and struggle than is immediately obvious. Their creator, Tove Jansson (1914-2001), was a political cartoonist from the age of 15, skewering fascism and communism during the Second World War. She channelled the wartime pain of her native Finland into her apocalyptic first book, *The Moomins and the Great Flood* (1945), a reminder that however calm things may seem on the surface, life can be both frightening and unpredictable.
In Dulwich Picture Gallery's retrospective of Jansson's work, there is no escaping the cuddly trolls who brought her worldwide fame. Born in Helsinki to Swedish-speaking artist parents, Jansson saw herself primarily as a painter, taking on illustration work for the money. As the Moomins took off, popularised by a daily comic strip in London's *Evening News*, Jansson became overwhelmed by their success.
Her brother Lars eventually took over drawing the comics, allowing her to concentrate on painting and writing novels and short stories for adults. But she remained fiercely protective of the Moomin brand, turning down an offer from Disney to buy the rights and only lending its image to causes that were important to her, such as a poster for Amnesty International, showing the characters trapped behind bars like political prisoners.
What is clear from this exhibition is the breadth of Jansson's talent. She worked with bold typography and bright colours on the cover of *Garm*, a Finnish satirical magazine in which she openly mocked Hitler and Stalin, drawing little characters called "Snorks" next to her signature. The later name "Moomintroll" came from a tale Jansson's uncle made up to scare her as a child.
As Jansson grew as a painter, she began to create impressionistic seascapes, the colours blurring into one another, a sharp contrast to her intricate illustrations. But the themes that run through all her work are instantly recognisable; a connection with nature - and water in particular - is always present.
A biography inside early children's editions of the Moomin stories said Jansson lived alone on a small island in the Gulf of Finland. The truth was she stayed in her remote summer home with her partner Tuulikki Pietilä, a graphic artist and professor whom she had met in 1955, but the women's relationship was often glossed over. Being gay was illegal in Finland until 1971, and only declassified as an illness in 1981. Jansson herself, however, defied labels, according to her niece Sophia: "It wasn't gender that mattered to Tove, it was the individual."
While her paintings were well received in Finland, an influential critic concluded that they would fail to make an impression internationally. This must have left Jansson demoralised as she struggled to balance her time between different projects. She provided the illustrations for the Swedish-language editions of Lewis Carroll's *Alice's Adventures in Wonderland* and JRR Tolkien's *The Hobbit*. Although these differ in style from the Moomin books, her signature is clearly there - in the ominous landscapes, dark caves and bright moonlit skies.
Jansson's admiration for strong women is clear. One of her paintings, *Print Maker* (1975), depicts Pietilä hard at work in her studio, a proud artist surrounded by her creations. Jansson's last self-portrait, painted at 64, shows her with a pained face and her eyes ringed with red, but the look of controlled defiance is still there. The Moomin books, too, feature plenty of complicated female characters, from the calm and gentle Moominmamma to the spiky Little My - who resembles Jansson herself. She also paid homage to the real women in her life: Pietilä appears as a character called Too-Ticky, while the inseparable Thingumy and Bob represent Jansson and Vivica Bandler, a married theatre director whom she met and fell in love with in 1946.
At the age of 80, Jansson said that while her life had been colourful, she would do everything differently given another chance. A world without Moomins, though, would be a meaner place; we need Jansson's creatures to remind us that not all trolls are bad.
LIZZIE PALMER, NEW STATESMAN
---
Which of the following statements concerning Jansson's production is most in accordance with the text?
A: She apparently found imaginary characters more interesting than those alive.
B: There is a notable lack of male characters in her paintings and illustrations.
C: Her special fascination with female motifs is obvious throughout her work.
D: All Moominland characters are true-to-life copies of people she once knew.
Svar:
| C | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-37 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | ELF | 38 | Seasonal Cycles
Most animals experience dramatic seasonal cycles: they migrate, hibernate, mate and molt at specific times of the year. In spring, for example, some 500,000 sandhill cranes make a migratory stopover at the Platte River in Nebraska. As mating season approaches, the testicles of hamsters quadruple in size. These cycles are hard-wired: captive ground squirrels continue to hibernate seasonally even when kept in constant temperatures with unvarying periods of light and dark. Likewise, birds in stable lab conditions get restless at migration time and keep molting and fattening in yearly cycles. | What is said about animals' seasonal cycles? | Some of them are genetically determined whereas others are not. | They do not change in response to environmental factors. | For animals in captivity they are often irregular and distressing. | They are usually caused by shifting temperatures. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
ELF – Engelsk läsförståelse
Delprovet ELF består av engelska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Seasonal Cycles
Most animals experience dramatic seasonal cycles: they migrate, hibernate, mate and molt at specific times of the year. In spring, for example, some 500,000 sandhill cranes make a migratory stopover at the Platte River in Nebraska. As mating season approaches, the testicles of hamsters quadruple in size. These cycles are hard-wired: captive ground squirrels continue to hibernate seasonally even when kept in constant temperatures with unvarying periods of light and dark. Likewise, birds in stable lab conditions get restless at migration time and keep molting and fattening in yearly cycles.
---
What is said about animals' seasonal cycles?
A: Some of them are genetically determined whereas others are not.
B: They do not change in response to environmental factors.
C: For animals in captivity they are often irregular and distressing.
D: They are usually caused by shifting temperatures.
Svar:
| B | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-38 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | ELF | 39 | Home, Sweet Home
In a recent book, neuro-anthropologist John S. Allen argues that our move into dwellings may be just as important - if not more so - than tools, language and controlled fire, often cited as critical advancements in *Homo sapiens'* evolution. Beyond providing protection from the elements and predators, homes created spaces where complex social interactions could take place and mates and offspring could become families. They also enabled early humans to sleep securely and soundly, which has been shown to increase brain functions like learning and memory formation. Dwellings are "critical not only for resting but also for thinking," Allen writes. "By removing us from the distractions and stimuli of the outside world, providing a wholly predictable environment," they give us "an opportunity to use our mental powers to better deal with that world." | What is John S. Allen's main point in relation to homes? | They provided better shelter for families and their children. | They indirectly contributed to increased intellectual capacity. | They increased the chances of survival for the human species. | They gave rise to substantially improved sleeping conditions. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
ELF – Engelsk läsförståelse
Delprovet ELF består av engelska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Home, Sweet Home
In a recent book, neuro-anthropologist John S. Allen argues that our move into dwellings may be just as important - if not more so - than tools, language and controlled fire, often cited as critical advancements in *Homo sapiens'* evolution. Beyond providing protection from the elements and predators, homes created spaces where complex social interactions could take place and mates and offspring could become families. They also enabled early humans to sleep securely and soundly, which has been shown to increase brain functions like learning and memory formation. Dwellings are "critical not only for resting but also for thinking," Allen writes. "By removing us from the distractions and stimuli of the outside world, providing a wholly predictable environment," they give us "an opportunity to use our mental powers to better deal with that world."
---
What is John S. Allen's main point in relation to homes?
A: They provided better shelter for families and their children.
B: They indirectly contributed to increased intellectual capacity.
C: They increased the chances of survival for the human species.
D: They gave rise to substantially improved sleeping conditions.
Svar:
| B | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-39 |
2024-10-20 | provpass-3_del-VERB | ELF | 40 | Jingoism
Jingoism - the nationalistic and patriotic belief that your country is best - was rife within the British Empire, especially at its peak in the late 19th century. The aggressive shows of force by Britain to maintain and expand its reach were naturally exaggerated by the press, and clever propaganda put almost anything the empire did in a positive light. The rise of other superpowers such as Germany and Russia only helped fuel jingoism, resulting in arrogant ideology such as splendid isolation and the naval arms race. Jingoism wasn't a new phenomenon (Britain had always had fierce rivalries with Spain and France, for instance), but politicians were worried that a working-class electorate was dangerous to British politics. Both the Conservatives and Liberals came to realise that an assertive foreign policy was the best way to appeal to the public. | What are we told about British jingoism in the late 1800s? | It was deliberately encouraged by other European powers. | It was particularly widespread among working-class people. | It was partly inspired by sentiments in Spain and France. | It was routinely used by the elite to keep citizens on their side. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
ELF – Engelsk läsförståelse
Delprovet ELF består av engelska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Jingoism
Jingoism - the nationalistic and patriotic belief that your country is best - was rife within the British Empire, especially at its peak in the late 19th century. The aggressive shows of force by Britain to maintain and expand its reach were naturally exaggerated by the press, and clever propaganda put almost anything the empire did in a positive light. The rise of other superpowers such as Germany and Russia only helped fuel jingoism, resulting in arrogant ideology such as splendid isolation and the naval arms race. Jingoism wasn't a new phenomenon (Britain had always had fierce rivalries with Spain and France, for instance), but politicians were worried that a working-class electorate was dangerous to British politics. Both the Conservatives and Liberals came to realise that an assertive foreign policy was the best way to appeal to the public.
---
What are we told about British jingoism in the late 1800s?
A: It was deliberately encouraged by other European powers.
B: It was particularly widespread among working-class people.
C: It was partly inspired by sentiments in Spain and France.
D: It was routinely used by the elite to keep citizens on their side.
Svar:
| D | 1 | 2024-10-20_provpass-3_del-VERB_q-40 |
2024-10-20 | provpass-5_del-VERB | ORD | 1 | null | haverera | ge sig | ta med sig | dra ut på tiden | jämnas ut | gå sönder |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat
|
ORD – Ordförståelse
I delprovet ORD inleds varje uppgift med ett ord. Under detta finns fem svarsförslag. Välj det svarsförslag som bäst motsvarar innebörden av ordet.
Ord: haverera
A: ge sig
B: ta med sig
C: dra ut på tiden
D: jämnas ut
E: gå sönder
Svar:
| E | 1 | 2024-10-20_provpass-5_del-VERB_q-1 |
2024-10-20 | provpass-5_del-VERB | ORD | 2 | null | bestående | fullständig | principfast | ordinarie | permanent | trovärdig |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat
|
ORD – Ordförståelse
I delprovet ORD inleds varje uppgift med ett ord. Under detta finns fem svarsförslag. Välj det svarsförslag som bäst motsvarar innebörden av ordet.
Ord: bestående
A: fullständig
B: principfast
C: ordinarie
D: permanent
E: trovärdig
Svar:
| D | 1 | 2024-10-20_provpass-5_del-VERB_q-2 |
2024-10-20 | provpass-5_del-VERB | ORD | 3 | null | handräckning | hjälp | ansträngning | medgivande | hänvisning | tröst |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat
|
ORD – Ordförståelse
I delprovet ORD inleds varje uppgift med ett ord. Under detta finns fem svarsförslag. Välj det svarsförslag som bäst motsvarar innebörden av ordet.
Ord: handräckning
A: hjälp
B: ansträngning
C: medgivande
D: hänvisning
E: tröst
Svar:
| A | 1 | 2024-10-20_provpass-5_del-VERB_q-3 |
2024-10-20 | provpass-5_del-VERB | ORD | 4 | null | sank | stenig | gropig | sumpig | halkig | risig |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat
|
ORD – Ordförståelse
I delprovet ORD inleds varje uppgift med ett ord. Under detta finns fem svarsförslag. Välj det svarsförslag som bäst motsvarar innebörden av ordet.
Ord: sank
A: stenig
B: gropig
C: sumpig
D: halkig
E: risig
Svar:
| C | 1 | 2024-10-20_provpass-5_del-VERB_q-4 |
2024-10-20 | provpass-5_del-VERB | ORD | 5 | null | mothugg | svårighet | häftig kritik | misslyckande | spontan reflex | förräderi |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat
|
ORD – Ordförståelse
I delprovet ORD inleds varje uppgift med ett ord. Under detta finns fem svarsförslag. Välj det svarsförslag som bäst motsvarar innebörden av ordet.
Ord: mothugg
A: svårighet
B: häftig kritik
C: misslyckande
D: spontan reflex
E: förräderi
Svar:
| B | 1 | 2024-10-20_provpass-5_del-VERB_q-5 |
2024-10-20 | provpass-5_del-VERB | ORD | 6 | null | händelsevis | helt plötsligt | upprepade gånger | i tur och ordning | av en tillfällighet | då och då |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat
|
ORD – Ordförståelse
I delprovet ORD inleds varje uppgift med ett ord. Under detta finns fem svarsförslag. Välj det svarsförslag som bäst motsvarar innebörden av ordet.
Ord: händelsevis
A: helt plötsligt
B: upprepade gånger
C: i tur och ordning
D: av en tillfällighet
E: då och då
Svar:
| D | 1 | 2024-10-20_provpass-5_del-VERB_q-6 |
2024-10-20 | provpass-5_del-VERB | ORD | 7 | null | spänst | uthållighet | styrka och smidighet | följsamhet | balans och kontroll | snabbhet |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat
|
ORD – Ordförståelse
I delprovet ORD inleds varje uppgift med ett ord. Under detta finns fem svarsförslag. Välj det svarsförslag som bäst motsvarar innebörden av ordet.
Ord: spänst
A: uthållighet
B: styrka och smidighet
C: följsamhet
D: balans och kontroll
E: snabbhet
Svar:
| B | 1 | 2024-10-20_provpass-5_del-VERB_q-7 |
2024-10-20 | provpass-5_del-VERB | ORD | 8 | null | porös | uttorkad | innehållslös | kompakt | genomsläpplig | fjädrande |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat
|
ORD – Ordförståelse
I delprovet ORD inleds varje uppgift med ett ord. Under detta finns fem svarsförslag. Välj det svarsförslag som bäst motsvarar innebörden av ordet.
Ord: porös
A: uttorkad
B: innehållslös
C: kompakt
D: genomsläpplig
E: fjädrande
Svar:
| D | 1 | 2024-10-20_provpass-5_del-VERB_q-8 |
2024-10-20 | provpass-5_del-VERB | ORD | 9 | null | soliditet | god hälsa | rationell lösning | orsakssamband | finansiell stabilitet | styrkedemonstration |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat
|
ORD – Ordförståelse
I delprovet ORD inleds varje uppgift med ett ord. Under detta finns fem svarsförslag. Välj det svarsförslag som bäst motsvarar innebörden av ordet.
Ord: soliditet
A: god hälsa
B: rationell lösning
C: orsakssamband
D: finansiell stabilitet
E: styrkedemonstration
Svar:
| D | 1 | 2024-10-20_provpass-5_del-VERB_q-9 |
2024-10-20 | provpass-5_del-VERB | ORD | 10 | null | förlora målföret | ge upp | bli stum | gå vilse | hamna efter | mista förståndet |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat
|
ORD – Ordförståelse
I delprovet ORD inleds varje uppgift med ett ord. Under detta finns fem svarsförslag. Välj det svarsförslag som bäst motsvarar innebörden av ordet.
Ord: förlora målföret
A: ge upp
B: bli stum
C: gå vilse
D: hamna efter
E: mista förståndet
Svar:
| B | 1 | 2024-10-20_provpass-5_del-VERB_q-10 |
2024-10-20 | provpass-5_del-VERB | LÄS | 11 | Apparatsöndagen
Dagens text DET BOR ETT TROLL I DIN ELEKTRISKA RAKAPPARAT.
Församlingen sjunger
Dörren går upp av sig själv helt finurligt - det tycka vi verkar övernaturligt. Makterna lura i dörrens gångjärn, hjärtana hamra på skräckens stångjärn - bara för att man ej vet vad det gäller, nämligen fotoelektriska celler.
Predikan
En vanlig hovtång kunna vi förstå, och möjligen en skrubbhyvel. Vi se med egna ögon hur hovtången gör när den drar ut en spik, och hur skrubbhyveln går till väga när den skrubbhyvlar. Därför betrakta vi hovtången och skrubbhyveln som våra vänner. Vi känna dem utan och innan; det finnes intet obegripligt i deras beteendemönster.
Men gå vi bara till en så relativt enkel apparat som en vanlig chokladapparat blir förhållandet ett annat. Vi stoppa i en peng, vi höra hur det rasslar, vi draga ut en liten låda och stå där med en Tarragona i handen. Men vi begripa ändå inte riktigt vad penningen har för sig inne i maskinen, vårt intellekt förmår inte fatta hela vidden av de mystiska kugghjulens osynliga rörelser, det intrikata förlopp som åstadkommer detta underbara, att lådan går upp, och chokladkakan ligger där framför oss. Vi hysa därför gentemot chokladapparaten en känsla av främlingskap, ovisshet, kanske rentav rädsla. Vi veta ju egentligen inte vad automaten skulle kunna ta sig till om den av någon anledning blev illasinnad. När vi stoppa in vår peng ha vi, handen på hjärtat, en pirrande känsla i maggropen av att maskinen kan börja spruta vatten i ansiktet på oss eller ondskefullt falla ned på våra fötter.
Det vi inte kunna fatta har en magisk kraft. Vi tro inte längre på huldror och vättar, ty skogen och dess innebyggare känna vi till allt om, tack vare männen på Korsnäsgården. Skogen har blivit vår vän. Men apparaterna äro fortfarande fulla av allehanda väsen som vi i vår okunnighet hysa fruktan för. Visserligen vilja vi inte erkänna detta primitiva stråk i vårt inre för omvärlden, men faktum kvarstår: i hemlighet ligga vi ofta på knä i köket och tillbedja diskmaskinens ande.
Vart vill jag komma med detta? Jag vill uppmana oss alla att söka förstå apparaterna, att öka vår kunskap om deras funktion. På så sätt bli de inte längre våra fiender. Och på samma sätt är det med oss människor. Om en skäligen enkel apparat kan skrämma bort oss från sig genom sin outgrundlighet, hur mycket mera gäller då inte samma förhållande i fråga om den underbaraste och mest komplicerade apparaten av alla, människan? Om vi kunde förstå hur våra medmänniskor fungera, om vi liksom kunde plocka sönder dem, ta del av maskineriet som finns därinne och sedan åter sätta ihop dem, ja, då skulle ingen av dem längre vara vår mystiske fiende. Då skulle var och en bli en kär vän; när som helst kunde vi, bildligt talat, stoppa i en peng i honom och få ut en chokladkaka ur hans andes låda.
Och skulle någon ha en skruv lös kunde vi då, istället för att som nu rygga tillbaka i skrockfull vidskepelse, skruva fast den åt honom med en annan av våra vänner, skiftnyckeln.
TAGE DANIELSSON | Vad föreslår textens jag? | Att vi börjar se med kritisk blick även på det som vi har vant oss vid och tror oss begripa. | Att vi vågar erkänna att det finns mycket i tillvaron som är svårt att förstå. | Att vi logiskt försöker förstå varför människan egentligen inte skiljer sig mycket från maskinen. | Att vi med hjälp av kunskap försöker besegra den rädsla som uppstår inför det främmande. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D - inget annat
|
LÄS - Svensk läsförståelse
Delprovet LÄS består av svenska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Apparatsöndagen
Dagens text DET BOR ETT TROLL I DIN ELEKTRISKA RAKAPPARAT.
Församlingen sjunger
Dörren går upp av sig själv helt finurligt - det tycka vi verkar övernaturligt. Makterna lura i dörrens gångjärn, hjärtana hamra på skräckens stångjärn - bara för att man ej vet vad det gäller, nämligen fotoelektriska celler.
Predikan
En vanlig hovtång kunna vi förstå, och möjligen en skrubbhyvel. Vi se med egna ögon hur hovtången gör när den drar ut en spik, och hur skrubbhyveln går till väga när den skrubbhyvlar. Därför betrakta vi hovtången och skrubbhyveln som våra vänner. Vi känna dem utan och innan; det finnes intet obegripligt i deras beteendemönster.
Men gå vi bara till en så relativt enkel apparat som en vanlig chokladapparat blir förhållandet ett annat. Vi stoppa i en peng, vi höra hur det rasslar, vi draga ut en liten låda och stå där med en Tarragona i handen. Men vi begripa ändå inte riktigt vad penningen har för sig inne i maskinen, vårt intellekt förmår inte fatta hela vidden av de mystiska kugghjulens osynliga rörelser, det intrikata förlopp som åstadkommer detta underbara, att lådan går upp, och chokladkakan ligger där framför oss. Vi hysa därför gentemot chokladapparaten en känsla av främlingskap, ovisshet, kanske rentav rädsla. Vi veta ju egentligen inte vad automaten skulle kunna ta sig till om den av någon anledning blev illasinnad. När vi stoppa in vår peng ha vi, handen på hjärtat, en pirrande känsla i maggropen av att maskinen kan börja spruta vatten i ansiktet på oss eller ondskefullt falla ned på våra fötter.
Det vi inte kunna fatta har en magisk kraft. Vi tro inte längre på huldror och vättar, ty skogen och dess innebyggare känna vi till allt om, tack vare männen på Korsnäsgården. Skogen har blivit vår vän. Men apparaterna äro fortfarande fulla av allehanda väsen som vi i vår okunnighet hysa fruktan för. Visserligen vilja vi inte erkänna detta primitiva stråk i vårt inre för omvärlden, men faktum kvarstår: i hemlighet ligga vi ofta på knä i köket och tillbedja diskmaskinens ande.
Vart vill jag komma med detta? Jag vill uppmana oss alla att söka förstå apparaterna, att öka vår kunskap om deras funktion. På så sätt bli de inte längre våra fiender. Och på samma sätt är det med oss människor. Om en skäligen enkel apparat kan skrämma bort oss från sig genom sin outgrundlighet, hur mycket mera gäller då inte samma förhållande i fråga om den underbaraste och mest komplicerade apparaten av alla, människan? Om vi kunde förstå hur våra medmänniskor fungera, om vi liksom kunde plocka sönder dem, ta del av maskineriet som finns därinne och sedan åter sätta ihop dem, ja, då skulle ingen av dem längre vara vår mystiske fiende. Då skulle var och en bli en kär vän; när som helst kunde vi, bildligt talat, stoppa i en peng i honom och få ut en chokladkaka ur hans andes låda.
Och skulle någon ha en skruv lös kunde vi då, istället för att som nu rygga tillbaka i skrockfull vidskepelse, skruva fast den åt honom med en annan av våra vänner, skiftnyckeln.
TAGE DANIELSSON
---
Vad föreslår textens jag?
A: Att vi börjar se med kritisk blick även på det som vi har vant oss vid och tror oss begripa.
B: Att vi vågar erkänna att det finns mycket i tillvaron som är svårt att förstå.
C: Att vi logiskt försöker förstå varför människan egentligen inte skiljer sig mycket från maskinen.
D: Att vi med hjälp av kunskap försöker besegra den rädsla som uppstår inför det främmande.
Svar:
| D | 1 | 2024-10-20_provpass-5_del-VERB_q-11 |
2024-10-20 | provpass-5_del-VERB | LÄS | 12 | Apparatsöndagen
Dagens text DET BOR ETT TROLL I DIN ELEKTRISKA RAKAPPARAT.
Församlingen sjunger
Dörren går upp av sig själv helt finurligt - det tycka vi verkar övernaturligt. Makterna lura i dörrens gångjärn, hjärtana hamra på skräckens stångjärn - bara för att man ej vet vad det gäller, nämligen fotoelektriska celler.
Predikan
En vanlig hovtång kunna vi förstå, och möjligen en skrubbhyvel. Vi se med egna ögon hur hovtången gör när den drar ut en spik, och hur skrubbhyveln går till väga när den skrubbhyvlar. Därför betrakta vi hovtången och skrubbhyveln som våra vänner. Vi känna dem utan och innan; det finnes intet obegripligt i deras beteendemönster.
Men gå vi bara till en så relativt enkel apparat som en vanlig chokladapparat blir förhållandet ett annat. Vi stoppa i en peng, vi höra hur det rasslar, vi draga ut en liten låda och stå där med en Tarragona i handen. Men vi begripa ändå inte riktigt vad penningen har för sig inne i maskinen, vårt intellekt förmår inte fatta hela vidden av de mystiska kugghjulens osynliga rörelser, det intrikata förlopp som åstadkommer detta underbara, att lådan går upp, och chokladkakan ligger där framför oss. Vi hysa därför gentemot chokladapparaten en känsla av främlingskap, ovisshet, kanske rentav rädsla. Vi veta ju egentligen inte vad automaten skulle kunna ta sig till om den av någon anledning blev illasinnad. När vi stoppa in vår peng ha vi, handen på hjärtat, en pirrande känsla i maggropen av att maskinen kan börja spruta vatten i ansiktet på oss eller ondskefullt falla ned på våra fötter.
Det vi inte kunna fatta har en magisk kraft. Vi tro inte längre på huldror och vättar, ty skogen och dess innebyggare känna vi till allt om, tack vare männen på Korsnäsgården. Skogen har blivit vår vän. Men apparaterna äro fortfarande fulla av allehanda väsen som vi i vår okunnighet hysa fruktan för. Visserligen vilja vi inte erkänna detta primitiva stråk i vårt inre för omvärlden, men faktum kvarstår: i hemlighet ligga vi ofta på knä i köket och tillbedja diskmaskinens ande.
Vart vill jag komma med detta? Jag vill uppmana oss alla att söka förstå apparaterna, att öka vår kunskap om deras funktion. På så sätt bli de inte längre våra fiender. Och på samma sätt är det med oss människor. Om en skäligen enkel apparat kan skrämma bort oss från sig genom sin outgrundlighet, hur mycket mera gäller då inte samma förhållande i fråga om den underbaraste och mest komplicerade apparaten av alla, människan? Om vi kunde förstå hur våra medmänniskor fungera, om vi liksom kunde plocka sönder dem, ta del av maskineriet som finns därinne och sedan åter sätta ihop dem, ja, då skulle ingen av dem längre vara vår mystiske fiende. Då skulle var och en bli en kär vän; när som helst kunde vi, bildligt talat, stoppa i en peng i honom och få ut en chokladkaka ur hans andes låda.
Och skulle någon ha en skruv lös kunde vi då, istället för att som nu rygga tillbaka i skrockfull vidskepelse, skruva fast den åt honom med en annan av våra vänner, skiftnyckeln.
TAGE DANIELSSON | Vad ligger enligt texten bakom att människor reagerar på ett annat sätt inför en chokladapparat än inför en skiftnyckel? | Bristande tillit. | En övertro på teknikens möjligheter. | Bekvämlighet. | En oförmåga att tänka långsiktigt. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D - inget annat
|
LÄS - Svensk läsförståelse
Delprovet LÄS består av svenska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Apparatsöndagen
Dagens text DET BOR ETT TROLL I DIN ELEKTRISKA RAKAPPARAT.
Församlingen sjunger
Dörren går upp av sig själv helt finurligt - det tycka vi verkar övernaturligt. Makterna lura i dörrens gångjärn, hjärtana hamra på skräckens stångjärn - bara för att man ej vet vad det gäller, nämligen fotoelektriska celler.
Predikan
En vanlig hovtång kunna vi förstå, och möjligen en skrubbhyvel. Vi se med egna ögon hur hovtången gör när den drar ut en spik, och hur skrubbhyveln går till väga när den skrubbhyvlar. Därför betrakta vi hovtången och skrubbhyveln som våra vänner. Vi känna dem utan och innan; det finnes intet obegripligt i deras beteendemönster.
Men gå vi bara till en så relativt enkel apparat som en vanlig chokladapparat blir förhållandet ett annat. Vi stoppa i en peng, vi höra hur det rasslar, vi draga ut en liten låda och stå där med en Tarragona i handen. Men vi begripa ändå inte riktigt vad penningen har för sig inne i maskinen, vårt intellekt förmår inte fatta hela vidden av de mystiska kugghjulens osynliga rörelser, det intrikata förlopp som åstadkommer detta underbara, att lådan går upp, och chokladkakan ligger där framför oss. Vi hysa därför gentemot chokladapparaten en känsla av främlingskap, ovisshet, kanske rentav rädsla. Vi veta ju egentligen inte vad automaten skulle kunna ta sig till om den av någon anledning blev illasinnad. När vi stoppa in vår peng ha vi, handen på hjärtat, en pirrande känsla i maggropen av att maskinen kan börja spruta vatten i ansiktet på oss eller ondskefullt falla ned på våra fötter.
Det vi inte kunna fatta har en magisk kraft. Vi tro inte längre på huldror och vättar, ty skogen och dess innebyggare känna vi till allt om, tack vare männen på Korsnäsgården. Skogen har blivit vår vän. Men apparaterna äro fortfarande fulla av allehanda väsen som vi i vår okunnighet hysa fruktan för. Visserligen vilja vi inte erkänna detta primitiva stråk i vårt inre för omvärlden, men faktum kvarstår: i hemlighet ligga vi ofta på knä i köket och tillbedja diskmaskinens ande.
Vart vill jag komma med detta? Jag vill uppmana oss alla att söka förstå apparaterna, att öka vår kunskap om deras funktion. På så sätt bli de inte längre våra fiender. Och på samma sätt är det med oss människor. Om en skäligen enkel apparat kan skrämma bort oss från sig genom sin outgrundlighet, hur mycket mera gäller då inte samma förhållande i fråga om den underbaraste och mest komplicerade apparaten av alla, människan? Om vi kunde förstå hur våra medmänniskor fungera, om vi liksom kunde plocka sönder dem, ta del av maskineriet som finns därinne och sedan åter sätta ihop dem, ja, då skulle ingen av dem längre vara vår mystiske fiende. Då skulle var och en bli en kär vän; när som helst kunde vi, bildligt talat, stoppa i en peng i honom och få ut en chokladkaka ur hans andes låda.
Och skulle någon ha en skruv lös kunde vi då, istället för att som nu rygga tillbaka i skrockfull vidskepelse, skruva fast den åt honom med en annan av våra vänner, skiftnyckeln.
TAGE DANIELSSON
---
Vad ligger enligt texten bakom att människor reagerar på ett annat sätt inför en chokladapparat än inför en skiftnyckel?
A: Bristande tillit.
B: En övertro på teknikens möjligheter.
C: Bekvämlighet.
D: En oförmåga att tänka långsiktigt.
Svar:
| A | 1 | 2024-10-20_provpass-5_del-VERB_q-12 |
2024-10-20 | provpass-5_del-VERB | LÄS | 13 | Psykiatri och vetenskap
Det hade gått drygt två år sedan Vetenskapsakademiens psykiatrigrupp bildades, och det var dags för redovisning. Ett femtiotal intresserade samlades i akademiens Linnésal för ett seminarium med rubriken "Psykiatrin i fokus - bra vård kräver bra psykiatriforskning". En handfull inbjudna föreläsare höll korta anföranden och därefter redovisade psykiatrigruppen sitt *Reformprogram för svensk psykiatriforskning.*
Vad hade vi då kommit fram till? Att svensk psykiatri är en dyr verksamhet utan att man vet särskilt mycket om vad man får för pengarna. Den kostnad som gruppen tagit fram med hjälp av ett par forskare vid Örebro universitet pekar på att totalsumman hamnar på mellan 70 och 90 miljarder kronor årligen. Då är inte bara kostnaden för vård och forskning inräknad utan också kringkostnader som sjukskrivningar och inkomstbortfall. Motsvarande kostnader för cancersjukdomar är knappt hälften. Det finns också stora skillnader i hur mycket som läggs på forskning: av den totala kostnaden för cancer går drygt 2 procent till forskning, medan motsvarande tilldelning till psykiatrisk forskning är under 0,2 procent.
Det bör påpekas att man inte kan sätta likhetstecken mellan psykiatrisk forskning och hjärnforskning, särskilt inte när det gäller resurstilldelningen. Hjärnforskning - eller neurovetenskap - är ett paraplybegrepp som i sig rymmer psykiatrisk forskning men också mycket annat, som neurologisk forskning, kognitionsforskning och en rad områden som hör hemma under psykologin, det vill säga hur den friska hjärnan fungerar. Med begreppet psykiatrisk forskning avses här forskning om psykiska sjukdomar.
En annan term som kan leda till missförstånd är neuropsykiatri. Begreppet har traditionellt kopplats till sjukdomar vars orsaker inte bör sökas i miljö eller uppväxt utan i gener eller skador i hjärnan. Den neuropsykiatriska förklaringsmodellen har då framstått som psykodynamikens - freudianismens - motsats. Numera används neuropsykiatri ofta i en vidare mening. Eftersom alla mentala avvikelser - i enlighet med den filosofiska materialismen - ger eller orsakas av spår i hjärnan, kan man lägga ett neuropsykiatriskt perspektiv på all psykisk sjukdom.
Psykiatri är i sig ett enormt och oformligt område. Man kan inte ge sig på allt samtidigt. För arbetsgruppen gällde att hitta ett fokus. Och för en vetenskapsakademi ligger det naturligtvis nära till hands att sätta forskningen i centrum. Bra forskning kommer - även om det kan ta tid - också vården, rekryteringen och utbildningen till godo. Det blev gruppens utgångspunkt.
Vi föreslog ett anslag på 90 miljoner extra till psykiatrisk forskning under en tidsperiod på elva år. Pengarna skulle användas för att inrätta tio forskningsblock för AT-läkare, så att de kunde avsätta 18 månader för egen forskning. Vidare föreslogs en förstärkning av doktorandprogrammen för att stimulera samarbete mellan olika forskningsgrenar som klinisk forskning, neurovetenskap och epidemiologi. Dessutom tio stipendier till yngre forskare för vistelse vid utländska institutioner under tre år och med löfte om en fyraårig tjänst vid återkomsten.
Rapporten har naturligtvis inte undgått kritik. Från psykiaterhåll menade man att arbetsgruppen inte haft tillräcklig psykiatrisk kompetens. Så var det förstås, gruppens majoritet kom från andra områden än psykiatrin. Det kan ses som både en svaghet och en styrka. Utredningar brukar sättas samman efter två grundprinciper. Antingen finns så många intressen som möjligt - vetenskapliga, fackliga, politiska - representerade i utredningen. Eller också skaffar sig utredningen kunskaper främst via litteraturstudier och hearings med inbjudna experter. I det här fallet valdes den senare vägen, eftersom det inte finns tillräckligt många medlemmar med psykiatrisk kompetens inom Vetenskapsakademien. Ett faktum värt att notera.
Kritik framfördes också vid mötet av Karin Johannisson, professor i idéhistoria och själv medlem av akademien. I sitt inlägg delade hon in psykiatrins närhistoria i tre epoker: Under femtiotalet skedde ett genombrott för psykofarmakologin, på sjuttiotalet stärktes intresset för psykoanalys och en rad alternativa terapier - medan psykiatrin nu sedan sekelskiftet åter är inne i en biologisk period med intresset riktat mot genetik och neurovetenskap. Karin Johannisson menade att rapporten, genom att framhålla en rad tänkbara forskningsområden inom främst biologisk forskning, också medvetet avsett att styra de föreslagna resurserna till just denna forskning.
Mot detta kan man anföra att arbetsgruppen uttryckligen skriver att det på sedvanligt vis är professionen, inte Vetenskapsakademien, som måste bestämma vilken forskning som ska stödjas. Samtidigt har Johannisson säkert rätt i att ett sannolikt utfall skulle bli att psykiatriforskning på biologisk grund premierades. Detta på grund av den preferens för naturvetenskaplig hjärnforskning som råder inom anslagsgivande myndigheter och fonder.
Karin Johannisson ifrågasatte också logiken i seminariets underrubrik "Bra psykiatrivård kräver bra psykiatriforskning". Forskningen är, fastslog hon, ensidigt biologiskt inriktad, vilket gör att det tar lång tid innan nya rön kommer patienterna till godo. Ett annat problem är en utbredd överdiagnostik som styrs av den alltmer omfattande amerikanska DSM-manualen. Motsättningarna inom psykiatrin har enligt Karin Johannisson sin grund i att parterna har olika förståelsemodeller. Hon menade att psykiatrin försummar humanistiska, psykologiska och samhällsvetenskapliga aspekter. I alltför stor utsträckning betraktar psykiatrin sina patienter "som objekt, inte som subjekt".
Svensk psykiatri kan dock inte sägas vara outredd.En rad utredningar har gjorts om organisationen, behandlingarna, utbildningen, personalbristen, köerna, bemötandet, övergreppen med mera. Olika missförhållanden inom psykiatrin uppmärksammas dessutom så gott som dagligen i olika medier.
Avsikten med det arbete jag på eget bevåg gått vidare med, och som jag kommer att presentera längre fram, är därför inte att försöka täcka in svensk psykiatri i alla dess aspekter. Jag tar i stället avstamp i den översyn, Reformprogram för svensk psykiatriforskning, som diskuteras ovan - och vars viktigaste slutsats är att svensk psykiatrisk forskning förlorar ämnet i legitimitet, statusen sjunker, forskningsanslagen sinar, rekryteringen minskar och vården tappar sin stringens.
P C JERSILD | Enligt textförfattaren har begreppet neuropsykiatri med tiden fått en delvis ny innebörd. Hur ser man allt oftare på neuropsykiatri? | Som synonymt med alla psykiska sjukdomar som orsakas av yttre faktorer. | Som motsatsen till ett psykodynamiskt perspektiv på psykisk sjukdom. | Som en viktig aspekt av alla psykiska sjukdomar oavsett hur de har uppstått. | Som ett samlingsnamn för psykiska sjukdomar som har sitt ursprung i generna. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D - inget annat
|
LÄS - Svensk läsförståelse
Delprovet LÄS består av svenska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Psykiatri och vetenskap
Det hade gått drygt två år sedan Vetenskapsakademiens psykiatrigrupp bildades, och det var dags för redovisning. Ett femtiotal intresserade samlades i akademiens Linnésal för ett seminarium med rubriken "Psykiatrin i fokus - bra vård kräver bra psykiatriforskning". En handfull inbjudna föreläsare höll korta anföranden och därefter redovisade psykiatrigruppen sitt *Reformprogram för svensk psykiatriforskning.*
Vad hade vi då kommit fram till? Att svensk psykiatri är en dyr verksamhet utan att man vet särskilt mycket om vad man får för pengarna. Den kostnad som gruppen tagit fram med hjälp av ett par forskare vid Örebro universitet pekar på att totalsumman hamnar på mellan 70 och 90 miljarder kronor årligen. Då är inte bara kostnaden för vård och forskning inräknad utan också kringkostnader som sjukskrivningar och inkomstbortfall. Motsvarande kostnader för cancersjukdomar är knappt hälften. Det finns också stora skillnader i hur mycket som läggs på forskning: av den totala kostnaden för cancer går drygt 2 procent till forskning, medan motsvarande tilldelning till psykiatrisk forskning är under 0,2 procent.
Det bör påpekas att man inte kan sätta likhetstecken mellan psykiatrisk forskning och hjärnforskning, särskilt inte när det gäller resurstilldelningen. Hjärnforskning - eller neurovetenskap - är ett paraplybegrepp som i sig rymmer psykiatrisk forskning men också mycket annat, som neurologisk forskning, kognitionsforskning och en rad områden som hör hemma under psykologin, det vill säga hur den friska hjärnan fungerar. Med begreppet psykiatrisk forskning avses här forskning om psykiska sjukdomar.
En annan term som kan leda till missförstånd är neuropsykiatri. Begreppet har traditionellt kopplats till sjukdomar vars orsaker inte bör sökas i miljö eller uppväxt utan i gener eller skador i hjärnan. Den neuropsykiatriska förklaringsmodellen har då framstått som psykodynamikens - freudianismens - motsats. Numera används neuropsykiatri ofta i en vidare mening. Eftersom alla mentala avvikelser - i enlighet med den filosofiska materialismen - ger eller orsakas av spår i hjärnan, kan man lägga ett neuropsykiatriskt perspektiv på all psykisk sjukdom.
Psykiatri är i sig ett enormt och oformligt område. Man kan inte ge sig på allt samtidigt. För arbetsgruppen gällde att hitta ett fokus. Och för en vetenskapsakademi ligger det naturligtvis nära till hands att sätta forskningen i centrum. Bra forskning kommer - även om det kan ta tid - också vården, rekryteringen och utbildningen till godo. Det blev gruppens utgångspunkt.
Vi föreslog ett anslag på 90 miljoner extra till psykiatrisk forskning under en tidsperiod på elva år. Pengarna skulle användas för att inrätta tio forskningsblock för AT-läkare, så att de kunde avsätta 18 månader för egen forskning. Vidare föreslogs en förstärkning av doktorandprogrammen för att stimulera samarbete mellan olika forskningsgrenar som klinisk forskning, neurovetenskap och epidemiologi. Dessutom tio stipendier till yngre forskare för vistelse vid utländska institutioner under tre år och med löfte om en fyraårig tjänst vid återkomsten.
Rapporten har naturligtvis inte undgått kritik. Från psykiaterhåll menade man att arbetsgruppen inte haft tillräcklig psykiatrisk kompetens. Så var det förstås, gruppens majoritet kom från andra områden än psykiatrin. Det kan ses som både en svaghet och en styrka. Utredningar brukar sättas samman efter två grundprinciper. Antingen finns så många intressen som möjligt - vetenskapliga, fackliga, politiska - representerade i utredningen. Eller också skaffar sig utredningen kunskaper främst via litteraturstudier och hearings med inbjudna experter. I det här fallet valdes den senare vägen, eftersom det inte finns tillräckligt många medlemmar med psykiatrisk kompetens inom Vetenskapsakademien. Ett faktum värt att notera.
Kritik framfördes också vid mötet av Karin Johannisson, professor i idéhistoria och själv medlem av akademien. I sitt inlägg delade hon in psykiatrins närhistoria i tre epoker: Under femtiotalet skedde ett genombrott för psykofarmakologin, på sjuttiotalet stärktes intresset för psykoanalys och en rad alternativa terapier - medan psykiatrin nu sedan sekelskiftet åter är inne i en biologisk period med intresset riktat mot genetik och neurovetenskap. Karin Johannisson menade att rapporten, genom att framhålla en rad tänkbara forskningsområden inom främst biologisk forskning, också medvetet avsett att styra de föreslagna resurserna till just denna forskning.
Mot detta kan man anföra att arbetsgruppen uttryckligen skriver att det på sedvanligt vis är professionen, inte Vetenskapsakademien, som måste bestämma vilken forskning som ska stödjas. Samtidigt har Johannisson säkert rätt i att ett sannolikt utfall skulle bli att psykiatriforskning på biologisk grund premierades. Detta på grund av den preferens för naturvetenskaplig hjärnforskning som råder inom anslagsgivande myndigheter och fonder.
Karin Johannisson ifrågasatte också logiken i seminariets underrubrik "Bra psykiatrivård kräver bra psykiatriforskning". Forskningen är, fastslog hon, ensidigt biologiskt inriktad, vilket gör att det tar lång tid innan nya rön kommer patienterna till godo. Ett annat problem är en utbredd överdiagnostik som styrs av den alltmer omfattande amerikanska DSM-manualen. Motsättningarna inom psykiatrin har enligt Karin Johannisson sin grund i att parterna har olika förståelsemodeller. Hon menade att psykiatrin försummar humanistiska, psykologiska och samhällsvetenskapliga aspekter. I alltför stor utsträckning betraktar psykiatrin sina patienter "som objekt, inte som subjekt".
Svensk psykiatri kan dock inte sägas vara outredd.En rad utredningar har gjorts om organisationen, behandlingarna, utbildningen, personalbristen, köerna, bemötandet, övergreppen med mera. Olika missförhållanden inom psykiatrin uppmärksammas dessutom så gott som dagligen i olika medier.
Avsikten med det arbete jag på eget bevåg gått vidare med, och som jag kommer att presentera längre fram, är därför inte att försöka täcka in svensk psykiatri i alla dess aspekter. Jag tar i stället avstamp i den översyn, Reformprogram för svensk psykiatriforskning, som diskuteras ovan - och vars viktigaste slutsats är att svensk psykiatrisk forskning förlorar ämnet i legitimitet, statusen sjunker, forskningsanslagen sinar, rekryteringen minskar och vården tappar sin stringens.
P C JERSILD
---
Enligt textförfattaren har begreppet neuropsykiatri med tiden fått en delvis ny innebörd. Hur ser man allt oftare på neuropsykiatri?
A: Som synonymt med alla psykiska sjukdomar som orsakas av yttre faktorer.
B: Som motsatsen till ett psykodynamiskt perspektiv på psykisk sjukdom.
C: Som en viktig aspekt av alla psykiska sjukdomar oavsett hur de har uppstått.
D: Som ett samlingsnamn för psykiska sjukdomar som har sitt ursprung i generna.
Svar:
| C | 1 | 2024-10-20_provpass-5_del-VERB_q-13 |
2024-10-20 | provpass-5_del-VERB | LÄS | 14 | Psykiatri och vetenskap
Det hade gått drygt två år sedan Vetenskapsakademiens psykiatrigrupp bildades, och det var dags för redovisning. Ett femtiotal intresserade samlades i akademiens Linnésal för ett seminarium med rubriken "Psykiatrin i fokus - bra vård kräver bra psykiatriforskning". En handfull inbjudna föreläsare höll korta anföranden och därefter redovisade psykiatrigruppen sitt *Reformprogram för svensk psykiatriforskning.*
Vad hade vi då kommit fram till? Att svensk psykiatri är en dyr verksamhet utan att man vet särskilt mycket om vad man får för pengarna. Den kostnad som gruppen tagit fram med hjälp av ett par forskare vid Örebro universitet pekar på att totalsumman hamnar på mellan 70 och 90 miljarder kronor årligen. Då är inte bara kostnaden för vård och forskning inräknad utan också kringkostnader som sjukskrivningar och inkomstbortfall. Motsvarande kostnader för cancersjukdomar är knappt hälften. Det finns också stora skillnader i hur mycket som läggs på forskning: av den totala kostnaden för cancer går drygt 2 procent till forskning, medan motsvarande tilldelning till psykiatrisk forskning är under 0,2 procent.
Det bör påpekas att man inte kan sätta likhetstecken mellan psykiatrisk forskning och hjärnforskning, särskilt inte när det gäller resurstilldelningen. Hjärnforskning - eller neurovetenskap - är ett paraplybegrepp som i sig rymmer psykiatrisk forskning men också mycket annat, som neurologisk forskning, kognitionsforskning och en rad områden som hör hemma under psykologin, det vill säga hur den friska hjärnan fungerar. Med begreppet psykiatrisk forskning avses här forskning om psykiska sjukdomar.
En annan term som kan leda till missförstånd är neuropsykiatri. Begreppet har traditionellt kopplats till sjukdomar vars orsaker inte bör sökas i miljö eller uppväxt utan i gener eller skador i hjärnan. Den neuropsykiatriska förklaringsmodellen har då framstått som psykodynamikens - freudianismens - motsats. Numera används neuropsykiatri ofta i en vidare mening. Eftersom alla mentala avvikelser - i enlighet med den filosofiska materialismen - ger eller orsakas av spår i hjärnan, kan man lägga ett neuropsykiatriskt perspektiv på all psykisk sjukdom.
Psykiatri är i sig ett enormt och oformligt område. Man kan inte ge sig på allt samtidigt. För arbetsgruppen gällde att hitta ett fokus. Och för en vetenskapsakademi ligger det naturligtvis nära till hands att sätta forskningen i centrum. Bra forskning kommer - även om det kan ta tid - också vården, rekryteringen och utbildningen till godo. Det blev gruppens utgångspunkt.
Vi föreslog ett anslag på 90 miljoner extra till psykiatrisk forskning under en tidsperiod på elva år. Pengarna skulle användas för att inrätta tio forskningsblock för AT-läkare, så att de kunde avsätta 18 månader för egen forskning. Vidare föreslogs en förstärkning av doktorandprogrammen för att stimulera samarbete mellan olika forskningsgrenar som klinisk forskning, neurovetenskap och epidemiologi. Dessutom tio stipendier till yngre forskare för vistelse vid utländska institutioner under tre år och med löfte om en fyraårig tjänst vid återkomsten.
Rapporten har naturligtvis inte undgått kritik. Från psykiaterhåll menade man att arbetsgruppen inte haft tillräcklig psykiatrisk kompetens. Så var det förstås, gruppens majoritet kom från andra områden än psykiatrin. Det kan ses som både en svaghet och en styrka. Utredningar brukar sättas samman efter två grundprinciper. Antingen finns så många intressen som möjligt - vetenskapliga, fackliga, politiska - representerade i utredningen. Eller också skaffar sig utredningen kunskaper främst via litteraturstudier och hearings med inbjudna experter. I det här fallet valdes den senare vägen, eftersom det inte finns tillräckligt många medlemmar med psykiatrisk kompetens inom Vetenskapsakademien. Ett faktum värt att notera.
Kritik framfördes också vid mötet av Karin Johannisson, professor i idéhistoria och själv medlem av akademien. I sitt inlägg delade hon in psykiatrins närhistoria i tre epoker: Under femtiotalet skedde ett genombrott för psykofarmakologin, på sjuttiotalet stärktes intresset för psykoanalys och en rad alternativa terapier - medan psykiatrin nu sedan sekelskiftet åter är inne i en biologisk period med intresset riktat mot genetik och neurovetenskap. Karin Johannisson menade att rapporten, genom att framhålla en rad tänkbara forskningsområden inom främst biologisk forskning, också medvetet avsett att styra de föreslagna resurserna till just denna forskning.
Mot detta kan man anföra att arbetsgruppen uttryckligen skriver att det på sedvanligt vis är professionen, inte Vetenskapsakademien, som måste bestämma vilken forskning som ska stödjas. Samtidigt har Johannisson säkert rätt i att ett sannolikt utfall skulle bli att psykiatriforskning på biologisk grund premierades. Detta på grund av den preferens för naturvetenskaplig hjärnforskning som råder inom anslagsgivande myndigheter och fonder.
Karin Johannisson ifrågasatte också logiken i seminariets underrubrik "Bra psykiatrivård kräver bra psykiatriforskning". Forskningen är, fastslog hon, ensidigt biologiskt inriktad, vilket gör att det tar lång tid innan nya rön kommer patienterna till godo. Ett annat problem är en utbredd överdiagnostik som styrs av den alltmer omfattande amerikanska DSM-manualen. Motsättningarna inom psykiatrin har enligt Karin Johannisson sin grund i att parterna har olika förståelsemodeller. Hon menade att psykiatrin försummar humanistiska, psykologiska och samhällsvetenskapliga aspekter. I alltför stor utsträckning betraktar psykiatrin sina patienter "som objekt, inte som subjekt".
Svensk psykiatri kan dock inte sägas vara outredd.En rad utredningar har gjorts om organisationen, behandlingarna, utbildningen, personalbristen, köerna, bemötandet, övergreppen med mera. Olika missförhållanden inom psykiatrin uppmärksammas dessutom så gott som dagligen i olika medier.
Avsikten med det arbete jag på eget bevåg gått vidare med, och som jag kommer att presentera längre fram, är därför inte att försöka täcka in svensk psykiatri i alla dess aspekter. Jag tar i stället avstamp i den översyn, Reformprogram för svensk psykiatriforskning, som diskuteras ovan - och vars viktigaste slutsats är att svensk psykiatrisk forskning förlorar ämnet i legitimitet, statusen sjunker, forskningsanslagen sinar, rekryteringen minskar och vården tappar sin stringens.
P C JERSILD | Hur resonerade Vetenskapsakademien när de satte samman psykiatrigruppen, enligt texten? | De valde personer som skulle representera många olika intressen och kompetenser inom området. | De valde personer med psykiatrisk eller annan medicinsk kompetens för att tränga så djupt in i ämnet som möjligt. | De valde personer med blandad akademisk bakgrund och utgick från att dessa skulle kunna sätta sig in i ämnesområdet. | De valde personer utan psykiatrisk kompetens i förhoppningen att dessa skulle förhålla sig mer opartiskt till utredningens frågor. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D - inget annat
|
LÄS - Svensk läsförståelse
Delprovet LÄS består av svenska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Psykiatri och vetenskap
Det hade gått drygt två år sedan Vetenskapsakademiens psykiatrigrupp bildades, och det var dags för redovisning. Ett femtiotal intresserade samlades i akademiens Linnésal för ett seminarium med rubriken "Psykiatrin i fokus - bra vård kräver bra psykiatriforskning". En handfull inbjudna föreläsare höll korta anföranden och därefter redovisade psykiatrigruppen sitt *Reformprogram för svensk psykiatriforskning.*
Vad hade vi då kommit fram till? Att svensk psykiatri är en dyr verksamhet utan att man vet särskilt mycket om vad man får för pengarna. Den kostnad som gruppen tagit fram med hjälp av ett par forskare vid Örebro universitet pekar på att totalsumman hamnar på mellan 70 och 90 miljarder kronor årligen. Då är inte bara kostnaden för vård och forskning inräknad utan också kringkostnader som sjukskrivningar och inkomstbortfall. Motsvarande kostnader för cancersjukdomar är knappt hälften. Det finns också stora skillnader i hur mycket som läggs på forskning: av den totala kostnaden för cancer går drygt 2 procent till forskning, medan motsvarande tilldelning till psykiatrisk forskning är under 0,2 procent.
Det bör påpekas att man inte kan sätta likhetstecken mellan psykiatrisk forskning och hjärnforskning, särskilt inte när det gäller resurstilldelningen. Hjärnforskning - eller neurovetenskap - är ett paraplybegrepp som i sig rymmer psykiatrisk forskning men också mycket annat, som neurologisk forskning, kognitionsforskning och en rad områden som hör hemma under psykologin, det vill säga hur den friska hjärnan fungerar. Med begreppet psykiatrisk forskning avses här forskning om psykiska sjukdomar.
En annan term som kan leda till missförstånd är neuropsykiatri. Begreppet har traditionellt kopplats till sjukdomar vars orsaker inte bör sökas i miljö eller uppväxt utan i gener eller skador i hjärnan. Den neuropsykiatriska förklaringsmodellen har då framstått som psykodynamikens - freudianismens - motsats. Numera används neuropsykiatri ofta i en vidare mening. Eftersom alla mentala avvikelser - i enlighet med den filosofiska materialismen - ger eller orsakas av spår i hjärnan, kan man lägga ett neuropsykiatriskt perspektiv på all psykisk sjukdom.
Psykiatri är i sig ett enormt och oformligt område. Man kan inte ge sig på allt samtidigt. För arbetsgruppen gällde att hitta ett fokus. Och för en vetenskapsakademi ligger det naturligtvis nära till hands att sätta forskningen i centrum. Bra forskning kommer - även om det kan ta tid - också vården, rekryteringen och utbildningen till godo. Det blev gruppens utgångspunkt.
Vi föreslog ett anslag på 90 miljoner extra till psykiatrisk forskning under en tidsperiod på elva år. Pengarna skulle användas för att inrätta tio forskningsblock för AT-läkare, så att de kunde avsätta 18 månader för egen forskning. Vidare föreslogs en förstärkning av doktorandprogrammen för att stimulera samarbete mellan olika forskningsgrenar som klinisk forskning, neurovetenskap och epidemiologi. Dessutom tio stipendier till yngre forskare för vistelse vid utländska institutioner under tre år och med löfte om en fyraårig tjänst vid återkomsten.
Rapporten har naturligtvis inte undgått kritik. Från psykiaterhåll menade man att arbetsgruppen inte haft tillräcklig psykiatrisk kompetens. Så var det förstås, gruppens majoritet kom från andra områden än psykiatrin. Det kan ses som både en svaghet och en styrka. Utredningar brukar sättas samman efter två grundprinciper. Antingen finns så många intressen som möjligt - vetenskapliga, fackliga, politiska - representerade i utredningen. Eller också skaffar sig utredningen kunskaper främst via litteraturstudier och hearings med inbjudna experter. I det här fallet valdes den senare vägen, eftersom det inte finns tillräckligt många medlemmar med psykiatrisk kompetens inom Vetenskapsakademien. Ett faktum värt att notera.
Kritik framfördes också vid mötet av Karin Johannisson, professor i idéhistoria och själv medlem av akademien. I sitt inlägg delade hon in psykiatrins närhistoria i tre epoker: Under femtiotalet skedde ett genombrott för psykofarmakologin, på sjuttiotalet stärktes intresset för psykoanalys och en rad alternativa terapier - medan psykiatrin nu sedan sekelskiftet åter är inne i en biologisk period med intresset riktat mot genetik och neurovetenskap. Karin Johannisson menade att rapporten, genom att framhålla en rad tänkbara forskningsområden inom främst biologisk forskning, också medvetet avsett att styra de föreslagna resurserna till just denna forskning.
Mot detta kan man anföra att arbetsgruppen uttryckligen skriver att det på sedvanligt vis är professionen, inte Vetenskapsakademien, som måste bestämma vilken forskning som ska stödjas. Samtidigt har Johannisson säkert rätt i att ett sannolikt utfall skulle bli att psykiatriforskning på biologisk grund premierades. Detta på grund av den preferens för naturvetenskaplig hjärnforskning som råder inom anslagsgivande myndigheter och fonder.
Karin Johannisson ifrågasatte också logiken i seminariets underrubrik "Bra psykiatrivård kräver bra psykiatriforskning". Forskningen är, fastslog hon, ensidigt biologiskt inriktad, vilket gör att det tar lång tid innan nya rön kommer patienterna till godo. Ett annat problem är en utbredd överdiagnostik som styrs av den alltmer omfattande amerikanska DSM-manualen. Motsättningarna inom psykiatrin har enligt Karin Johannisson sin grund i att parterna har olika förståelsemodeller. Hon menade att psykiatrin försummar humanistiska, psykologiska och samhällsvetenskapliga aspekter. I alltför stor utsträckning betraktar psykiatrin sina patienter "som objekt, inte som subjekt".
Svensk psykiatri kan dock inte sägas vara outredd.En rad utredningar har gjorts om organisationen, behandlingarna, utbildningen, personalbristen, köerna, bemötandet, övergreppen med mera. Olika missförhållanden inom psykiatrin uppmärksammas dessutom så gott som dagligen i olika medier.
Avsikten med det arbete jag på eget bevåg gått vidare med, och som jag kommer att presentera längre fram, är därför inte att försöka täcka in svensk psykiatri i alla dess aspekter. Jag tar i stället avstamp i den översyn, Reformprogram för svensk psykiatriforskning, som diskuteras ovan - och vars viktigaste slutsats är att svensk psykiatrisk forskning förlorar ämnet i legitimitet, statusen sjunker, forskningsanslagen sinar, rekryteringen minskar och vården tappar sin stringens.
P C JERSILD
---
Hur resonerade Vetenskapsakademien när de satte samman psykiatrigruppen, enligt texten?
A: De valde personer som skulle representera många olika intressen och kompetenser inom området.
B: De valde personer med psykiatrisk eller annan medicinsk kompetens för att tränga så djupt in i ämnet som möjligt.
C: De valde personer med blandad akademisk bakgrund och utgick från att dessa skulle kunna sätta sig in i ämnesområdet.
D: De valde personer utan psykiatrisk kompetens i förhoppningen att dessa skulle förhålla sig mer opartiskt till utredningens frågor.
Svar:
| C | 1 | 2024-10-20_provpass-5_del-VERB_q-14 |
2024-10-20 | provpass-5_del-VERB | LÄS | 15 | Psykiatri och vetenskap
Det hade gått drygt två år sedan Vetenskapsakademiens psykiatrigrupp bildades, och det var dags för redovisning. Ett femtiotal intresserade samlades i akademiens Linnésal för ett seminarium med rubriken "Psykiatrin i fokus - bra vård kräver bra psykiatriforskning". En handfull inbjudna föreläsare höll korta anföranden och därefter redovisade psykiatrigruppen sitt *Reformprogram för svensk psykiatriforskning.*
Vad hade vi då kommit fram till? Att svensk psykiatri är en dyr verksamhet utan att man vet särskilt mycket om vad man får för pengarna. Den kostnad som gruppen tagit fram med hjälp av ett par forskare vid Örebro universitet pekar på att totalsumman hamnar på mellan 70 och 90 miljarder kronor årligen. Då är inte bara kostnaden för vård och forskning inräknad utan också kringkostnader som sjukskrivningar och inkomstbortfall. Motsvarande kostnader för cancersjukdomar är knappt hälften. Det finns också stora skillnader i hur mycket som läggs på forskning: av den totala kostnaden för cancer går drygt 2 procent till forskning, medan motsvarande tilldelning till psykiatrisk forskning är under 0,2 procent.
Det bör påpekas att man inte kan sätta likhetstecken mellan psykiatrisk forskning och hjärnforskning, särskilt inte när det gäller resurstilldelningen. Hjärnforskning - eller neurovetenskap - är ett paraplybegrepp som i sig rymmer psykiatrisk forskning men också mycket annat, som neurologisk forskning, kognitionsforskning och en rad områden som hör hemma under psykologin, det vill säga hur den friska hjärnan fungerar. Med begreppet psykiatrisk forskning avses här forskning om psykiska sjukdomar.
En annan term som kan leda till missförstånd är neuropsykiatri. Begreppet har traditionellt kopplats till sjukdomar vars orsaker inte bör sökas i miljö eller uppväxt utan i gener eller skador i hjärnan. Den neuropsykiatriska förklaringsmodellen har då framstått som psykodynamikens - freudianismens - motsats. Numera används neuropsykiatri ofta i en vidare mening. Eftersom alla mentala avvikelser - i enlighet med den filosofiska materialismen - ger eller orsakas av spår i hjärnan, kan man lägga ett neuropsykiatriskt perspektiv på all psykisk sjukdom.
Psykiatri är i sig ett enormt och oformligt område. Man kan inte ge sig på allt samtidigt. För arbetsgruppen gällde att hitta ett fokus. Och för en vetenskapsakademi ligger det naturligtvis nära till hands att sätta forskningen i centrum. Bra forskning kommer - även om det kan ta tid - också vården, rekryteringen och utbildningen till godo. Det blev gruppens utgångspunkt.
Vi föreslog ett anslag på 90 miljoner extra till psykiatrisk forskning under en tidsperiod på elva år. Pengarna skulle användas för att inrätta tio forskningsblock för AT-läkare, så att de kunde avsätta 18 månader för egen forskning. Vidare föreslogs en förstärkning av doktorandprogrammen för att stimulera samarbete mellan olika forskningsgrenar som klinisk forskning, neurovetenskap och epidemiologi. Dessutom tio stipendier till yngre forskare för vistelse vid utländska institutioner under tre år och med löfte om en fyraårig tjänst vid återkomsten.
Rapporten har naturligtvis inte undgått kritik. Från psykiaterhåll menade man att arbetsgruppen inte haft tillräcklig psykiatrisk kompetens. Så var det förstås, gruppens majoritet kom från andra områden än psykiatrin. Det kan ses som både en svaghet och en styrka. Utredningar brukar sättas samman efter två grundprinciper. Antingen finns så många intressen som möjligt - vetenskapliga, fackliga, politiska - representerade i utredningen. Eller också skaffar sig utredningen kunskaper främst via litteraturstudier och hearings med inbjudna experter. I det här fallet valdes den senare vägen, eftersom det inte finns tillräckligt många medlemmar med psykiatrisk kompetens inom Vetenskapsakademien. Ett faktum värt att notera.
Kritik framfördes också vid mötet av Karin Johannisson, professor i idéhistoria och själv medlem av akademien. I sitt inlägg delade hon in psykiatrins närhistoria i tre epoker: Under femtiotalet skedde ett genombrott för psykofarmakologin, på sjuttiotalet stärktes intresset för psykoanalys och en rad alternativa terapier - medan psykiatrin nu sedan sekelskiftet åter är inne i en biologisk period med intresset riktat mot genetik och neurovetenskap. Karin Johannisson menade att rapporten, genom att framhålla en rad tänkbara forskningsområden inom främst biologisk forskning, också medvetet avsett att styra de föreslagna resurserna till just denna forskning.
Mot detta kan man anföra att arbetsgruppen uttryckligen skriver att det på sedvanligt vis är professionen, inte Vetenskapsakademien, som måste bestämma vilken forskning som ska stödjas. Samtidigt har Johannisson säkert rätt i att ett sannolikt utfall skulle bli att psykiatriforskning på biologisk grund premierades. Detta på grund av den preferens för naturvetenskaplig hjärnforskning som råder inom anslagsgivande myndigheter och fonder.
Karin Johannisson ifrågasatte också logiken i seminariets underrubrik "Bra psykiatrivård kräver bra psykiatriforskning". Forskningen är, fastslog hon, ensidigt biologiskt inriktad, vilket gör att det tar lång tid innan nya rön kommer patienterna till godo. Ett annat problem är en utbredd överdiagnostik som styrs av den alltmer omfattande amerikanska DSM-manualen. Motsättningarna inom psykiatrin har enligt Karin Johannisson sin grund i att parterna har olika förståelsemodeller. Hon menade att psykiatrin försummar humanistiska, psykologiska och samhällsvetenskapliga aspekter. I alltför stor utsträckning betraktar psykiatrin sina patienter "som objekt, inte som subjekt".
Svensk psykiatri kan dock inte sägas vara outredd.En rad utredningar har gjorts om organisationen, behandlingarna, utbildningen, personalbristen, köerna, bemötandet, övergreppen med mera. Olika missförhållanden inom psykiatrin uppmärksammas dessutom så gott som dagligen i olika medier.
Avsikten med det arbete jag på eget bevåg gått vidare med, och som jag kommer att presentera längre fram, är därför inte att försöka täcka in svensk psykiatri i alla dess aspekter. Jag tar i stället avstamp i den översyn, Reformprogram för svensk psykiatriforskning, som diskuteras ovan - och vars viktigaste slutsats är att svensk psykiatrisk forskning förlorar ämnet i legitimitet, statusen sjunker, forskningsanslagen sinar, rekryteringen minskar och vården tappar sin stringens.
P C JERSILD | Vid seminariet hävdade Karin Johannisson att psykiatrigruppens rapport försöker påverka forskningens inriktning. Vad sammanfattar bäst textförfattarens svar på det? | Han har förståelse för kritiken, men poängterar att åsikterna i rapporten inte bara är arbetsgruppens. | Han ger henne delvis rätt, men menar att rapporten faktiskt inte tar upp frågan om forskningsanslag. | Han bemöter egentligen inte kritiken, men antyder att rapporten inte ska tolkas bokstavligt. | Han kommer med en invändning, men medger att det kan bli så som hon befarar. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D - inget annat
|
LÄS - Svensk läsförståelse
Delprovet LÄS består av svenska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Psykiatri och vetenskap
Det hade gått drygt två år sedan Vetenskapsakademiens psykiatrigrupp bildades, och det var dags för redovisning. Ett femtiotal intresserade samlades i akademiens Linnésal för ett seminarium med rubriken "Psykiatrin i fokus - bra vård kräver bra psykiatriforskning". En handfull inbjudna föreläsare höll korta anföranden och därefter redovisade psykiatrigruppen sitt *Reformprogram för svensk psykiatriforskning.*
Vad hade vi då kommit fram till? Att svensk psykiatri är en dyr verksamhet utan att man vet särskilt mycket om vad man får för pengarna. Den kostnad som gruppen tagit fram med hjälp av ett par forskare vid Örebro universitet pekar på att totalsumman hamnar på mellan 70 och 90 miljarder kronor årligen. Då är inte bara kostnaden för vård och forskning inräknad utan också kringkostnader som sjukskrivningar och inkomstbortfall. Motsvarande kostnader för cancersjukdomar är knappt hälften. Det finns också stora skillnader i hur mycket som läggs på forskning: av den totala kostnaden för cancer går drygt 2 procent till forskning, medan motsvarande tilldelning till psykiatrisk forskning är under 0,2 procent.
Det bör påpekas att man inte kan sätta likhetstecken mellan psykiatrisk forskning och hjärnforskning, särskilt inte när det gäller resurstilldelningen. Hjärnforskning - eller neurovetenskap - är ett paraplybegrepp som i sig rymmer psykiatrisk forskning men också mycket annat, som neurologisk forskning, kognitionsforskning och en rad områden som hör hemma under psykologin, det vill säga hur den friska hjärnan fungerar. Med begreppet psykiatrisk forskning avses här forskning om psykiska sjukdomar.
En annan term som kan leda till missförstånd är neuropsykiatri. Begreppet har traditionellt kopplats till sjukdomar vars orsaker inte bör sökas i miljö eller uppväxt utan i gener eller skador i hjärnan. Den neuropsykiatriska förklaringsmodellen har då framstått som psykodynamikens - freudianismens - motsats. Numera används neuropsykiatri ofta i en vidare mening. Eftersom alla mentala avvikelser - i enlighet med den filosofiska materialismen - ger eller orsakas av spår i hjärnan, kan man lägga ett neuropsykiatriskt perspektiv på all psykisk sjukdom.
Psykiatri är i sig ett enormt och oformligt område. Man kan inte ge sig på allt samtidigt. För arbetsgruppen gällde att hitta ett fokus. Och för en vetenskapsakademi ligger det naturligtvis nära till hands att sätta forskningen i centrum. Bra forskning kommer - även om det kan ta tid - också vården, rekryteringen och utbildningen till godo. Det blev gruppens utgångspunkt.
Vi föreslog ett anslag på 90 miljoner extra till psykiatrisk forskning under en tidsperiod på elva år. Pengarna skulle användas för att inrätta tio forskningsblock för AT-läkare, så att de kunde avsätta 18 månader för egen forskning. Vidare föreslogs en förstärkning av doktorandprogrammen för att stimulera samarbete mellan olika forskningsgrenar som klinisk forskning, neurovetenskap och epidemiologi. Dessutom tio stipendier till yngre forskare för vistelse vid utländska institutioner under tre år och med löfte om en fyraårig tjänst vid återkomsten.
Rapporten har naturligtvis inte undgått kritik. Från psykiaterhåll menade man att arbetsgruppen inte haft tillräcklig psykiatrisk kompetens. Så var det förstås, gruppens majoritet kom från andra områden än psykiatrin. Det kan ses som både en svaghet och en styrka. Utredningar brukar sättas samman efter två grundprinciper. Antingen finns så många intressen som möjligt - vetenskapliga, fackliga, politiska - representerade i utredningen. Eller också skaffar sig utredningen kunskaper främst via litteraturstudier och hearings med inbjudna experter. I det här fallet valdes den senare vägen, eftersom det inte finns tillräckligt många medlemmar med psykiatrisk kompetens inom Vetenskapsakademien. Ett faktum värt att notera.
Kritik framfördes också vid mötet av Karin Johannisson, professor i idéhistoria och själv medlem av akademien. I sitt inlägg delade hon in psykiatrins närhistoria i tre epoker: Under femtiotalet skedde ett genombrott för psykofarmakologin, på sjuttiotalet stärktes intresset för psykoanalys och en rad alternativa terapier - medan psykiatrin nu sedan sekelskiftet åter är inne i en biologisk period med intresset riktat mot genetik och neurovetenskap. Karin Johannisson menade att rapporten, genom att framhålla en rad tänkbara forskningsområden inom främst biologisk forskning, också medvetet avsett att styra de föreslagna resurserna till just denna forskning.
Mot detta kan man anföra att arbetsgruppen uttryckligen skriver att det på sedvanligt vis är professionen, inte Vetenskapsakademien, som måste bestämma vilken forskning som ska stödjas. Samtidigt har Johannisson säkert rätt i att ett sannolikt utfall skulle bli att psykiatriforskning på biologisk grund premierades. Detta på grund av den preferens för naturvetenskaplig hjärnforskning som råder inom anslagsgivande myndigheter och fonder.
Karin Johannisson ifrågasatte också logiken i seminariets underrubrik "Bra psykiatrivård kräver bra psykiatriforskning". Forskningen är, fastslog hon, ensidigt biologiskt inriktad, vilket gör att det tar lång tid innan nya rön kommer patienterna till godo. Ett annat problem är en utbredd överdiagnostik som styrs av den alltmer omfattande amerikanska DSM-manualen. Motsättningarna inom psykiatrin har enligt Karin Johannisson sin grund i att parterna har olika förståelsemodeller. Hon menade att psykiatrin försummar humanistiska, psykologiska och samhällsvetenskapliga aspekter. I alltför stor utsträckning betraktar psykiatrin sina patienter "som objekt, inte som subjekt".
Svensk psykiatri kan dock inte sägas vara outredd.En rad utredningar har gjorts om organisationen, behandlingarna, utbildningen, personalbristen, köerna, bemötandet, övergreppen med mera. Olika missförhållanden inom psykiatrin uppmärksammas dessutom så gott som dagligen i olika medier.
Avsikten med det arbete jag på eget bevåg gått vidare med, och som jag kommer att presentera längre fram, är därför inte att försöka täcka in svensk psykiatri i alla dess aspekter. Jag tar i stället avstamp i den översyn, Reformprogram för svensk psykiatriforskning, som diskuteras ovan - och vars viktigaste slutsats är att svensk psykiatrisk forskning förlorar ämnet i legitimitet, statusen sjunker, forskningsanslagen sinar, rekryteringen minskar och vården tappar sin stringens.
P C JERSILD
---
Vid seminariet hävdade Karin Johannisson att psykiatrigruppens rapport försöker påverka forskningens inriktning. Vad sammanfattar bäst textförfattarens svar på det?
A: Han har förståelse för kritiken, men poängterar att åsikterna i rapporten inte bara är arbetsgruppens.
B: Han ger henne delvis rätt, men menar att rapporten faktiskt inte tar upp frågan om forskningsanslag.
C: Han bemöter egentligen inte kritiken, men antyder att rapporten inte ska tolkas bokstavligt.
D: Han kommer med en invändning, men medger att det kan bli så som hon befarar.
Svar:
| D | 1 | 2024-10-20_provpass-5_del-VERB_q-15 |
2024-10-20 | provpass-5_del-VERB | LÄS | 16 | Psykiatri och vetenskap
Det hade gått drygt två år sedan Vetenskapsakademiens psykiatrigrupp bildades, och det var dags för redovisning. Ett femtiotal intresserade samlades i akademiens Linnésal för ett seminarium med rubriken "Psykiatrin i fokus - bra vård kräver bra psykiatriforskning". En handfull inbjudna föreläsare höll korta anföranden och därefter redovisade psykiatrigruppen sitt *Reformprogram för svensk psykiatriforskning.*
Vad hade vi då kommit fram till? Att svensk psykiatri är en dyr verksamhet utan att man vet särskilt mycket om vad man får för pengarna. Den kostnad som gruppen tagit fram med hjälp av ett par forskare vid Örebro universitet pekar på att totalsumman hamnar på mellan 70 och 90 miljarder kronor årligen. Då är inte bara kostnaden för vård och forskning inräknad utan också kringkostnader som sjukskrivningar och inkomstbortfall. Motsvarande kostnader för cancersjukdomar är knappt hälften. Det finns också stora skillnader i hur mycket som läggs på forskning: av den totala kostnaden för cancer går drygt 2 procent till forskning, medan motsvarande tilldelning till psykiatrisk forskning är under 0,2 procent.
Det bör påpekas att man inte kan sätta likhetstecken mellan psykiatrisk forskning och hjärnforskning, särskilt inte när det gäller resurstilldelningen. Hjärnforskning - eller neurovetenskap - är ett paraplybegrepp som i sig rymmer psykiatrisk forskning men också mycket annat, som neurologisk forskning, kognitionsforskning och en rad områden som hör hemma under psykologin, det vill säga hur den friska hjärnan fungerar. Med begreppet psykiatrisk forskning avses här forskning om psykiska sjukdomar.
En annan term som kan leda till missförstånd är neuropsykiatri. Begreppet har traditionellt kopplats till sjukdomar vars orsaker inte bör sökas i miljö eller uppväxt utan i gener eller skador i hjärnan. Den neuropsykiatriska förklaringsmodellen har då framstått som psykodynamikens - freudianismens - motsats. Numera används neuropsykiatri ofta i en vidare mening. Eftersom alla mentala avvikelser - i enlighet med den filosofiska materialismen - ger eller orsakas av spår i hjärnan, kan man lägga ett neuropsykiatriskt perspektiv på all psykisk sjukdom.
Psykiatri är i sig ett enormt och oformligt område. Man kan inte ge sig på allt samtidigt. För arbetsgruppen gällde att hitta ett fokus. Och för en vetenskapsakademi ligger det naturligtvis nära till hands att sätta forskningen i centrum. Bra forskning kommer - även om det kan ta tid - också vården, rekryteringen och utbildningen till godo. Det blev gruppens utgångspunkt.
Vi föreslog ett anslag på 90 miljoner extra till psykiatrisk forskning under en tidsperiod på elva år. Pengarna skulle användas för att inrätta tio forskningsblock för AT-läkare, så att de kunde avsätta 18 månader för egen forskning. Vidare föreslogs en förstärkning av doktorandprogrammen för att stimulera samarbete mellan olika forskningsgrenar som klinisk forskning, neurovetenskap och epidemiologi. Dessutom tio stipendier till yngre forskare för vistelse vid utländska institutioner under tre år och med löfte om en fyraårig tjänst vid återkomsten.
Rapporten har naturligtvis inte undgått kritik. Från psykiaterhåll menade man att arbetsgruppen inte haft tillräcklig psykiatrisk kompetens. Så var det förstås, gruppens majoritet kom från andra områden än psykiatrin. Det kan ses som både en svaghet och en styrka. Utredningar brukar sättas samman efter två grundprinciper. Antingen finns så många intressen som möjligt - vetenskapliga, fackliga, politiska - representerade i utredningen. Eller också skaffar sig utredningen kunskaper främst via litteraturstudier och hearings med inbjudna experter. I det här fallet valdes den senare vägen, eftersom det inte finns tillräckligt många medlemmar med psykiatrisk kompetens inom Vetenskapsakademien. Ett faktum värt att notera.
Kritik framfördes också vid mötet av Karin Johannisson, professor i idéhistoria och själv medlem av akademien. I sitt inlägg delade hon in psykiatrins närhistoria i tre epoker: Under femtiotalet skedde ett genombrott för psykofarmakologin, på sjuttiotalet stärktes intresset för psykoanalys och en rad alternativa terapier - medan psykiatrin nu sedan sekelskiftet åter är inne i en biologisk period med intresset riktat mot genetik och neurovetenskap. Karin Johannisson menade att rapporten, genom att framhålla en rad tänkbara forskningsområden inom främst biologisk forskning, också medvetet avsett att styra de föreslagna resurserna till just denna forskning.
Mot detta kan man anföra att arbetsgruppen uttryckligen skriver att det på sedvanligt vis är professionen, inte Vetenskapsakademien, som måste bestämma vilken forskning som ska stödjas. Samtidigt har Johannisson säkert rätt i att ett sannolikt utfall skulle bli att psykiatriforskning på biologisk grund premierades. Detta på grund av den preferens för naturvetenskaplig hjärnforskning som råder inom anslagsgivande myndigheter och fonder.
Karin Johannisson ifrågasatte också logiken i seminariets underrubrik "Bra psykiatrivård kräver bra psykiatriforskning". Forskningen är, fastslog hon, ensidigt biologiskt inriktad, vilket gör att det tar lång tid innan nya rön kommer patienterna till godo. Ett annat problem är en utbredd överdiagnostik som styrs av den alltmer omfattande amerikanska DSM-manualen. Motsättningarna inom psykiatrin har enligt Karin Johannisson sin grund i att parterna har olika förståelsemodeller. Hon menade att psykiatrin försummar humanistiska, psykologiska och samhällsvetenskapliga aspekter. I alltför stor utsträckning betraktar psykiatrin sina patienter "som objekt, inte som subjekt".
Svensk psykiatri kan dock inte sägas vara outredd.En rad utredningar har gjorts om organisationen, behandlingarna, utbildningen, personalbristen, köerna, bemötandet, övergreppen med mera. Olika missförhållanden inom psykiatrin uppmärksammas dessutom så gott som dagligen i olika medier.
Avsikten med det arbete jag på eget bevåg gått vidare med, och som jag kommer att presentera längre fram, är därför inte att försöka täcka in svensk psykiatri i alla dess aspekter. Jag tar i stället avstamp i den översyn, Reformprogram för svensk psykiatriforskning, som diskuteras ovan - och vars viktigaste slutsats är att svensk psykiatrisk forskning förlorar ämnet i legitimitet, statusen sjunker, forskningsanslagen sinar, rekryteringen minskar och vården tappar sin stringens.
P C JERSILD | Vilket antagande ligger, enligt textförfattaren, till grund för psykiatrigruppens reformprogram? | Att all psykiatrisk vård bör utgå från ett neuropsykiatriskt perspektiv. | Att den psykiatriska vården är för dyr. | Att den psykiatriska vården har blivit sämre. | Att kvalificerad forskning förbättrar den psykiatriska vården. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D - inget annat
|
LÄS - Svensk läsförståelse
Delprovet LÄS består av svenska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Psykiatri och vetenskap
Det hade gått drygt två år sedan Vetenskapsakademiens psykiatrigrupp bildades, och det var dags för redovisning. Ett femtiotal intresserade samlades i akademiens Linnésal för ett seminarium med rubriken "Psykiatrin i fokus - bra vård kräver bra psykiatriforskning". En handfull inbjudna föreläsare höll korta anföranden och därefter redovisade psykiatrigruppen sitt *Reformprogram för svensk psykiatriforskning.*
Vad hade vi då kommit fram till? Att svensk psykiatri är en dyr verksamhet utan att man vet särskilt mycket om vad man får för pengarna. Den kostnad som gruppen tagit fram med hjälp av ett par forskare vid Örebro universitet pekar på att totalsumman hamnar på mellan 70 och 90 miljarder kronor årligen. Då är inte bara kostnaden för vård och forskning inräknad utan också kringkostnader som sjukskrivningar och inkomstbortfall. Motsvarande kostnader för cancersjukdomar är knappt hälften. Det finns också stora skillnader i hur mycket som läggs på forskning: av den totala kostnaden för cancer går drygt 2 procent till forskning, medan motsvarande tilldelning till psykiatrisk forskning är under 0,2 procent.
Det bör påpekas att man inte kan sätta likhetstecken mellan psykiatrisk forskning och hjärnforskning, särskilt inte när det gäller resurstilldelningen. Hjärnforskning - eller neurovetenskap - är ett paraplybegrepp som i sig rymmer psykiatrisk forskning men också mycket annat, som neurologisk forskning, kognitionsforskning och en rad områden som hör hemma under psykologin, det vill säga hur den friska hjärnan fungerar. Med begreppet psykiatrisk forskning avses här forskning om psykiska sjukdomar.
En annan term som kan leda till missförstånd är neuropsykiatri. Begreppet har traditionellt kopplats till sjukdomar vars orsaker inte bör sökas i miljö eller uppväxt utan i gener eller skador i hjärnan. Den neuropsykiatriska förklaringsmodellen har då framstått som psykodynamikens - freudianismens - motsats. Numera används neuropsykiatri ofta i en vidare mening. Eftersom alla mentala avvikelser - i enlighet med den filosofiska materialismen - ger eller orsakas av spår i hjärnan, kan man lägga ett neuropsykiatriskt perspektiv på all psykisk sjukdom.
Psykiatri är i sig ett enormt och oformligt område. Man kan inte ge sig på allt samtidigt. För arbetsgruppen gällde att hitta ett fokus. Och för en vetenskapsakademi ligger det naturligtvis nära till hands att sätta forskningen i centrum. Bra forskning kommer - även om det kan ta tid - också vården, rekryteringen och utbildningen till godo. Det blev gruppens utgångspunkt.
Vi föreslog ett anslag på 90 miljoner extra till psykiatrisk forskning under en tidsperiod på elva år. Pengarna skulle användas för att inrätta tio forskningsblock för AT-läkare, så att de kunde avsätta 18 månader för egen forskning. Vidare föreslogs en förstärkning av doktorandprogrammen för att stimulera samarbete mellan olika forskningsgrenar som klinisk forskning, neurovetenskap och epidemiologi. Dessutom tio stipendier till yngre forskare för vistelse vid utländska institutioner under tre år och med löfte om en fyraårig tjänst vid återkomsten.
Rapporten har naturligtvis inte undgått kritik. Från psykiaterhåll menade man att arbetsgruppen inte haft tillräcklig psykiatrisk kompetens. Så var det förstås, gruppens majoritet kom från andra områden än psykiatrin. Det kan ses som både en svaghet och en styrka. Utredningar brukar sättas samman efter två grundprinciper. Antingen finns så många intressen som möjligt - vetenskapliga, fackliga, politiska - representerade i utredningen. Eller också skaffar sig utredningen kunskaper främst via litteraturstudier och hearings med inbjudna experter. I det här fallet valdes den senare vägen, eftersom det inte finns tillräckligt många medlemmar med psykiatrisk kompetens inom Vetenskapsakademien. Ett faktum värt att notera.
Kritik framfördes också vid mötet av Karin Johannisson, professor i idéhistoria och själv medlem av akademien. I sitt inlägg delade hon in psykiatrins närhistoria i tre epoker: Under femtiotalet skedde ett genombrott för psykofarmakologin, på sjuttiotalet stärktes intresset för psykoanalys och en rad alternativa terapier - medan psykiatrin nu sedan sekelskiftet åter är inne i en biologisk period med intresset riktat mot genetik och neurovetenskap. Karin Johannisson menade att rapporten, genom att framhålla en rad tänkbara forskningsområden inom främst biologisk forskning, också medvetet avsett att styra de föreslagna resurserna till just denna forskning.
Mot detta kan man anföra att arbetsgruppen uttryckligen skriver att det på sedvanligt vis är professionen, inte Vetenskapsakademien, som måste bestämma vilken forskning som ska stödjas. Samtidigt har Johannisson säkert rätt i att ett sannolikt utfall skulle bli att psykiatriforskning på biologisk grund premierades. Detta på grund av den preferens för naturvetenskaplig hjärnforskning som råder inom anslagsgivande myndigheter och fonder.
Karin Johannisson ifrågasatte också logiken i seminariets underrubrik "Bra psykiatrivård kräver bra psykiatriforskning". Forskningen är, fastslog hon, ensidigt biologiskt inriktad, vilket gör att det tar lång tid innan nya rön kommer patienterna till godo. Ett annat problem är en utbredd överdiagnostik som styrs av den alltmer omfattande amerikanska DSM-manualen. Motsättningarna inom psykiatrin har enligt Karin Johannisson sin grund i att parterna har olika förståelsemodeller. Hon menade att psykiatrin försummar humanistiska, psykologiska och samhällsvetenskapliga aspekter. I alltför stor utsträckning betraktar psykiatrin sina patienter "som objekt, inte som subjekt".
Svensk psykiatri kan dock inte sägas vara outredd.En rad utredningar har gjorts om organisationen, behandlingarna, utbildningen, personalbristen, köerna, bemötandet, övergreppen med mera. Olika missförhållanden inom psykiatrin uppmärksammas dessutom så gott som dagligen i olika medier.
Avsikten med det arbete jag på eget bevåg gått vidare med, och som jag kommer att presentera längre fram, är därför inte att försöka täcka in svensk psykiatri i alla dess aspekter. Jag tar i stället avstamp i den översyn, Reformprogram för svensk psykiatriforskning, som diskuteras ovan - och vars viktigaste slutsats är att svensk psykiatrisk forskning förlorar ämnet i legitimitet, statusen sjunker, forskningsanslagen sinar, rekryteringen minskar och vården tappar sin stringens.
P C JERSILD
---
Vilket antagande ligger, enligt textförfattaren, till grund för psykiatrigruppens reformprogram?
A: Att all psykiatrisk vård bör utgå från ett neuropsykiatriskt perspektiv.
B: Att den psykiatriska vården är för dyr.
C: Att den psykiatriska vården har blivit sämre.
D: Att kvalificerad forskning förbättrar den psykiatriska vården.
Svar:
| D | 1 | 2024-10-20_provpass-5_del-VERB_q-16 |
2024-10-20 | provpass-5_del-VERB | LÄS | 17 | Staten, kyrkan och läsarna
Reformationen innebar en av de största pedagogiska utmaningarna i vårt lands historia. Det gällde att ändra medborgarnas inställning i många hänseenden och på djupet. Staten och kyrkan hade i stort sett gemensamma intressen. Nationalstatens framtid skulle säkras, den lutherska lärans likaså. Det gällde att besegra både den katolska "papismen" och medeltidsmänniskan.
Men motståndet mot reformationen var starkt. Upproren mot Gustav Vasa talar sitt tydliga språk. Trots att myndigheterna tog till brutala metoder, i en del fall till och med dödsstraff, kvarstod motsättningarna i trosfrågor och ledde till att de kyrkligt ansvariga fann en ny möjlighet att bryta motståndet - man skulle lära församlingsborna att läsa. Då kunde de studera de heliga texterna dagligen, och därmed skulle man bli kvitt papismen och skapa sanna lutheraner. I 1686 års kyrkolag föreskrevs bland annat att kyrkoherden skulle ansvara för att ungdomen i hans församling lärde sig läsa i bok och förstå kristendomens huvudstycken, att föräldrarna skulle understödja undervisningen och att det skulle hållas katekesförhör i kyrkan varje sön- och helgdag. Genom husbesök skulle man också kartlägga församlingsbornas läsförmåga.
Insatserna för läskunnigheten var alltså något som låg i både statens och kyrkans intresse. Kungen såg kyrkan som ett redskap för att kontrollera och styra folket, och kyrkan betraktade läsningen av de heliga skrifterna som en viktig väg till att skapa troende och lydiga församlingsbor. Att också lära vanligt folk att skriva var det däremot inte tal om. Alltsedan den katolska tiden hade prästerna, med få undantag, varit de enda skrivkunniga i församlingen. De anlitades därför till olika skrivuppgifter, inte minst när det gällde att upprätta vissa avtal. Den hjälpen var av stort värde för de icke skrivkunniga, men den gav också prästen en betydande inblick i och kontroll över församlingsbornas förehavanden. Vissa bedömare menar att skrivkunnighet dessutom skulle ha blivit ett verksamt medel för opposition.
Beslutet om läskunnigheten skulle få oförutsedda konsekvenser. Egil Johansson har genom sin banbrytande forskning klarlagt denna unika insats och dess resultat. En sent upptäckt milstolpe på landets bildningsväg.
Uppgiften var inte lätt, men en väsentlig del av den svenska befolkningen blev läskunnig. På 1700-talet var läskunnigheten betydligt mer utbredd i vårt land än i det övriga Europa. I början av seklet kunde till exempel 85 % av befolkningen i Skellefteå socken läsa, av de unga hela 98 %. Så sent som på 1770-talet var högst 15 % av befolkningen i Centraleuropa läskunnig. Prästerna tog kanske inte så sällan till i överkant i sina rapporter, men resultatet måste ändå bedömas som anmärkningsvärt.
Många gjorde också som prästerna önskade och sökte fördjupa sig i texterna. Men en del läste tydligen inte som kyrkan ville. Den ansåg sig till slut tvingad att bromsa det den själv satt igång. För att kunna kontrollera hur församlingsborna uppfattade det de läste ändrades prästernas husbesök till husförhör, en ny form för gemensam undervisning av barn och vuxna. Många bävade inför förhören som i vissa delar av landet pågår än idag, men i ändrad form.
Den nya färdigheten bidrog säkert till större kännedom om innehållet i de kristna skrifterna, men den fick också andra följder. Runt om i landet samlades efter hand grupper (konventiklar) till bibelstudier och andakt. Studierna av Bibeln, psalmboken och Luthers lilla katekes växte steg för steg, och verksamheten blev så omfattande och intensiv att de kyrkliga myndigheterna blev djupt oroade. Redan i kyrkolagen 1686 utfärdades varningar. I en kommentar till Karl XII:s bibel (1703) skärptes renlärighetskraven ytterligare, och en kunglig förordning 1726 - det så kallade konventikelplakatet - förbjöd församlingsbor att i grupper läsa Bibeln och lägga ut texten utan medverkan av en präst. Deltagarna kallades senare "läsare". De vände sig inte enbart mot kyrkans tvång. De representerade till en del också en ny syn. Människan kan själv förstå och lägga ut innehållet i de heliga skrifterna, utan någon mellanhand mellan Gud och människa, utan någon övervakande världslig auktoritet. Denna nya syn var ett första tecken på att människans självkänsla började växa fram, först hos några få modiga och framsynta människor, med stöd av en stor auktoritet - Gud själv. För många av kyrkans ledare och präster var denna auktoritet motiveringen till förmyndarskap, för läsarna innebar den motsatsen - frigörelse och revolt mot mänskligt förtryck. En oförutsedd utveckling.
Läsarna levde ett liv utan förbindelse med humanistiska strömningar ute i Europa eller i vårt land, men deras tolkning av de kristna texterna ledde dem i samma riktning. Den kristna tron måste komma till uttryck bland annat i kärleken till medmänniskorna. Människan var syndfull. Den grundsynen delade man med statskyrkan. Men Guds nåd gav förlåtelse och kraft att se mer positivt på människan och känna kärlek till sin nästa. Läsarna påverkades och uppgick efter hand i pietistiska rörelser, som inspirerats av tysk radikalpietism men också av hemvändande krigsfångar från Ryssland. Väckelsen ledde till att Sveriges första friförsamling bildades 1734. Ledare var den extatiske predikanten Sven Rosén, som några år senare utvisades ur landet för brott mot konventikelplakatet. Men plakatet fick ändå inte åsyftad verkan. Flera bibelgrupper bildades runt om i landet och flera präster deltog i väckelsen. Statskyrkan gick försvagad ur striden. Men först 1858 upphävdes plakatet.
Den pietistiska rörelsen bidrog också till att ändra kyrkans undervisning. Nattvardsförhören i kyrkan fick en starkare ställning, husförhören stabiliserades och konfirmationen förnyades. På prästerskapets initiativ beslöt riksdagen 1723 genom en förordning att förbättra barnundervisningen i landet. Föräldrar och förmyndare ålades "vid vite" att lära barnen läsa. Och 1762 skärptes bestämmelserna. Församlingarna skulle ansvara för att det fanns en barnlärare i varje socken. Åtgärderna gav emellertid inga omfattande resultat. Kyrkan stötte på motstånd. Enligt teologen Carl Henrik Martling berodde det "till icke ringa del på att de maktägande med misstänksamhet såg prästernas försök till att höja folkbildningen".
I slutet av 1700-talet växte det också fram olika sällskap som sökte motverka den i deras mening tilltagande sekulariseringen. Sällskapet Pro Fide et Christianismo bildades 1771 och ville bland annat genom att starta skolor, understödja konfirmandlärare och sprida skrifter "främja kristet liv i Sverige".
Det finns troligen ett samband mellan läsarna, reformivrarna i Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och pionjärerna i vår första folkrörelse - Baptistförbundet - mer än hundra år senare. Läsarna hävdade att lydnad under auktoriteter inte alltid leder rätt. Människan har själv ansvar för sitt liv men också för andras. Och hon har rätt att söka sanningen och vägen, ansvarig endast inför sin Gud.
Många hinder skulle resas och många avvikelser göras på vägen. Frikyrkorna skulle i många stycken under uppbyggnadsskedet visa en trångsyn som kunde upplevas som omänsklig. Men läsarna blev mer och mer styrda av inre övertygelse och allt mindre av yttre krafter. Deras bidrag till tron på människans förmåga att ta ansvar och att visa omsorg medverkade på längre sikt till ett demokratiskt och mer humant samhälle. Läsarnas kamp är en av rötterna till det moderna Sverige.
GÖSTA VESTLUND | Vad påpekar textförfattaren om den rapporterade läskunnigheten i 1700-talets Sverige? | Att omfattningen var svår för prästerna att bedöma. | Att siffrorna bör tolkas med viss försiktighet. | Att jämförelserna med andra länder sannolikt är missvisande. | Att rapporteringen borde ha skötts av andra än prästerna. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D - inget annat
|
LÄS - Svensk läsförståelse
Delprovet LÄS består av svenska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Staten, kyrkan och läsarna
Reformationen innebar en av de största pedagogiska utmaningarna i vårt lands historia. Det gällde att ändra medborgarnas inställning i många hänseenden och på djupet. Staten och kyrkan hade i stort sett gemensamma intressen. Nationalstatens framtid skulle säkras, den lutherska lärans likaså. Det gällde att besegra både den katolska "papismen" och medeltidsmänniskan.
Men motståndet mot reformationen var starkt. Upproren mot Gustav Vasa talar sitt tydliga språk. Trots att myndigheterna tog till brutala metoder, i en del fall till och med dödsstraff, kvarstod motsättningarna i trosfrågor och ledde till att de kyrkligt ansvariga fann en ny möjlighet att bryta motståndet - man skulle lära församlingsborna att läsa. Då kunde de studera de heliga texterna dagligen, och därmed skulle man bli kvitt papismen och skapa sanna lutheraner. I 1686 års kyrkolag föreskrevs bland annat att kyrkoherden skulle ansvara för att ungdomen i hans församling lärde sig läsa i bok och förstå kristendomens huvudstycken, att föräldrarna skulle understödja undervisningen och att det skulle hållas katekesförhör i kyrkan varje sön- och helgdag. Genom husbesök skulle man också kartlägga församlingsbornas läsförmåga.
Insatserna för läskunnigheten var alltså något som låg i både statens och kyrkans intresse. Kungen såg kyrkan som ett redskap för att kontrollera och styra folket, och kyrkan betraktade läsningen av de heliga skrifterna som en viktig väg till att skapa troende och lydiga församlingsbor. Att också lära vanligt folk att skriva var det däremot inte tal om. Alltsedan den katolska tiden hade prästerna, med få undantag, varit de enda skrivkunniga i församlingen. De anlitades därför till olika skrivuppgifter, inte minst när det gällde att upprätta vissa avtal. Den hjälpen var av stort värde för de icke skrivkunniga, men den gav också prästen en betydande inblick i och kontroll över församlingsbornas förehavanden. Vissa bedömare menar att skrivkunnighet dessutom skulle ha blivit ett verksamt medel för opposition.
Beslutet om läskunnigheten skulle få oförutsedda konsekvenser. Egil Johansson har genom sin banbrytande forskning klarlagt denna unika insats och dess resultat. En sent upptäckt milstolpe på landets bildningsväg.
Uppgiften var inte lätt, men en väsentlig del av den svenska befolkningen blev läskunnig. På 1700-talet var läskunnigheten betydligt mer utbredd i vårt land än i det övriga Europa. I början av seklet kunde till exempel 85 % av befolkningen i Skellefteå socken läsa, av de unga hela 98 %. Så sent som på 1770-talet var högst 15 % av befolkningen i Centraleuropa läskunnig. Prästerna tog kanske inte så sällan till i överkant i sina rapporter, men resultatet måste ändå bedömas som anmärkningsvärt.
Många gjorde också som prästerna önskade och sökte fördjupa sig i texterna. Men en del läste tydligen inte som kyrkan ville. Den ansåg sig till slut tvingad att bromsa det den själv satt igång. För att kunna kontrollera hur församlingsborna uppfattade det de läste ändrades prästernas husbesök till husförhör, en ny form för gemensam undervisning av barn och vuxna. Många bävade inför förhören som i vissa delar av landet pågår än idag, men i ändrad form.
Den nya färdigheten bidrog säkert till större kännedom om innehållet i de kristna skrifterna, men den fick också andra följder. Runt om i landet samlades efter hand grupper (konventiklar) till bibelstudier och andakt. Studierna av Bibeln, psalmboken och Luthers lilla katekes växte steg för steg, och verksamheten blev så omfattande och intensiv att de kyrkliga myndigheterna blev djupt oroade. Redan i kyrkolagen 1686 utfärdades varningar. I en kommentar till Karl XII:s bibel (1703) skärptes renlärighetskraven ytterligare, och en kunglig förordning 1726 - det så kallade konventikelplakatet - förbjöd församlingsbor att i grupper läsa Bibeln och lägga ut texten utan medverkan av en präst. Deltagarna kallades senare "läsare". De vände sig inte enbart mot kyrkans tvång. De representerade till en del också en ny syn. Människan kan själv förstå och lägga ut innehållet i de heliga skrifterna, utan någon mellanhand mellan Gud och människa, utan någon övervakande världslig auktoritet. Denna nya syn var ett första tecken på att människans självkänsla började växa fram, först hos några få modiga och framsynta människor, med stöd av en stor auktoritet - Gud själv. För många av kyrkans ledare och präster var denna auktoritet motiveringen till förmyndarskap, för läsarna innebar den motsatsen - frigörelse och revolt mot mänskligt förtryck. En oförutsedd utveckling.
Läsarna levde ett liv utan förbindelse med humanistiska strömningar ute i Europa eller i vårt land, men deras tolkning av de kristna texterna ledde dem i samma riktning. Den kristna tron måste komma till uttryck bland annat i kärleken till medmänniskorna. Människan var syndfull. Den grundsynen delade man med statskyrkan. Men Guds nåd gav förlåtelse och kraft att se mer positivt på människan och känna kärlek till sin nästa. Läsarna påverkades och uppgick efter hand i pietistiska rörelser, som inspirerats av tysk radikalpietism men också av hemvändande krigsfångar från Ryssland. Väckelsen ledde till att Sveriges första friförsamling bildades 1734. Ledare var den extatiske predikanten Sven Rosén, som några år senare utvisades ur landet för brott mot konventikelplakatet. Men plakatet fick ändå inte åsyftad verkan. Flera bibelgrupper bildades runt om i landet och flera präster deltog i väckelsen. Statskyrkan gick försvagad ur striden. Men först 1858 upphävdes plakatet.
Den pietistiska rörelsen bidrog också till att ändra kyrkans undervisning. Nattvardsförhören i kyrkan fick en starkare ställning, husförhören stabiliserades och konfirmationen förnyades. På prästerskapets initiativ beslöt riksdagen 1723 genom en förordning att förbättra barnundervisningen i landet. Föräldrar och förmyndare ålades "vid vite" att lära barnen läsa. Och 1762 skärptes bestämmelserna. Församlingarna skulle ansvara för att det fanns en barnlärare i varje socken. Åtgärderna gav emellertid inga omfattande resultat. Kyrkan stötte på motstånd. Enligt teologen Carl Henrik Martling berodde det "till icke ringa del på att de maktägande med misstänksamhet såg prästernas försök till att höja folkbildningen".
I slutet av 1700-talet växte det också fram olika sällskap som sökte motverka den i deras mening tilltagande sekulariseringen. Sällskapet Pro Fide et Christianismo bildades 1771 och ville bland annat genom att starta skolor, understödja konfirmandlärare och sprida skrifter "främja kristet liv i Sverige".
Det finns troligen ett samband mellan läsarna, reformivrarna i Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och pionjärerna i vår första folkrörelse - Baptistförbundet - mer än hundra år senare. Läsarna hävdade att lydnad under auktoriteter inte alltid leder rätt. Människan har själv ansvar för sitt liv men också för andras. Och hon har rätt att söka sanningen och vägen, ansvarig endast inför sin Gud.
Många hinder skulle resas och många avvikelser göras på vägen. Frikyrkorna skulle i många stycken under uppbyggnadsskedet visa en trångsyn som kunde upplevas som omänsklig. Men läsarna blev mer och mer styrda av inre övertygelse och allt mindre av yttre krafter. Deras bidrag till tron på människans förmåga att ta ansvar och att visa omsorg medverkade på längre sikt till ett demokratiskt och mer humant samhälle. Läsarnas kamp är en av rötterna till det moderna Sverige.
GÖSTA VESTLUND
---
Vad påpekar textförfattaren om den rapporterade läskunnigheten i 1700-talets Sverige?
A: Att omfattningen var svår för prästerna att bedöma.
B: Att siffrorna bör tolkas med viss försiktighet.
C: Att jämförelserna med andra länder sannolikt är missvisande.
D: Att rapporteringen borde ha skötts av andra än prästerna.
Svar:
| B | 1 | 2024-10-20_provpass-5_del-VERB_q-17 |
2024-10-20 | provpass-5_del-VERB | LÄS | 18 | Staten, kyrkan och läsarna
Reformationen innebar en av de största pedagogiska utmaningarna i vårt lands historia. Det gällde att ändra medborgarnas inställning i många hänseenden och på djupet. Staten och kyrkan hade i stort sett gemensamma intressen. Nationalstatens framtid skulle säkras, den lutherska lärans likaså. Det gällde att besegra både den katolska "papismen" och medeltidsmänniskan.
Men motståndet mot reformationen var starkt. Upproren mot Gustav Vasa talar sitt tydliga språk. Trots att myndigheterna tog till brutala metoder, i en del fall till och med dödsstraff, kvarstod motsättningarna i trosfrågor och ledde till att de kyrkligt ansvariga fann en ny möjlighet att bryta motståndet - man skulle lära församlingsborna att läsa. Då kunde de studera de heliga texterna dagligen, och därmed skulle man bli kvitt papismen och skapa sanna lutheraner. I 1686 års kyrkolag föreskrevs bland annat att kyrkoherden skulle ansvara för att ungdomen i hans församling lärde sig läsa i bok och förstå kristendomens huvudstycken, att föräldrarna skulle understödja undervisningen och att det skulle hållas katekesförhör i kyrkan varje sön- och helgdag. Genom husbesök skulle man också kartlägga församlingsbornas läsförmåga.
Insatserna för läskunnigheten var alltså något som låg i både statens och kyrkans intresse. Kungen såg kyrkan som ett redskap för att kontrollera och styra folket, och kyrkan betraktade läsningen av de heliga skrifterna som en viktig väg till att skapa troende och lydiga församlingsbor. Att också lära vanligt folk att skriva var det däremot inte tal om. Alltsedan den katolska tiden hade prästerna, med få undantag, varit de enda skrivkunniga i församlingen. De anlitades därför till olika skrivuppgifter, inte minst när det gällde att upprätta vissa avtal. Den hjälpen var av stort värde för de icke skrivkunniga, men den gav också prästen en betydande inblick i och kontroll över församlingsbornas förehavanden. Vissa bedömare menar att skrivkunnighet dessutom skulle ha blivit ett verksamt medel för opposition.
Beslutet om läskunnigheten skulle få oförutsedda konsekvenser. Egil Johansson har genom sin banbrytande forskning klarlagt denna unika insats och dess resultat. En sent upptäckt milstolpe på landets bildningsväg.
Uppgiften var inte lätt, men en väsentlig del av den svenska befolkningen blev läskunnig. På 1700-talet var läskunnigheten betydligt mer utbredd i vårt land än i det övriga Europa. I början av seklet kunde till exempel 85 % av befolkningen i Skellefteå socken läsa, av de unga hela 98 %. Så sent som på 1770-talet var högst 15 % av befolkningen i Centraleuropa läskunnig. Prästerna tog kanske inte så sällan till i överkant i sina rapporter, men resultatet måste ändå bedömas som anmärkningsvärt.
Många gjorde också som prästerna önskade och sökte fördjupa sig i texterna. Men en del läste tydligen inte som kyrkan ville. Den ansåg sig till slut tvingad att bromsa det den själv satt igång. För att kunna kontrollera hur församlingsborna uppfattade det de läste ändrades prästernas husbesök till husförhör, en ny form för gemensam undervisning av barn och vuxna. Många bävade inför förhören som i vissa delar av landet pågår än idag, men i ändrad form.
Den nya färdigheten bidrog säkert till större kännedom om innehållet i de kristna skrifterna, men den fick också andra följder. Runt om i landet samlades efter hand grupper (konventiklar) till bibelstudier och andakt. Studierna av Bibeln, psalmboken och Luthers lilla katekes växte steg för steg, och verksamheten blev så omfattande och intensiv att de kyrkliga myndigheterna blev djupt oroade. Redan i kyrkolagen 1686 utfärdades varningar. I en kommentar till Karl XII:s bibel (1703) skärptes renlärighetskraven ytterligare, och en kunglig förordning 1726 - det så kallade konventikelplakatet - förbjöd församlingsbor att i grupper läsa Bibeln och lägga ut texten utan medverkan av en präst. Deltagarna kallades senare "läsare". De vände sig inte enbart mot kyrkans tvång. De representerade till en del också en ny syn. Människan kan själv förstå och lägga ut innehållet i de heliga skrifterna, utan någon mellanhand mellan Gud och människa, utan någon övervakande världslig auktoritet. Denna nya syn var ett första tecken på att människans självkänsla började växa fram, först hos några få modiga och framsynta människor, med stöd av en stor auktoritet - Gud själv. För många av kyrkans ledare och präster var denna auktoritet motiveringen till förmyndarskap, för läsarna innebar den motsatsen - frigörelse och revolt mot mänskligt förtryck. En oförutsedd utveckling.
Läsarna levde ett liv utan förbindelse med humanistiska strömningar ute i Europa eller i vårt land, men deras tolkning av de kristna texterna ledde dem i samma riktning. Den kristna tron måste komma till uttryck bland annat i kärleken till medmänniskorna. Människan var syndfull. Den grundsynen delade man med statskyrkan. Men Guds nåd gav förlåtelse och kraft att se mer positivt på människan och känna kärlek till sin nästa. Läsarna påverkades och uppgick efter hand i pietistiska rörelser, som inspirerats av tysk radikalpietism men också av hemvändande krigsfångar från Ryssland. Väckelsen ledde till att Sveriges första friförsamling bildades 1734. Ledare var den extatiske predikanten Sven Rosén, som några år senare utvisades ur landet för brott mot konventikelplakatet. Men plakatet fick ändå inte åsyftad verkan. Flera bibelgrupper bildades runt om i landet och flera präster deltog i väckelsen. Statskyrkan gick försvagad ur striden. Men först 1858 upphävdes plakatet.
Den pietistiska rörelsen bidrog också till att ändra kyrkans undervisning. Nattvardsförhören i kyrkan fick en starkare ställning, husförhören stabiliserades och konfirmationen förnyades. På prästerskapets initiativ beslöt riksdagen 1723 genom en förordning att förbättra barnundervisningen i landet. Föräldrar och förmyndare ålades "vid vite" att lära barnen läsa. Och 1762 skärptes bestämmelserna. Församlingarna skulle ansvara för att det fanns en barnlärare i varje socken. Åtgärderna gav emellertid inga omfattande resultat. Kyrkan stötte på motstånd. Enligt teologen Carl Henrik Martling berodde det "till icke ringa del på att de maktägande med misstänksamhet såg prästernas försök till att höja folkbildningen".
I slutet av 1700-talet växte det också fram olika sällskap som sökte motverka den i deras mening tilltagande sekulariseringen. Sällskapet Pro Fide et Christianismo bildades 1771 och ville bland annat genom att starta skolor, understödja konfirmandlärare och sprida skrifter "främja kristet liv i Sverige".
Det finns troligen ett samband mellan läsarna, reformivrarna i Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och pionjärerna i vår första folkrörelse - Baptistförbundet - mer än hundra år senare. Läsarna hävdade att lydnad under auktoriteter inte alltid leder rätt. Människan har själv ansvar för sitt liv men också för andras. Och hon har rätt att söka sanningen och vägen, ansvarig endast inför sin Gud.
Många hinder skulle resas och många avvikelser göras på vägen. Frikyrkorna skulle i många stycken under uppbyggnadsskedet visa en trångsyn som kunde upplevas som omänsklig. Men läsarna blev mer och mer styrda av inre övertygelse och allt mindre av yttre krafter. Deras bidrag till tron på människans förmåga att ta ansvar och att visa omsorg medverkade på längre sikt till ett demokratiskt och mer humant samhälle. Läsarnas kamp är en av rötterna till det moderna Sverige.
GÖSTA VESTLUND | Vad var det så kallade konventikelplakatet tänkt att motverka, enligt texten? | Statens försök att öka kontrollen av församlingsbornas bibelläsning. | Tendenserna till splittring mellan statsmakt och kyrka. | Självständiga tolkningar av kristna skrifter. | En folklig rörelse för rätten till undervisning. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D - inget annat
|
LÄS - Svensk läsförståelse
Delprovet LÄS består av svenska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Staten, kyrkan och läsarna
Reformationen innebar en av de största pedagogiska utmaningarna i vårt lands historia. Det gällde att ändra medborgarnas inställning i många hänseenden och på djupet. Staten och kyrkan hade i stort sett gemensamma intressen. Nationalstatens framtid skulle säkras, den lutherska lärans likaså. Det gällde att besegra både den katolska "papismen" och medeltidsmänniskan.
Men motståndet mot reformationen var starkt. Upproren mot Gustav Vasa talar sitt tydliga språk. Trots att myndigheterna tog till brutala metoder, i en del fall till och med dödsstraff, kvarstod motsättningarna i trosfrågor och ledde till att de kyrkligt ansvariga fann en ny möjlighet att bryta motståndet - man skulle lära församlingsborna att läsa. Då kunde de studera de heliga texterna dagligen, och därmed skulle man bli kvitt papismen och skapa sanna lutheraner. I 1686 års kyrkolag föreskrevs bland annat att kyrkoherden skulle ansvara för att ungdomen i hans församling lärde sig läsa i bok och förstå kristendomens huvudstycken, att föräldrarna skulle understödja undervisningen och att det skulle hållas katekesförhör i kyrkan varje sön- och helgdag. Genom husbesök skulle man också kartlägga församlingsbornas läsförmåga.
Insatserna för läskunnigheten var alltså något som låg i både statens och kyrkans intresse. Kungen såg kyrkan som ett redskap för att kontrollera och styra folket, och kyrkan betraktade läsningen av de heliga skrifterna som en viktig väg till att skapa troende och lydiga församlingsbor. Att också lära vanligt folk att skriva var det däremot inte tal om. Alltsedan den katolska tiden hade prästerna, med få undantag, varit de enda skrivkunniga i församlingen. De anlitades därför till olika skrivuppgifter, inte minst när det gällde att upprätta vissa avtal. Den hjälpen var av stort värde för de icke skrivkunniga, men den gav också prästen en betydande inblick i och kontroll över församlingsbornas förehavanden. Vissa bedömare menar att skrivkunnighet dessutom skulle ha blivit ett verksamt medel för opposition.
Beslutet om läskunnigheten skulle få oförutsedda konsekvenser. Egil Johansson har genom sin banbrytande forskning klarlagt denna unika insats och dess resultat. En sent upptäckt milstolpe på landets bildningsväg.
Uppgiften var inte lätt, men en väsentlig del av den svenska befolkningen blev läskunnig. På 1700-talet var läskunnigheten betydligt mer utbredd i vårt land än i det övriga Europa. I början av seklet kunde till exempel 85 % av befolkningen i Skellefteå socken läsa, av de unga hela 98 %. Så sent som på 1770-talet var högst 15 % av befolkningen i Centraleuropa läskunnig. Prästerna tog kanske inte så sällan till i överkant i sina rapporter, men resultatet måste ändå bedömas som anmärkningsvärt.
Många gjorde också som prästerna önskade och sökte fördjupa sig i texterna. Men en del läste tydligen inte som kyrkan ville. Den ansåg sig till slut tvingad att bromsa det den själv satt igång. För att kunna kontrollera hur församlingsborna uppfattade det de läste ändrades prästernas husbesök till husförhör, en ny form för gemensam undervisning av barn och vuxna. Många bävade inför förhören som i vissa delar av landet pågår än idag, men i ändrad form.
Den nya färdigheten bidrog säkert till större kännedom om innehållet i de kristna skrifterna, men den fick också andra följder. Runt om i landet samlades efter hand grupper (konventiklar) till bibelstudier och andakt. Studierna av Bibeln, psalmboken och Luthers lilla katekes växte steg för steg, och verksamheten blev så omfattande och intensiv att de kyrkliga myndigheterna blev djupt oroade. Redan i kyrkolagen 1686 utfärdades varningar. I en kommentar till Karl XII:s bibel (1703) skärptes renlärighetskraven ytterligare, och en kunglig förordning 1726 - det så kallade konventikelplakatet - förbjöd församlingsbor att i grupper läsa Bibeln och lägga ut texten utan medverkan av en präst. Deltagarna kallades senare "läsare". De vände sig inte enbart mot kyrkans tvång. De representerade till en del också en ny syn. Människan kan själv förstå och lägga ut innehållet i de heliga skrifterna, utan någon mellanhand mellan Gud och människa, utan någon övervakande världslig auktoritet. Denna nya syn var ett första tecken på att människans självkänsla började växa fram, först hos några få modiga och framsynta människor, med stöd av en stor auktoritet - Gud själv. För många av kyrkans ledare och präster var denna auktoritet motiveringen till förmyndarskap, för läsarna innebar den motsatsen - frigörelse och revolt mot mänskligt förtryck. En oförutsedd utveckling.
Läsarna levde ett liv utan förbindelse med humanistiska strömningar ute i Europa eller i vårt land, men deras tolkning av de kristna texterna ledde dem i samma riktning. Den kristna tron måste komma till uttryck bland annat i kärleken till medmänniskorna. Människan var syndfull. Den grundsynen delade man med statskyrkan. Men Guds nåd gav förlåtelse och kraft att se mer positivt på människan och känna kärlek till sin nästa. Läsarna påverkades och uppgick efter hand i pietistiska rörelser, som inspirerats av tysk radikalpietism men också av hemvändande krigsfångar från Ryssland. Väckelsen ledde till att Sveriges första friförsamling bildades 1734. Ledare var den extatiske predikanten Sven Rosén, som några år senare utvisades ur landet för brott mot konventikelplakatet. Men plakatet fick ändå inte åsyftad verkan. Flera bibelgrupper bildades runt om i landet och flera präster deltog i väckelsen. Statskyrkan gick försvagad ur striden. Men först 1858 upphävdes plakatet.
Den pietistiska rörelsen bidrog också till att ändra kyrkans undervisning. Nattvardsförhören i kyrkan fick en starkare ställning, husförhören stabiliserades och konfirmationen förnyades. På prästerskapets initiativ beslöt riksdagen 1723 genom en förordning att förbättra barnundervisningen i landet. Föräldrar och förmyndare ålades "vid vite" att lära barnen läsa. Och 1762 skärptes bestämmelserna. Församlingarna skulle ansvara för att det fanns en barnlärare i varje socken. Åtgärderna gav emellertid inga omfattande resultat. Kyrkan stötte på motstånd. Enligt teologen Carl Henrik Martling berodde det "till icke ringa del på att de maktägande med misstänksamhet såg prästernas försök till att höja folkbildningen".
I slutet av 1700-talet växte det också fram olika sällskap som sökte motverka den i deras mening tilltagande sekulariseringen. Sällskapet Pro Fide et Christianismo bildades 1771 och ville bland annat genom att starta skolor, understödja konfirmandlärare och sprida skrifter "främja kristet liv i Sverige".
Det finns troligen ett samband mellan läsarna, reformivrarna i Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och pionjärerna i vår första folkrörelse - Baptistförbundet - mer än hundra år senare. Läsarna hävdade att lydnad under auktoriteter inte alltid leder rätt. Människan har själv ansvar för sitt liv men också för andras. Och hon har rätt att söka sanningen och vägen, ansvarig endast inför sin Gud.
Många hinder skulle resas och många avvikelser göras på vägen. Frikyrkorna skulle i många stycken under uppbyggnadsskedet visa en trångsyn som kunde upplevas som omänsklig. Men läsarna blev mer och mer styrda av inre övertygelse och allt mindre av yttre krafter. Deras bidrag till tron på människans förmåga att ta ansvar och att visa omsorg medverkade på längre sikt till ett demokratiskt och mer humant samhälle. Läsarnas kamp är en av rötterna till det moderna Sverige.
GÖSTA VESTLUND
---
Vad var det så kallade konventikelplakatet tänkt att motverka, enligt texten?
A: Statens försök att öka kontrollen av församlingsbornas bibelläsning.
B: Tendenserna till splittring mellan statsmakt och kyrka.
C: Självständiga tolkningar av kristna skrifter.
D: En folklig rörelse för rätten till undervisning.
Svar:
| C | 1 | 2024-10-20_provpass-5_del-VERB_q-18 |
2024-10-20 | provpass-5_del-VERB | LÄS | 19 | Staten, kyrkan och läsarna
Reformationen innebar en av de största pedagogiska utmaningarna i vårt lands historia. Det gällde att ändra medborgarnas inställning i många hänseenden och på djupet. Staten och kyrkan hade i stort sett gemensamma intressen. Nationalstatens framtid skulle säkras, den lutherska lärans likaså. Det gällde att besegra både den katolska "papismen" och medeltidsmänniskan.
Men motståndet mot reformationen var starkt. Upproren mot Gustav Vasa talar sitt tydliga språk. Trots att myndigheterna tog till brutala metoder, i en del fall till och med dödsstraff, kvarstod motsättningarna i trosfrågor och ledde till att de kyrkligt ansvariga fann en ny möjlighet att bryta motståndet - man skulle lära församlingsborna att läsa. Då kunde de studera de heliga texterna dagligen, och därmed skulle man bli kvitt papismen och skapa sanna lutheraner. I 1686 års kyrkolag föreskrevs bland annat att kyrkoherden skulle ansvara för att ungdomen i hans församling lärde sig läsa i bok och förstå kristendomens huvudstycken, att föräldrarna skulle understödja undervisningen och att det skulle hållas katekesförhör i kyrkan varje sön- och helgdag. Genom husbesök skulle man också kartlägga församlingsbornas läsförmåga.
Insatserna för läskunnigheten var alltså något som låg i både statens och kyrkans intresse. Kungen såg kyrkan som ett redskap för att kontrollera och styra folket, och kyrkan betraktade läsningen av de heliga skrifterna som en viktig väg till att skapa troende och lydiga församlingsbor. Att också lära vanligt folk att skriva var det däremot inte tal om. Alltsedan den katolska tiden hade prästerna, med få undantag, varit de enda skrivkunniga i församlingen. De anlitades därför till olika skrivuppgifter, inte minst när det gällde att upprätta vissa avtal. Den hjälpen var av stort värde för de icke skrivkunniga, men den gav också prästen en betydande inblick i och kontroll över församlingsbornas förehavanden. Vissa bedömare menar att skrivkunnighet dessutom skulle ha blivit ett verksamt medel för opposition.
Beslutet om läskunnigheten skulle få oförutsedda konsekvenser. Egil Johansson har genom sin banbrytande forskning klarlagt denna unika insats och dess resultat. En sent upptäckt milstolpe på landets bildningsväg.
Uppgiften var inte lätt, men en väsentlig del av den svenska befolkningen blev läskunnig. På 1700-talet var läskunnigheten betydligt mer utbredd i vårt land än i det övriga Europa. I början av seklet kunde till exempel 85 % av befolkningen i Skellefteå socken läsa, av de unga hela 98 %. Så sent som på 1770-talet var högst 15 % av befolkningen i Centraleuropa läskunnig. Prästerna tog kanske inte så sällan till i överkant i sina rapporter, men resultatet måste ändå bedömas som anmärkningsvärt.
Många gjorde också som prästerna önskade och sökte fördjupa sig i texterna. Men en del läste tydligen inte som kyrkan ville. Den ansåg sig till slut tvingad att bromsa det den själv satt igång. För att kunna kontrollera hur församlingsborna uppfattade det de läste ändrades prästernas husbesök till husförhör, en ny form för gemensam undervisning av barn och vuxna. Många bävade inför förhören som i vissa delar av landet pågår än idag, men i ändrad form.
Den nya färdigheten bidrog säkert till större kännedom om innehållet i de kristna skrifterna, men den fick också andra följder. Runt om i landet samlades efter hand grupper (konventiklar) till bibelstudier och andakt. Studierna av Bibeln, psalmboken och Luthers lilla katekes växte steg för steg, och verksamheten blev så omfattande och intensiv att de kyrkliga myndigheterna blev djupt oroade. Redan i kyrkolagen 1686 utfärdades varningar. I en kommentar till Karl XII:s bibel (1703) skärptes renlärighetskraven ytterligare, och en kunglig förordning 1726 - det så kallade konventikelplakatet - förbjöd församlingsbor att i grupper läsa Bibeln och lägga ut texten utan medverkan av en präst. Deltagarna kallades senare "läsare". De vände sig inte enbart mot kyrkans tvång. De representerade till en del också en ny syn. Människan kan själv förstå och lägga ut innehållet i de heliga skrifterna, utan någon mellanhand mellan Gud och människa, utan någon övervakande världslig auktoritet. Denna nya syn var ett första tecken på att människans självkänsla började växa fram, först hos några få modiga och framsynta människor, med stöd av en stor auktoritet - Gud själv. För många av kyrkans ledare och präster var denna auktoritet motiveringen till förmyndarskap, för läsarna innebar den motsatsen - frigörelse och revolt mot mänskligt förtryck. En oförutsedd utveckling.
Läsarna levde ett liv utan förbindelse med humanistiska strömningar ute i Europa eller i vårt land, men deras tolkning av de kristna texterna ledde dem i samma riktning. Den kristna tron måste komma till uttryck bland annat i kärleken till medmänniskorna. Människan var syndfull. Den grundsynen delade man med statskyrkan. Men Guds nåd gav förlåtelse och kraft att se mer positivt på människan och känna kärlek till sin nästa. Läsarna påverkades och uppgick efter hand i pietistiska rörelser, som inspirerats av tysk radikalpietism men också av hemvändande krigsfångar från Ryssland. Väckelsen ledde till att Sveriges första friförsamling bildades 1734. Ledare var den extatiske predikanten Sven Rosén, som några år senare utvisades ur landet för brott mot konventikelplakatet. Men plakatet fick ändå inte åsyftad verkan. Flera bibelgrupper bildades runt om i landet och flera präster deltog i väckelsen. Statskyrkan gick försvagad ur striden. Men först 1858 upphävdes plakatet.
Den pietistiska rörelsen bidrog också till att ändra kyrkans undervisning. Nattvardsförhören i kyrkan fick en starkare ställning, husförhören stabiliserades och konfirmationen förnyades. På prästerskapets initiativ beslöt riksdagen 1723 genom en förordning att förbättra barnundervisningen i landet. Föräldrar och förmyndare ålades "vid vite" att lära barnen läsa. Och 1762 skärptes bestämmelserna. Församlingarna skulle ansvara för att det fanns en barnlärare i varje socken. Åtgärderna gav emellertid inga omfattande resultat. Kyrkan stötte på motstånd. Enligt teologen Carl Henrik Martling berodde det "till icke ringa del på att de maktägande med misstänksamhet såg prästernas försök till att höja folkbildningen".
I slutet av 1700-talet växte det också fram olika sällskap som sökte motverka den i deras mening tilltagande sekulariseringen. Sällskapet Pro Fide et Christianismo bildades 1771 och ville bland annat genom att starta skolor, understödja konfirmandlärare och sprida skrifter "främja kristet liv i Sverige".
Det finns troligen ett samband mellan läsarna, reformivrarna i Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och pionjärerna i vår första folkrörelse - Baptistförbundet - mer än hundra år senare. Läsarna hävdade att lydnad under auktoriteter inte alltid leder rätt. Människan har själv ansvar för sitt liv men också för andras. Och hon har rätt att söka sanningen och vägen, ansvarig endast inför sin Gud.
Många hinder skulle resas och många avvikelser göras på vägen. Frikyrkorna skulle i många stycken under uppbyggnadsskedet visa en trångsyn som kunde upplevas som omänsklig. Men läsarna blev mer och mer styrda av inre övertygelse och allt mindre av yttre krafter. Deras bidrag till tron på människans förmåga att ta ansvar och att visa omsorg medverkade på längre sikt till ett demokratiskt och mer humant samhälle. Läsarnas kamp är en av rötterna till det moderna Sverige.
GÖSTA VESTLUND | Vad bidrar citatet av Carl Henrik Martling till att förklara? | Varför kyrkan kände sin maktposition hotad av väckelserörelsernas framväxt. | Varför det låg i kyrkans intresse att fler människor blev läskunniga. | Varför konventikelplakatet slutligen upphävdes. | Varför kyrkan motarbetades i sina ansträngningar att öka läskunnigheten. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D - inget annat
|
LÄS - Svensk läsförståelse
Delprovet LÄS består av svenska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Staten, kyrkan och läsarna
Reformationen innebar en av de största pedagogiska utmaningarna i vårt lands historia. Det gällde att ändra medborgarnas inställning i många hänseenden och på djupet. Staten och kyrkan hade i stort sett gemensamma intressen. Nationalstatens framtid skulle säkras, den lutherska lärans likaså. Det gällde att besegra både den katolska "papismen" och medeltidsmänniskan.
Men motståndet mot reformationen var starkt. Upproren mot Gustav Vasa talar sitt tydliga språk. Trots att myndigheterna tog till brutala metoder, i en del fall till och med dödsstraff, kvarstod motsättningarna i trosfrågor och ledde till att de kyrkligt ansvariga fann en ny möjlighet att bryta motståndet - man skulle lära församlingsborna att läsa. Då kunde de studera de heliga texterna dagligen, och därmed skulle man bli kvitt papismen och skapa sanna lutheraner. I 1686 års kyrkolag föreskrevs bland annat att kyrkoherden skulle ansvara för att ungdomen i hans församling lärde sig läsa i bok och förstå kristendomens huvudstycken, att föräldrarna skulle understödja undervisningen och att det skulle hållas katekesförhör i kyrkan varje sön- och helgdag. Genom husbesök skulle man också kartlägga församlingsbornas läsförmåga.
Insatserna för läskunnigheten var alltså något som låg i både statens och kyrkans intresse. Kungen såg kyrkan som ett redskap för att kontrollera och styra folket, och kyrkan betraktade läsningen av de heliga skrifterna som en viktig väg till att skapa troende och lydiga församlingsbor. Att också lära vanligt folk att skriva var det däremot inte tal om. Alltsedan den katolska tiden hade prästerna, med få undantag, varit de enda skrivkunniga i församlingen. De anlitades därför till olika skrivuppgifter, inte minst när det gällde att upprätta vissa avtal. Den hjälpen var av stort värde för de icke skrivkunniga, men den gav också prästen en betydande inblick i och kontroll över församlingsbornas förehavanden. Vissa bedömare menar att skrivkunnighet dessutom skulle ha blivit ett verksamt medel för opposition.
Beslutet om läskunnigheten skulle få oförutsedda konsekvenser. Egil Johansson har genom sin banbrytande forskning klarlagt denna unika insats och dess resultat. En sent upptäckt milstolpe på landets bildningsväg.
Uppgiften var inte lätt, men en väsentlig del av den svenska befolkningen blev läskunnig. På 1700-talet var läskunnigheten betydligt mer utbredd i vårt land än i det övriga Europa. I början av seklet kunde till exempel 85 % av befolkningen i Skellefteå socken läsa, av de unga hela 98 %. Så sent som på 1770-talet var högst 15 % av befolkningen i Centraleuropa läskunnig. Prästerna tog kanske inte så sällan till i överkant i sina rapporter, men resultatet måste ändå bedömas som anmärkningsvärt.
Många gjorde också som prästerna önskade och sökte fördjupa sig i texterna. Men en del läste tydligen inte som kyrkan ville. Den ansåg sig till slut tvingad att bromsa det den själv satt igång. För att kunna kontrollera hur församlingsborna uppfattade det de läste ändrades prästernas husbesök till husförhör, en ny form för gemensam undervisning av barn och vuxna. Många bävade inför förhören som i vissa delar av landet pågår än idag, men i ändrad form.
Den nya färdigheten bidrog säkert till större kännedom om innehållet i de kristna skrifterna, men den fick också andra följder. Runt om i landet samlades efter hand grupper (konventiklar) till bibelstudier och andakt. Studierna av Bibeln, psalmboken och Luthers lilla katekes växte steg för steg, och verksamheten blev så omfattande och intensiv att de kyrkliga myndigheterna blev djupt oroade. Redan i kyrkolagen 1686 utfärdades varningar. I en kommentar till Karl XII:s bibel (1703) skärptes renlärighetskraven ytterligare, och en kunglig förordning 1726 - det så kallade konventikelplakatet - förbjöd församlingsbor att i grupper läsa Bibeln och lägga ut texten utan medverkan av en präst. Deltagarna kallades senare "läsare". De vände sig inte enbart mot kyrkans tvång. De representerade till en del också en ny syn. Människan kan själv förstå och lägga ut innehållet i de heliga skrifterna, utan någon mellanhand mellan Gud och människa, utan någon övervakande världslig auktoritet. Denna nya syn var ett första tecken på att människans självkänsla började växa fram, först hos några få modiga och framsynta människor, med stöd av en stor auktoritet - Gud själv. För många av kyrkans ledare och präster var denna auktoritet motiveringen till förmyndarskap, för läsarna innebar den motsatsen - frigörelse och revolt mot mänskligt förtryck. En oförutsedd utveckling.
Läsarna levde ett liv utan förbindelse med humanistiska strömningar ute i Europa eller i vårt land, men deras tolkning av de kristna texterna ledde dem i samma riktning. Den kristna tron måste komma till uttryck bland annat i kärleken till medmänniskorna. Människan var syndfull. Den grundsynen delade man med statskyrkan. Men Guds nåd gav förlåtelse och kraft att se mer positivt på människan och känna kärlek till sin nästa. Läsarna påverkades och uppgick efter hand i pietistiska rörelser, som inspirerats av tysk radikalpietism men också av hemvändande krigsfångar från Ryssland. Väckelsen ledde till att Sveriges första friförsamling bildades 1734. Ledare var den extatiske predikanten Sven Rosén, som några år senare utvisades ur landet för brott mot konventikelplakatet. Men plakatet fick ändå inte åsyftad verkan. Flera bibelgrupper bildades runt om i landet och flera präster deltog i väckelsen. Statskyrkan gick försvagad ur striden. Men först 1858 upphävdes plakatet.
Den pietistiska rörelsen bidrog också till att ändra kyrkans undervisning. Nattvardsförhören i kyrkan fick en starkare ställning, husförhören stabiliserades och konfirmationen förnyades. På prästerskapets initiativ beslöt riksdagen 1723 genom en förordning att förbättra barnundervisningen i landet. Föräldrar och förmyndare ålades "vid vite" att lära barnen läsa. Och 1762 skärptes bestämmelserna. Församlingarna skulle ansvara för att det fanns en barnlärare i varje socken. Åtgärderna gav emellertid inga omfattande resultat. Kyrkan stötte på motstånd. Enligt teologen Carl Henrik Martling berodde det "till icke ringa del på att de maktägande med misstänksamhet såg prästernas försök till att höja folkbildningen".
I slutet av 1700-talet växte det också fram olika sällskap som sökte motverka den i deras mening tilltagande sekulariseringen. Sällskapet Pro Fide et Christianismo bildades 1771 och ville bland annat genom att starta skolor, understödja konfirmandlärare och sprida skrifter "främja kristet liv i Sverige".
Det finns troligen ett samband mellan läsarna, reformivrarna i Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och pionjärerna i vår första folkrörelse - Baptistförbundet - mer än hundra år senare. Läsarna hävdade att lydnad under auktoriteter inte alltid leder rätt. Människan har själv ansvar för sitt liv men också för andras. Och hon har rätt att söka sanningen och vägen, ansvarig endast inför sin Gud.
Många hinder skulle resas och många avvikelser göras på vägen. Frikyrkorna skulle i många stycken under uppbyggnadsskedet visa en trångsyn som kunde upplevas som omänsklig. Men läsarna blev mer och mer styrda av inre övertygelse och allt mindre av yttre krafter. Deras bidrag till tron på människans förmåga att ta ansvar och att visa omsorg medverkade på längre sikt till ett demokratiskt och mer humant samhälle. Läsarnas kamp är en av rötterna till det moderna Sverige.
GÖSTA VESTLUND
---
Vad bidrar citatet av Carl Henrik Martling till att förklara?
A: Varför kyrkan kände sin maktposition hotad av väckelserörelsernas framväxt.
B: Varför det låg i kyrkans intresse att fler människor blev läskunniga.
C: Varför konventikelplakatet slutligen upphävdes.
D: Varför kyrkan motarbetades i sina ansträngningar att öka läskunnigheten.
Svar:
| D | 1 | 2024-10-20_provpass-5_del-VERB_q-19 |
2024-10-20 | provpass-5_del-VERB | LÄS | 20 | Staten, kyrkan och läsarna
Reformationen innebar en av de största pedagogiska utmaningarna i vårt lands historia. Det gällde att ändra medborgarnas inställning i många hänseenden och på djupet. Staten och kyrkan hade i stort sett gemensamma intressen. Nationalstatens framtid skulle säkras, den lutherska lärans likaså. Det gällde att besegra både den katolska "papismen" och medeltidsmänniskan.
Men motståndet mot reformationen var starkt. Upproren mot Gustav Vasa talar sitt tydliga språk. Trots att myndigheterna tog till brutala metoder, i en del fall till och med dödsstraff, kvarstod motsättningarna i trosfrågor och ledde till att de kyrkligt ansvariga fann en ny möjlighet att bryta motståndet - man skulle lära församlingsborna att läsa. Då kunde de studera de heliga texterna dagligen, och därmed skulle man bli kvitt papismen och skapa sanna lutheraner. I 1686 års kyrkolag föreskrevs bland annat att kyrkoherden skulle ansvara för att ungdomen i hans församling lärde sig läsa i bok och förstå kristendomens huvudstycken, att föräldrarna skulle understödja undervisningen och att det skulle hållas katekesförhör i kyrkan varje sön- och helgdag. Genom husbesök skulle man också kartlägga församlingsbornas läsförmåga.
Insatserna för läskunnigheten var alltså något som låg i både statens och kyrkans intresse. Kungen såg kyrkan som ett redskap för att kontrollera och styra folket, och kyrkan betraktade läsningen av de heliga skrifterna som en viktig väg till att skapa troende och lydiga församlingsbor. Att också lära vanligt folk att skriva var det däremot inte tal om. Alltsedan den katolska tiden hade prästerna, med få undantag, varit de enda skrivkunniga i församlingen. De anlitades därför till olika skrivuppgifter, inte minst när det gällde att upprätta vissa avtal. Den hjälpen var av stort värde för de icke skrivkunniga, men den gav också prästen en betydande inblick i och kontroll över församlingsbornas förehavanden. Vissa bedömare menar att skrivkunnighet dessutom skulle ha blivit ett verksamt medel för opposition.
Beslutet om läskunnigheten skulle få oförutsedda konsekvenser. Egil Johansson har genom sin banbrytande forskning klarlagt denna unika insats och dess resultat. En sent upptäckt milstolpe på landets bildningsväg.
Uppgiften var inte lätt, men en väsentlig del av den svenska befolkningen blev läskunnig. På 1700-talet var läskunnigheten betydligt mer utbredd i vårt land än i det övriga Europa. I början av seklet kunde till exempel 85 % av befolkningen i Skellefteå socken läsa, av de unga hela 98 %. Så sent som på 1770-talet var högst 15 % av befolkningen i Centraleuropa läskunnig. Prästerna tog kanske inte så sällan till i överkant i sina rapporter, men resultatet måste ändå bedömas som anmärkningsvärt.
Många gjorde också som prästerna önskade och sökte fördjupa sig i texterna. Men en del läste tydligen inte som kyrkan ville. Den ansåg sig till slut tvingad att bromsa det den själv satt igång. För att kunna kontrollera hur församlingsborna uppfattade det de läste ändrades prästernas husbesök till husförhör, en ny form för gemensam undervisning av barn och vuxna. Många bävade inför förhören som i vissa delar av landet pågår än idag, men i ändrad form.
Den nya färdigheten bidrog säkert till större kännedom om innehållet i de kristna skrifterna, men den fick också andra följder. Runt om i landet samlades efter hand grupper (konventiklar) till bibelstudier och andakt. Studierna av Bibeln, psalmboken och Luthers lilla katekes växte steg för steg, och verksamheten blev så omfattande och intensiv att de kyrkliga myndigheterna blev djupt oroade. Redan i kyrkolagen 1686 utfärdades varningar. I en kommentar till Karl XII:s bibel (1703) skärptes renlärighetskraven ytterligare, och en kunglig förordning 1726 - det så kallade konventikelplakatet - förbjöd församlingsbor att i grupper läsa Bibeln och lägga ut texten utan medverkan av en präst. Deltagarna kallades senare "läsare". De vände sig inte enbart mot kyrkans tvång. De representerade till en del också en ny syn. Människan kan själv förstå och lägga ut innehållet i de heliga skrifterna, utan någon mellanhand mellan Gud och människa, utan någon övervakande världslig auktoritet. Denna nya syn var ett första tecken på att människans självkänsla började växa fram, först hos några få modiga och framsynta människor, med stöd av en stor auktoritet - Gud själv. För många av kyrkans ledare och präster var denna auktoritet motiveringen till förmyndarskap, för läsarna innebar den motsatsen - frigörelse och revolt mot mänskligt förtryck. En oförutsedd utveckling.
Läsarna levde ett liv utan förbindelse med humanistiska strömningar ute i Europa eller i vårt land, men deras tolkning av de kristna texterna ledde dem i samma riktning. Den kristna tron måste komma till uttryck bland annat i kärleken till medmänniskorna. Människan var syndfull. Den grundsynen delade man med statskyrkan. Men Guds nåd gav förlåtelse och kraft att se mer positivt på människan och känna kärlek till sin nästa. Läsarna påverkades och uppgick efter hand i pietistiska rörelser, som inspirerats av tysk radikalpietism men också av hemvändande krigsfångar från Ryssland. Väckelsen ledde till att Sveriges första friförsamling bildades 1734. Ledare var den extatiske predikanten Sven Rosén, som några år senare utvisades ur landet för brott mot konventikelplakatet. Men plakatet fick ändå inte åsyftad verkan. Flera bibelgrupper bildades runt om i landet och flera präster deltog i väckelsen. Statskyrkan gick försvagad ur striden. Men först 1858 upphävdes plakatet.
Den pietistiska rörelsen bidrog också till att ändra kyrkans undervisning. Nattvardsförhören i kyrkan fick en starkare ställning, husförhören stabiliserades och konfirmationen förnyades. På prästerskapets initiativ beslöt riksdagen 1723 genom en förordning att förbättra barnundervisningen i landet. Föräldrar och förmyndare ålades "vid vite" att lära barnen läsa. Och 1762 skärptes bestämmelserna. Församlingarna skulle ansvara för att det fanns en barnlärare i varje socken. Åtgärderna gav emellertid inga omfattande resultat. Kyrkan stötte på motstånd. Enligt teologen Carl Henrik Martling berodde det "till icke ringa del på att de maktägande med misstänksamhet såg prästernas försök till att höja folkbildningen".
I slutet av 1700-talet växte det också fram olika sällskap som sökte motverka den i deras mening tilltagande sekulariseringen. Sällskapet Pro Fide et Christianismo bildades 1771 och ville bland annat genom att starta skolor, understödja konfirmandlärare och sprida skrifter "främja kristet liv i Sverige".
Det finns troligen ett samband mellan läsarna, reformivrarna i Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och pionjärerna i vår första folkrörelse - Baptistförbundet - mer än hundra år senare. Läsarna hävdade att lydnad under auktoriteter inte alltid leder rätt. Människan har själv ansvar för sitt liv men också för andras. Och hon har rätt att söka sanningen och vägen, ansvarig endast inför sin Gud.
Många hinder skulle resas och många avvikelser göras på vägen. Frikyrkorna skulle i många stycken under uppbyggnadsskedet visa en trångsyn som kunde upplevas som omänsklig. Men läsarna blev mer och mer styrda av inre övertygelse och allt mindre av yttre krafter. Deras bidrag till tron på människans förmåga att ta ansvar och att visa omsorg medverkade på längre sikt till ett demokratiskt och mer humant samhälle. Läsarnas kamp är en av rötterna till det moderna Sverige.
GÖSTA VESTLUND | Vilken var avsikten med kyrkans läsundervisning, och vad blev resultatet? | Läsundervisningen skulle höja kunskapsnivån men orsakade främst missnöje. | Läsundervisningen skulle skapa lydnad men ledde till att makten ifrågasattes. | Läsundervisningen skulle stärka gudstron men gjorde människor mindre religiösa. | Läsundervisningen skulle sprida den lutherska läran men ledde till att katolicismen växte sig starkare. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D - inget annat
|
LÄS - Svensk läsförståelse
Delprovet LÄS består av svenska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Staten, kyrkan och läsarna
Reformationen innebar en av de största pedagogiska utmaningarna i vårt lands historia. Det gällde att ändra medborgarnas inställning i många hänseenden och på djupet. Staten och kyrkan hade i stort sett gemensamma intressen. Nationalstatens framtid skulle säkras, den lutherska lärans likaså. Det gällde att besegra både den katolska "papismen" och medeltidsmänniskan.
Men motståndet mot reformationen var starkt. Upproren mot Gustav Vasa talar sitt tydliga språk. Trots att myndigheterna tog till brutala metoder, i en del fall till och med dödsstraff, kvarstod motsättningarna i trosfrågor och ledde till att de kyrkligt ansvariga fann en ny möjlighet att bryta motståndet - man skulle lära församlingsborna att läsa. Då kunde de studera de heliga texterna dagligen, och därmed skulle man bli kvitt papismen och skapa sanna lutheraner. I 1686 års kyrkolag föreskrevs bland annat att kyrkoherden skulle ansvara för att ungdomen i hans församling lärde sig läsa i bok och förstå kristendomens huvudstycken, att föräldrarna skulle understödja undervisningen och att det skulle hållas katekesförhör i kyrkan varje sön- och helgdag. Genom husbesök skulle man också kartlägga församlingsbornas läsförmåga.
Insatserna för läskunnigheten var alltså något som låg i både statens och kyrkans intresse. Kungen såg kyrkan som ett redskap för att kontrollera och styra folket, och kyrkan betraktade läsningen av de heliga skrifterna som en viktig väg till att skapa troende och lydiga församlingsbor. Att också lära vanligt folk att skriva var det däremot inte tal om. Alltsedan den katolska tiden hade prästerna, med få undantag, varit de enda skrivkunniga i församlingen. De anlitades därför till olika skrivuppgifter, inte minst när det gällde att upprätta vissa avtal. Den hjälpen var av stort värde för de icke skrivkunniga, men den gav också prästen en betydande inblick i och kontroll över församlingsbornas förehavanden. Vissa bedömare menar att skrivkunnighet dessutom skulle ha blivit ett verksamt medel för opposition.
Beslutet om läskunnigheten skulle få oförutsedda konsekvenser. Egil Johansson har genom sin banbrytande forskning klarlagt denna unika insats och dess resultat. En sent upptäckt milstolpe på landets bildningsväg.
Uppgiften var inte lätt, men en väsentlig del av den svenska befolkningen blev läskunnig. På 1700-talet var läskunnigheten betydligt mer utbredd i vårt land än i det övriga Europa. I början av seklet kunde till exempel 85 % av befolkningen i Skellefteå socken läsa, av de unga hela 98 %. Så sent som på 1770-talet var högst 15 % av befolkningen i Centraleuropa läskunnig. Prästerna tog kanske inte så sällan till i överkant i sina rapporter, men resultatet måste ändå bedömas som anmärkningsvärt.
Många gjorde också som prästerna önskade och sökte fördjupa sig i texterna. Men en del läste tydligen inte som kyrkan ville. Den ansåg sig till slut tvingad att bromsa det den själv satt igång. För att kunna kontrollera hur församlingsborna uppfattade det de läste ändrades prästernas husbesök till husförhör, en ny form för gemensam undervisning av barn och vuxna. Många bävade inför förhören som i vissa delar av landet pågår än idag, men i ändrad form.
Den nya färdigheten bidrog säkert till större kännedom om innehållet i de kristna skrifterna, men den fick också andra följder. Runt om i landet samlades efter hand grupper (konventiklar) till bibelstudier och andakt. Studierna av Bibeln, psalmboken och Luthers lilla katekes växte steg för steg, och verksamheten blev så omfattande och intensiv att de kyrkliga myndigheterna blev djupt oroade. Redan i kyrkolagen 1686 utfärdades varningar. I en kommentar till Karl XII:s bibel (1703) skärptes renlärighetskraven ytterligare, och en kunglig förordning 1726 - det så kallade konventikelplakatet - förbjöd församlingsbor att i grupper läsa Bibeln och lägga ut texten utan medverkan av en präst. Deltagarna kallades senare "läsare". De vände sig inte enbart mot kyrkans tvång. De representerade till en del också en ny syn. Människan kan själv förstå och lägga ut innehållet i de heliga skrifterna, utan någon mellanhand mellan Gud och människa, utan någon övervakande världslig auktoritet. Denna nya syn var ett första tecken på att människans självkänsla började växa fram, först hos några få modiga och framsynta människor, med stöd av en stor auktoritet - Gud själv. För många av kyrkans ledare och präster var denna auktoritet motiveringen till förmyndarskap, för läsarna innebar den motsatsen - frigörelse och revolt mot mänskligt förtryck. En oförutsedd utveckling.
Läsarna levde ett liv utan förbindelse med humanistiska strömningar ute i Europa eller i vårt land, men deras tolkning av de kristna texterna ledde dem i samma riktning. Den kristna tron måste komma till uttryck bland annat i kärleken till medmänniskorna. Människan var syndfull. Den grundsynen delade man med statskyrkan. Men Guds nåd gav förlåtelse och kraft att se mer positivt på människan och känna kärlek till sin nästa. Läsarna påverkades och uppgick efter hand i pietistiska rörelser, som inspirerats av tysk radikalpietism men också av hemvändande krigsfångar från Ryssland. Väckelsen ledde till att Sveriges första friförsamling bildades 1734. Ledare var den extatiske predikanten Sven Rosén, som några år senare utvisades ur landet för brott mot konventikelplakatet. Men plakatet fick ändå inte åsyftad verkan. Flera bibelgrupper bildades runt om i landet och flera präster deltog i väckelsen. Statskyrkan gick försvagad ur striden. Men först 1858 upphävdes plakatet.
Den pietistiska rörelsen bidrog också till att ändra kyrkans undervisning. Nattvardsförhören i kyrkan fick en starkare ställning, husförhören stabiliserades och konfirmationen förnyades. På prästerskapets initiativ beslöt riksdagen 1723 genom en förordning att förbättra barnundervisningen i landet. Föräldrar och förmyndare ålades "vid vite" att lära barnen läsa. Och 1762 skärptes bestämmelserna. Församlingarna skulle ansvara för att det fanns en barnlärare i varje socken. Åtgärderna gav emellertid inga omfattande resultat. Kyrkan stötte på motstånd. Enligt teologen Carl Henrik Martling berodde det "till icke ringa del på att de maktägande med misstänksamhet såg prästernas försök till att höja folkbildningen".
I slutet av 1700-talet växte det också fram olika sällskap som sökte motverka den i deras mening tilltagande sekulariseringen. Sällskapet Pro Fide et Christianismo bildades 1771 och ville bland annat genom att starta skolor, understödja konfirmandlärare och sprida skrifter "främja kristet liv i Sverige".
Det finns troligen ett samband mellan läsarna, reformivrarna i Evangeliska Fosterlandsstiftelsen och pionjärerna i vår första folkrörelse - Baptistförbundet - mer än hundra år senare. Läsarna hävdade att lydnad under auktoriteter inte alltid leder rätt. Människan har själv ansvar för sitt liv men också för andras. Och hon har rätt att söka sanningen och vägen, ansvarig endast inför sin Gud.
Många hinder skulle resas och många avvikelser göras på vägen. Frikyrkorna skulle i många stycken under uppbyggnadsskedet visa en trångsyn som kunde upplevas som omänsklig. Men läsarna blev mer och mer styrda av inre övertygelse och allt mindre av yttre krafter. Deras bidrag till tron på människans förmåga att ta ansvar och att visa omsorg medverkade på längre sikt till ett demokratiskt och mer humant samhälle. Läsarnas kamp är en av rötterna till det moderna Sverige.
GÖSTA VESTLUND
---
Vilken var avsikten med kyrkans läsundervisning, och vad blev resultatet?
A: Läsundervisningen skulle höja kunskapsnivån men orsakade främst missnöje.
B: Läsundervisningen skulle skapa lydnad men ledde till att makten ifrågasattes.
C: Läsundervisningen skulle stärka gudstron men gjorde människor mindre religiösa.
D: Läsundervisningen skulle sprida den lutherska läran men ledde till att katolicismen växte sig starkare.
Svar:
| B | 1 | 2024-10-20_provpass-5_del-VERB_q-20 |
2024-10-20 | provpass-5_del-VERB | MEK | 21 | null | För att svensk krisberedskap ska fungera ordentligt behövs tydliga krav på att alla ____ ska återkoppla och dela information om läge, ____ resurser och andra relevanta uppgifter under pågående nödsituationer. | funktionärer - tilltagna | aktörer - insatta | volontärer - påtänkta | politiker - genomförda | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
MEK – Meningskomplettering
Uppgifterna i delprovet MEK består av korta textstycken där ett eller flera ord ersatts av en lucka markerad med ____. En uppgift kan innehålla en, två eller tre luckor. Efter varje textstycke följer fyra svarsförslag.
Välj det svarsförslag som innehållsligt och språkligt passar bäst in i textstycket som helhet.
---
För att svensk krisberedskap ska fungera ordentligt behövs tydliga krav på att alla ____ ska återkoppla och dela information om läge, ____ resurser och andra relevanta uppgifter under pågående nödsituationer.
A: funktionärer - tilltagna
B: aktörer - insatta
C: volontärer - påtänkta
D: politiker - genomförda
Svar:
| B | 1 | 2024-10-20_provpass-5_del-VERB_q-21 |
2024-10-20 | provpass-5_del-VERB | MEK | 22 | null | I de flesta fall tillfrisknar hästen efter veterinärbehandling, men det är viktigt att hästen får möjlighet till ____. | resistens | separation | konvalescens | reproduktion | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
MEK – Meningskomplettering
Uppgifterna i delprovet MEK består av korta textstycken där ett eller flera ord ersatts av en lucka markerad med ____. En uppgift kan innehålla en, två eller tre luckor. Efter varje textstycke följer fyra svarsförslag.
Välj det svarsförslag som innehållsligt och språkligt passar bäst in i textstycket som helhet.
---
I de flesta fall tillfrisknar hästen efter veterinärbehandling, men det är viktigt att hästen får möjlighet till ____.
A: resistens
B: separation
C: konvalescens
D: reproduktion
Svar:
| C | 1 | 2024-10-20_provpass-5_del-VERB_q-22 |
2024-10-20 | provpass-5_del-VERB | MEK | 23 | null | Den som lyssnar till unga tonåringar som pratar med varandra inser att ____ inte bara har att göra med de enskilda orden, utan även i hög grad med pausering, betoning, emfas och minspel. När sådant saknas, eller utförs på ett för ____ ovant sätt, undgår oss mycket av budskapets ____. | språkmelodi - sammanhanget - karaktär | språkriktighet - talaren - syfte | språkutveckling - barnet - tydlighet | språkförståelse - lyssnaren - innebörd | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
MEK – Meningskomplettering
Uppgifterna i delprovet MEK består av korta textstycken där ett eller flera ord ersatts av en lucka markerad med ____. En uppgift kan innehålla en, två eller tre luckor. Efter varje textstycke följer fyra svarsförslag.
Välj det svarsförslag som innehållsligt och språkligt passar bäst in i textstycket som helhet.
---
Den som lyssnar till unga tonåringar som pratar med varandra inser att ____ inte bara har att göra med de enskilda orden, utan även i hög grad med pausering, betoning, emfas och minspel. När sådant saknas, eller utförs på ett för ____ ovant sätt, undgår oss mycket av budskapets ____.
A: språkmelodi - sammanhanget - karaktär
B: språkriktighet - talaren - syfte
C: språkutveckling - barnet - tydlighet
D: språkförståelse - lyssnaren - innebörd
Svar:
| D | 1 | 2024-10-20_provpass-5_del-VERB_q-23 |
2024-10-20 | provpass-5_del-VERB | MEK | 24 | null | Att grundvattentäkterna sinar tycks inte bero på ett ökat uttag av vatten, men kan ändå till viss del ____ mänsklig aktivitet. Vi har dikat ut våtmarker och planterat mer och mer träd, så en ____ andel av nederbörden fastnar i grenverket, avdunstar och når aldrig marken. | tillskrivas - betydande | omfatta - relativ | avkrävas - växande | utgöra - försumbar | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
MEK – Meningskomplettering
Uppgifterna i delprovet MEK består av korta textstycken där ett eller flera ord ersatts av en lucka markerad med ____. En uppgift kan innehålla en, två eller tre luckor. Efter varje textstycke följer fyra svarsförslag.
Välj det svarsförslag som innehållsligt och språkligt passar bäst in i textstycket som helhet.
---
Att grundvattentäkterna sinar tycks inte bero på ett ökat uttag av vatten, men kan ändå till viss del ____ mänsklig aktivitet. Vi har dikat ut våtmarker och planterat mer och mer träd, så en ____ andel av nederbörden fastnar i grenverket, avdunstar och når aldrig marken.
A: tillskrivas - betydande
B: omfatta - relativ
C: avkrävas - växande
D: utgöra - försumbar
Svar:
| A | 1 | 2024-10-20_provpass-5_del-VERB_q-24 |
2024-10-20 | provpass-5_del-VERB | MEK | 25 | null | Vid arkeologiska utgrävningar i en plöjd åker i Gökhem hittades benfragment från minst 80 personer, både kvinnor och män. De visade sig ____ från en kollektivgrav från yngre stenålder, cirka 5 000 år gammal. | avleda | härröra | framstå | ankomma | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
MEK – Meningskomplettering
Uppgifterna i delprovet MEK består av korta textstycken där ett eller flera ord ersatts av en lucka markerad med ____. En uppgift kan innehålla en, två eller tre luckor. Efter varje textstycke följer fyra svarsförslag.
Välj det svarsförslag som innehållsligt och språkligt passar bäst in i textstycket som helhet.
---
Vid arkeologiska utgrävningar i en plöjd åker i Gökhem hittades benfragment från minst 80 personer, både kvinnor och män. De visade sig ____ från en kollektivgrav från yngre stenålder, cirka 5 000 år gammal.
A: avleda
B: härröra
C: framstå
D: ankomma
Svar:
| B | 1 | 2024-10-20_provpass-5_del-VERB_q-25 |
2024-10-20 | provpass-5_del-VERB | MEK | 26 | null | Mängden texter i samhället ökar ständigt. ____ att allt fler typer av texter dyker upp och att de sinsemellan inte är så lika varandra - gör att man har mindre nytta av tidigare läserfarenheter i mötet med en ny text. Detta ökar belastningen på språkvårdarna, eftersom allt färre råd kan ____ från en typ av text till en annan. | Dupliceringen - rekommenderas | Automatiseringen – lokaliseras | Diversifieringen - generaliseras | Populariseringen - revideras | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
MEK – Meningskomplettering
Uppgifterna i delprovet MEK består av korta textstycken där ett eller flera ord ersatts av en lucka markerad med ____. En uppgift kan innehålla en, två eller tre luckor. Efter varje textstycke följer fyra svarsförslag.
Välj det svarsförslag som innehållsligt och språkligt passar bäst in i textstycket som helhet.
---
Mängden texter i samhället ökar ständigt. ____ att allt fler typer av texter dyker upp och att de sinsemellan inte är så lika varandra - gör att man har mindre nytta av tidigare läserfarenheter i mötet med en ny text. Detta ökar belastningen på språkvårdarna, eftersom allt färre råd kan ____ från en typ av text till en annan.
A: Dupliceringen - rekommenderas
B: Automatiseringen – lokaliseras
C: Diversifieringen - generaliseras
D: Populariseringen - revideras
Svar:
| C | 1 | 2024-10-20_provpass-5_del-VERB_q-26 |
2024-10-20 | provpass-5_del-VERB | MEK | 27 | null | Valet av metod för undersökningen föll sig naturligt eftersom metoden följde ____ statistisk teori, och i de flesta sammanhang fungerar den fortfarande bra i praktiken. | vedertagen | bokstavlig | varaktig | utömmande | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
MEK – Meningskomplettering
Uppgifterna i delprovet MEK består av korta textstycken där ett eller flera ord ersatts av en lucka markerad med ____. En uppgift kan innehålla en, två eller tre luckor. Efter varje textstycke följer fyra svarsförslag.
Välj det svarsförslag som innehållsligt och språkligt passar bäst in i textstycket som helhet.
---
Valet av metod för undersökningen föll sig naturligt eftersom metoden följde ____ statistisk teori, och i de flesta sammanhang fungerar den fortfarande bra i praktiken.
A: vedertagen
B: bokstavlig
C: varaktig
D: utömmande
Svar:
| A | 1 | 2024-10-20_provpass-5_del-VERB_q-27 |
2024-10-20 | provpass-5_del-VERB | MEK | 28 | null | Det faktum att mordet hade begåtts i samband med ett nattligt inbrott i en bostad utgjorde en starkt ____ omständighet. Därtill kommer att brottet var helt ____ och offret ur stånd att ____. | försvårande - oplanerat - skyla sig | betungande - omotiverat - hävda sig | graverande - oprovocerat - värja sig | förmildrande - oförskyllt - freda sig | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
MEK – Meningskomplettering
Uppgifterna i delprovet MEK består av korta textstycken där ett eller flera ord ersatts av en lucka markerad med ____. En uppgift kan innehålla en, två eller tre luckor. Efter varje textstycke följer fyra svarsförslag.
Välj det svarsförslag som innehållsligt och språkligt passar bäst in i textstycket som helhet.
---
Det faktum att mordet hade begåtts i samband med ett nattligt inbrott i en bostad utgjorde en starkt ____ omständighet. Därtill kommer att brottet var helt ____ och offret ur stånd att ____.
A: försvårande - oplanerat - skyla sig
B: betungande - omotiverat - hävda sig
C: graverande - oprovocerat - värja sig
D: förmildrande - oförskyllt - freda sig
Svar:
| C | 1 | 2024-10-20_provpass-5_del-VERB_q-28 |
2024-10-20 | provpass-5_del-VERB | MEK | 29 | null | Missnöje med EU var och är inte ____ för Storbritannien. Men till skillnad från andra länder, där detta missnöje framförs av ytterlighetspartier, finns det i Storbritannien även inom ____. | enbart - näringslivet | osedvanligt - regeringen | särskilt - borgerligheten | unikt - etablissemanget | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
MEK – Meningskomplettering
Uppgifterna i delprovet MEK består av korta textstycken där ett eller flera ord ersatts av en lucka markerad med ____. En uppgift kan innehålla en, två eller tre luckor. Efter varje textstycke följer fyra svarsförslag.
Välj det svarsförslag som innehållsligt och språkligt passar bäst in i textstycket som helhet.
---
Missnöje med EU var och är inte ____ för Storbritannien. Men till skillnad från andra länder, där detta missnöje framförs av ytterlighetspartier, finns det i Storbritannien även inom ____.
A: enbart - näringslivet
B: osedvanligt - regeringen
C: särskilt - borgerligheten
D: unikt - etablissemanget
Svar:
| D | 1 | 2024-10-20_provpass-5_del-VERB_q-29 |
2024-10-20 | provpass-5_del-VERB | MEK | 30 | null | Många studenter upplever en ____ mellan vad de får lära sig under sin utbildning och hur de förväntas utföra praktiska uppgifter när de kommer ut i arbetslivet. | dispyt | distorsion | diskrepans | distinktion | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
MEK – Meningskomplettering
Uppgifterna i delprovet MEK består av korta textstycken där ett eller flera ord ersatts av en lucka markerad med ____. En uppgift kan innehålla en, två eller tre luckor. Efter varje textstycke följer fyra svarsförslag.
Välj det svarsförslag som innehållsligt och språkligt passar bäst in i textstycket som helhet.
---
Många studenter upplever en ____ mellan vad de får lära sig under sin utbildning och hur de förväntas utföra praktiska uppgifter när de kommer ut i arbetslivet.
A: dispyt
B: distorsion
C: diskrepans
D: distinktion
Svar:
| C | 1 | 2024-10-20_provpass-5_del-VERB_q-30 |
2024-10-20 | provpass-5_del-VERB | ELF | 31 | Comic Books
Every ten years or so, critics suddenly discover that mainstream comics have grown up. _31_ as 'graphic novels' or 'sequential art', it's now okay for the literati to be seen reading such puerile material - once they've learned how.
Of course, stories for adult readers have been around since the inception of strips and comics in the 1800s, but for the _32_ crop of graphic classics we have to thank the cartoonists who cut their teeth churning out the 'trash mags' of the 1950s and underground comix of the 1960s.
Then, in the 1970s, the underground met the overground when Art Spiegelman sat down with Will Eisner to talk futures. Out of these conversations came Maus and A Contract with God, two masterpieces which rank beside the works of Günter Grass and Charles Dickens, respectively. _33_ books of strips or compilations of magazines, the self-contained single-story comic book had arrived.
Spiegelman and Eisner crossed over into book shops. They edged the door open and in sneaked young guns like Joe Sacco (Palestine), the Hernandez Brothers (Love & Rockets), Alan Moore (From Hell) and Marjane Satrapi (Persepolis), writer-artists who have taken the graphic _34_ into areas which would astonish those who still believe comics mean testosterone in tights. Trash mags now run the length of War and Peace and win Pulitzers.
But the medium is a labour of love. The work involved in filling a page is staggering by comparison with a page of text. The remuneration rarely matches all the writing and designing, drawing and inking, but the reward is a work of art which readers treat differently to a book with only a cover plate. Many keep their objects of beauty in plastic envelopes and repeatedly return to them, maybe just one page, for it is the visceral quality of the _35_ that compels.
IAN GORDON, NEW INTERNATIONALIST | _31_ | Dismissed | Rebranded | Discouraged | Revealed | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
ELF – Engelsk läsförståelse
Delprovet ELF består av engelska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Comic Books
Every ten years or so, critics suddenly discover that mainstream comics have grown up. _31_ as 'graphic novels' or 'sequential art', it's now okay for the literati to be seen reading such puerile material - once they've learned how.
Of course, stories for adult readers have been around since the inception of strips and comics in the 1800s, but for the _32_ crop of graphic classics we have to thank the cartoonists who cut their teeth churning out the 'trash mags' of the 1950s and underground comix of the 1960s.
Then, in the 1970s, the underground met the overground when Art Spiegelman sat down with Will Eisner to talk futures. Out of these conversations came Maus and A Contract with God, two masterpieces which rank beside the works of Günter Grass and Charles Dickens, respectively. _33_ books of strips or compilations of magazines, the self-contained single-story comic book had arrived.
Spiegelman and Eisner crossed over into book shops. They edged the door open and in sneaked young guns like Joe Sacco (Palestine), the Hernandez Brothers (Love & Rockets), Alan Moore (From Hell) and Marjane Satrapi (Persepolis), writer-artists who have taken the graphic _34_ into areas which would astonish those who still believe comics mean testosterone in tights. Trash mags now run the length of War and Peace and win Pulitzers.
But the medium is a labour of love. The work involved in filling a page is staggering by comparison with a page of text. The remuneration rarely matches all the writing and designing, drawing and inking, but the reward is a work of art which readers treat differently to a book with only a cover plate. Many keep their objects of beauty in plastic envelopes and repeatedly return to them, maybe just one page, for it is the visceral quality of the _35_ that compels.
IAN GORDON, NEW INTERNATIONALIST
---
_31_
A: Dismissed
B: Rebranded
C: Discouraged
D: Revealed
Svar:
| B | 1 | 2024-10-20_provpass-5_del-VERB_q-31 |
2024-10-20 | provpass-5_del-VERB | ELF | 32 | Comic Books
Every ten years or so, critics suddenly discover that mainstream comics have grown up. _31_ as 'graphic novels' or 'sequential art', it's now okay for the literati to be seen reading such puerile material - once they've learned how.
Of course, stories for adult readers have been around since the inception of strips and comics in the 1800s, but for the _32_ crop of graphic classics we have to thank the cartoonists who cut their teeth churning out the 'trash mags' of the 1950s and underground comix of the 1960s.
Then, in the 1970s, the underground met the overground when Art Spiegelman sat down with Will Eisner to talk futures. Out of these conversations came Maus and A Contract with God, two masterpieces which rank beside the works of Günter Grass and Charles Dickens, respectively. _33_ books of strips or compilations of magazines, the self-contained single-story comic book had arrived.
Spiegelman and Eisner crossed over into book shops. They edged the door open and in sneaked young guns like Joe Sacco (Palestine), the Hernandez Brothers (Love & Rockets), Alan Moore (From Hell) and Marjane Satrapi (Persepolis), writer-artists who have taken the graphic _34_ into areas which would astonish those who still believe comics mean testosterone in tights. Trash mags now run the length of War and Peace and win Pulitzers.
But the medium is a labour of love. The work involved in filling a page is staggering by comparison with a page of text. The remuneration rarely matches all the writing and designing, drawing and inking, but the reward is a work of art which readers treat differently to a book with only a cover plate. Many keep their objects of beauty in plastic envelopes and repeatedly return to them, maybe just one page, for it is the visceral quality of the _35_ that compels.
IAN GORDON, NEW INTERNATIONALIST | _32_ | actual | past | current | late | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
ELF – Engelsk läsförståelse
Delprovet ELF består av engelska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Comic Books
Every ten years or so, critics suddenly discover that mainstream comics have grown up. _31_ as 'graphic novels' or 'sequential art', it's now okay for the literati to be seen reading such puerile material - once they've learned how.
Of course, stories for adult readers have been around since the inception of strips and comics in the 1800s, but for the _32_ crop of graphic classics we have to thank the cartoonists who cut their teeth churning out the 'trash mags' of the 1950s and underground comix of the 1960s.
Then, in the 1970s, the underground met the overground when Art Spiegelman sat down with Will Eisner to talk futures. Out of these conversations came Maus and A Contract with God, two masterpieces which rank beside the works of Günter Grass and Charles Dickens, respectively. _33_ books of strips or compilations of magazines, the self-contained single-story comic book had arrived.
Spiegelman and Eisner crossed over into book shops. They edged the door open and in sneaked young guns like Joe Sacco (Palestine), the Hernandez Brothers (Love & Rockets), Alan Moore (From Hell) and Marjane Satrapi (Persepolis), writer-artists who have taken the graphic _34_ into areas which would astonish those who still believe comics mean testosterone in tights. Trash mags now run the length of War and Peace and win Pulitzers.
But the medium is a labour of love. The work involved in filling a page is staggering by comparison with a page of text. The remuneration rarely matches all the writing and designing, drawing and inking, but the reward is a work of art which readers treat differently to a book with only a cover plate. Many keep their objects of beauty in plastic envelopes and repeatedly return to them, maybe just one page, for it is the visceral quality of the _35_ that compels.
IAN GORDON, NEW INTERNATIONALIST
---
_32_
A: actual
B: past
C: current
D: late
Svar:
| C | 1 | 2024-10-20_provpass-5_del-VERB_q-32 |
2024-10-20 | provpass-5_del-VERB | ELF | 33 | Comic Books
Every ten years or so, critics suddenly discover that mainstream comics have grown up. _31_ as 'graphic novels' or 'sequential art', it's now okay for the literati to be seen reading such puerile material - once they've learned how.
Of course, stories for adult readers have been around since the inception of strips and comics in the 1800s, but for the _32_ crop of graphic classics we have to thank the cartoonists who cut their teeth churning out the 'trash mags' of the 1950s and underground comix of the 1960s.
Then, in the 1970s, the underground met the overground when Art Spiegelman sat down with Will Eisner to talk futures. Out of these conversations came Maus and A Contract with God, two masterpieces which rank beside the works of Günter Grass and Charles Dickens, respectively. _33_ books of strips or compilations of magazines, the self-contained single-story comic book had arrived.
Spiegelman and Eisner crossed over into book shops. They edged the door open and in sneaked young guns like Joe Sacco (Palestine), the Hernandez Brothers (Love & Rockets), Alan Moore (From Hell) and Marjane Satrapi (Persepolis), writer-artists who have taken the graphic _34_ into areas which would astonish those who still believe comics mean testosterone in tights. Trash mags now run the length of War and Peace and win Pulitzers.
But the medium is a labour of love. The work involved in filling a page is staggering by comparison with a page of text. The remuneration rarely matches all the writing and designing, drawing and inking, but the reward is a work of art which readers treat differently to a book with only a cover plate. Many keep their objects of beauty in plastic envelopes and repeatedly return to them, maybe just one page, for it is the visceral quality of the _35_ that compels.
IAN GORDON, NEW INTERNATIONALIST | _33_ | Just like | Other than | Owing to | Rather than | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
ELF – Engelsk läsförståelse
Delprovet ELF består av engelska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Comic Books
Every ten years or so, critics suddenly discover that mainstream comics have grown up. _31_ as 'graphic novels' or 'sequential art', it's now okay for the literati to be seen reading such puerile material - once they've learned how.
Of course, stories for adult readers have been around since the inception of strips and comics in the 1800s, but for the _32_ crop of graphic classics we have to thank the cartoonists who cut their teeth churning out the 'trash mags' of the 1950s and underground comix of the 1960s.
Then, in the 1970s, the underground met the overground when Art Spiegelman sat down with Will Eisner to talk futures. Out of these conversations came Maus and A Contract with God, two masterpieces which rank beside the works of Günter Grass and Charles Dickens, respectively. _33_ books of strips or compilations of magazines, the self-contained single-story comic book had arrived.
Spiegelman and Eisner crossed over into book shops. They edged the door open and in sneaked young guns like Joe Sacco (Palestine), the Hernandez Brothers (Love & Rockets), Alan Moore (From Hell) and Marjane Satrapi (Persepolis), writer-artists who have taken the graphic _34_ into areas which would astonish those who still believe comics mean testosterone in tights. Trash mags now run the length of War and Peace and win Pulitzers.
But the medium is a labour of love. The work involved in filling a page is staggering by comparison with a page of text. The remuneration rarely matches all the writing and designing, drawing and inking, but the reward is a work of art which readers treat differently to a book with only a cover plate. Many keep their objects of beauty in plastic envelopes and repeatedly return to them, maybe just one page, for it is the visceral quality of the _35_ that compels.
IAN GORDON, NEW INTERNATIONALIST
---
_33_
A: Just like
B: Other than
C: Owing to
D: Rather than
Svar:
| D | 1 | 2024-10-20_provpass-5_del-VERB_q-33 |
2024-10-20 | provpass-5_del-VERB | ELF | 34 | Comic Books
Every ten years or so, critics suddenly discover that mainstream comics have grown up. _31_ as 'graphic novels' or 'sequential art', it's now okay for the literati to be seen reading such puerile material - once they've learned how.
Of course, stories for adult readers have been around since the inception of strips and comics in the 1800s, but for the _32_ crop of graphic classics we have to thank the cartoonists who cut their teeth churning out the 'trash mags' of the 1950s and underground comix of the 1960s.
Then, in the 1970s, the underground met the overground when Art Spiegelman sat down with Will Eisner to talk futures. Out of these conversations came Maus and A Contract with God, two masterpieces which rank beside the works of Günter Grass and Charles Dickens, respectively. _33_ books of strips or compilations of magazines, the self-contained single-story comic book had arrived.
Spiegelman and Eisner crossed over into book shops. They edged the door open and in sneaked young guns like Joe Sacco (Palestine), the Hernandez Brothers (Love & Rockets), Alan Moore (From Hell) and Marjane Satrapi (Persepolis), writer-artists who have taken the graphic _34_ into areas which would astonish those who still believe comics mean testosterone in tights. Trash mags now run the length of War and Peace and win Pulitzers.
But the medium is a labour of love. The work involved in filling a page is staggering by comparison with a page of text. The remuneration rarely matches all the writing and designing, drawing and inking, but the reward is a work of art which readers treat differently to a book with only a cover plate. Many keep their objects of beauty in plastic envelopes and repeatedly return to them, maybe just one page, for it is the visceral quality of the _35_ that compels.
IAN GORDON, NEW INTERNATIONALIST | _34_ | narrative | turn | average | sign | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
ELF – Engelsk läsförståelse
Delprovet ELF består av engelska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Comic Books
Every ten years or so, critics suddenly discover that mainstream comics have grown up. _31_ as 'graphic novels' or 'sequential art', it's now okay for the literati to be seen reading such puerile material - once they've learned how.
Of course, stories for adult readers have been around since the inception of strips and comics in the 1800s, but for the _32_ crop of graphic classics we have to thank the cartoonists who cut their teeth churning out the 'trash mags' of the 1950s and underground comix of the 1960s.
Then, in the 1970s, the underground met the overground when Art Spiegelman sat down with Will Eisner to talk futures. Out of these conversations came Maus and A Contract with God, two masterpieces which rank beside the works of Günter Grass and Charles Dickens, respectively. _33_ books of strips or compilations of magazines, the self-contained single-story comic book had arrived.
Spiegelman and Eisner crossed over into book shops. They edged the door open and in sneaked young guns like Joe Sacco (Palestine), the Hernandez Brothers (Love & Rockets), Alan Moore (From Hell) and Marjane Satrapi (Persepolis), writer-artists who have taken the graphic _34_ into areas which would astonish those who still believe comics mean testosterone in tights. Trash mags now run the length of War and Peace and win Pulitzers.
But the medium is a labour of love. The work involved in filling a page is staggering by comparison with a page of text. The remuneration rarely matches all the writing and designing, drawing and inking, but the reward is a work of art which readers treat differently to a book with only a cover plate. Many keep their objects of beauty in plastic envelopes and repeatedly return to them, maybe just one page, for it is the visceral quality of the _35_ that compels.
IAN GORDON, NEW INTERNATIONALIST
---
_34_
A: narrative
B: turn
C: average
D: sign
Svar:
| A | 1 | 2024-10-20_provpass-5_del-VERB_q-34 |
2024-10-20 | provpass-5_del-VERB | ELF | 35 | Comic Books
Every ten years or so, critics suddenly discover that mainstream comics have grown up. _31_ as 'graphic novels' or 'sequential art', it's now okay for the literati to be seen reading such puerile material - once they've learned how.
Of course, stories for adult readers have been around since the inception of strips and comics in the 1800s, but for the _32_ crop of graphic classics we have to thank the cartoonists who cut their teeth churning out the 'trash mags' of the 1950s and underground comix of the 1960s.
Then, in the 1970s, the underground met the overground when Art Spiegelman sat down with Will Eisner to talk futures. Out of these conversations came Maus and A Contract with God, two masterpieces which rank beside the works of Günter Grass and Charles Dickens, respectively. _33_ books of strips or compilations of magazines, the self-contained single-story comic book had arrived.
Spiegelman and Eisner crossed over into book shops. They edged the door open and in sneaked young guns like Joe Sacco (Palestine), the Hernandez Brothers (Love & Rockets), Alan Moore (From Hell) and Marjane Satrapi (Persepolis), writer-artists who have taken the graphic _34_ into areas which would astonish those who still believe comics mean testosterone in tights. Trash mags now run the length of War and Peace and win Pulitzers.
But the medium is a labour of love. The work involved in filling a page is staggering by comparison with a page of text. The remuneration rarely matches all the writing and designing, drawing and inking, but the reward is a work of art which readers treat differently to a book with only a cover plate. Many keep their objects of beauty in plastic envelopes and repeatedly return to them, maybe just one page, for it is the visceral quality of the _35_ that compels.
IAN GORDON, NEW INTERNATIONALIST | _35_ | writing | method | artwork | language | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
ELF – Engelsk läsförståelse
Delprovet ELF består av engelska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Comic Books
Every ten years or so, critics suddenly discover that mainstream comics have grown up. _31_ as 'graphic novels' or 'sequential art', it's now okay for the literati to be seen reading such puerile material - once they've learned how.
Of course, stories for adult readers have been around since the inception of strips and comics in the 1800s, but for the _32_ crop of graphic classics we have to thank the cartoonists who cut their teeth churning out the 'trash mags' of the 1950s and underground comix of the 1960s.
Then, in the 1970s, the underground met the overground when Art Spiegelman sat down with Will Eisner to talk futures. Out of these conversations came Maus and A Contract with God, two masterpieces which rank beside the works of Günter Grass and Charles Dickens, respectively. _33_ books of strips or compilations of magazines, the self-contained single-story comic book had arrived.
Spiegelman and Eisner crossed over into book shops. They edged the door open and in sneaked young guns like Joe Sacco (Palestine), the Hernandez Brothers (Love & Rockets), Alan Moore (From Hell) and Marjane Satrapi (Persepolis), writer-artists who have taken the graphic _34_ into areas which would astonish those who still believe comics mean testosterone in tights. Trash mags now run the length of War and Peace and win Pulitzers.
But the medium is a labour of love. The work involved in filling a page is staggering by comparison with a page of text. The remuneration rarely matches all the writing and designing, drawing and inking, but the reward is a work of art which readers treat differently to a book with only a cover plate. Many keep their objects of beauty in plastic envelopes and repeatedly return to them, maybe just one page, for it is the visceral quality of the _35_ that compels.
IAN GORDON, NEW INTERNATIONALIST
---
_35_
A: writing
B: method
C: artwork
D: language
Svar:
| C | 1 | 2024-10-20_provpass-5_del-VERB_q-35 |
2024-10-20 | provpass-5_del-VERB | ELF | 36 | Mystery Script
Boasting illustrations of naked nymphs, unrecognisable plants, astrological diagrams and reams of text in an unknown alphabet, the Voynich manuscript has baffled and captivated researchers since book dealer Wilfred Voynich found it in an Italian monastery in 1912.
Although its patterns of word lengths and symbol combinations seem similar to those of real languages, the most recent studies suggested that the book is a clever 15th-century hoax designed to dupe Renaissance book collectors, and that the words have no meaning.
Now Marcelo Montemurro of the University of Manchester in the UK and colleagues have analysed the text using a technique that looks for word relationships that signify meaning. First Montemurro's team used a formula to find the "entropy" of each term or word. This is a measure of how evenly distributed it is. For a given term, they calculated its entropy in the original text and in a scrambled version. The difference between the two entropies, multiplied by the frequency of the word, gives a measure of how much information it carries.
The idea is that information-rich words will appear more frequently, but also, as in real language, only appear in sections dealing with that topic, whereas low-information words such as "and" should be sprinkled throughout.
Montemurro's team had already used the entropy approach in 2009 to home in on meaningful words in famous texts. For Charles Darwin's *On the Origin of Species*, the top 10 most informative words identified by the formula included "species", "variety", "hybrid", "form" and "genus". In *Moby Dick*, by Herman Melville, the formula quite rightly flagged up "whale" as one of the most important words.
When applied to the Voynich texts, the formula picked out several high-entropy words. Unlike for Darwin and Melville, it is not known what those words mean, but they seemed to be specific to different sections of the manuscript, as in a real text.
The team also measured the relatedness of various Voynich words, based on how related words cluster in known languages. They found that the terms in what look like the pharmaceutical and herbal sections were more likely to be related to each other than to terms in sections apparently about astrology, biology and recipes. "Our analysis is the first that actually links these sections only by their linguistic structure," Montemurro says.
To compare the Voynich text with specific, known languages, the team looked at another metric: the optimal way to divide a text into chunks so as to maximise the information value of each chunk. In novels or chapters that pertain to a certain topic, clusters of related, high-entropy terms - known as scale domains - tend to be large, containing several hundred words. By contrast, in a simple list of citations, say, these domains would be much smaller.
The team calculated the optimal scale domains for texts of similar length to Voynich, written in several languages: *On the Origin of Species* (English), *Records of the Grand Historian* (Classical Chinese) and *The Confessions of St Augustine* (Latin), plus computer code in the Fortran programming language and sections of yeast DNA. This revealed "Voynichese" to be most similar to the human languages.
The findings have not convinced Gordon Rugg of Keele University, UK, a proponent of the hoax hypothesis. In 2004, he came up with a low-tech method by which a smart trickster could create the entire Voynich manuscript without first inventing a secret language. The hoaxer could have created a table of gibberish syllables representing a selection of invented roots, prefixes and suffixes, and then covered it with a piece of card containing three holes, moving it to read off new "words". Using a selection of cards with different arrangements of holes would produce nonsense that looked like language.
Rugg says this method could produce several of the features Montemurro found. "You can have very simple processes that produce very complex outputs." Such effort might have been warranted given the high prices that rare texts commanded among book collectors of the time, he adds.
The manuscript's complete lack of corrections also makes Rugg suspicious. "If the Voynich manuscript contained a real language, either the person who wrote it didn't care about mistakes, or he wrote 200 pages without making a mistake," he says. Both are unlikely.
Montemurro hopes to apply the technique for text analysis next to DNA and neural signals. This might help geneticists home in on valuable stretches of DNA and reveal whether different parts of the brain communicate in specific ways. A similar method could extract alien messages from background noise.
And even though Rugg thinks Voynich is a hoax, it will always have a special fascination, he says. "It's like the most interesting whodunnit ever, and somebody's ripped out the last three pages."
LISA GROSSMAN, NEW SCIENTIST | What is claimed by Marcelo Montemurro about the Voynich manuscript? | The copy found in 1912 is unlikely to be the original manuscript. | It is likely that most of the plants depicted in the script have never existed. | The text appears to be more similar to Latin than to English or Chinese. | Studying word occurrence can show whether or not the text is a fake. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
ELF – Engelsk läsförståelse
Delprovet ELF består av engelska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Mystery Script
Boasting illustrations of naked nymphs, unrecognisable plants, astrological diagrams and reams of text in an unknown alphabet, the Voynich manuscript has baffled and captivated researchers since book dealer Wilfred Voynich found it in an Italian monastery in 1912.
Although its patterns of word lengths and symbol combinations seem similar to those of real languages, the most recent studies suggested that the book is a clever 15th-century hoax designed to dupe Renaissance book collectors, and that the words have no meaning.
Now Marcelo Montemurro of the University of Manchester in the UK and colleagues have analysed the text using a technique that looks for word relationships that signify meaning. First Montemurro's team used a formula to find the "entropy" of each term or word. This is a measure of how evenly distributed it is. For a given term, they calculated its entropy in the original text and in a scrambled version. The difference between the two entropies, multiplied by the frequency of the word, gives a measure of how much information it carries.
The idea is that information-rich words will appear more frequently, but also, as in real language, only appear in sections dealing with that topic, whereas low-information words such as "and" should be sprinkled throughout.
Montemurro's team had already used the entropy approach in 2009 to home in on meaningful words in famous texts. For Charles Darwin's *On the Origin of Species*, the top 10 most informative words identified by the formula included "species", "variety", "hybrid", "form" and "genus". In *Moby Dick*, by Herman Melville, the formula quite rightly flagged up "whale" as one of the most important words.
When applied to the Voynich texts, the formula picked out several high-entropy words. Unlike for Darwin and Melville, it is not known what those words mean, but they seemed to be specific to different sections of the manuscript, as in a real text.
The team also measured the relatedness of various Voynich words, based on how related words cluster in known languages. They found that the terms in what look like the pharmaceutical and herbal sections were more likely to be related to each other than to terms in sections apparently about astrology, biology and recipes. "Our analysis is the first that actually links these sections only by their linguistic structure," Montemurro says.
To compare the Voynich text with specific, known languages, the team looked at another metric: the optimal way to divide a text into chunks so as to maximise the information value of each chunk. In novels or chapters that pertain to a certain topic, clusters of related, high-entropy terms - known as scale domains - tend to be large, containing several hundred words. By contrast, in a simple list of citations, say, these domains would be much smaller.
The team calculated the optimal scale domains for texts of similar length to Voynich, written in several languages: *On the Origin of Species* (English), *Records of the Grand Historian* (Classical Chinese) and *The Confessions of St Augustine* (Latin), plus computer code in the Fortran programming language and sections of yeast DNA. This revealed "Voynichese" to be most similar to the human languages.
The findings have not convinced Gordon Rugg of Keele University, UK, a proponent of the hoax hypothesis. In 2004, he came up with a low-tech method by which a smart trickster could create the entire Voynich manuscript without first inventing a secret language. The hoaxer could have created a table of gibberish syllables representing a selection of invented roots, prefixes and suffixes, and then covered it with a piece of card containing three holes, moving it to read off new "words". Using a selection of cards with different arrangements of holes would produce nonsense that looked like language.
Rugg says this method could produce several of the features Montemurro found. "You can have very simple processes that produce very complex outputs." Such effort might have been warranted given the high prices that rare texts commanded among book collectors of the time, he adds.
The manuscript's complete lack of corrections also makes Rugg suspicious. "If the Voynich manuscript contained a real language, either the person who wrote it didn't care about mistakes, or he wrote 200 pages without making a mistake," he says. Both are unlikely.
Montemurro hopes to apply the technique for text analysis next to DNA and neural signals. This might help geneticists home in on valuable stretches of DNA and reveal whether different parts of the brain communicate in specific ways. A similar method could extract alien messages from background noise.
And even though Rugg thinks Voynich is a hoax, it will always have a special fascination, he says. "It's like the most interesting whodunnit ever, and somebody's ripped out the last three pages."
LISA GROSSMAN, NEW SCIENTIST
---
What is claimed by Marcelo Montemurro about the Voynich manuscript?
A: The copy found in 1912 is unlikely to be the original manuscript.
B: It is likely that most of the plants depicted in the script have never existed.
C: The text appears to be more similar to Latin than to English or Chinese.
D: Studying word occurrence can show whether or not the text is a fake.
Svar:
| D | 1 | 2024-10-20_provpass-5_del-VERB_q-36 |
2024-10-20 | provpass-5_del-VERB | ELF | 37 | Mystery Script
Boasting illustrations of naked nymphs, unrecognisable plants, astrological diagrams and reams of text in an unknown alphabet, the Voynich manuscript has baffled and captivated researchers since book dealer Wilfred Voynich found it in an Italian monastery in 1912.
Although its patterns of word lengths and symbol combinations seem similar to those of real languages, the most recent studies suggested that the book is a clever 15th-century hoax designed to dupe Renaissance book collectors, and that the words have no meaning.
Now Marcelo Montemurro of the University of Manchester in the UK and colleagues have analysed the text using a technique that looks for word relationships that signify meaning. First Montemurro's team used a formula to find the "entropy" of each term or word. This is a measure of how evenly distributed it is. For a given term, they calculated its entropy in the original text and in a scrambled version. The difference between the two entropies, multiplied by the frequency of the word, gives a measure of how much information it carries.
The idea is that information-rich words will appear more frequently, but also, as in real language, only appear in sections dealing with that topic, whereas low-information words such as "and" should be sprinkled throughout.
Montemurro's team had already used the entropy approach in 2009 to home in on meaningful words in famous texts. For Charles Darwin's *On the Origin of Species*, the top 10 most informative words identified by the formula included "species", "variety", "hybrid", "form" and "genus". In *Moby Dick*, by Herman Melville, the formula quite rightly flagged up "whale" as one of the most important words.
When applied to the Voynich texts, the formula picked out several high-entropy words. Unlike for Darwin and Melville, it is not known what those words mean, but they seemed to be specific to different sections of the manuscript, as in a real text.
The team also measured the relatedness of various Voynich words, based on how related words cluster in known languages. They found that the terms in what look like the pharmaceutical and herbal sections were more likely to be related to each other than to terms in sections apparently about astrology, biology and recipes. "Our analysis is the first that actually links these sections only by their linguistic structure," Montemurro says.
To compare the Voynich text with specific, known languages, the team looked at another metric: the optimal way to divide a text into chunks so as to maximise the information value of each chunk. In novels or chapters that pertain to a certain topic, clusters of related, high-entropy terms - known as scale domains - tend to be large, containing several hundred words. By contrast, in a simple list of citations, say, these domains would be much smaller.
The team calculated the optimal scale domains for texts of similar length to Voynich, written in several languages: *On the Origin of Species* (English), *Records of the Grand Historian* (Classical Chinese) and *The Confessions of St Augustine* (Latin), plus computer code in the Fortran programming language and sections of yeast DNA. This revealed "Voynichese" to be most similar to the human languages.
The findings have not convinced Gordon Rugg of Keele University, UK, a proponent of the hoax hypothesis. In 2004, he came up with a low-tech method by which a smart trickster could create the entire Voynich manuscript without first inventing a secret language. The hoaxer could have created a table of gibberish syllables representing a selection of invented roots, prefixes and suffixes, and then covered it with a piece of card containing three holes, moving it to read off new "words". Using a selection of cards with different arrangements of holes would produce nonsense that looked like language.
Rugg says this method could produce several of the features Montemurro found. "You can have very simple processes that produce very complex outputs." Such effort might have been warranted given the high prices that rare texts commanded among book collectors of the time, he adds.
The manuscript's complete lack of corrections also makes Rugg suspicious. "If the Voynich manuscript contained a real language, either the person who wrote it didn't care about mistakes, or he wrote 200 pages without making a mistake," he says. Both are unlikely.
Montemurro hopes to apply the technique for text analysis next to DNA and neural signals. This might help geneticists home in on valuable stretches of DNA and reveal whether different parts of the brain communicate in specific ways. A similar method could extract alien messages from background noise.
And even though Rugg thinks Voynich is a hoax, it will always have a special fascination, he says. "It's like the most interesting whodunnit ever, and somebody's ripped out the last three pages."
LISA GROSSMAN, NEW SCIENTIST | What is Montemurro's main conclusion? | The structure of the script indicates that it contains meaningful text. | The analysis indicates that the script might be older than previously believed. | More advanced mathematical models are needed to determine the script's status. | Academic and non-academic texts differ from each other in previously unknown ways. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
ELF – Engelsk läsförståelse
Delprovet ELF består av engelska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Mystery Script
Boasting illustrations of naked nymphs, unrecognisable plants, astrological diagrams and reams of text in an unknown alphabet, the Voynich manuscript has baffled and captivated researchers since book dealer Wilfred Voynich found it in an Italian monastery in 1912.
Although its patterns of word lengths and symbol combinations seem similar to those of real languages, the most recent studies suggested that the book is a clever 15th-century hoax designed to dupe Renaissance book collectors, and that the words have no meaning.
Now Marcelo Montemurro of the University of Manchester in the UK and colleagues have analysed the text using a technique that looks for word relationships that signify meaning. First Montemurro's team used a formula to find the "entropy" of each term or word. This is a measure of how evenly distributed it is. For a given term, they calculated its entropy in the original text and in a scrambled version. The difference between the two entropies, multiplied by the frequency of the word, gives a measure of how much information it carries.
The idea is that information-rich words will appear more frequently, but also, as in real language, only appear in sections dealing with that topic, whereas low-information words such as "and" should be sprinkled throughout.
Montemurro's team had already used the entropy approach in 2009 to home in on meaningful words in famous texts. For Charles Darwin's *On the Origin of Species*, the top 10 most informative words identified by the formula included "species", "variety", "hybrid", "form" and "genus". In *Moby Dick*, by Herman Melville, the formula quite rightly flagged up "whale" as one of the most important words.
When applied to the Voynich texts, the formula picked out several high-entropy words. Unlike for Darwin and Melville, it is not known what those words mean, but they seemed to be specific to different sections of the manuscript, as in a real text.
The team also measured the relatedness of various Voynich words, based on how related words cluster in known languages. They found that the terms in what look like the pharmaceutical and herbal sections were more likely to be related to each other than to terms in sections apparently about astrology, biology and recipes. "Our analysis is the first that actually links these sections only by their linguistic structure," Montemurro says.
To compare the Voynich text with specific, known languages, the team looked at another metric: the optimal way to divide a text into chunks so as to maximise the information value of each chunk. In novels or chapters that pertain to a certain topic, clusters of related, high-entropy terms - known as scale domains - tend to be large, containing several hundred words. By contrast, in a simple list of citations, say, these domains would be much smaller.
The team calculated the optimal scale domains for texts of similar length to Voynich, written in several languages: *On the Origin of Species* (English), *Records of the Grand Historian* (Classical Chinese) and *The Confessions of St Augustine* (Latin), plus computer code in the Fortran programming language and sections of yeast DNA. This revealed "Voynichese" to be most similar to the human languages.
The findings have not convinced Gordon Rugg of Keele University, UK, a proponent of the hoax hypothesis. In 2004, he came up with a low-tech method by which a smart trickster could create the entire Voynich manuscript without first inventing a secret language. The hoaxer could have created a table of gibberish syllables representing a selection of invented roots, prefixes and suffixes, and then covered it with a piece of card containing three holes, moving it to read off new "words". Using a selection of cards with different arrangements of holes would produce nonsense that looked like language.
Rugg says this method could produce several of the features Montemurro found. "You can have very simple processes that produce very complex outputs." Such effort might have been warranted given the high prices that rare texts commanded among book collectors of the time, he adds.
The manuscript's complete lack of corrections also makes Rugg suspicious. "If the Voynich manuscript contained a real language, either the person who wrote it didn't care about mistakes, or he wrote 200 pages without making a mistake," he says. Both are unlikely.
Montemurro hopes to apply the technique for text analysis next to DNA and neural signals. This might help geneticists home in on valuable stretches of DNA and reveal whether different parts of the brain communicate in specific ways. A similar method could extract alien messages from background noise.
And even though Rugg thinks Voynich is a hoax, it will always have a special fascination, he says. "It's like the most interesting whodunnit ever, and somebody's ripped out the last three pages."
LISA GROSSMAN, NEW SCIENTIST
---
What is Montemurro's main conclusion?
A: The structure of the script indicates that it contains meaningful text.
B: The analysis indicates that the script might be older than previously believed.
C: More advanced mathematical models are needed to determine the script's status.
D: Academic and non-academic texts differ from each other in previously unknown ways.
Svar:
| A | 1 | 2024-10-20_provpass-5_del-VERB_q-37 |
2024-10-20 | provpass-5_del-VERB | ELF | 38 | Mystery Script
Boasting illustrations of naked nymphs, unrecognisable plants, astrological diagrams and reams of text in an unknown alphabet, the Voynich manuscript has baffled and captivated researchers since book dealer Wilfred Voynich found it in an Italian monastery in 1912.
Although its patterns of word lengths and symbol combinations seem similar to those of real languages, the most recent studies suggested that the book is a clever 15th-century hoax designed to dupe Renaissance book collectors, and that the words have no meaning.
Now Marcelo Montemurro of the University of Manchester in the UK and colleagues have analysed the text using a technique that looks for word relationships that signify meaning. First Montemurro's team used a formula to find the "entropy" of each term or word. This is a measure of how evenly distributed it is. For a given term, they calculated its entropy in the original text and in a scrambled version. The difference between the two entropies, multiplied by the frequency of the word, gives a measure of how much information it carries.
The idea is that information-rich words will appear more frequently, but also, as in real language, only appear in sections dealing with that topic, whereas low-information words such as "and" should be sprinkled throughout.
Montemurro's team had already used the entropy approach in 2009 to home in on meaningful words in famous texts. For Charles Darwin's *On the Origin of Species*, the top 10 most informative words identified by the formula included "species", "variety", "hybrid", "form" and "genus". In *Moby Dick*, by Herman Melville, the formula quite rightly flagged up "whale" as one of the most important words.
When applied to the Voynich texts, the formula picked out several high-entropy words. Unlike for Darwin and Melville, it is not known what those words mean, but they seemed to be specific to different sections of the manuscript, as in a real text.
The team also measured the relatedness of various Voynich words, based on how related words cluster in known languages. They found that the terms in what look like the pharmaceutical and herbal sections were more likely to be related to each other than to terms in sections apparently about astrology, biology and recipes. "Our analysis is the first that actually links these sections only by their linguistic structure," Montemurro says.
To compare the Voynich text with specific, known languages, the team looked at another metric: the optimal way to divide a text into chunks so as to maximise the information value of each chunk. In novels or chapters that pertain to a certain topic, clusters of related, high-entropy terms - known as scale domains - tend to be large, containing several hundred words. By contrast, in a simple list of citations, say, these domains would be much smaller.
The team calculated the optimal scale domains for texts of similar length to Voynich, written in several languages: *On the Origin of Species* (English), *Records of the Grand Historian* (Classical Chinese) and *The Confessions of St Augustine* (Latin), plus computer code in the Fortran programming language and sections of yeast DNA. This revealed "Voynichese" to be most similar to the human languages.
The findings have not convinced Gordon Rugg of Keele University, UK, a proponent of the hoax hypothesis. In 2004, he came up with a low-tech method by which a smart trickster could create the entire Voynich manuscript without first inventing a secret language. The hoaxer could have created a table of gibberish syllables representing a selection of invented roots, prefixes and suffixes, and then covered it with a piece of card containing three holes, moving it to read off new "words". Using a selection of cards with different arrangements of holes would produce nonsense that looked like language.
Rugg says this method could produce several of the features Montemurro found. "You can have very simple processes that produce very complex outputs." Such effort might have been warranted given the high prices that rare texts commanded among book collectors of the time, he adds.
The manuscript's complete lack of corrections also makes Rugg suspicious. "If the Voynich manuscript contained a real language, either the person who wrote it didn't care about mistakes, or he wrote 200 pages without making a mistake," he says. Both are unlikely.
Montemurro hopes to apply the technique for text analysis next to DNA and neural signals. This might help geneticists home in on valuable stretches of DNA and reveal whether different parts of the brain communicate in specific ways. A similar method could extract alien messages from background noise.
And even though Rugg thinks Voynich is a hoax, it will always have a special fascination, he says. "It's like the most interesting whodunnit ever, and somebody's ripped out the last three pages."
LISA GROSSMAN, NEW SCIENTIST | How can Gordon Rugg's opinion of Montemurro's analysis be best summarized? | Montemurro's interpretation of the result is not necessarily the correct one. | Montemurro's analysis is seriously lacking in scientific methodology. | Montemurro's conclusions are probably correct but more evidence is needed. | Montemurro's analysis strengthens the claim that the manuscript is a fake. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
ELF – Engelsk läsförståelse
Delprovet ELF består av engelska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Mystery Script
Boasting illustrations of naked nymphs, unrecognisable plants, astrological diagrams and reams of text in an unknown alphabet, the Voynich manuscript has baffled and captivated researchers since book dealer Wilfred Voynich found it in an Italian monastery in 1912.
Although its patterns of word lengths and symbol combinations seem similar to those of real languages, the most recent studies suggested that the book is a clever 15th-century hoax designed to dupe Renaissance book collectors, and that the words have no meaning.
Now Marcelo Montemurro of the University of Manchester in the UK and colleagues have analysed the text using a technique that looks for word relationships that signify meaning. First Montemurro's team used a formula to find the "entropy" of each term or word. This is a measure of how evenly distributed it is. For a given term, they calculated its entropy in the original text and in a scrambled version. The difference between the two entropies, multiplied by the frequency of the word, gives a measure of how much information it carries.
The idea is that information-rich words will appear more frequently, but also, as in real language, only appear in sections dealing with that topic, whereas low-information words such as "and" should be sprinkled throughout.
Montemurro's team had already used the entropy approach in 2009 to home in on meaningful words in famous texts. For Charles Darwin's *On the Origin of Species*, the top 10 most informative words identified by the formula included "species", "variety", "hybrid", "form" and "genus". In *Moby Dick*, by Herman Melville, the formula quite rightly flagged up "whale" as one of the most important words.
When applied to the Voynich texts, the formula picked out several high-entropy words. Unlike for Darwin and Melville, it is not known what those words mean, but they seemed to be specific to different sections of the manuscript, as in a real text.
The team also measured the relatedness of various Voynich words, based on how related words cluster in known languages. They found that the terms in what look like the pharmaceutical and herbal sections were more likely to be related to each other than to terms in sections apparently about astrology, biology and recipes. "Our analysis is the first that actually links these sections only by their linguistic structure," Montemurro says.
To compare the Voynich text with specific, known languages, the team looked at another metric: the optimal way to divide a text into chunks so as to maximise the information value of each chunk. In novels or chapters that pertain to a certain topic, clusters of related, high-entropy terms - known as scale domains - tend to be large, containing several hundred words. By contrast, in a simple list of citations, say, these domains would be much smaller.
The team calculated the optimal scale domains for texts of similar length to Voynich, written in several languages: *On the Origin of Species* (English), *Records of the Grand Historian* (Classical Chinese) and *The Confessions of St Augustine* (Latin), plus computer code in the Fortran programming language and sections of yeast DNA. This revealed "Voynichese" to be most similar to the human languages.
The findings have not convinced Gordon Rugg of Keele University, UK, a proponent of the hoax hypothesis. In 2004, he came up with a low-tech method by which a smart trickster could create the entire Voynich manuscript without first inventing a secret language. The hoaxer could have created a table of gibberish syllables representing a selection of invented roots, prefixes and suffixes, and then covered it with a piece of card containing three holes, moving it to read off new "words". Using a selection of cards with different arrangements of holes would produce nonsense that looked like language.
Rugg says this method could produce several of the features Montemurro found. "You can have very simple processes that produce very complex outputs." Such effort might have been warranted given the high prices that rare texts commanded among book collectors of the time, he adds.
The manuscript's complete lack of corrections also makes Rugg suspicious. "If the Voynich manuscript contained a real language, either the person who wrote it didn't care about mistakes, or he wrote 200 pages without making a mistake," he says. Both are unlikely.
Montemurro hopes to apply the technique for text analysis next to DNA and neural signals. This might help geneticists home in on valuable stretches of DNA and reveal whether different parts of the brain communicate in specific ways. A similar method could extract alien messages from background noise.
And even though Rugg thinks Voynich is a hoax, it will always have a special fascination, he says. "It's like the most interesting whodunnit ever, and somebody's ripped out the last three pages."
LISA GROSSMAN, NEW SCIENTIST
---
How can Gordon Rugg's opinion of Montemurro's analysis be best summarized?
A: Montemurro's interpretation of the result is not necessarily the correct one.
B: Montemurro's analysis is seriously lacking in scientific methodology.
C: Montemurro's conclusions are probably correct but more evidence is needed.
D: Montemurro's analysis strengthens the claim that the manuscript is a fake.
Svar:
| A | 1 | 2024-10-20_provpass-5_del-VERB_q-38 |
2024-10-20 | provpass-5_del-VERB | ELF | 39 | Mystery Script
Boasting illustrations of naked nymphs, unrecognisable plants, astrological diagrams and reams of text in an unknown alphabet, the Voynich manuscript has baffled and captivated researchers since book dealer Wilfred Voynich found it in an Italian monastery in 1912.
Although its patterns of word lengths and symbol combinations seem similar to those of real languages, the most recent studies suggested that the book is a clever 15th-century hoax designed to dupe Renaissance book collectors, and that the words have no meaning.
Now Marcelo Montemurro of the University of Manchester in the UK and colleagues have analysed the text using a technique that looks for word relationships that signify meaning. First Montemurro's team used a formula to find the "entropy" of each term or word. This is a measure of how evenly distributed it is. For a given term, they calculated its entropy in the original text and in a scrambled version. The difference between the two entropies, multiplied by the frequency of the word, gives a measure of how much information it carries.
The idea is that information-rich words will appear more frequently, but also, as in real language, only appear in sections dealing with that topic, whereas low-information words such as "and" should be sprinkled throughout.
Montemurro's team had already used the entropy approach in 2009 to home in on meaningful words in famous texts. For Charles Darwin's *On the Origin of Species*, the top 10 most informative words identified by the formula included "species", "variety", "hybrid", "form" and "genus". In *Moby Dick*, by Herman Melville, the formula quite rightly flagged up "whale" as one of the most important words.
When applied to the Voynich texts, the formula picked out several high-entropy words. Unlike for Darwin and Melville, it is not known what those words mean, but they seemed to be specific to different sections of the manuscript, as in a real text.
The team also measured the relatedness of various Voynich words, based on how related words cluster in known languages. They found that the terms in what look like the pharmaceutical and herbal sections were more likely to be related to each other than to terms in sections apparently about astrology, biology and recipes. "Our analysis is the first that actually links these sections only by their linguistic structure," Montemurro says.
To compare the Voynich text with specific, known languages, the team looked at another metric: the optimal way to divide a text into chunks so as to maximise the information value of each chunk. In novels or chapters that pertain to a certain topic, clusters of related, high-entropy terms - known as scale domains - tend to be large, containing several hundred words. By contrast, in a simple list of citations, say, these domains would be much smaller.
The team calculated the optimal scale domains for texts of similar length to Voynich, written in several languages: *On the Origin of Species* (English), *Records of the Grand Historian* (Classical Chinese) and *The Confessions of St Augustine* (Latin), plus computer code in the Fortran programming language and sections of yeast DNA. This revealed "Voynichese" to be most similar to the human languages.
The findings have not convinced Gordon Rugg of Keele University, UK, a proponent of the hoax hypothesis. In 2004, he came up with a low-tech method by which a smart trickster could create the entire Voynich manuscript without first inventing a secret language. The hoaxer could have created a table of gibberish syllables representing a selection of invented roots, prefixes and suffixes, and then covered it with a piece of card containing three holes, moving it to read off new "words". Using a selection of cards with different arrangements of holes would produce nonsense that looked like language.
Rugg says this method could produce several of the features Montemurro found. "You can have very simple processes that produce very complex outputs." Such effort might have been warranted given the high prices that rare texts commanded among book collectors of the time, he adds.
The manuscript's complete lack of corrections also makes Rugg suspicious. "If the Voynich manuscript contained a real language, either the person who wrote it didn't care about mistakes, or he wrote 200 pages without making a mistake," he says. Both are unlikely.
Montemurro hopes to apply the technique for text analysis next to DNA and neural signals. This might help geneticists home in on valuable stretches of DNA and reveal whether different parts of the brain communicate in specific ways. A similar method could extract alien messages from background noise.
And even though Rugg thinks Voynich is a hoax, it will always have a special fascination, he says. "It's like the most interesting whodunnit ever, and somebody's ripped out the last three pages."
LISA GROSSMAN, NEW SCIENTIST | What can be concluded about the author's general view of the debate? | All available evidence indicates that the manuscript is a fake. | We can be reasonably sure that the text is meaningful in some way. | There is currently no obvious way to decide whether the script is a fake. | The arguments in the debate are based more on personal opinion than on evidence. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
ELF – Engelsk läsförståelse
Delprovet ELF består av engelska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Mystery Script
Boasting illustrations of naked nymphs, unrecognisable plants, astrological diagrams and reams of text in an unknown alphabet, the Voynich manuscript has baffled and captivated researchers since book dealer Wilfred Voynich found it in an Italian monastery in 1912.
Although its patterns of word lengths and symbol combinations seem similar to those of real languages, the most recent studies suggested that the book is a clever 15th-century hoax designed to dupe Renaissance book collectors, and that the words have no meaning.
Now Marcelo Montemurro of the University of Manchester in the UK and colleagues have analysed the text using a technique that looks for word relationships that signify meaning. First Montemurro's team used a formula to find the "entropy" of each term or word. This is a measure of how evenly distributed it is. For a given term, they calculated its entropy in the original text and in a scrambled version. The difference between the two entropies, multiplied by the frequency of the word, gives a measure of how much information it carries.
The idea is that information-rich words will appear more frequently, but also, as in real language, only appear in sections dealing with that topic, whereas low-information words such as "and" should be sprinkled throughout.
Montemurro's team had already used the entropy approach in 2009 to home in on meaningful words in famous texts. For Charles Darwin's *On the Origin of Species*, the top 10 most informative words identified by the formula included "species", "variety", "hybrid", "form" and "genus". In *Moby Dick*, by Herman Melville, the formula quite rightly flagged up "whale" as one of the most important words.
When applied to the Voynich texts, the formula picked out several high-entropy words. Unlike for Darwin and Melville, it is not known what those words mean, but they seemed to be specific to different sections of the manuscript, as in a real text.
The team also measured the relatedness of various Voynich words, based on how related words cluster in known languages. They found that the terms in what look like the pharmaceutical and herbal sections were more likely to be related to each other than to terms in sections apparently about astrology, biology and recipes. "Our analysis is the first that actually links these sections only by their linguistic structure," Montemurro says.
To compare the Voynich text with specific, known languages, the team looked at another metric: the optimal way to divide a text into chunks so as to maximise the information value of each chunk. In novels or chapters that pertain to a certain topic, clusters of related, high-entropy terms - known as scale domains - tend to be large, containing several hundred words. By contrast, in a simple list of citations, say, these domains would be much smaller.
The team calculated the optimal scale domains for texts of similar length to Voynich, written in several languages: *On the Origin of Species* (English), *Records of the Grand Historian* (Classical Chinese) and *The Confessions of St Augustine* (Latin), plus computer code in the Fortran programming language and sections of yeast DNA. This revealed "Voynichese" to be most similar to the human languages.
The findings have not convinced Gordon Rugg of Keele University, UK, a proponent of the hoax hypothesis. In 2004, he came up with a low-tech method by which a smart trickster could create the entire Voynich manuscript without first inventing a secret language. The hoaxer could have created a table of gibberish syllables representing a selection of invented roots, prefixes and suffixes, and then covered it with a piece of card containing three holes, moving it to read off new "words". Using a selection of cards with different arrangements of holes would produce nonsense that looked like language.
Rugg says this method could produce several of the features Montemurro found. "You can have very simple processes that produce very complex outputs." Such effort might have been warranted given the high prices that rare texts commanded among book collectors of the time, he adds.
The manuscript's complete lack of corrections also makes Rugg suspicious. "If the Voynich manuscript contained a real language, either the person who wrote it didn't care about mistakes, or he wrote 200 pages without making a mistake," he says. Both are unlikely.
Montemurro hopes to apply the technique for text analysis next to DNA and neural signals. This might help geneticists home in on valuable stretches of DNA and reveal whether different parts of the brain communicate in specific ways. A similar method could extract alien messages from background noise.
And even though Rugg thinks Voynich is a hoax, it will always have a special fascination, he says. "It's like the most interesting whodunnit ever, and somebody's ripped out the last three pages."
LISA GROSSMAN, NEW SCIENTIST
---
What can be concluded about the author's general view of the debate?
A: All available evidence indicates that the manuscript is a fake.
B: We can be reasonably sure that the text is meaningful in some way.
C: There is currently no obvious way to decide whether the script is a fake.
D: The arguments in the debate are based more on personal opinion than on evidence.
Svar:
| C | 1 | 2024-10-20_provpass-5_del-VERB_q-39 |
2024-10-20 | provpass-5_del-VERB | ELF | 40 | Mystery Script
Boasting illustrations of naked nymphs, unrecognisable plants, astrological diagrams and reams of text in an unknown alphabet, the Voynich manuscript has baffled and captivated researchers since book dealer Wilfred Voynich found it in an Italian monastery in 1912.
Although its patterns of word lengths and symbol combinations seem similar to those of real languages, the most recent studies suggested that the book is a clever 15th-century hoax designed to dupe Renaissance book collectors, and that the words have no meaning.
Now Marcelo Montemurro of the University of Manchester in the UK and colleagues have analysed the text using a technique that looks for word relationships that signify meaning. First Montemurro's team used a formula to find the "entropy" of each term or word. This is a measure of how evenly distributed it is. For a given term, they calculated its entropy in the original text and in a scrambled version. The difference between the two entropies, multiplied by the frequency of the word, gives a measure of how much information it carries.
The idea is that information-rich words will appear more frequently, but also, as in real language, only appear in sections dealing with that topic, whereas low-information words such as "and" should be sprinkled throughout.
Montemurro's team had already used the entropy approach in 2009 to home in on meaningful words in famous texts. For Charles Darwin's *On the Origin of Species*, the top 10 most informative words identified by the formula included "species", "variety", "hybrid", "form" and "genus". In *Moby Dick*, by Herman Melville, the formula quite rightly flagged up "whale" as one of the most important words.
When applied to the Voynich texts, the formula picked out several high-entropy words. Unlike for Darwin and Melville, it is not known what those words mean, but they seemed to be specific to different sections of the manuscript, as in a real text.
The team also measured the relatedness of various Voynich words, based on how related words cluster in known languages. They found that the terms in what look like the pharmaceutical and herbal sections were more likely to be related to each other than to terms in sections apparently about astrology, biology and recipes. "Our analysis is the first that actually links these sections only by their linguistic structure," Montemurro says.
To compare the Voynich text with specific, known languages, the team looked at another metric: the optimal way to divide a text into chunks so as to maximise the information value of each chunk. In novels or chapters that pertain to a certain topic, clusters of related, high-entropy terms - known as scale domains - tend to be large, containing several hundred words. By contrast, in a simple list of citations, say, these domains would be much smaller.
The team calculated the optimal scale domains for texts of similar length to Voynich, written in several languages: *On the Origin of Species* (English), *Records of the Grand Historian* (Classical Chinese) and *The Confessions of St Augustine* (Latin), plus computer code in the Fortran programming language and sections of yeast DNA. This revealed "Voynichese" to be most similar to the human languages.
The findings have not convinced Gordon Rugg of Keele University, UK, a proponent of the hoax hypothesis. In 2004, he came up with a low-tech method by which a smart trickster could create the entire Voynich manuscript without first inventing a secret language. The hoaxer could have created a table of gibberish syllables representing a selection of invented roots, prefixes and suffixes, and then covered it with a piece of card containing three holes, moving it to read off new "words". Using a selection of cards with different arrangements of holes would produce nonsense that looked like language.
Rugg says this method could produce several of the features Montemurro found. "You can have very simple processes that produce very complex outputs." Such effort might have been warranted given the high prices that rare texts commanded among book collectors of the time, he adds.
The manuscript's complete lack of corrections also makes Rugg suspicious. "If the Voynich manuscript contained a real language, either the person who wrote it didn't care about mistakes, or he wrote 200 pages without making a mistake," he says. Both are unlikely.
Montemurro hopes to apply the technique for text analysis next to DNA and neural signals. This might help geneticists home in on valuable stretches of DNA and reveal whether different parts of the brain communicate in specific ways. A similar method could extract alien messages from background noise.
And even though Rugg thinks Voynich is a hoax, it will always have a special fascination, he says. "It's like the most interesting whodunnit ever, and somebody's ripped out the last three pages."
LISA GROSSMAN, NEW SCIENTIST | What is said in relation to other possible uses for Montemurro's basic method? | It could be used to identify signs of life in outer space. | It could be used to improve the readability of scientific texts. | It is highly unrealistic that it can be used in DNA research. | It is doubtful whether the method has any scientific value. | null |
Du är en expert på att skriva högskoleprovet.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Skriv bara ut A, B, C eller D – inget annat
|
ELF – Engelsk läsförståelse
Delprovet ELF består av engelska texter från olika ämnesområden och av varierande längd. Varje uppgift består av en fråga med fyra svarsförslag, varav ett är rätt. Ibland kan du klart se att ett av svarsförslagen är rätt och att de andra är fel. Ibland verkar först flera svar mer eller mindre rimliga. Då måste du, genom att jämföra de olika svarsförslagen, välja ut det som bäst besvarar frågan. Observera att du ska lösa uppgifterna med ledning av den information som ges i respektive text.
---
Mystery Script
Boasting illustrations of naked nymphs, unrecognisable plants, astrological diagrams and reams of text in an unknown alphabet, the Voynich manuscript has baffled and captivated researchers since book dealer Wilfred Voynich found it in an Italian monastery in 1912.
Although its patterns of word lengths and symbol combinations seem similar to those of real languages, the most recent studies suggested that the book is a clever 15th-century hoax designed to dupe Renaissance book collectors, and that the words have no meaning.
Now Marcelo Montemurro of the University of Manchester in the UK and colleagues have analysed the text using a technique that looks for word relationships that signify meaning. First Montemurro's team used a formula to find the "entropy" of each term or word. This is a measure of how evenly distributed it is. For a given term, they calculated its entropy in the original text and in a scrambled version. The difference between the two entropies, multiplied by the frequency of the word, gives a measure of how much information it carries.
The idea is that information-rich words will appear more frequently, but also, as in real language, only appear in sections dealing with that topic, whereas low-information words such as "and" should be sprinkled throughout.
Montemurro's team had already used the entropy approach in 2009 to home in on meaningful words in famous texts. For Charles Darwin's *On the Origin of Species*, the top 10 most informative words identified by the formula included "species", "variety", "hybrid", "form" and "genus". In *Moby Dick*, by Herman Melville, the formula quite rightly flagged up "whale" as one of the most important words.
When applied to the Voynich texts, the formula picked out several high-entropy words. Unlike for Darwin and Melville, it is not known what those words mean, but they seemed to be specific to different sections of the manuscript, as in a real text.
The team also measured the relatedness of various Voynich words, based on how related words cluster in known languages. They found that the terms in what look like the pharmaceutical and herbal sections were more likely to be related to each other than to terms in sections apparently about astrology, biology and recipes. "Our analysis is the first that actually links these sections only by their linguistic structure," Montemurro says.
To compare the Voynich text with specific, known languages, the team looked at another metric: the optimal way to divide a text into chunks so as to maximise the information value of each chunk. In novels or chapters that pertain to a certain topic, clusters of related, high-entropy terms - known as scale domains - tend to be large, containing several hundred words. By contrast, in a simple list of citations, say, these domains would be much smaller.
The team calculated the optimal scale domains for texts of similar length to Voynich, written in several languages: *On the Origin of Species* (English), *Records of the Grand Historian* (Classical Chinese) and *The Confessions of St Augustine* (Latin), plus computer code in the Fortran programming language and sections of yeast DNA. This revealed "Voynichese" to be most similar to the human languages.
The findings have not convinced Gordon Rugg of Keele University, UK, a proponent of the hoax hypothesis. In 2004, he came up with a low-tech method by which a smart trickster could create the entire Voynich manuscript without first inventing a secret language. The hoaxer could have created a table of gibberish syllables representing a selection of invented roots, prefixes and suffixes, and then covered it with a piece of card containing three holes, moving it to read off new "words". Using a selection of cards with different arrangements of holes would produce nonsense that looked like language.
Rugg says this method could produce several of the features Montemurro found. "You can have very simple processes that produce very complex outputs." Such effort might have been warranted given the high prices that rare texts commanded among book collectors of the time, he adds.
The manuscript's complete lack of corrections also makes Rugg suspicious. "If the Voynich manuscript contained a real language, either the person who wrote it didn't care about mistakes, or he wrote 200 pages without making a mistake," he says. Both are unlikely.
Montemurro hopes to apply the technique for text analysis next to DNA and neural signals. This might help geneticists home in on valuable stretches of DNA and reveal whether different parts of the brain communicate in specific ways. A similar method could extract alien messages from background noise.
And even though Rugg thinks Voynich is a hoax, it will always have a special fascination, he says. "It's like the most interesting whodunnit ever, and somebody's ripped out the last three pages."
LISA GROSSMAN, NEW SCIENTIST
---
What is said in relation to other possible uses for Montemurro's basic method?
A: It could be used to identify signs of life in outer space.
B: It could be used to improve the readability of scientific texts.
C: It is highly unrealistic that it can be used in DNA research.
D: It is doubtful whether the method has any scientific value.
Svar:
| A | 1 | 2024-10-20_provpass-5_del-VERB_q-40 |
kunskapsprov_läkare_2024-11-26_mcq-140 | null | null | 1 | null | ABCDE-regeln används i samband med bedömning av hudförändringar hos patienter.
Vad står bokstaven B för i ABCDE-regeln? | Bicolor | Bipolar | Bisected | Body | Border | Du är en expert på att skriva prov.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat | I kunskapsprov för läkare inleds varje uppgift med en fråga. Under frågan finns fem svarsalternativ. Välj det svarsalternativ som bäst stämmer in på den aktuella frågan.
Fråga:
ABCDE-regeln används i samband med bedömning av hudförändringar hos patienter.
Vad står bokstaven B för i ABCDE-regeln?
A: Bicolor
B: Bipolar
C: Bisected
D: Body
E: Border
Svar: | E | 1 | kunskapsprov_läkare_2024-11-26_mcq-140_q-id-1 |
kunskapsprov_läkare_2024-11-26_mcq-140 | null | null | 2 | null | Kalcitonin spelar en viktig roll i regleringen av kalciumhomeostas genom att sänka kalciumnivåerna i blodet.
Vilken celltyp ansvarar för produktionen av kalcitonin? | binjurens celler i zona fasciculata | binjurens celler i zona reticularis | bisköldkörtelns huvudceller | tyreoideakörtelns follikulära celler | tyreoideakörtelns parafollikulära celler | Du är en expert på att skriva prov.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat | I kunskapsprov för läkare inleds varje uppgift med en fråga. Under frågan finns fem svarsalternativ. Välj det svarsalternativ som bäst stämmer in på den aktuella frågan.
Fråga:
Kalcitonin spelar en viktig roll i regleringen av kalciumhomeostas genom att sänka kalciumnivåerna i blodet.
Vilken celltyp ansvarar för produktionen av kalcitonin?
A: binjurens celler i zona fasciculata
B: binjurens celler i zona reticularis
C: bisköldkörtelns huvudceller
D: tyreoideakörtelns follikulära celler
E: tyreoideakörtelns parafollikulära celler
Svar: | E | 1 | kunskapsprov_läkare_2024-11-26_mcq-140_q-id-2 |
kunskapsprov_läkare_2024-11-26_mcq-140 | null | null | 3 | null | När en follikel mognar i äggstocken bildas en vätskefylld kavitet som kallas för antrum och omger oocyten.
Vilken celltyp är ansvarig för produktionen av antrumvätska? | granulosaceller | oocyt | stromacell | theca externa-cell | theca interna-celler | Du är en expert på att skriva prov.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat | I kunskapsprov för läkare inleds varje uppgift med en fråga. Under frågan finns fem svarsalternativ. Välj det svarsalternativ som bäst stämmer in på den aktuella frågan.
Fråga:
När en follikel mognar i äggstocken bildas en vätskefylld kavitet som kallas för antrum och omger oocyten.
Vilken celltyp är ansvarig för produktionen av antrumvätska?
A: granulosaceller
B: oocyt
C: stromacell
D: theca externa-cell
E: theca interna-celler
Svar: | A | 1 | kunskapsprov_läkare_2024-11-26_mcq-140_q-id-3 |
kunskapsprov_läkare_2024-11-26_mcq-140 | null | null | 4 | null | Prostatacancer är en av de vanligaste cancerformerna bland män. Prostatakörteln är indelad i olika delar.
I vilken del av prostatan uppstår de flesta fall av prostatacancer? | anteriora fibromuskulära stromat | basala zonen | centrala zonen | perifera zonen | transitionszonen | Du är en expert på att skriva prov.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat | I kunskapsprov för läkare inleds varje uppgift med en fråga. Under frågan finns fem svarsalternativ. Välj det svarsalternativ som bäst stämmer in på den aktuella frågan.
Fråga:
Prostatacancer är en av de vanligaste cancerformerna bland män. Prostatakörteln är indelad i olika delar.
I vilken del av prostatan uppstår de flesta fall av prostatacancer?
A: anteriora fibromuskulära stromat
B: basala zonen
C: centrala zonen
D: perifera zonen
E: transitionszonen
Svar: | D | 1 | kunskapsprov_läkare_2024-11-26_mcq-140_q-id-4 |
kunskapsprov_läkare_2024-11-26_mcq-140 | null | null | 5 | null | Fria radikaler kan orsaka mutationer och i förlängningen cancer. Nedan har vi molekyler A-E.
A: •CH3
B: CH3-CH2-CH3
C: HO-OH
D: NH4+
E: CH3COO-
Vilken molekyl är en fri radikal? | A | B | C | D | E | Du är en expert på att skriva prov.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat | I kunskapsprov för läkare inleds varje uppgift med en fråga. Under frågan finns fem svarsalternativ. Välj det svarsalternativ som bäst stämmer in på den aktuella frågan.
Fråga:
Fria radikaler kan orsaka mutationer och i förlängningen cancer. Nedan har vi molekyler A-E.
A: •CH3
B: CH3-CH2-CH3
C: HO-OH
D: NH4+
E: CH3COO-
Vilken molekyl är en fri radikal?
A: A
B: B
C: C
D: D
E: E
Svar: | A | 1 | kunskapsprov_läkare_2024-11-26_mcq-140_q-id-5 |
kunskapsprov_läkare_2024-11-26_mcq-140 | null | null | 6 | null | Glykolysen har en central funktion för att vi ska kunna använda glukos som energikälla.
Vilken metabolit kan antas öka om enzymet fosfofruktokinas blockeras i glykolysen? | ATP | glykogen | laktat | pyruvat | triacylglycerol | Du är en expert på att skriva prov.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat | I kunskapsprov för läkare inleds varje uppgift med en fråga. Under frågan finns fem svarsalternativ. Välj det svarsalternativ som bäst stämmer in på den aktuella frågan.
Fråga:
Glykolysen har en central funktion för att vi ska kunna använda glukos som energikälla.
Vilken metabolit kan antas öka om enzymet fosfofruktokinas blockeras i glykolysen?
A: ATP
B: glykogen
C: laktat
D: pyruvat
E: triacylglycerol
Svar: | B | 1 | kunskapsprov_läkare_2024-11-26_mcq-140_q-id-6 |
kunskapsprov_läkare_2024-11-26_mcq-140 | null | null | 7 | null | Ett vanligt problem med läkemedel är att de kan få minskad löslighet i magsäckens sura miljö (pH ~ 1-3) genom att bli oladdade. Detta gör ofta att de inte kan ges oralt.
Bilden nedan visar 5 hypotetiska läkemedel namngivna som A-E:
A: AH⁺ ⇌ A + H⁺ pKa=10.1
B: BH ⇌ B⁻ + H⁺ pKa=0.3
C: CH⁺ ⇌ C + H⁺ pKa=4.3
D: DH ⇌ D⁻ + H⁺ pKa=4.6
E: EH⁺ ⇌ E + H⁺ pKa=8.5
Vilken av molekylerna kan antas bli mindre lösligt i magsäcken? | A | B | C | D | E | Du är en expert på att skriva prov.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat | I kunskapsprov för läkare inleds varje uppgift med en fråga. Under frågan finns fem svarsalternativ. Välj det svarsalternativ som bäst stämmer in på den aktuella frågan.
Fråga:
Ett vanligt problem med läkemedel är att de kan få minskad löslighet i magsäckens sura miljö (pH ~ 1-3) genom att bli oladdade. Detta gör ofta att de inte kan ges oralt.
Bilden nedan visar 5 hypotetiska läkemedel namngivna som A-E:
A: AH⁺ ⇌ A + H⁺ pKa=10.1
B: BH ⇌ B⁻ + H⁺ pKa=0.3
C: CH⁺ ⇌ C + H⁺ pKa=4.3
D: DH ⇌ D⁻ + H⁺ pKa=4.6
E: EH⁺ ⇌ E + H⁺ pKa=8.5
Vilken av molekylerna kan antas bli mindre lösligt i magsäcken?
A: A
B: B
C: C
D: D
E: E
Svar: | D | 1 | kunskapsprov_läkare_2024-11-26_mcq-140_q-id-7 |
kunskapsprov_läkare_2024-11-26_mcq-140 | null | null | 8 | null | Vid behandlingar av bakterieinfektioner skiljer man mellan penicillin G som används intravenöst eller intramuskulärt och penicillin V som används oralt.
Varför kan inte penicillin G tas oralt? | Det bryts ned av bakterier i magtarmkanalen | Det bildar toxiska biprodukter i GI-kanalen | Det bryts ned av magsäckens syra | Det tas inte upp effektivt i tarmen | Det kan orsaka överkänslighetsreaktioner i munhålan | Du är en expert på att skriva prov.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat | I kunskapsprov för läkare inleds varje uppgift med en fråga. Under frågan finns fem svarsalternativ. Välj det svarsalternativ som bäst stämmer in på den aktuella frågan.
Fråga:
Vid behandlingar av bakterieinfektioner skiljer man mellan penicillin G som används intravenöst eller intramuskulärt och penicillin V som används oralt.
Varför kan inte penicillin G tas oralt?
A: Det bryts ned av bakterier i magtarmkanalen
B: Det bildar toxiska biprodukter i GI-kanalen
C: Det bryts ned av magsäckens syra
D: Det tas inte upp effektivt i tarmen
E: Det kan orsaka överkänslighetsreaktioner i munhålan
Svar: | C | 1 | kunskapsprov_läkare_2024-11-26_mcq-140_q-id-8 |
kunskapsprov_läkare_2024-11-26_mcq-140 | null | null | 9 | null | Cancer kan utvecklas om apoptosvägarna är defekta.
Ett protein är centralt för att initiera apoptos och förhindra tumörbildning under förutsättning att proteinet aktiveras korrekt.
Vilket protein gäller det? | Akt | Bcl-2 | EGFR | p53 | Ras | Du är en expert på att skriva prov.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat | I kunskapsprov för läkare inleds varje uppgift med en fråga. Under frågan finns fem svarsalternativ. Välj det svarsalternativ som bäst stämmer in på den aktuella frågan.
Fråga:
Cancer kan utvecklas om apoptosvägarna är defekta.
Ett protein är centralt för att initiera apoptos och förhindra tumörbildning under förutsättning att proteinet aktiveras korrekt.
Vilket protein gäller det?
A: Akt
B: Bcl-2
C: EGFR
D: p53
E: Ras
Svar: | D | 1 | kunskapsprov_läkare_2024-11-26_mcq-140_q-id-9 |
kunskapsprov_läkare_2024-11-26_mcq-140 | null | null | 10 | null | Caspaser är proteiner som spelar en nyckelroll i apoptos.
Vilken typ av enzym är caspaser? | fosfataser | kinaser | lipaser | nukleaser | proteaser | Du är en expert på att skriva prov.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat | I kunskapsprov för läkare inleds varje uppgift med en fråga. Under frågan finns fem svarsalternativ. Välj det svarsalternativ som bäst stämmer in på den aktuella frågan.
Fråga:
Caspaser är proteiner som spelar en nyckelroll i apoptos.
Vilken typ av enzym är caspaser?
A: fosfataser
B: kinaser
C: lipaser
D: nukleaser
E: proteaser
Svar: | E | 1 | kunskapsprov_läkare_2024-11-26_mcq-140_q-id-10 |
kunskapsprov_läkare_2024-11-26_mcq-140 | null | null | 11 | null | Retinoblastomprotein (pRb) blockerar cellcykelns progression vid övergången mellan fas G1 och S.
Ett specifikt protein fosforylerar och inaktiverar pRb vilket gör att cellen kan gå in i S-fasen.
Vilket protein gäller det? | AMPK (AMP-Activated Protein Kinase) | Cyclin-CDK (Cyclin-Dependent Kinase) | MAPK (Mitogen-Activated Protein Kinase) | mTOR (Mammalian Target of Rapamycin) | PKB/Akt (Protein Kinase B) | Du är en expert på att skriva prov.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat | I kunskapsprov för läkare inleds varje uppgift med en fråga. Under frågan finns fem svarsalternativ. Välj det svarsalternativ som bäst stämmer in på den aktuella frågan.
Fråga:
Retinoblastomprotein (pRb) blockerar cellcykelns progression vid övergången mellan fas G1 och S.
Ett specifikt protein fosforylerar och inaktiverar pRb vilket gör att cellen kan gå in i S-fasen.
Vilket protein gäller det?
A: AMPK (AMP-Activated Protein Kinase)
B: Cyclin-CDK (Cyclin-Dependent Kinase)
C: MAPK (Mitogen-Activated Protein Kinase)
D: mTOR (Mammalian Target of Rapamycin)
E: PKB/Akt (Protein Kinase B)
Svar: | B | 1 | kunskapsprov_läkare_2024-11-26_mcq-140_q-id-11 |
kunskapsprov_läkare_2024-11-26_mcq-140 | null | null | 12 | null | p21 är en cellcykelhämmare som blockerar cyklinberoende kinaser.
Vilket protein stimulerar produktionen av p21 som svar på DNA-skador? | Bcl-2 | Caspas 8 | Cyklin D | Mdm2 | p53 | Du är en expert på att skriva prov.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat | I kunskapsprov för läkare inleds varje uppgift med en fråga. Under frågan finns fem svarsalternativ. Välj det svarsalternativ som bäst stämmer in på den aktuella frågan.
Fråga:
p21 är en cellcykelhämmare som blockerar cyklinberoende kinaser.
Vilket protein stimulerar produktionen av p21 som svar på DNA-skador?
A: Bcl-2
B: Caspas 8
C: Cyklin D
D: Mdm2
E: p53
Svar: | E | 1 | kunskapsprov_läkare_2024-11-26_mcq-140_q-id-12 |
kunskapsprov_läkare_2024-11-26_mcq-140 | null | null | 13 | null | Efter att systerkromatiderna separerats under anafasen måste cellen delas i två dotterceller.
Vilken struktur är ansvarig för att dela cellmembranet under cytokines? | aktinring | centrosom | kinetokor | kohesin | mikrotubuli | Du är en expert på att skriva prov.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat | I kunskapsprov för läkare inleds varje uppgift med en fråga. Under frågan finns fem svarsalternativ. Välj det svarsalternativ som bäst stämmer in på den aktuella frågan.
Fråga:
Efter att systerkromatiderna separerats under anafasen måste cellen delas i två dotterceller.
Vilken struktur är ansvarig för att dela cellmembranet under cytokines?
A: aktinring
B: centrosom
C: kinetokor
D: kohesin
E: mikrotubuli
Svar: | A | 1 | kunskapsprov_läkare_2024-11-26_mcq-140_q-id-13 |
kunskapsprov_läkare_2024-11-26_mcq-140 | null | null | 14 | null | DNA-metylering är en epigenetisk mekanism som påverkar genuttryck.
Vilken bas i DNA metyleras vanligtvis för att reglera genuttryck? | adenin | cytosin | guanin | tymin | uracil | Du är en expert på att skriva prov.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat | I kunskapsprov för läkare inleds varje uppgift med en fråga. Under frågan finns fem svarsalternativ. Välj det svarsalternativ som bäst stämmer in på den aktuella frågan.
Fråga:
DNA-metylering är en epigenetisk mekanism som påverkar genuttryck.
Vilken bas i DNA metyleras vanligtvis för att reglera genuttryck?
A: adenin
B: cytosin
C: guanin
D: tymin
E: uracil
Svar: | B | 1 | kunskapsprov_läkare_2024-11-26_mcq-140_q-id-14 |
kunskapsprov_läkare_2024-11-26_mcq-140 | null | null | 15 | null | När DNA-skador uppstår aktiveras reparationsmekanismer för att bibehålla genomets integritet.
Ett specifikt enzym är ansvarigt för att fylla igen luckan efter att en skadad DNA-sekvens klippts bort under base-excision repair.
Vilket enzym? | exonukleas | DNA-polymeras | helikas | primas | omvänt transkriptas (reverse transcriptase) | Du är en expert på att skriva prov.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat | I kunskapsprov för läkare inleds varje uppgift med en fråga. Under frågan finns fem svarsalternativ. Välj det svarsalternativ som bäst stämmer in på den aktuella frågan.
Fråga:
När DNA-skador uppstår aktiveras reparationsmekanismer för att bibehålla genomets integritet.
Ett specifikt enzym är ansvarigt för att fylla igen luckan efter att en skadad DNA-sekvens klippts bort under base-excision repair.
Vilket enzym?
A: exonukleas
B: DNA-polymeras
C: helikas
D: primas
E: omvänt transkriptas (reverse transcriptase)
Svar: | B | 1 | kunskapsprov_läkare_2024-11-26_mcq-140_q-id-15 |
kunskapsprov_läkare_2024-11-26_mcq-140 | null | null | 16 | null | Vid celldelning dubbleras allt DNA för att sedan fördelas i två nya celler. Under mitosen dras de två systerkromatiderna inom varje kromosom isär med hjälp av mikrotubuli.
En specifik struktur förbinder mikrotubuli med kromosomerna under mitosen.
Vilken struktur? | centriol | kinetokor | kohesin | kondensin | lamin | Du är en expert på att skriva prov.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat | I kunskapsprov för läkare inleds varje uppgift med en fråga. Under frågan finns fem svarsalternativ. Välj det svarsalternativ som bäst stämmer in på den aktuella frågan.
Fråga:
Vid celldelning dubbleras allt DNA för att sedan fördelas i två nya celler. Under mitosen dras de två systerkromatiderna inom varje kromosom isär med hjälp av mikrotubuli.
En specifik struktur förbinder mikrotubuli med kromosomerna under mitosen.
Vilken struktur?
A: centriol
B: kinetokor
C: kohesin
D: kondensin
E: lamin
Svar: | B | 1 | kunskapsprov_läkare_2024-11-26_mcq-140_q-id-16 |
kunskapsprov_läkare_2024-11-26_mcq-140 | null | null | 18 | null | När cytokrom C frigörs från mitokondrierna aktiveras apoptos genom caspaskaskaden.
Vilket protein binder cytokrom C för att aktivera caspaser under apoptos? | Apaf-1 | Bax | FasL | MDM2 | p53 | Du är en expert på att skriva prov.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat | I kunskapsprov för läkare inleds varje uppgift med en fråga. Under frågan finns fem svarsalternativ. Välj det svarsalternativ som bäst stämmer in på den aktuella frågan.
Fråga:
När cytokrom C frigörs från mitokondrierna aktiveras apoptos genom caspaskaskaden.
Vilket protein binder cytokrom C för att aktivera caspaser under apoptos?
A: Apaf-1
B: Bax
C: FasL
D: MDM2
E: p53
Svar: | A | 1 | kunskapsprov_läkare_2024-11-26_mcq-140_q-id-18 |
kunskapsprov_läkare_2024-11-26_mcq-140 | null | null | 19 | null | Du träffar Zenia, 63 år, på Hälsocentralen där du arbetar. Zenia har diabetes mellitus typ 2 och hypertoni. Hon besväras av domningar och stickningar i höger hand.
Zenia vaknar 2-3 ggr/natt och behöver då "skaka" igång handen. De senaste veckorna har domningarna och stickningarna även kommit dagtid. Hon känner sig ibland fumlig och svag i handen.
Status höger hand: Nedsatt 2-punktsdiskrimination palmart dig 1,2,3 och radiala halvan av dig 4 samt dorsalt fingertopparna dig 1,2,3 och halva dig 4. Volarflexion i höger handled utlöser domning och stickning efter 45 sekunder och perkussion palmart över handleden utlöser stickningarna.
Vilken diagnos är mest sannolik utifrån Zenias anamnes och ditt status? | amyotrofisk lateralskleros | cervical rizopati | karpaltunnelsyndrom | polyneuropati | ulnarisentrapment | Du är en expert på att skriva prov.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat | I kunskapsprov för läkare inleds varje uppgift med en fråga. Under frågan finns fem svarsalternativ. Välj det svarsalternativ som bäst stämmer in på den aktuella frågan.
Fråga:
Du träffar Zenia, 63 år, på Hälsocentralen där du arbetar. Zenia har diabetes mellitus typ 2 och hypertoni. Hon besväras av domningar och stickningar i höger hand.
Zenia vaknar 2-3 ggr/natt och behöver då "skaka" igång handen. De senaste veckorna har domningarna och stickningarna även kommit dagtid. Hon känner sig ibland fumlig och svag i handen.
Status höger hand: Nedsatt 2-punktsdiskrimination palmart dig 1,2,3 och radiala halvan av dig 4 samt dorsalt fingertopparna dig 1,2,3 och halva dig 4. Volarflexion i höger handled utlöser domning och stickning efter 45 sekunder och perkussion palmart över handleden utlöser stickningarna.
Vilken diagnos är mest sannolik utifrån Zenias anamnes och ditt status?
A: amyotrofisk lateralskleros
B: cervical rizopati
C: karpaltunnelsyndrom
D: polyneuropati
E: ulnarisentrapment
Svar: | C | 1 | kunskapsprov_läkare_2024-11-26_mcq-140_q-id-19 |
kunskapsprov_läkare_2024-11-26_mcq-140 | null | null | 20 | null | Du arbetar på en Hälsocentral och träffar Maja, 23 år, som söker på grund av synnedsättning.
Maja upplever att synen sedan 3 dagar successivt har försämrats och att det dessutom gör ont bakom ögat. Smärtan kom innan synen började bli sämre. Maja är frisk sedan tidigare bortsett från influensa för 10 dagar sedan. Hon har inga allergier och äter inga mediciner.
Status:
Visus höger 1,0 och vänster 0,4. Förlångsammad pupillreflex på vänster öga.
Vid test av färgseende upplever Maja att färgerna är matta på vänster öga jämfört med höger öga och skillnaden är tydligast med färgen röd.
Bilateralt ses oretad konjunktiva, ingen ljusväg, inga celler i främre kammaren.
Normala ögonrörelser.
Ögontryck 17 mmHg bilateralt.
Vilket tillstånd har Maja mest sannolikt drabbats av? | hypofystumör | ischemisk optikusneuropati | näthinneavlossning | opticusneurit | retinal artärocklusion | Du är en expert på att skriva prov.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat | I kunskapsprov för läkare inleds varje uppgift med en fråga. Under frågan finns fem svarsalternativ. Välj det svarsalternativ som bäst stämmer in på den aktuella frågan.
Fråga:
Du arbetar på en Hälsocentral och träffar Maja, 23 år, som söker på grund av synnedsättning.
Maja upplever att synen sedan 3 dagar successivt har försämrats och att det dessutom gör ont bakom ögat. Smärtan kom innan synen började bli sämre. Maja är frisk sedan tidigare bortsett från influensa för 10 dagar sedan. Hon har inga allergier och äter inga mediciner.
Status:
Visus höger 1,0 och vänster 0,4. Förlångsammad pupillreflex på vänster öga.
Vid test av färgseende upplever Maja att färgerna är matta på vänster öga jämfört med höger öga och skillnaden är tydligast med färgen röd.
Bilateralt ses oretad konjunktiva, ingen ljusväg, inga celler i främre kammaren.
Normala ögonrörelser.
Ögontryck 17 mmHg bilateralt.
Vilket tillstånd har Maja mest sannolikt drabbats av?
A: hypofystumör
B: ischemisk optikusneuropati
C: näthinneavlossning
D: opticusneurit
E: retinal artärocklusion
Svar: | D | 1 | kunskapsprov_läkare_2024-11-26_mcq-140_q-id-20 |
kunskapsprov_läkare_2024-11-26_mcq-140 | null | null | 21 | null | På Hälsocentralen träffar du Jari, 27 år. Han besväras av smärta och svullnad i vänster fotled.
Hans besvär började i går morse och nu har han svårt att belasta foten. Han har ingen feber eller allmänpåverkan. Jari förnekar bestämt trauma eller överansträngning.
För 2 veckor sedan kom Jari hem från ett yogacenter på Bali. Han drack inget kaffe eller alkohol under hela resan och nekar droganvändning. Det framkommer att Jari under sina 4 veckor på Bali drabbades av magsjuka som gjorde att han fick uppsöka läkare och erhöll antibiotikabehandling. Han är nu helt återställd efter magsjukan.
I status noterar du att fotleden är svullen, värmeökad och rörelseinskränkt. Övriga leder undersöks utan tecken till inflammation.
Vilken är den mest sannolika orsaken till Jaris symtom? | akut sarkoidos | gikt | reaktiv artrit | reumatoid artrit | septisk artrit | Du är en expert på att skriva prov.
- Om det rätta svaret är svarsalternativ A, skriv bara ut A
- Om det rätta svaret är svarsalternativ B, skriv bara ut B
- Om det rätta svaret är svarsalternativ C, skriv bara ut C
- Om det rätta svaret är svarsalternativ D, skriv bara ut D
- Om det rätta svaret är svarsalternativ E, skriv bara ut E
- Skriv bara ut A, B, C, D eller E - inget annat | I kunskapsprov för läkare inleds varje uppgift med en fråga. Under frågan finns fem svarsalternativ. Välj det svarsalternativ som bäst stämmer in på den aktuella frågan.
Fråga:
På Hälsocentralen träffar du Jari, 27 år. Han besväras av smärta och svullnad i vänster fotled.
Hans besvär började i går morse och nu har han svårt att belasta foten. Han har ingen feber eller allmänpåverkan. Jari förnekar bestämt trauma eller överansträngning.
För 2 veckor sedan kom Jari hem från ett yogacenter på Bali. Han drack inget kaffe eller alkohol under hela resan och nekar droganvändning. Det framkommer att Jari under sina 4 veckor på Bali drabbades av magsjuka som gjorde att han fick uppsöka läkare och erhöll antibiotikabehandling. Han är nu helt återställd efter magsjukan.
I status noterar du att fotleden är svullen, värmeökad och rörelseinskränkt. Övriga leder undersöks utan tecken till inflammation.
Vilken är den mest sannolika orsaken till Jaris symtom?
A: akut sarkoidos
B: gikt
C: reaktiv artrit
D: reumatoid artrit
E: septisk artrit
Svar: | C | 1 | kunskapsprov_läkare_2024-11-26_mcq-140_q-id-21 |
Subsets and Splits